Statsbudgeten 2010

6.4. Kommunernas utgifter

Kommunernas utgifter har ökat synnerligen kraftigt de senaste åren. År 2008 ökade kommunernas omkostnader enligt de preliminära boksluten med 7,7 %. Kommunernas inkomstökning bromsas upp betydligt till följd av den ekonomiska krisen. Ökningen av kommunernas och samkommunernas omkostnader beräknas bli långsammare och stannar i år på 4,5 % och nästa år på 3,6 %. Utgiftsökningen är klart långsammare än genomsnittet under de senaste åren, men snabb i förhållande till den ekonomiska situationen. Statens åtgärder beräknas minska kommunernas utgifter med 159 miljoner euro netto 2010.

Kommunernas och samkommunernas lönesumma ökade 2008 med nästan 6,5 %, medan den kommunala sektorns löneinkomstnivå steg med 5,5 % till följd av den nuvarande löneuppgörelsen. Det totala antalet anställda inom den kommunala sektorn ökade ytterligare. Åren 2009 och 2010 beräknas det totala antalet anställda i kommunerna inte öka. Eftersom personalutgifterna har en så stor tyngd riktas kommunernas åtgärder för att balansera ekonomin oundvikligen också till kommunernas personalpolitik. Åtstramningen på arbetsmarknaden till följd av befolkningens stigande medelålder ställer dessutom begränsningar på tillgången på arbetskraft inom den kommunala sektorn i synnerhet då ca 15 000 personer årligen avgår på grund av pensionering. Den kommunala sektorns inkomstnivå stiger i år med 3,5 % och nästa år enligt den allmänna inkomstnivån med ca 3 %. Enligt dessa antaganden avtar ökningen av den kommunala sektorns lönesumma och är ca 4 % i år och 3 % nästa år.

Den belastning som arbetsgivaravgifterna innebär för kommunerna lindras betydligt både under detta och nästa år när arbetsgivarens folkpensionsavgift gradvis slopas. Dessutom sjunker den pensionsförsäkringsavgift som den kommunala arbetsgivaren betalar med 0,2 procentenheter i år och nästa år. Arbetslöshetsförsäkringspremien sjönk 2009, men stiger något 2010 till följd av de försvagade sysselsättningsutsikterna. Sjukförsäkringsavgiften stiger med ca 0,3 procentenheter 2010.

Ökningen av köp steg 2008 till nästan 12 %, då inte bara volymen på köp av tjänster steg snabbt utan också priserna på både köp av tjänster och mellanproduktinsatser steg kraftigt. Till följd av den klart långsammare stegringen i den allmänna prisnivån har ökningen av köp beräknats avta och vara ca 7 % i år och 6 % nästa år.

De utgifter för utkomststödet och arbetsmarknadsstödet som kommunerna betalar har förutsetts öka i takt med att arbetslösheten stiger. Det har uppskattats att verkningarna är större från och med 2010, då arbetslösheten hålls på samma nivå och de inkomstrelaterade inkomsterna minskar.

Utgiftsutvecklingen på medellång sikt beror på många olika faktorer, såsom den kommande löneuppgörelsen, ändringar i kommunernas uppgifter samt på vilket sätt samhällsekonomin repar sig från den pågående recessionen och hur man lyckas förbättra produktiviteten med hjälp av de strukturella reformerna. Utgiftstrycket på kommunerna är dock stort i fråga om både driftsekonomin och investeringarna.

Investeringarna i anläggningstillgångar ökade 2008 till en rekordnivå på drygt 4,1 miljarder euro. Som en följd av den ekonomiska krisen beräknas investeringarna minska till 3,7 miljarder euro i år och till 3,3 miljarder euro 2010. Prioriteringen av investeringar kommer att stå i nyckelställning. I ekonomiskt svåra tider är det viktigt att kommunerna och samkommunerna genomför i synnerhet nödvändiga ombyggnadsinvesteringar.

Tablå 20. Kommunernas och samkommunernas utgifter 2008—2010, md euro (gängse priser)