Statsbudgeten 2006

3.1. Finanspolitiken

Regeringens mål är att statsfinanserna i slutet av valperioden är i balans enligt nationalräkenskaperna. Konjunkturrelaterade eller tillfälliga avvikelser i övrigt från den linje som syftar till balans i statsfinanserna kan accepteras, bara de inte äventyrar sänkningen av statsskulden. Regeringen har förbundit sig till utgiftsreducerande och andra korrigerande åtgärder om underskottet i statsekonomin hotar att överstiga 2¾ procent av totalproduktionen. Om underskottet i ljuset av prognoserna hotar att bli större än så, föreslår regeringen utan dröjsmål vilka åtgärder som måste vidtas för en minskning av utgifterna, liksom andra åtgärder för undvikande av överskridningar. Utgående från kalkylerna i de rambeslut som lades fast i mars bedöms en så svag ekonomisk utveckling vara mycket osannolik.

I regeringsprogrammet har som en central arbetskraftspolitisk reform uppställts en överföring av tyngdpunkten i fråga om arbetsmarknadsstödet från passivt stöd till aktivt stöd. Man bör kunna bryta perioderna av arbetslöshet i ett så tidigt skede som möjligt, för att den arbetslöse in skall hamna i en passiverande långtidsarbetslöshet. Syftet är att man genom aktiveringen skall kunna avvärja matchningsproblemen på arbetsmarknaden, på vilka den kraftiga ökningen av antalet lediga arbetsplatser i förhållande till antalet arbetslösa arbetssökanden den senaste tiden är ett tydligt exempel. För att lindra matchningsproblemen har revideringar redan gjorts i fråga om arbetsmarknadsstödet och arbetskraftsbyråernas tjänster, men utöver dessa behövs också andra revideringar som förbättrar arbetsmarknadens funktionalitet samt bl.a. åtgärder för att underlätta bostadssituationen i tillväxtcentra.

Uppnåendet av sysselsättningsmålet är av väsentlig betydelse med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet. Överskottet i den offentliga ekonomin vilar snart enbart på arbetspensionsfonderna, eftersom såväl statens som kommunernas finansiella läge fortsätter att uppvisa ett underskott. Den offentliga ekonomins överskott beräknas sjunka till knappt två procent i förhållande till bruttonationalprodukten åren 2005 och 2006. I statsekonomin är underskottet ungefär en halv procent; enligt tidigare bedömningar bör statsekonomins överskott under detta årtionde uppgå till i genomsnitt 1½—2 % i förhållande till bruttonationalprodukten om statsskulden skall fås att minska tillräckligt för att garantera en stabil offentlig ekonomi också i framtiden. Utgångsläget när det gäller att förbereda sig för det utgiftstryck som föranleds av att befolkningen blir allt äldre har försvagats avsevärt, vilket framhäver betydelsen av en behärskad utgiftsutveckling, en fungerande marknad och strukturella åtgärder som stärker den offentliga ekonomin.

När den internationella konkurrensen skärps och produktionen flyttas till länder med låga produktionskostnader blir kompetensnivån allt viktigare för tryggandet av den ekonomiska tillväxten. Regeringen stöder kompetensen genom att öka resurserna för forskning och produktutveckling och förbättra samordningen av forskningen och dess ekonomiska tillämpningar. Revideringen av utbildningen syftar till samma mål, men också till att trygga utbudet på arbetskraft genom att arbetskarriären inleds tidigare.

För att säkerställa den offentliga ekonomins stabilitet, men också med tanke på hela samhällsekonomins tillväxtmöjligheter, är det nödvändigt att effektivera funktionerna och öka produktiviteten inom den offentliga sektorn. På så sätt har man de bästa möjligheterna att tillfredsställa behovet av arbetskraft inom övriga sektorer. Regeringen har uppställt som mål att antalet statsanställda skall minska med i genomsnitt två procent om året fram till slutet av nästa valperiod. Enligt budgetplanerna kommer produktivitetsökningen inte ännu under nästa år att uppnås, och antalet anställda kommer inte heller att minska i någon större utsträckning.