Statsbudgeten 2006

5. Anslagen i budgetpropositionen

Anslagen i budgetpropositionen föreslås uppgå till 39 452 miljoner euro, vilket är 4,2 % mer än anslagen i den ordinarie budgeten för 2005. När prisstegringen och de strukturella förändringarna i budgeten beaktas är den reella ökningen ungefär en procent. I förvaltningsområdenas utgifter föreslås en reell ökning med 1½ procent, men de uppskattade ränteutgifterna sjunker med drygt 8 % räknat i euro. I regeringsprogrammet enades man om stegvis höjda utgiftsökningar under valperioden. Den snabbaste utgiftsökningen inföll under år 2004, då förvaltningsområdenas utgifter ökade med ca 5 procent och deras reella ökning var ca 3 procent. Realtillväxten för förvaltningsområdenas utgifter beräknas vara drygt 1½ procent år 2005.

Tablå 9. Anslagen enligt huvudtitlar åren 2004—2006¹⁾

¹⁾ I tablån anges anslagen för varje huvudtitel i enlighet med tabelldelen nedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

Som stöd för en långsiktig finanspolitik ingår det i regeringsprogrammet en bindande linje, utgiftsregeln, som styr budgetekonomins utgiftsutveckling. Den ställer upp en gräns för tre fjärdedelar av utgifterna i vilka endast kan göras pris- och kostnadsjusteringar av teknisk natur eller sådana som motsvarar strukturella förändringar i budgeten. Utanför utgiftsregeln och de på basis av den fastställda ramarna för valperioden lämnas framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna eller den automatiska finansieringen, så som utgifterna för utkomstskydd för arbetslösa, bostadsbidrag och överföringar till Folkpensionsanstalten. De ändringar som görs i grunderna för dessa utgifter tas dock in i ramarna. Utanför lämnas dessutom ränteutgifterna för statsskulden, finansiella placeringar och vissa andra utgifter som det inte är förnuftigt att finanspolitiskt sett införa i de bindande ramarna. Tilläggsbudgetpropositionerna inryms i ramarna.

I rambeslutet våren 2005 minskades anslagen för förvaltningsområdena med 150 miljoner euro på 2006 års nivå, för att utrymmet i ramarna för oförutsedda utgiftsbehov skall vara tillräckligt och för att budgetekonomin skall hålla sig inom ramarna på det sätt som överenskommits i regeringsprogrammet. Målet för inbesparingarna är framför allt att ge det politiska beslutsfattandet ekonomiskt spelrum. Dessutom har, med några undantag, inga nivåförhöjningar på grund av ändringar i prisnivån gjorts i fråga om anslagen enligt prövning, vilket har inneburit ett spelrum på ca 100 miljoner euro i ramarna.

Genom rambeslutet justerades dessutom valperiodens rambeslut till att tekniskt motsvara strukturförändringarna och pris- och kostnadsnivån 2006. I rambeslutet våren 2006 fastställdes ramanslagen till 29 468 miljoner euro, vilket lämnade en ofördelad reserv på 342 miljoner euro.

I budgetpropositionen är ramen tekniskt justerad på det sätt som överenskommits i rambeslutet så att ramen utvidgas till sammanlagt 361 miljoner euro. Av detta utgör verkningarna av de strukturella ändringarna i budgeten 334 miljoner euro. Dessa ändringar är bl.a. övergången till bruttobudgetering vid finansieringen av Sjöfartsverkets verksamhet och revideringen av finansieringena av arbetsmarknadsstödet från ingången av år 2006. Med anledning av revideringen beräknas de utgifter för arbetsmarknadsstödet som faller utanför ramarna minska, men utgifterna ökar på motsvarande sätt inom ramarna, varvid ramnivån tekniskt sett är justerad uppåt. Justeringen av den beräknade pris- och kostnadsnivån föranleder en ramjustering till ett nettobelopp av ca 26 miljoner euro. Den korrigerade utgiftsramen för 2006 uppgår till 29 829 miljoner euro.

Ofördelad reserv

De utgifter som skall hänföras till ramen för denna budgetproposition föreslås uppgå till 29 597 miljoner euro, vilket lämnar en ofördelad reserv på 232 miljoner euro för behov i tillläggsbudgetar. Den ofördelade reserven är 110 miljoner euro mindre än i vårens rambeslut, vilket beror på tilläggssatsningar på bl.a. trafikprojekten, sysselsättningen av unga, förbättrandet av låginkomsttagarnas ställning och utvecklingssamarbetet.

Den ofördelade reserven är enligt förslaget lika stor som de budgeterade ramutgifterna i tillläggsbudgeten för år 2004. Under tidigare år har summan av de genom tilläggsbudget anslagna utgiftsökningarna innanför ramen varit över 400 milj. euro i genomsnitt.

År 2005 uppgår nettoinkomsterna av försäljning av egendom till 1 398 miljoner euro, varav 475 miljoner euro är budgeterade. Enligt regeringens beslut får högst 10 % av den del av inkomsterna av försäljning av egendom som överstiger 500 miljoner euro utan hinder av utgiftsregeln användas för extra utgifter av engångsnatur, närmast för infrastrukturinvesteringar samt för främjande av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Därmed kan 89,8 miljoner euro disponeras för utgiftsökningar av engångsnatur, vilka enligt regeringens förslag skall användas för anslagsökningar då det gäller basbanhållningen och basväghållningen samt till nya farledsprojekt åren 2006 och 2007. I budgetpropositionen för 2006 föreslås att 49,5 miljoner euro av försäljningsinkomsterna används för sådan finansiering. En anslagsökning på ca 40 miljoner euro kvarstår till budgeten år 2007.

I samband med det inkomspolitiska avtalet och rambeslutet våren 2005 avsattes anslagsökningar om sammanlagt 163,4 miljoner euro för trafikprojekt samt forsknings- och utvecklingsutgifter åren 2005—2007, vilka utan hinder av utgiftsregeln skall finansieras av 2004 års inkomster av försäljning av egendom. Av nämnda belopp ingår 28 miljoner euro i anslagsökningen i budgeten för 2006. De ökningar som skall finansieras av inkomsterna av försäljning av egenom och som ingår i utgifterna utanför ramen uppgår till sammanlagt 78 milj. euro.

Utgifter utanför ramen

I anslag för utgifter utanför ramen, inklusive de ovan nämnda utgifter som skall finansieras av inkomster av egendomsförsäljning, föreslås anslag om sammanlagt 9 855 miljoner euro, vilket är 530 miljoner euro mera än i budgeten för 2005. Ökningen beror huvudsakligen på att redovisningen av mervärdesskatteintäkten till Folkpensionsanstaltens fonder slopas, och till följd därav stiger utgiftsöverföringarna till folkpensionsfonden. Med tanke på budgetbalansen är ändringen neutral. De beräknade ränteutgifterna för statsskulden har däremot sjunkit med ca 209 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005.

Ökningen av utgifterna utanför ramen föranleds också av kostnaderna för sjöarbetsinkomststödet samt för stödet för heltidsarbete inom låglönesektorn enligt rambeslutet i mars 2005 och senare på våren justerade detaljer i beslutet. Bägge stödåtgärderna kräver anslag som enligt utgiftsregeln omfattas av ramen. Åtgärderna kan dock jämställas med lättnaderna i skatter och socialskyddsavgifter och de genomförs tekniskt genom utnyttjande av förskottsinnehållningssystemet, varför det har ansetts vara möjligt att avvika från regeln i dessa fall. De totala kostnaderna för sjöarbetsinkomststödet är 24 miljoner euro på årsnivå och de verkningar stödet för heltidsarbete inom låglönesektorn har på utgifterna uppgår till 100 miljoner euro.

Tablå 10. Anslag utanför ramen, mn euro

5.2. De tväradministrativa politikprogrammen

I enlighet med regeringsprogrammet startades år 2003 fyra tväradministrativa politikprogram, som leds och koordineras av de ministrar som svarar för programmen: informationssamhällsprogrammet (statsministern), sysselsättningsprogrammet (arbetsministern), företagsamhetsprogrammet (handels- och industriministern) och politikprogrammet för medborgarinflytande (justitieministern).

Informationssamhällsprogrammet

Syftet med informationssamhällsprogrammet är att öka konkurrenskraften och produktiviteten, den sociala och regionala jämlikheten samt medborgarnas välfärd och livskvalitet genom utnyttjande av data- och kommunikationstekniken i hela samhället. Med programmet eftersträvas en bibehållen ställning för Finland som en av de ledande producenterna och användarna av informations- och kommunikationsteknik samt koordinas statsförvaltningens egna åtgärder på horisontell nivå.

Ministergruppen för informationssamhällsprogrammet har uppställt följande allmänna prioriteringar för informationssamhällsprogrammet åren 2005—2007: horisontellt och vertikalt samarbete, effektiverad serviceproduktion med hjälp av data- och kommunikationsteknik, utbildning och kompetens i fråga om informationssamhället, telekommunikationsförbindelser samt lagstiftnings- och verksamhetsmiljö.

Programmet bottnar i nära samarbete och partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Det mest betydande tväradministrativa projektet 2006 är projektet för revidering av statens informationsförvaltning, ValtIT, i vilket ingår bl.a. planeringen av en lag om statens informationsförvaltning. Också den kraftfulla utvecklingen av informationssamhällsfrågor inom social- och hälsovårdssektorn fortsätter. Som en del av genomförandet av projektet KuntaTIME upprättas ett elektroniskt centralarkiv för patientuppgifterna inom social- och hälsovården och organiseras en aktör på riksnivå för ändamålet.

Förbättrandet av datasäkerheten fortsätter, bl.a. genom att en nationell datasäkerhetsstrategi verkställs. I fråga om utvecklingsarbetet för utökande av elektroniska tjänster är syftet att Offentliga tjänster på nätet-projektet (JUPA) skall fortsätta också år 2006. Också informationssamhälltrogrammet för utbildning och forskning verkställs. År 2006 ordnas den av statsministern premierade tävlingen om bästa praxis för andra gången, och den nationella strategin för informationssamhället bereds.

Avsikten är att projekt och åtgärder som hänför sig till informationssamhällsprogrammet skall finansieras under följande moment inom ramen för de anslag som föreslås i denna budgetproposition:

23.02.21, 25.01.21, 25.01.22, 25.10.23, 25.40.21, 25.60.21, 25.70.21, 26.01.21, 26.98.43, 27.01.21, 27.10.21, 28.01.21, 28.01.22, 28.03.21, 28.05.21, 28.18.21, 28.52.21, 29.01.22, 29.10.21, 29.20.30, 29.40.25, 29.40.30, 29.60.25, 29.60.30, 29.69.22, 29.69.25, 29.69.34, 29.88.22, 29.88.50, 29.90.25, 29.90.26, 29.90.30, 29.90.32, 29.90.52, 30.10.61, 30.10.62, 30.20.21, 30.20.47, 30.60.21, 31.01.22, 31.60.63, 32.10.21, 32.10.22, 32.10.24, 32.20.22, 32.20.27, 32.20.28, 32.20.40, 32.20.83, 32.30.45, 32.30.47, 32.30.62, 33.01.29, 33.01.63, 33.32.36, 33.92.50, 34.06.51 och 34.05.61.

Dessutom är det meningen att anslag som närmast ingår under omkostnadsmomenten för ett flertal verk skall användas till utvecklande av elektronisk kommunikation och statens informationsförvaltning.

Politikprogrammet för sysselsättning

En del av regeringens åtgärder i syfte att höja sysselsättningsgraden och sänka arbetslösheten genomförs inom ramen för det tväradministrativa politikprogrammet för sysselsättning. Tyngdpunkten i programmet ligger på en sänkning av den strukturella arbetslösheten och främjande av utbudet på arbetskraft.

Sysselsättningsprogrammet genomförs i form av fyra delprojekt, som är

1) reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur

2) aktivering av arbetsmarknadsstödet

3) arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning

4) förlängning av tiden i arbetslivet.

I reformen av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur avskiljs tjänsterna och resurserna för personer som är svåra att sysselsätta och koncentreras till servicecenter för arbetskraft. Av dessa är 34 redan verksamma år 2005. Utvecklandet av arbetskraftsbyråerna har inletts inom de stora arbetsmarknadsområdena och utvidgas år 2006 till hela landet.

Genom den revidering av arbetsmarknadsstödet som skall inledas i början av år 2006 verkställs samhällsgarantin för långtidsarbetslösa, stärks arbetsmarknadsstödets beroende av motprestation och ändras ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna då det gäller finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet. Revideringen syftar till att överföra tyngdpunkten då det gäller arbetsmarknadsstödet från passivitet till aktivitet. Samhällsgarantin för långtidsarbetslösa genomförs på så sätt att alla arbetslösa som passivt lyft arbetsmarknadsstöd i över 500 dagar erbjuds arbete eller aktiva åtgärder. Om någon vägrar att ta emot ett lämpligt arbete som erbjuds eller att delta i en sysselsättningsfrämjande åtgärd, dras rätten till arbetsmarknadsstöd in tills vidare. Aktiveringen av långtidsarbetslösa ökas gradvis från en genomsnittlig nivå på 20 000 personer till en nivå på 30 000 personer fram till ugången av år 2008 (3 000 personer år 2006).

Finansieringsansvaret för långvarigt passivt arbetsmarknadsstöd och utkomststöd omfördelas mellan kommunerna och staten så att staten och kommunerna vardera finansierar lika stora delar av förmånerna (se närmare under kap. 6.1 och 6.3 i samband med genomgången av basservicebudgeten).

Målet för de arbetskraftspolitiska aktiva programmen och utvecklingen av utbildningen är att förebygga långtidsarbetslöshet och främja de ungas placering i utbildning eller på arbetsmarknaden och minska ungdomsarbetslösheten. Alla arbetslösa unga erbjuds utbildnings-, arbetspraktik- eller arbetsverkstadsåtgärder efter tre månaders arbetslöshet. Målet för utbildningsgarantin för unga är att år 2008 skall minst 96 % av dem som avslutar grundskolan under samma år inleda sina studier i gymnasiet, i yrkesutbildning eller i grundskolans påbyggnadsundervisning.

Ett individuellt aktivt program utarbetas för alla långtidsarbetslösa, och långvariga serviceprocesser genomförs. Stödåtgärderna i fråga om de sociala företagen fortsätter. Systemet för sysselsättningsstöd görs enklare och klarare. Ett centralt mål är att förbättra verkningsfullheten och kvaliteten hos det arbete som stöds med sysselsättningsanslag bl.a. genom att foga till och inkludera utbildning i arbetet. Ett annat mål är att göra stödsystemet enklare och grunderna för användningen av stödet tydligare. Med revideringen försöker man dessutom öka den aktiva användningen av arbetsmarknadsstödet och främja handikappades sysselsättning. Personer som mist arbetsförmågan permanent hänvisas till de stödsystem som finns för ifrågavarande personer inom ramen för det projekt som utreder möjligheterna till pension för långtidsarbetslösa (det s.k. ELMA-projektet).

För att öka och utveckla vuxenutbildningen verkställs Noste-programmet, görs förfarandet för gemensam ansökan till den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen för i synnerhet de små och medelstora företagens behov smidigare och förbättras de regionala prognoserna för yrkesutbildningen och dess kontakter med arbetslivet. Kvaliteten på och effektiviteten i vuxenutbildningen förbättras genom utveckling av utbildningen som helhet i form av ett samarbete mellan arbets- och undervisningsförvaltningen.

För att utbudet på arbetskraft skall kunna ökas och sysselsättningsgraden höjas förutsätts att de unga övergår från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier och arbetslivet tidigare än nu och att äldre personer stannar kvar i arbetslivet 2—3 år längre än nu. För att de unga skall komma ut i arbetslivet snabbare än nu utvecklas universitetens urval av studerande och verkställs ett åtgärdsprogram med syftet att främja avläggande av examina inom utsatt tid. Dessutom görs systemet för yrkeshögskolornas finansieringssystem mera sporrande, utvecklas finansieringen av yrkesutbildning utgående från utbildningsresultat och stärks vuxenutbildningssystemet.

Det görs attraktivare att fortsätta arbeta genom att arbetslivets kvalitet förbättras med hjälp av olika utvecklingsprogram (VETO, Tykes, Kesto m.fl.) och genom att arbetslagstiftningen utvecklas. Med hjälp av dessa åtgärder förbättras också arbetets produktivitet. Inom arbetslagstiftningen har tyngdpunkten lagts på beredningen av en totalrevidering av lagen om samarbete inom företag. Lagstiftningen kring övervakning av arbetarskyddet revideras.

För politikprogrammet anvisas anslag under följande anslagsmoment i budgetpropositionen för 2006:

29.01.62, 29.60.31, 29.69.31, 29.69.34, 29.99.51, 33.01.62, 33.01.63, 33.17.53, 33.17.54, 33.32.30, 34.01.23, 34.01.63, 34.05.61, 34.05.62, 34.06.21, 34.06.31, 34.06.50, 34.06.51 och 34.06.52.

Politikprogrammet för företagsamhet

Politikprogrammet för företagsamhet består av följande fem delområden:

• Främjande av inledande av företagsverksamhet
• Förbättrande av förutsättningarna för tillväxtföretagande
• Främjande av generationsväxling och ägarskifte i företag
• Utvecklande av företagstjänster genom ökad kompetens och innovativitet
• Regelverkens förutsägbarhet, marknadens funktion och omläggning av serviceproduktionen inom den offentliga sektorn.

När åtgärdsavvägningarna för programmet avgörs och resurserna riktas beaktas de varierande behoven i regionerna. Särskild vikt läggs vid samarbetet med regionala aktörer.

De åtgärder som ingår i politikprogrammet genomförs inom åtta ministeriers ansvarsområde (justitieministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet, undervisningsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, handels- och industriministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och arbetsministeriet) och i intensivt samarbete med olika organisationer inom näringslivet.

En betydande del av projekten under senare delen av politikprogrammets programperiod ansluter sig till utvecklingen av företagsamheten inom servicebranscherna. Förslagen gällande utveckling av företagarnas socialskydd och stärkandet av kvinnligt företagande är särskilt viktiga för serviceföretagen, liksom utvecklandet av förutsättningarna för invandrare att driva företag. Bättre förutsättningar för akademiskt utbildades företagsamhet stöder utvecklingen av servicen inom företagsvärlden, också som exportprodukt.

Inom programmet framhävs år 2006 verkställandet av fattade beslut och slutförandet av pågående projekt enligt avtalad tidtabell. Behandlingen av förslagen gällande revidering av företagstjänsterna fortsätter. Stödsystemet för företagsverksamhet på landsbygden görs mera flexibelt och mångsidigt, bl.a. genom att förutsättningarna för turism förbättras. Man följer upp projektet för utvärdering av lagstiftningens verkningar på företagen och verkställandet av de förslag till åtgärder som den s.k. författningsarbetsgruppen har lagt fram. Inom ramen för politikprogrammet bereds förslag som stöder målen för åtgärdsprogrammet för produktivitet och kommun- och servicestrukturprojektet och förutsättningarna för företagsverksamheten. Programmet ingår i genomförandet av helhetslinjen för fostran till företagsamhet. Forskningen kring fostran till företagsamhet inom grundundervisningen har planerats bli klar under budgetåret. Forsknings- och produktutvecklingsverksamheten inom servicebranscherna och behovet av förstärkt finansiering utvärderas. Verkningarna av revideringen av företagsbeskattningen följs upp.

I politikprogrammet för företagsamhet följs företagandet och dess utveckling som socialt fenomen. Uppgifterna enligt centrala mätare samlas i en företagsamhetsöversikt som publiceras varje år. Översikten kompletteras av en uppföljning av anslagen där det särskilt utreds vilken del av de för näringspolitiken reserverade anslagen som styrs direkt till små och medelstora företag.

Avsikten är att politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras under följande moment inom ramen för de anslag som föreslås i denna budgetproposition:

26.98.43, 26.98.61, 26.98.62, 26.98.63, 28.18.21, 29.01.62, 29.10.21, 29.20.25, 29.20.30, 29.40.25, 29.60.25, 29.60.30, 29.60.31, 29.69.22, 30.10.61, 30.10.62, 30.10.63, 32.10.22, 32.10.24, 32.20.22, 32.20.27, 32.20.28, 32.20.40, 32.20.83, 32.30.42, 32.30.43, 32.30.44, 32.30.45, 32.30.47, 32.30.62, 32.50.21, 32.50.40, 32.50.41, 33.17.50, 33.17.51, 33.18.60, 34.05.61, 34.05.62 och 34.06.51.

Politikprogrammet för medborgarinflytande

Politikprogrammet för medborgarinflytande syftar till att stärka demokratin genom att främja aktivt medborgarskap, verksamheten inom medborgarsamhället, medborgarnas möjligheter till samhällspåverkan och en fungerande representativ demokrati.

Under år 2006 fortsätter och effektiveras främjandet av ett aktivt medborgarskap inom lärarutbildningen, i skolan, vid läroanstalterna och inom vuxenpedagogiken. Ett särskilt tyngdpunktsområde utgörs av inledandet av forskning som stöder medborgarstudier. Det är nödvändigt att uppmärksamma undervisning och forskning kring medborgar- och organisationsverksamhet vid universiteten, i yrkeshögskolorna och vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete. Ramarna för organisationsverksamheten görs tydligare för att sporra verksamheten. År 2006 fyller den allmänna och lika rösträtten hundra år.

Projekt för utvecklande av medborgardeltagande och medborgarpåverkan i deras egenskap av individer, via medborgarorganisationer och i politiska grupperingar fortsätter och i detta arbete utnyttjas de verktyg den moderna informationstekniken erbjuder. Syftet är att funktionaliteten hos den representativa demokratin skall förbättras med beaktande av i synnerhet det betänkande som Demokrati 2007-kommittén har lagt fram.

Samarbetet mellan kommunerna och en serviceproduktion som i allt högre grad fungerar på marknadens villkor ställer stora krav på legitimiteten hos de nya verksamhetsformerna ur demokratisk synvinkel. Den kommunala demokratin kan utvecklas bl.a. genom att fästa uppmärksamhet vid förutsättningarna för de fortroendevaldas arbete. Under 2006 skall kommunallagen ändras så att förutsättningarna i lagstiftningen för stärkandet av den kommunala demokratin samt samordningen av det kommunala självstyret och kraven på effektivet förbättras.

Beredningen och genomförandet av politikprogrammet för medborgarinflytande sköts av statsrådets kansli, justitieministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet och undervisningsministeriet. Riksdagspartierna, medborgarorganisationernas sakkunniga, Finlands Kommunförbund samt representanter för kommunerna och vetenskapssamfunden deltar i programmet.

Avsikten är att finansiera företagsamhetsprogrammet från följande moment inom ramen för de anslag som i föreslås i denna budgetproposition:

23.27.50, 25.01.21, 25.70.21, 26.01.21, 28.01.22, 29.01.22, 29.10.22, 29.69.22, 29.69.25, 29.69.30, 29.69.50, 29.69.55, 29.69.56 och 29.99.50.

5.3. Anslagen enligt förvaltningsområde

Nedan granskas de föreslagna anslagen förvaltningsområdesvis. De ändringar som föreslås i funktionerna, uppgifterna och organisationen inom förvaltningsområdena har sammanfattats i avsnitt 7.2.

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

För statsrådets huvudtitel föreslås anslag om 73 miljoner euro, vilket är 23 miljoner euro mera än i budgeten för 2005. Av ökningen föranleds 20 miljoner euro i utgifter av engångskaraktär med anledning av EU-ordförandeskapet. För politisk aktivitet föreslås ett anslag om 14,7 miljoner euro, varav 2,5 miljoner euro är utgifter av engångskaraktär som 2006 års presidentval föranleder.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om sammanlagt 895 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 70 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen 22 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 58 %, andelen för närområdessamarbetet 3 % och andelen för övriga utgifter 17 %.

Utrikesförvaltningen

För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag om 179 miljoner euro. Det främsta målet år 2006 är ett framgångsrikt genomförande av Finlands EU-ordförandeskap. Under 2006 fortsätter strömlinjeformningen av förvaltningen genom slopandet av 15 administrativa stöd- och servicefunktioner.

Utvecklingssamarbete

På grundval av statsrådets program för utrikespolitiken föreslås ett anslag om 670,8 miljoner euro för utvecklingssamarbete, av vilket 570,1 miljoner euro har budgeterats under utrikesförvaltningens huvudtitel. I fråga om anslagen för utvecklingssamarbete föreslås en ökning på 70,7 miljoner euro. Den föreslagna anslagsnivån motvarar 0,42 % av den beräknade bruttonationalprodukten för 2006. Det viktigaste målet för den finska utvecklingspolitiken är att medverka till att utrota extrem fattigdom i världen. Det föreslås att utöver anslaget för utvecklingssamarbete för budgetåret i budgetpropositionen beviljas fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 500 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2006.

Närområdessamarbete

För närområdessamarbete föreslås anslag om 23 miljoner euro, vilket är 1,2 miljoner euro mindre än 2005. I enlighet med den strategi för närområdessamarbete som statsrådet har fastställt är det primära föremålet för samarbetet Ryska federationens nordvästra delar. Närområdessamarbetet genomförs i synnerhet inom följande områden: miljö, jord- och skogsbruk, social- och hälsovård, rättsväsendet, trafik och datakommunikation, energi, kärnsäkerhet samt utbildning och medborgarsamhället.

Fredsbevarande verksamhet och civil krishantering

I anslagen för fredsbevarande verksamhet och civil krishantering har de riktlinjer som ingår i statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse år 2004 beaktats. För den fredsbevarande verksamheten föreslås anslag om 106,6 miljoner euro, vilket är 9,5 miljoner euro mera än 2005. Inom utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag om 49,1 miljoner euro för utgifter för underhåll av de fredsbevarande styrkorna. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering, 51,7 miljoner euro, återfinns inom försvarsministeriets förvaltningsområde. Anslagen har dimensionerats i enlighet med den numerär och de krav gällande de fredsbevarande styrkorna som förutsätts när det gäller Finlands medverkan i fredsbevarande operationer 2006. För stödjandet av den civila krishanteringen föreslås ett anslag på 14,4 miljoner euro. Anslaget har dimensionerats med beaktande av de projekt inom den civila krishanteringen som Finland sannolikt kommer att delta i bl.a. i anslutning till en eventuell utvidgning av Europeiska unionens uppgifter inom civil krishantering. Den personal som är anställd för fredsbevarande insatser och uppgifter inom civil krishantering motsvarar enligt uppskattning ca 1 100 årsverken 2006.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om 693 miljoner euro, vilket är 30 miljoner euro mera än i budgeten för 2005.

Av anslagen är 91 miljoner euro avsett för ministeriet och de myndigheter som verkar i samband med det, 222 miljoner euro för domstolarna, 56 miljoner euro för rättshjälpsverksamheten, 79 miljoner euro för utsökning, 192 miljoner euro för verkställande av straff, 31 miljoner euro för åklagarväsendet och 21 miljoner euro för val.

Rättssäkerhet

Inom domstolsväsendet strävar man efter att genom att utveckla domstolsförfarandet, domstolsorganisationen, personalens kunnande och informationsteknikens applikationer jämna ut skillnaderna i behandlingstiderna mellan de olika domstolarna. I förvaltningsdomstolarna ser man till att i synnerhet ärenden som är viktiga med tanke på samhället och utvecklandet av regionerna behandlas snabbt.

Omorganiseringen av tingsrätternas domkretsar fortsätter. Ett nytt utbildningssystem för domare skapas.

I syfte att utveckla rättsskyddet och förbättra tillgången på rättsskydd effektiverar man med hjälp av pilotprojekt den juridiska rådgivningen.

Betalningsstörningar och behandling av dem

Genom åtgärder för utvecklande av utsökningen och genom det förfarande med offentlig utredning som infördes 2004 effektiveras bekämpningen av den ekonomiska gråzonen och den ekonomiska brottsligheten samt utredningen av missbruk. Genom åtgärder i enlighet med det skuldhanteringsprogram som utarbetats genom ett brett samarbete effektiveras förebyggandet av skuldproblem och skötseln av dem görs smidigare. De utredningsförfaranden som hänför sig till företagsverksamhet och lagstiftningen om kreditupplysning utvecklas även i anslutning till företagsamhetsprogrammet.

I syfte att effektivera utsökningen utvecklas utsökningens verksamhetsprocesser och organisation och breddas utsökningsdistrikten.

Bekämpning av brottsligheten

För att minska brottsligheten och dess negativa verkningar genomförs programmet för inre säkerhet. De programmål som särskilt berör justitieministeriets förvaltningsområde är de mål som gäller minskning av narkotika-, vålds- och återfallsbrottsligheten, bekämpning av ekonomisk brottslighet och förbättrande av brottsoffrets ställning.

För att påskynda verkställandet av straffrättsligt ansvar strävar man inom åklagarväsendet efter att särskilt effektivera behandlingen av krävande brottmål så, att antalet ärenden där åtalsprövningen varar länge skall minska väsentligt. I syfte att effektivera verksamheten omorganiseras åklagarväsendet och resurserna fördelas så att de bättre motsvarar arbetsmängden vid de olika enheterna.

Antalet fångar beräknas vara i medeltal 3 820. Avsikten är att fångvårdsvekets verksamhet skall utvecklas med utgångspunkt i den nya lagstiftning som träder i kraft 2006 så, att verksamheten blir mer planmässig. Det primära målet är att minska återfallsbrottsligheten. Verksamheten effektiveras genom en organisationsändring, i samband med vilken man har för avsikt att överföra befogenheter från centralförvaltningen till regionfängelserna och gradvis fördela en större andel av personalresurserna på uppgifter i anslutning till ledningen och övervakningen av den rehabiliterande verksamheten för fångar. Arbetet med att utarbeta en långsiktig plan för utvecklandet av anstaltsbeståndet inom fångvården fortsätter.

Stödtjänster inom förvaltningsområdet

I syfte att förbättra produktiviteten och servicen inom förvaltningsområdet överförs stödtjänsterna för datateknik och för ekonomi- och personalförvaltning till de servicecentra som kommer att bildas och som kommer att vara underställda ministeriet. Det har föreslagits att finansieringen av dessa servicecentra, dvs. Justitieförvaltningens datateknikcentral och Justitieförvaltningens servicecentral, skall ordnas genom interna anslagsöverföringar inom huvudtiteln.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om sammanlagt 1 546 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 39 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Utlänningsförvaltningen

I enlighet med regeringsprogrammet har regeringen utarbetat ett invandrarpolitiskt program och berett sig på ökad invandring. Enligt befolkningsprognoserna kommer befolkningsmängden att minska inom den närmaste framtiden. Ett sätt att säkerställa en tillräcklig mängd arbetsför befolkning även framöver är att öka andelen invandrad arbetskraft. Förutom det invandrarpolitiska programmet bidrar även många bestämmelser som håller på att utarbetas inom Europeiska unionen till behoven av ändringar av utlänningslagstiftningen. Projekt som avser ändringar av utlänningslagen och som gäller bl.a. utländska studerandes ställning och situationen i fråga om offer för människohandel har redan startats.

Polisväsendet

De centrala strategiska riktlinjerna för polisväsendet dras upp i programmet för den inre säkerheten, som statsrådet fastställde den 23 september 2004. Avsikten är att stärka det brottsbekämpningsprogram i syfte att minska våld som kompletterar programmet för den inre säkerheten. I enlighet med de strategiska riktlinjerna ligger tyngdpunkten i polisens verksamhet på förebyggande verksamhet med syfte att minska antalet brott i synnerhet i fråga om narkotika-, vålds- och egendomsbrott. Den preventiva verksamheten baserar sig på en väl fungerande säkerhetsplanering på regional och lokal nivå. Risken för att åka fast ökas och utredningsnivån för brott förbättras. Trafikövervakningen ökas i syfte att minska antalet olyckor och förbättra trafiksäkerheten. Bekämpningen av ekonomiska brott effektiveras. Samarbetet mellan polisens enheter ökas och samarbetet mellan myndigheterna effektiveras särskilt i syfte att bekämpa skadeverkningarna av alkoholmissbruk. Det partnerskapsbaserade samarbetet vidareutvecklas bl.a. i enlighet med företagssäkerhetsstrategin.

Den internationella terrorismen bekämpas i enlighet med Europeiska unionens strategiska riktlinjer, med särskilt beaktande av det finländska EU-ordförandeskapet under det andra halvåret 2006.

Den inre säkerheten har fått ökad betydelse såväl på det internationella som på det nationella planet. Den strategiska styrningen av den inre säkerheten stärks genom samordning av de viktigaste sektorernas verksamhet och genom ökat samarbete med övriga centrala ministerier som ansvarar för den inre säkerheten. En helhetsbedömning av programmet för den inre säkerheten görs år 2006 på så sätt att resultaten står till förfogande år 2007.

Räddningsväsendet

Tyngdpunkten inom räddningsväsendet ligger på att verkställa besluten om servicenivån inom räddningsområdena. Arbetet med att effektivera förebyggandet av olyckor fortsätter som en del av programmet för inre säkerhet. Staten har övertagit ansvaret för nödcentralssystemet i hela landet. Räddningsinstitutets forsknings- och utvecklingsverksamhet utvecklas så att den motsvarar hela sektorns behov. Räddningsinstitutet sörjer också som en ny uppgift för den utbildning som ger färdigheter för uppgifter inom den civila krishanteringen.

Gränsbevakningen

Gränssäkerheten upprätthålls och den allt livligare gränstrafikens smidighet tryggas. Verkställandet av den reviderade lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet fortsätter. Som ett led i revideringen verkställs statsrådets principbeslut om och program för den inre säkerheten samt bl.a. statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner. Gränssäkerheten upprätthålls och den allt livligare gränstrafikens smidighet tryggas. Bekämpningen av brott såsom ordnande av olaglig inresa i landet och människohandel effektiveras genom att gränsbevakningsväsendet i ökande omfattning deltar i brottsbekämpningen och i förundersökningsverksamheten. Myndighetssamarbetet effektiveras i samband med upprätthållandet av gränssäkerheten och genom att gränsbevakningsväsendets resurser allt bättre utnyttjas i samband med upprätthållandet av den inre säkerheten.

Kommunerna

Av anslaget under huvudtiteln utgör andelen för understöd till kommuner och utveckling av regionerna ca 30 %. För kommunernas allmänna stadsandel föreslås ett belopp på 198,1 miljoner euro. I förslaget ingår en justering av kostnadsnivån på 2,4 procent vilket motsvarar 75 procent av totalbeloppet av den uppskattade förändringen i kostnadsnivån. På dimensioneringen av anslaget inverkar dessutom den utjämning av statsandelarna som görs på basis av ändringen i kommunernas skatteintäkter.

Som ett led i revideringen av kommunernas statsandelssystem justeras vissa grunder för fastställande av den allmänna statsandelen. En beskrivning av statsandelsreformen ingår i basservicebudgetgranskningen (kapitel 6).

I de anslag om 24,6 miljoner euro som är avsedda för sammanslagningsunderstöd till kommuner och för investerings- och utvecklingsstöd har man berett sig på att en ny sammanslagning träder i kraft år 2006. För kommunernas finansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 25 miljoner euro, vilket är 5 miljoner euro mindre än år 2005.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om 2 274 miljoner euro, vilket är 125 miljoner euro mera än i budgeten för 2005. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett utgiftsåtagande om 1 299 miljoner euro åren efter budgetåret. Detta innebär en ökning med 118 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Riktlinjerna för utvecklandet av förvaltningsområdet har fastställts i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen för år 2004. Prioritetsområden för utvecklandet av försvarssystemet är arméns beredskapsförband, luftvärnet, militär krishanteringsförmåga och ett logistik- och underhållssystem som bildar nätverk med näringslivet.

Försvarsmaktens omkostnader

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag om sammanlagt 1 329,3 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 19,7 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Ökningen föranleds av en lönejustering och av en allmän ökning av kostnadsnivån. Från anslaget under momentet har 5,7 miljoner euro som föranleds av omkostnader i hemlandet för den militära krishanteringen överförts till moment 27.30.21.

Tyngdpunkten i försvarsmaktens utbildning förläggs till att upprätthålla och utveckla förmågan att förebygga och avvärja strategiska anfall. Försvarsmaktens personalresurser utvecklas på grundval av riktlinjerna i försvarsförvaltningens personalpolitiska program och i det styrningsbrev som utfärdats om verkställandet av försvarsministeriets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2004. För de krigstida trupperna utbildas alla de män i en åldersklass vilkas hälsotillstånd gör dem lämpade för uppgiften. Målet är att utbilda 5 000 reservister vid reservövningar (föregående år 30 000). Försvarsmakten är beredd att genom myndighetssamarbete ställa trupper och materiel till det övriga samhällets förfogande.

Anskaffning av försvarsmateriel

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag om 643,3 miljoner euro, varav 511,3 miljoner euro föranleds av betalningar på grund av tidigare beviljade beställningsfullmakter. Av anslaget för materielanskaffningar föranleds dessutom 63,7 miljoner euro av betalningsandelen för 2006 för en ny beställningsfullmakt för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2006), 39,6 miljoner euro av annan anskaffning av försvarsmateriel och 28,7 miljoner euro av utgifter på grund av ändringar i index och valutakurser. Det anslag som föreslås för försvarsmaterielanskaffningar ökar med 66,2 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Tillägget föranleds huvudsakligen av tidsmässiga ändringar av utgifter i samband med beställningsfullmakter för tidigare år, samt av den justering av finansieringsnivån inom försvarsförvaltningen som förutsätts i det program för försvarets utveckling som ingår i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen för år 2001. Resurser för utvecklande av försvaret används i första hand till att uppnå förmåga att förebygga och avvärja ett strategiskt anfall. Förmågan att förebygga och avvärja hot om militärt våld av större omfattning upprätthålls i proportion till hotets omfattning.

Militär krishantering

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 51,7 miljoner euro för de utgifter för materiel och förvaltning som den militära krishanteringen medför samt 5,7 miljoner euro för omkostnader i hemlandet för den militära krishanteringen. Andelen för underhållet av de finska krishanteringstrupperna, 49,1 miljoner euro, ingår i utrikesministeriets förvaltningsområde. Anslaget för den militära krishanteringen har dimensionerats enligt styrkan för och uppgifterna inom de finska krishanteringstrupperna med beaktande av de krishanteringsoperationer som Finland sannolikt kommer att delta i år 2006.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 5 788 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 234 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Ökningen föranleds närmast av en ökning av betalningsandelarna till Europeiska unionen, av statens pensionsutgifter och av vissa utgifter som inte fördelas enligt förvaltningsområde samt av låglönestödet till arbetsgivare.

Statens pensionsutgifter

Drygt hälften av utgifterna inom finansministeriets förvaltningsområde är pensioner. För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 3 188 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 4 % jämfört med den ordinarie budgeten 2005.

Figur 6. Statens årliga pensionsutgifter mn euro (vänstra skalan) och antalet pensioner (högra skalan)

Vid ingången av 2005 trädde en betydande ändring av lagen om statens pensioner (StPL) i kraft. Ändringen har verkställts enligt samma allmänna principer som inom den privata sektorn. Genom ändringen stöds regeringsprogrammens långsiktiga mål att höja genomsnittsåldern för utträde från arbetsmarknaden. I ändringen förutser man att antalet StPL-pensioner som börjar löpa på grund av fribrev kommer att öka i betydande grad åren 2005—2007 som en följd av att en allmän rätt att beviljas ålderspension vid 63 års ålder (i stället för vid 65 års ålder) trädde i kraft vid ingången av 2005. Eftersom de StPL-pensioner som börjar löpa på grund av fribrev ändå är rätt så små, antas dock inte StPL-pensionsutgiften öka i samma utsträckning.

Enligt den s.k. principen om sista betalande anstalt (VILMA) som tillämpats sedan ingången av 2004 beräknas det sammanlagda beloppet av de pensioner som staten betalar för andras räkning uppgå till 26 miljoner euro 2006. År 2006 förutspås de StPL-pensionsutgifter som betalas ut av andra VILMA-anstalter uppgå till 80 miljoner euro.

Inkomstöverföringar till Åland

De inkomstöverföringar som skall betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 199 miljoner euro. Anslagen ökar med 18 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005. Storleken på avräkningsbeloppet till Åland bestäms enligt självstyrelselagen för Åland så, att avräkningsbeloppet är 0,45 % av inkomsterna enligt statsbokslutet med undantag för upptagna nya statslån. Anslaget för avräkningsbeloppet höjs i motsvarighet till ökningen av statens inkomster.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås 1 540 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 27 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005. Ökningen föranleds av en ökning av EU:s utgifter och av den avgiftsnedsättning som beviljas Förenade konungariket.

Låglönestöd och stöd för sjöarbetsinkomst

För stöd till arbetsgivare föreslås 124 miljoner euro. En lag om temporär befrielse från betalning av förskottsinnehållning som verkställts på sjöarbetsinkomst från vissa passagerarfartyg trädde i kraft vid ingången av 2005. Stödet beviljas så, att arbetsgivaren befrias från skyldigheten att till skatteförvaltningen betala de förskottsinnehållningar som verkställts på sjöarbetsinkomst. Stödbeloppet uppgår till uppskattningsvis 24 miljoner euro. Det föreslås att ett låglönestöd till arbetsgivare tas i bruk 2006—2010 och för ändamålet föreslås 100 miljoner euro 2006. Genom stödet får man lågproduktiv och äldre arbetskraft att stanna kvar i arbetslivet och förbättrar dessa arbetstagares möjligheter till sysselsättning. Arbetsgivaren skall vara berättigad till låglönestöd för varje 55 år fylld heltidssysselsatt arbetstagare som lyfter 900—2000 euro i månaden i lön. Stödet beviljas på så sätt att arbetsgivaren på eget initiativ får lämna ett belopp motsvarande stödets omfattning obetald vid betalning av förskottsinnehållningen till skatteförvaltningen. Varken låglönestödet eller stödet för sjöarbetsinkomst inverkar på skattetagarnas skatteinkomster, eftersom en rättelse av samma storlek görs i de redovisade beloppen.

Undervisningsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisningsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 6 457 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 259 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Största delen av anslagen under undervisningsministeriets huvudtitel består av anslag för universitetens verksamhet och stödjande av vetenskap samt statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisning, allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete, biblioteksväsendet och kultur, konst, idrottsverksamhet samt ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna. Av utgifterna för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete finansieras 391,4 miljoner euro med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Finansieringen av universiteten och av vetenskap

Staten svarar till största delen för universitetens och vetenskapsverksamhetens omkostnader och anslag. Den kompletterande finansieringen utgör minst 36 % av den totala finansieringen av universiteten. Universitetens omkostnadsanslag ökar med sammanlagt 38 miljoner euro, varav 20 miljoner euro i enlighet med lagen om utveckling av högskoleväsendet är avsedda för säkerställande av en effektiv och resultatrik verksamhet inom universiteten. Det föreslås att bevillningsfullmakten för Finlands Akademis forskningsanslag ökas med 30 miljoner euro.

Statsandelar för undervisning och kultur

Finansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunerna och andra huvudmän samt finansieringen av kulturverksamhet fastställs huvudsakligen inom ramen för ett kalkylmässigt statsandelssystem på basis av priserna per enhet och prestationsvolymen. Staten och kommunerna och andra som ordnar dylik verksamhet svarar för finansieringen tillsammans. De statsandelar som ingår i kostnadsfördelningen baserar sig på kostnaderna per enhet 2003 på så sätt, att 44 % av den justering av kostnadsfördelningen som görs på basis av kostnaderna per enhet beaktas år 2006. Dessutom har statsandelarna höjts genom förändringar i kostnadsnivån åren 2004, 2005 och 2006. För statsandelar för driftskostnaderna för utbildnings- och kulturverksamheten föreslås 3 281 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 2 526 miljoner euro och de privata instansernas andel 755 miljoner euro. Statsandelarna ökar sammanlagt 150 miljoner euro jämfört med 2005. Statsandelarna ökar till följd av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, vilken periodiserats över fyra år, införandet av yrkesprov, förbättrade datakommunikationsförbindelser, ökade antal gymnasieelever och studerande i den grundläggande utbildningen inom läroavtalsutbildningen samt en höjd kvot för antalet årsverken i kulturinstituten. Indexhöjningen ökar statsandelsanslagen med 73 miljoner euro. Det minskade antalet elever i grundläggande utbildning minskar statsandelarna med 27 miljoner euro. För de särskilda statsandelarna för anläggningskostnader föreslås 66,2 miljoner euro för skolprojekt och 6 miljoner euro för biblioteksprojekt.

För programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna föreslås en ökning med 4 miljoner euro, varvid för programmet används 30 miljoner euro. Målet är att 9 300 personer inleder utbildning inom ramen för programmet Kunskapslyftet 2006. Dessutom deltar uppskattningsvis 15 000 vuxna som ingår i Kunskapslyftets målgrupp i yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning samt läroavtalsutbildning.

Användningen av tippningsvinstmedel

De disponibla tippningsvinstmedlen beräknas uppgå till 391,4 miljoner euro. Det föreslås att andelen för vetenskap är 75,7 miljoner euro (19,3 %), för konst och kultur 186,4 miljoner euro (47,6 %), för idrott 95,1 miljoner euro (24,3 %) och för ungdomsarbete 34,2 miljoner euro (8,7 %). Bestämmelser om förmånstagarnas minimiandelar finns i den lag som gäller fördelningen av avkastningen av tippningsvinstmedel. Beloppet av de statsandelar till bibliotek som finansieras med tippningsvinstmedlen för konst och kultur föreslås uppgå till 40 miljoner euro, vilket är 44 % av det totala beloppet av dessa statsandelar. Andelen baserar sig på den i nämnda lag angivna övergångstidtabell enligt vilken statsandelarna till bibliotek successivt överförs till att finansieras med allmänna budgetmedel.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 2 700 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 24 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om sammanlagt 2 057 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en minskning med 930 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Minskningen beror huvudsakligen på att åtagandena för år 2006 beträffande kompensationsbidrag och systemet för miljöstöd minskat.

Tablå 11. Utgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro

Största delen av anslagsökningarna beror på de höjda stöden och förvaltningsutgifterna i anslutning till reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och på att de av EU delfinansierade utvecklingsprogrammen för landsbygden i huvudsak betalas ut 2006. Å andra sidan minskar utgifterna med 62,7 miljoner euro till följd av en post inom miljöstödet till jordbruket som överförs från 2005. Jämfört med budgetpropositionen 2005 ökar de disponibla medlen med ca 44 miljoner euro. Inkomsterna från EU minskar med ca 52 miljoner euro, vilket huvudsakligen beror på att förskott till ett belopp av 36 miljoner euro beaktas som en minskande faktor.

Utveckling av landsbygden

Regeringen har som mål att landsbygdens livskraft skall upprätthållas på ett hållbart sätt. Landsbygdsregionernas, i synnerhet den avlägset belägna landsbygdens och den egentliga landsbygdens stabila utveckling i förhållande till hela landets utveckling tryggas genom att landsbygdsföretag främjas och arbetsplatserna i dem ökas och kunnandet stärks. Utvecklandet av landsbygden omfattar även lokala verksamhetsgrupper och byaverksamhet. Landsbygden utvecklas främst med hjälp av finansiering av den regionala programverksamhet som delfinansieras av EU och med hjälp av styrning och finansiering av landsbygdsrådgivningen. Bevillningsfullmakten för projekt inom programverksamheten är under programperiodens sista år mindre än under tidigare år, dvs. 44,6 miljoner euro, medan utbetalningsmedlen ökar betydligt. Anslagen för landsbygdsrådgivningen minskar en aning. År 2006 verkställs även statsrådets särskilda landsbygdspolitiska program.

Jordbruk

Syftet är att trygga familjejordbrukens verksamhetsförutsättningar och produktionen av högkvalitativa livsmedel samt att minska näringsbelastningen från jordbruket. Man strävar även efter att fortsätta att odla åkerarealen och öka dess användning till energiproduktion. Beloppet av jordbrukarstöd som betalas ut stiger med 25,0 miljoner euro, när EU-inkomststödet stiger. Genom EU-inkomststödet kompenseras verkningarna av sänkningen av priserna på jordbruksprodukter. I anslutning till ändringarna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik tas i Finland från ingången av år 2006 i bruk ett nytt system med samlat gårdsstöd som delvis är oberoende av produktion. En del av de s.k. moduleringsmedlen, vilka avskiljts från EU-inkomststödet, anvisas i Finland till den EU-finansierade andelen av miljöstödet för jordbruket. I övrigt torde det först år 2007 bli klart huruvida Finland får tilläggsfinansiering från EU jämfört med den nuvarande Berlinramen. Till odlare betalas dessutom med medlen för det nationella stödet för jordbruk och trädgårdsodling den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget inom stödområdena A och B samt den nationella tilläggsdelen till miljöstödet i hela landet. Räntestödslån beviljas till ett belopp av 250 miljoner euro. Den nationella kvalitetsstrategin inom livsmedelshushållningen genomförs på de prioritetsområden som man kommit överens om inom näringsgrenen.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Åtgärderna för att skydda människornas och djurens hälsa och miljön samt för att förbättra jordbruks- och livsmedelsproduktionens konkurrenskraft fortsätter. I målen för reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik ingår tryggande av livsmedelssäkerheten, förbättrande av produkt- och produktionskvaliteten, ett allt bättre iakttagande av miljöverkningarna samt främjande av djurens välbefinnande. Utfallet av målen följs upp genom övervakning av de tvärvillkor som träder i kraft stegvis fram till ingången av 2007. I syfte att säkerställa en resultatrik och enhetlig tillsyn som omfattar hela livsmedelskedjan inrättas inom statens centralförvaltning ett nytt ämbetsverk, Livsmedelssäkerhetsverket.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Verksamheten syftar till att fisk- och viltbestånden skall utnyttjas på ett hållbart och allsidigt sätt. Inom näringsfisket strävar man efter att uppnå en hållbar jämvikt mellan fisktillgångarna och fiskeansträngningarna samt att rikta uppmärksamhet på att förbättra näringens lönsamhet och konkurrenskraft. I fråga om fritidsfisket satsar man på att förbättra resultaten av vården av fiskbestånden samt på att utveckla fisketurismen. Man strävar efter att viltstammarna skall förbli livskraftiga samtidigt som de skador som vilten förorsakar minskar. Det centrala inom renhushållningen består i att utveckla renskötselnäringens struktur och lönsamhet samt att trygga betesmarkernas hållbarhet.

Vattenhushållning

Syftet är att förbättra beredskapen inför exceptionella vattenförhållanden och specialsituationer när det gäller vattentjänster.

Skogsbruk

Verksamheten har som mål en hög virkesproduktiv bruksgrad, ett gott virkesproduktivt tillstånd och mångfald i fråga om skogarna. Dessa mål eftersträvas genom att det nationella skogsprogrammet 2010 och den handlingsplan för mångfalden i skogarna i södra Finland som hänför sig till skogsprogrammet verkställs i enlighet med regeringsprogrammet.

Lantmäteri och samanvändning av geografisk information

Genomförandet av den nationella strategi för geografisk information som ingår i regeringens informationssamhällsprogram fortsätter 2005—2010. Fastighetsregistret och terrängdatabasen hålls ajour i enlighet med kraven. Förbättringen av fastighets- och terrängmaterialet fortsätter. Genomförandet av ägoregleringar utvidgas till att omfatta hela landet. De verkställighetsuppgifter på nationell nivå som INSPIRE-direktivförslaget förutsätter inleds.

Förvaltning och övrigt

Utgifterna för jord- och skogsbruksministeriet och för ministeriets informationstjänstcentral minskas. Arbetskrafts- och näringscentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde, sköter uppgifter på regional nivå för verkställandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik och fiskeripolitik och svarar bl.a. för att tillsynen över stöden utövas i överensstämmelse med författningarna. De regionala miljöcentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom miljöministeriets förvaltningsområde, sköter jord- och skogsbruksministeriets uppgifter på regional nivå i fråga om användning och vård av vattentillgångar. Länsveterinärerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom inrikesministeriets förvaltningsområde, sköter på regional nivå uppgifter i anslutning till livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välmåga samt medicinering. Skogscentralerna sköter på regional nivå uppgifter i anslutning till främjandet av och tillsynen över skogsbruket.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 723 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 52 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005. Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga inkomster vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beräknas uppgå till 180 miljoner euro. Därmed beräknas den totala finansieringen som kan disponeras uppgå till 1 903 miljoner euro. Fullmaktsbeslut om icke slutförda och nya farledsprojekt föranleder utgiftsåtaganden om 1 209 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en minskning på 29 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005.

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde genomförs regeringens trafik- och kommunikationspolitik samt ägarpolitiken i fråga om företag och affärsverk i ministeriets ägarstyrning. Övriga politiksektorer utgörs av forskningsanstalterna. De disponibla anslagen riktas så att regeringsprogrammet och de ramar för statsekonomin för åren 2006—2009 som statsrådet angivit 11.03.2005 kan genomföras så effektivt som möjligt.

Kommunikationspolitiken

Vid genomförandet av kommunikationspolitiken används olika styrmedel och lagstiftningsmedel samt i begränsad utsträckning anslag. Kommunikationsverket sköter administrativa uppgifter. Verkets omkostnader om 32 miljoner euro finansieras i huvudsak med inkomster av de avgifter kommunikationsverket uppbär. Anslagsfinansieringens andel är 5,2 miljoner euro. Verksamhetsområdet får direkt stöd ur budgeten för understödjande av tidningspressen till ett belopp av 13,6 miljoner euro. Rundradion Ab:s verksamhet finansieras med ca 397,8 miljoner euro genom de televisions- och koncessionsavgifter som betalas till televisions- och radiofonden.

Trafikpolitiken

Trafikpolitiken har som mål att sörja för medborgarnas välfärd och se till att näringslivet har bättre verksamhetsförutsättningar genom att på ett balanserat sätt på olika områden och med tanke på de olika befolkningsgrupperna säkerställa att man kan röra sig smidigt i trafiken och att transportmarknaderna fungerar väl. De som planerar och ordnar med trafiktjänster måste beakta 5,2 miljoner finländares dagliga behov av att röra sig i trafiken, och näringslivets transportbehov, som omfattar ca 450 miljoner ton.

Trafikpolitiken verkställs med utnyttjande av de medel som lagstiftningen och styrningen ger genom att man upphandlar trafiktjänster i syfte att skapa ett tryggt och miljövänligt trafiktjänstsystem samt genom att man upprätthåller statens trafiknät och stöder upprätthållandet av andra trafiknät.

Trafikpolitiken verkställs av de verk som sköter trafikleder: Vägförvaltningen, Sjöfartsverket och Banförvaltningscentralen samt Fordonsförvaltningscentralen. Dessutom föreslås att det 2006 skall inrättas två nya ämbetsverk, Luftfartsverket och Järnvägsverket, vilka skall sköta säkerhets- och andra myndighetsuppgifter i anslutning till luft- respektive järnvägstrafiken.

Omkostnaderna för kommunikationsministeriet är 14,7 miljoner euro, och omfattar ett tillägg på 0,4 miljoner euro. Fordonsförvaltningscentralens omkostnader beräknas uppgå till 73,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 5,2 miljoner euro närmast till följd av ökade informationsförvaltningsuppgifter. Av Fordonsförvaltningscentralens omkostnader täcks 11,0 miljonet euro med anslag som används för uppgifter i anslutning till fordonsbeskattningen och resten täcks med inkomster av avgifter.

Vägförvaltningens totala utgifter beräknas uppgå till 693,6 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 39,6 miljoner euro främst på grund av att antalet stora projekt och verksamhetens omfattning varierar årligen. År 2006 pågår nio stora vägprojekt, varav det största är motorvägen Muurla—Lojo, för vilken ett beslut om en fullmakt på 700 miljoner euro fattats. Nya projekt som inleds är den andra etappen av Tammerfors västra ringväg med en fullmakt på 57,0 miljoner euro och förbättrandet av avsnittet Hintta—Korvenkylä i Uleåborg med en fullmakt på 25,7 miljoner euro och med tillfällig finansiering av Uleåborgs stad samt av riksväg 2 på avsnittet Vichtis—Björneborg med en fullmakt på 45 miljoner euro. Vidare disponerar farledsinrättningarna tillsammans 58,7 miljoner euro för fortsatt byggande av trafikförbindelser till Nordsjö hamn. Helsingfors stad finansierar hälften av beloppet.

Sjöfartsverkets totala utgifter beräknas uppgå till 109,2 miljoner euro, vilket är 6,2 miljoner euro mer än år 2005. Till följd av revideringen av systemet med farledsavgifter kommer farledsavgifterna att antecknas som bruttobudgeterade inkomster i statens inkomster, vilket beaktats vid dimensioneringen av det anslag som Sjöfartsverket disponerar för basfarledshållningen. Arbetet med att fördjupa den delvis färdigställda Torneåleden fortsätter. Som ett nytt projekt föreslås en fullmakt till ett värde av 30,0 miljoner euro för fördjupning av Brahestadsleden.

Banförvaltningscentralens totala utgifter beräknas uppgå till 409,9 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 46,7 miljoner euro som föranleds av att antalet stora projekt och verksamhetens omfattning varierar årligen, samt av inrättandet av Järnvägsverket år 2006. År 2006 pågår fyra stora projekt, varav direktbanan Kervo—Lahtis, som byggs med stöd av ett beslut om en fullmakt på 331 miljoner euro, blir klar 2006. År 2006 inleds iståndsättningen av Ilmala bangård (fullmakt att ingå avtal 100 miljoner euro).

Järnvägsverket inrättas från den 1 september 2006. Verket skall sörja för säkerheten på järnvägarna och övervaka att säkerhetskraven efterföljs inom järnvägssystemet. Järnvägsverket är också regleringsorgan inom sitt område och svarar för biljettkontrollen inom järnvägstrafiken. För verket föreslås ett fyra månaders nettoanslag till ett belopp av 1,0 miljoner euro. Utgifterna för biljettkontrollen, 700 000 euro år 2006, täcks med inkomsterna från kontrollverksamheten.

Luftfartsförvaltningen inrättas från och med den 1 januari 2006. Från Luftfartsverket avskiljs och anförtros ämbetsverket de uppgifter som innebär utövande av betydande offentlig makt som avses i 124 § i grundlagen. Luftfartsverkets övriga offentliga förvaltningsuppgifter separeras inom verket och överförs till en enhet för offentlig förvaltning. Luftfartsförvaltningen sörjer för den allmänna flygsäkerheten och övervakningen av luftfarten samt har hand om de offentliga förvaltningsuppgifter som gäller civil luftfart. För Luftfartsförvaltningen föreslås ett nettoanslag om 5,8 miljoner euro. Ämbetsverkets bruttoutgifter är 8,8 miljoner euro. Intäkterna av de avgiftsbelagda prestationerna utgörs i huvudsak av offentligrättsliga prestationer. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats avgiften för övervakning av flygtrafiken, som har budgeterats under moment 11.19.05. Intäkterna av avgiften beräknas uppgå till 5,8 euro miljoner euro.

För stöd till andra än statens trafiknät anvisas statlig finansiering till ett belopp av 13,0 miljoner euro. Av detta belopp föreslås för statsunderstöd till privata vägar 12,0 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 1,9 miljoner euro. För statsunderstöd till flygfälten i Seinäjoki och S:t Michel föreslås 1,0 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 0,3 miljoner euro.

För köp av eller stöd till tjänster inom kollektivtrafiken föreslås 149,8 miljoner euro. För köp av och stöd till tjänster inom persontrafiken föreslås 74,6 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 6,7 miljoner euro. Dessutom stöds persontrafiken med ca 4 miljoner euro inom ramen för den lagstiftning som gäller förvaltningsförsöket i landskapet Kajanaland. Utvecklandet av den statliga finansieringen till tågtrafiken och den övriga kollektivtrafiken utreds i arbetsgrupper. För köp av eller stöd till tjänster i anslutning till förbindelsefartygstrafiken inom skärgårdstrafiken föreslås 7,8 miljoner euro. I beloppet har beaktats den tekniska överföringen från Sjöfartsverkets omkostnader av inkomsterna från avgifterna i förbindelsefartygens trafik. För lotsningar på Saimen föreslås ett prisstöd på 4,0 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 0,7 miljoner euro. Stödet till handelsfartyg och passagerarfartyg i utrikesfart uppgår till 63,4 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 6,8 miljoner euro närmast till följd av förändringar av fartyg.

Forskningsinstituten

Förvaltningsområdets forskningsinstitut är Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet, vilkas verksamhet finansieras genom anslag och med övriga inkomster. Meteorologiska institutets bruttoutgifter beräknas uppgå till 40,2 miljoner euro. En del av bruttoutgifterna finansieras med inkomster och anslagsbehovet beräknas uppgå till 30,2 miljoner euro. Havsforskningsinstitutets omkostnader beräknas uppgå till 11,1 miljoner euro. Anslagsbehovet är 10,3 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1,5 miljoner euro jämfört med 2005. Ökningen beror närmast på den genomgripande renoveringen av havsforskningsfartyget Aranda.

Handels- och industriministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För handels- och industriministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om 972 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 5 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Tyngdpunkten vid fördelningen av anslagen och fullmakterna förflyttas till teknologi- och innovationspolitik samt till finansiering av företag som inleder sin verksamhet och av tillväxtföretag.

Teknologi- och innovationspolitik

Omkring 57 %, eller 555 miljoner euro, av ministeriets förvaltningsområdes utgifter går till teknologi- och innovationspolitiken. Det föreslås att Teknologiska utvecklingscentralens (Tekes) bevillningsfullmakter ökas med 31 miljoner euro. Ökningen baserar sig på den tilläggssatsning på forsknings- och utvecklingsfinansiering under valperioden som det avtalades om i samband med godkännandet av regeringsprogrammet samt på rambeslutet för 2005, vars andel av tillägget är ca 15 miljoner euro. Genom ökningarna stärks Finlands konkurrenskraft i en global verksamhetsmiljö som genomgår snabba förändringar. Särskild uppmärksamhet fästs vid utvecklandet av affärskompetensen, vid att innovationsmiljön får en internationell prägel och vid utvecklandet av servicesektorn. För statens tekniska forskningscentrals (VTT) omkostnader föreslås 70 miljoner euro. Den offentliga FoU-finansieringen behandlas i ett helhetsperspektiv i avsnitt 5.4.

Företagspolitik

För anslag för företagspolitik föreslås 180 miljoner euro. De företagspolitiska åtgärderna riktas särskilt till finansiering av och rådgivning till företag i inlednings- och tillväxtskedet. I de tidiga utvecklingsfaserna stöds företagen också genom en ny form av kapitalfinansiering. För bevillningsfullmakten för den statliga medfinansieringen av EU:s strukturfonder föreslås 69,1 miljoner euro.

Som Finnvera Abp:s fullmakt för räntestödslån föreslås 235 miljoner euro. Utgifterna för fullmakterna för räntestödslån beräknas uppgå till 14,4 miljoner euro. För ersättningar av kreditförluster till bolaget reserveras 18,7 miljoner euro. I syfte att öka antalet utländska investeringar i Finland ökas finansieringen till stiftelsen Invest in Finland med 0,8 miljoner euro. Det teknologiska kunnandet vid TE-centralerna stärks ytterligare genom ett tilläggsanslag på 0,35 miljoner euro.

Åtgärder som gäller företagandet ingår i stor utsträckning i regeringens politikprogram för företagsamhet. En betydande andel av projekten i slutet av programperioden hänför sig till främjande av företagandet inom servicebranscherna. Programmet behandlas i avsnitt 5.2.

Energipolitik

Den nationella klimatstrategin revideras under loppet av 2005. I syfte att skapa en mer klimatanpassad och miljövänlig energihushållning och ta i bruk ny teknologi föreslås som bevillningsfullmakt för energistödet 30,2 miljoner euro. En stor förändring på energimarknaden följer av utsläppshandeln, vars verkningar beaktas när stödet beviljas.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om 11 263 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1 234 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Regeringens mål är att utveckla välfärdssamhället genom att förbättra sysselsättningen, upprätthålla arbetsförmågan, stärka bastjänsterna och utkomstskyddet samt genom att balansera den regionala utvecklingen. Social- och hälsovårdspolitikens viktigaste mål är främjande av hälsan och funktionsförmågan, ökande av arbetslivets dragningskraft, förebyggande och motarbetande av utslagning, välfungerande tjänster och ett skäligt utkomstskydd, barnfamiljernas välbefinnande samt främjande av jämställdhet mellan könen.

Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system på så sätt att de avgifter och premier som arbetsgivarna och de försäkrade betalar primärt finansierar de inkomstrelaterade förmånerna. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten för grundskyddet i sin helhet, dock med undantag för utkomststödet. Dessutom garanterar staten finansieringen av folkpensions-, sjukförsäkrings- och företagarpensionssystemen. Kommunerna svarar för ordnandet av social- och hälsovårdsservicen och utkomstskyddet. Staten deltar i finansieringen av dessa. Av samtliga socialutgifter år 2006 finns drygt en femtedel under social- och hälsovårdsministeriets moment.

Folkpensions- och sjukförsäkringsfonder

Finansieringen av sjukförsäkringen revideras från och med ingången av 2006. Syftet med revideringen är att trygga en tillräcklig finansiering av de förmåner som beviljas på grund av sjukdom. I detta syfte stärks försäkringsprincipen i sjukförsäkringen genom att man skapar ett tydligare samband mellan avgifter och förmåner. Den finansiering som sker via sjukförsäkringsfonden delas i två delar i finansiering av sjukvårdsförsäkringen och finansiering av arbetsinkomstförsäkringen. Staten finansierar de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder. I övrigt deltar de försäkrade och staten i finansieringen av sjukvårdsförsäkringen med lika stora delar. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna, löntagarna, företagarna samt staten. Staten finansierar den sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning som betalas till minimibeloppet. Dessutom finansierar staten en del av utgifterna för lantbruksföretagarnas och företagarnas företagshälsovård. År 2006 finansierar arbetsgivarna 73 % och löntagarna och företagarna sammanlagt 27 % av de övriga utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen.

Från år 2006 styrs inte avkastningen av mervärdesskatten längre till sjukförsäkrings- eller folkpensionsfonderna. Därför ändras finansieringen av folkpensionerna från ingången av 2006 så, att Folkpensionsanstaltens andel av folkpensionskostnaderna är 60 % (71 % år 2005) och staten ansvarar för kostnaderna i övrigt. Bevarandet av folkpensionsfondens miniminivå förutsätter dessutom garantibelopp av staten för uppskattningsvis 563 miljoner euro.

Verkningar på statsekonomin av revideringen av finansieringen av sjukförsäkringen

Reformen genomförs för statens vidkommande kostnadsneutralt. Man frångår redovisningen av mervärdesskatteintäkten till sjukförsäkringsfonden, vilket ökar mervärdesskatteintäkten i statens budgetekonomi med 600 miljoner euro. Statens andel av kostnaderna för sjukvårdsförsäkringen och arbetsinkomstförsäkringen beräknas år 2006 vara 1 108 miljoner euro, varav 1 038 miljoner euro är den förändring som föranleds av finansieringsreformen. Som motvikt till detta frångår staten garantibeloppet till sjukförsäkringsfonden. Utan finansieringsreformen uppskattas garantibeloppet uppgå till 1 032 miljoner euro år 2006. Dessutom minskar sänkningen av sjukförsäkringsavgiften för staten som arbetsgivare statens utgifter med 33 miljoner euro. Därmed minskar statens utgifter med 27 miljoner euro som en följd av reformen.

I samband med revideringen lindras den statliga inkomstbeskattningen så att den genomsnittliga inkomstskattegraden för löneinkomsten inte stiger till följd av höjningen av försäkringspremien. Eftersom dagpenningspremien är avdragsgill minskar de kommunala skatteintäkterna med 90 miljoner euro på årsnivå, vilket kommunerna kompenseras genom de utjämningar av statsandelarna som grundar sig på skatteinkomsterna. Till följd av den avdragsgilla dagpenningspremien och lindringarna av inkomstskatten sänker reformen statens inkomstskatteintäkter med uppskattningsvis 292 miljoner euro. Dessutom gottgörs höjningen av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift genom att man sänker arbetsgivarens folkpensionsavgift, vilket medför att statens utgifter för folkpensionsförsäkringen ökar med 245 miljoner euro.

I samband med revideringen frångår man redovisningen av mervärdesskatten till folkpensionsfonden, vilket ökar mervärdesskatteintäkten i statens budgetekonomi med 400 miljoner euro på årsnivå. En motsvarande ökning i fråga om dimensioneringen av anslaget görs i statens utgifter för folkpensionsförsäkringen.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturellt sett oförändrad, frånsett revideringen av finansieringen av sjukförsäkringen. Finansieringsreformen inverkar också på fastställanden av sjukförsäkringsavgifterna och folkpensionsavgifterna. Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie.

Inga större förändringar sker i det sammanlagda beloppet av de obligatoriska socialförsäkringsavgifterna. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter stiger medan arbetsgivares folkpensionsavgifter sjunker i motsvarande grad. Statsarbetsgivarnas folkpensionsavgift sjunker till samma nivå som kommunarbetsgivarnas folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgiften sjunker till samma nivå som i fråga om övriga arbetsgivare. Arbetsgivarnas arbetspensionsavgift beräknas förbli oförändrad. Arbetsgivarnas arbetslöshetspremie höjs en aning i syfte att finansiera de tilllägg för sysselsättningsplan som ingår i omställningsskyddet.

Arbetsgivarens socialskyddsavgift fastställs på grundval av det sammanlagda beloppet av arbetsgivarens folkpensionsavgift och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Det sammanlagda beloppet av avgifterna sjunker från år 2005 med 0,008 procentenheter hos samtliga arbetsgivare, vilket föranleds av att försöket med slopandet av arbetsgivaravgifter i norra Lappland och i skärgårdskommunerna slutförts.

I de kommuner som hör till förvaltningsförsöket i Kajanaland är de privata arbetsgivarna samt kommunen och kyrkan som arbetsgivare befriade från arbetsgivares socialskyddsavgifter under åren 2005—2009. Folkpensionsanstalten får täckning för det underskott i avgiftsintäkterna som befrielsen från avgifterna beräknas medföra varje år genom att övriga arbetsgivares folkpensionsavgifter under motsvarande period höjs med 0,008 procentenheter.

Dessutom sjunker statsarbetsgivarnas socialskyddsavgifter med 2,8 procentenheter.

Löntagarnas och företagarnas sjukvårdspremie och dagpenningspremie höjer tillsammans de försäkrades premie. Sjukförsäkringspremien i fråga om pensionstagare och personer som har inkomst av förmån förblir oförändrad. Också löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetspensionsavgift beräknas kvarstå oförändrade.

Löntagarnas och företagarnas nya dagpenningspremie får avdras i beskattningen. Dessutom beaktas löntagarnas och företagarnas höjda premie i inkomstbeskattningen för år 2006 så, att löntagarnas genomsnittliga inkomstskattegrad inte stiger. Den höjning av premierna som revideringen av finansieringen av företagarnas sjukförsäkring medför gottgörs också genom ökad finansiering via sjukförsäkringen av kostnaderna för sjukvården i företagshälsovården.

Tablå 12. Socialförsäkringsavgifter

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsersättningarna beräknas 2006 totalt stiga till ca 3,8 miljarder euro. Den största ökningen föranleds av ökade utgifter för sjukdagpenningar och föräldrapenningar.

Systemet med läkemedelsersättning revideras genom att man sänker partipriserna. Eftersom man strävar efter att kostnadsverkningarna för patienternas vidkommande skall vara oförändrade ändras i samband med revideringen också ersättningsprocenten i fråga om läkemedel. Avsikten är också att kostnaderna för dosdispensering skall ersättas. Revideringarna sänker utgifterna för ersättningar av läkemedel med 70 miljoner euro och statsandelen för ersättningar av läkemedel med ca 35 miljoner euro.

Den ersättning som betalas till arbetsgivarna för utgifter för förebyggande åtgärder inom företagshälsovården höjs från 50 procent till 60 procent. Höjningen täcks med arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgifter och de försäkrades sjukförsäkringpremier. Vidare utvidgas företagares företagshälsovård genom att också sjukvård för företagare ersätts som en del av företagshälsovården, vilket medför extra utgifter för staten till ett belopp av 4,0 miljoner euro.

Företagare betalas sjukdagpenning för den tid arbetsoförmågan varar med undantag för den dag arbetsoförmågan inträtt och de tre därpå följande vardagarna. Kostnadsverkningarna av revideringen är 7,5 miljoner euro, vilka finansieras genom att procentsatsen för sjukförsäkringens dagpenningspremie i fråga om företagare som omfattas av FöPL höjs med 0,25 procentenheter.

Till den behovsprövade rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten används 98,6 miljoner euro. För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har liksom tidigare reserverats 8,4 miljoner euro.

Pensionsutgifter

För pensioner har via social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel reserverats 2,4 miljarder euro år 2006. Detta innebär en ökning på 737 miljoner euro, vilken huvudsakligen föranleds av en ökning av statsandelen till folkpensionerna, främst till följd av en ändring av finansieringen. Av anslaget används 1,8 miljarder euro till folkpensionerna, 435 miljoner euro till lantbruksföretagarpensionerna, 62 miljoner euro till företagarpensionerna och 39 miljoner euro till sjömanspensionerna. Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnas försäkringsavgifter och de försäkrades försäkringspremier. Staten deltar i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensionerna. Folkpensionerna, som utgör ungefär 16 % av de totala pensionsutgifterna, finansieras huvudsakligen med arbetsgivarnas försäkringsavgifter samt med statens medel.

Regeringen överlämnar på hösten 2005 en proposition med förslag om att kommunernas dyrortsklassificering skall förbli oförändrad till slutet av år 2007.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Arbetspensionsindex stiger med uppskattningsvis 1,7 % jämfört med föregående år. Folkpensionsindex stiger med uppskattningsvis 1,2 %. Lönekoefficienten kommer att innebära en ökning med ca 3,0 procent jämfört med den koefficient som användes år 2005.

Veteranerna

Som en del av det paket som gäller veteraner som genomförts år 2005 får krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 25 procent från ingången av år 2006 rätt till periodisk anstaltsvård som ersätts av staten.

Utkomstskydd för arbetslösa

År 2006 beräknas arbetslöshetsnivån sjunka till 7,5 procent, vilket minskar såväl utgifterna för statsandelar till arbetslöshetskassorna som utgifterna för bastryggheten. Grunddagpenningen för arbetslösa höjs så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna och uppskattas vara 23,52 euro per dag år 2006. Beloppet av statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa beräknas år 2006 uppgå till 641,5 miljoner euro (720 miljoner euro år 2005).

I det omställningsskydd som skapades för att stöda sysselsättningen av uppsagda personer ingick att en arbetssökande som sagts upp av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker och vars anställningsförhållande varat minst tre år från och med den 1 juli 2005 har rätt till förhöjt arbetslöshetsskydd i form av tillägg för sysselsättningsplan till den inkomstrelaterade dagpenningen och till grunddagpenningen för bl.a. den tid som en arbetskraftspolitisk utbildning varar och för tiden av arbetssökning. Kostnaderna för tillägget för sysselsättningsplan finansieras med en höjning av arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Beloppet av dagpenningar som betalas för arbetslöshetstid förväntas dock sjunka, liksom i motsvarande grad statsandelen, eftersom uppsagda personer uppmuntras att söka sig till utbildning i stället för att gå arbetslösa.

Som en ändring med ringa kostnadsverkningar föreslås att från arbetslöshetsförmånen inte avdras stöd för vård i hemmet som den arbetssökandes make får, då maken samtidigt får föräldradagpenning.

Kravet på arbetslöshet för erhållande av utbildningsdagpenning slopas i fråga om dem som omfattas av sysselsättningsprogrammet och för andras vidkommande lindras kravet med en månad. Kravet på arbetshistoria förenhetligas med det övriga utkomstskyddet för arbetslösa när det gäller familjepolitiska ledigheter. Kostnadsverkningarna i fråga om statsandelen för utbildningsdagpenningen är 0,5 miljoner euro.

Närmare uppgifter finns i motiveringen till kapitel 33.17 Utkomstskydd för arbetslösa.

Social- och hälsovårdstjänsterna

Målet för den kommunala social- och hälsovårdsservicen är att säkerställa en heltäckande tillgång på fungerande social- och hälsovårdstjänster samt att garantera en grundläggande utkomst i hela landet. Social- och hälsovårdsministeriet har startat flera utvecklingsprojekt som för sin del hjälper kommunerna att producera social- och hälsovårdstjänster som uppfyller de uppställda målen.

Under det innevarande året fortsätter man inom det nationella hälsovårdsprojektet bl.a. arbetet med att utveckla en elektronisk patientjournal samt stöder utvecklandet av den regionala primärvården. Inom utvecklingsprogrammet för det sociala området bereds de lagändringar som behövs om medborgarnas rätt att få sitt behov av service bedömt inom ramen för det sociala arbetet, samt fortsätter beredningen av en speciallag för handikapptjänster och av en totalrevidering av barnskyddet. Arbetet med att utveckla informationsteknologin inom socialvården och utveckla och se över de regionala servicestrukturerna och kommunernas servicefunktioner fortsätter.

För statsandelar för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården föreslås 4 006 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 278 miljoner euro jämfört med år 2005. Av ökningen föranleds 63 miljoner euro av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och 94,7 miljoner euro av en höjning av statsandelarna med 2,4 procent, vilken föranleds av förändringar i kostnadsnivån.

Av ökningen av statsandelarna hänför sig 73 miljoner euro till utvecklingen av kommunernas hälso- och sjukvårdssystem enligt det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och utvecklingen av socialservicesystemet i linje med utvecklingsprojektet för det sociala området. Av detta tilllägg används 9,9 miljoner euro till att säkerställa fortbildning för personalen inom den kommunala socialvården (En lagändring i anslutning härtill trädde i kraft den 1 augusti 2005), 4,0 miljoner euro används till utvecklande av närståendevården och hemvården och 59,2 miljoner euro till att höja statsandelsprocenten med 0,48 procentenheter.

Som ett led i revideringen av kommunernas statsandelssystem justeras vissa grunder för fastställande av statsandelarna till social- och hälsovården. En beskrivning av statsandelsreformen ingår i basservicebudgetgranskningen.

Som ett led i revideringen av arbetsmarknadsstödet har statsandelarna minskats med 144,2 miljoner euro. Från och med ingången av 2006 skiljs den normerade delen av utkomststödet åt från systemet med statsandelar och finansieringen av den delas i fortsättningen lika mellan kommunerna och staten. I syfte att kompensera den ökning av kommunernas utgifter som revideringen av arbetsmarknadsstödet föranleder höjs statsandelarna för social- och hälsovårdens driftskostnader med 67,5 miljoner euro. Ökningen ökar statsandelsprocenten med 0,56 procentenheter.

Som ett led i de åtgärder som vidtagits i syfte att stöda dem som har det allra sämst ställt har till följd av att självrisken för boendeutgifterna slopas ur utkomstskyddet statsandelarna ökats med 14,4 miljoner euro. Hälften av ökningen genomförs genom att statsandelsprocenten höjs med 0,06 procentenheter.

Statsandelen för driftskostnaderna inom den kommunala social- och hälsovården höjs från nuvarande 32,99 till 33,32 procent år 2006.

Som statsunderstöd för kommunernas hälso- och sjukvårdsprojekt föreslås 55,2 miljoner euro. Av understödet används 30 miljoner euro till utvecklingsprojekt som stöder det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet. Den resterande delen av anslaget riktas till projekt i anslutning till genomförandet av utvecklingsprojektet för det sociala området och alkoholprogrammet.

Arbetsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 34)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om sammanlagt 1 965 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 199 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om sammanlagt 354 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en minskning med 29 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005.

Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden med 100 000 personer fram till år 2007. Det sysselsättningsprogram som avses i regeringsprogrammet stöder sysselsättningens tillväxt och stärker centralförvaltningens samarbete över sektorgränserna inom sysselsättningsarbetet. I sysselsättningsprogrammet betonas särskilt åtgärder mot den strukturella arbetslösheten.

Offentlig arbetskraftsservice

Den offentliga arbetskraftsservicens centrala uppgift är att arbeta för en fungerande arbetsmarknad. Avsikten är att upprätthålla och främja balansen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden, trygga tillgången på arbetskraft, bekämpa arbetslösheten samt ordna arbete för dem som söker arbete. TE-centralerna styr verkställandet av arbetskraftspolitiken inom sitt område. Arbetskraftspolitiken verkställs i praktiken huvudsakligen vid arbetskraftsbyråerna.

Genomförandet av den strukturella reformen av den offentliga arbetskraftsservicen slutförs 2006. Som ett led i den strukturella reformen koncentreras offentlig arbetskraftsservice för de personer som är svårast att sysselsätta och tjänster som tillhandahålls av kommunerna, i synnerhet social- och hälsovårdsväsendet, av Folkpensionsanstalten och av andra serviceproducenter till servicecenter för arbetskraft. Under 2006 kommer ca 100 nya tjänster att inrättas vid servicecentren. I de områden där servicecenter för arbetskraft inrättas koncentreras arbetskraftsbyråernas verksamhet på att tillhandahålla arbetsförmedling och tjänster som anknyter till sökande av arbete och kompetensutveckling i syfte att säkerställa tillgången på arbetskraft.

Arbetsministeriet bereder en revidering av organiseringen och styrningen av den offentliga arbetskraftsservicen. Målet med revideringen är att garantera att arbetskraftsbyråernas alla kunder får lika betjäning och att stärka styrningen av arbetskraftsbyråerna för att resultatmålen skall kunna nås. I samband härmed kommer gränserna för arbetskraftsbyråernas verksamhetsområden att ses över och utvidgas ytterligare.

Dimensioneringen av arbetskraftspolitiken och prioritetsområden

Centrala samhälleliga mål inom arbetsministeriets ansvarsområde är att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och att minska den strukturella arbetslösheten.

Systemen för arbetsmarknadsstöd och sysselsättningsstöd revideras år 2006. En närmare utredning av reformerna finns i avsnitt 5.2 Tväradministrativa politikprogram.

För verkställandet av arbetskraftspolitiken (kapitel 34.06) föreslås 1 568 miljoner euro¹⁾. Av de anslag som anvisats för verkställandet används cirka hälften till utgifter i anslutning till utkomstskydd som betalas i form av arbetsmarknadsstöd. I medeltal 27 330 personer deltar i arbetskraftsutbildning. Av dessa omfattas uppskattningsvis 5 000 personer av utbildning i enlighet med verksamhetsmodellen för omställningsskyddet. I medeltal 39 370 personer sysselsätts med sysselsättningsanslag. För EU:s strukturfondsprogram (kapitel 34.05) föreslås 224 miljoner euro. I genomsnitt 6 000 personer omfattas av programmen. Enligt uppskattning omfattas de aktiva arbetskraftspolitiska åtgärderna, som är avsedda i första hand för arbetslösa arbetssökande, av sammanlagt i genomsnitt 92 500 personer, vilket är ca 3,6 % av arbetskraften.

Inom arbetskraftspolitiken betonas åtgärder som förbättrar arbetskraftens kunnande. Inom den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen ökas mängden gemensamma anskaffningar med arbetsgivarna. Arbetstagare i arbete erbjuds oftare än tidigare arbetsplatsutbildning som riktar sig till små och medelstora företag och som ordnas i form av arbetskraftsmyndigheternas och arbetsgivarnas gemensamma anskaffningar. Denna utbildning avser att förebygga att äldre personer och personer med mindre grundutbildning blir arbetslösa samt att stöda dessa personer så att de kan stanna kvar i arbetslivet även i förändringstillstånd och uppsägningssituationer inom företagen. En tillräcklig nivå på utbildningen för invandrare tryggas, och utbildningens kvalitet säkerställs genom nivåtest i fråga om språkkunskaperna. Genom aktiverande åtgärder, förberedande utbildning och tillräcklig personlig handledning stöder man sökandet till yrkesutbildning och hjälper människor att klara av utbildningen.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag till ett belopp av sammanlagt 752 miljoner euro, dvs. 61 miljoner euro mer än år 2005. I ökningen har beaktats 71,5 miljoner euro för understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter samt byggnadsarvsunderstöd, vilka betalas som överföringar ur statsbudgeten men som tidigare betalades med medel ur statens bostadsfond, som står utanför budgeten. Av finansieringen via budgeten används cirka två tredjedelar för allmänt bostadsbidrag och en tredjedel för miljö- och naturvård. Dessutom beräknas att ca 1,2 miljarder euro av Statens bostadsfonds medel används för betalning av bostadslån, av räntestöd och understöd inom bostadsväsendet och av räntor och amorteringar på fondens lån. Ur statens bostadsfond överförs 128 miljoner euro till budgeten 2006.

Till de eftersträvade samhälleliga verkningarna inom förvaltningsområdet hör bl.a. att tomtutbudet och bostadsproduktionen i tillväxtområden skall motsvara efterfrågan bättre än för närvarande.

Miljö- och naturvård samt markanvändning

Av de 244 miljoner euro som föreslås för miljö- och naturvårdsuppgifter anvisas nästan 60 % för omkostnader.

Östersjöns och insjöarnas tillstånd förbättras genom att man reducerar näringsbelastningen från i synnerhet jordbruket samt genom att man effektiverar hanteringen av avloppsvatten i samhällen och i glesbygden. Man fortsätter att förbättra beredskapen inför bekämpningen av miljöskador. Miljötillstånden behandlas kvalitativt och snabbt och man skärper övervakningen av dem. Uppkomsten av avfall förebyggs, avfallsanvändningen ökas och slutförvaringen på avstjälpningsplatser minskas genom att man verkställer riksomfattande och regionala avfallsplaner. Utsläppen av de mest farliga ämnena och av små partiklar samt deras förekomst i miljön minskas stegvis. Åtgärder för att dämpa klimatförändringarna vidtas på nationell och internationell nivå. Förutsättningarna för ekoeffektivitet inom konsumtion och produktion förbättras.

Byggandet av överföringsledningar som främjar vattenvården i samhällena och restaureringen av förorenade markområden stöds också med anslagen för statens miljöarbeten. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs till oljeskyddsfonden mer medel än tidigare av de inkomster som influtit av oljeavfallsavgiften. För det understöd för avfallshantering av skrotfordon som betalas under övergångsperioden beviljas inga nya anslag.

Genomförandet av nationella naturskyddsprogram och nätverket Natura 2000 fortsätter. Verkningarna av de åtgärder som vidtagits inom ramen för METSO-programmet för tryggandet av skogarnas mångfald i södra Finland utvärderas med tanke på de beslut som skall fattas år 2007. Genom att utveckla nyttjandet av naturen för rekreation och naturturismen vill man skapa positiva regionalekonomiska verkningar särskilt i norra Finland.

Boende och byggande

Den låga räntenivån har hållit i gång en livlig efterfrågan på ägarbostäder i hela landet. Byggandet av nya bostäder har varit på en god nivå och under de senaste åren har i synnerhet byggandet av egnahemshus ökat. Det ekonomiska läget, i synnerhet förändringarna i sysselsättningen, flyttningsrörelsen och räntenivån är avgörande i fråga om utvecklingen av bostadsbyggandet. Livligheten på ägarbostadsmarknaden och uppbromsningen av flyttningsrörelsen har förbättrat tillgången på hyresbostäder i hela landet, och samtidigt minskat den statligt understödda bostadsproduktionen. En större tillgång på hyresbostäder har för sin del även minskat bostadslösheten. Med tanke på upprätthållandet av en stabil bostadsmarknad är det viktigt att bostadsproduktionen i tillväxtcentrumen hålls på en nivå som motsvarar efterfrågan och att utbudet av hyresbostäder är tillräckligt. I områden med minskande befolkning föranleder den avtagande efterfrågan på bostäder ekonomiska svårigheter och ökar de risker som är förknippade med statliga lån och borgen.

År 2006 förväntas ca 6 500 nya bostäder börja byggas med statligt stöd, och om det visar sig att intresset att bygga är större än väntat ökas fullmakterna. Av den statligt understödda bostadsproduktionen är en större andel än tidigare projekt som avser service- och stödboende. Bostadsproduktionen i tillväxtcentra främjas genom byggnadsunderstöd för kommunalteknik. Vidare påbörjas i Helsingfors, Esbo och Vanda ett femårigt bidragssystem för bostadsområden för utvecklandet av boendemiljöns kvalitet i förorterna i synnerhet i anslutning till utfyllnadsbyggande. I syfte att minska de ekonomiska problemen i områden med mindre behov av bostäder och för att minska statens risk tas som nya stödformer i bruk partiell efterskänkning av lån i samband med befrielse från nyttjandebegränsningar och rivningsbidrag. Vidare startas ett femårigt program för att utveckla kvaliteten på sådana höghusdominerade områden som lider av minskad efterfrågan samt för att anpassa bostadsbeståndet så att det motsvarar efterfrågan. Familjer som på grund av sanitära olägenheter i bostaden råkat ut för svårigheter kan med bidrag understödas i större utsträckning än tidigare då man i de allra svåraste situationerna börjar bevilja stöd även för bygg- och anskaffningskostnader för en ersättande bostad.

Kvaliteten på byggandet förbättras med hjälp av styrning, forskning, uppföljning och information. En strategi utarbetas för att effektivera styrningen av reparationsbyggandet. Med utgångspunkt i ny lagstiftning förbättras byggnadernas energieffektivitet.

Tablå 13. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2004—2006¹⁾

¹⁾ Varje utgiftsmoment är försett med en nummerkod som anger utgiftsarten. På basis av dessa nummer-koder har utgifterna samlats i grupper enligt sin art. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

²⁾ Inkluderar endast de löneanslag som har dessa nummerkoder, de övriga ingår i omkostnaderna.

³⁾ Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.

Fullmakter

I samband med behandlingen av statsbudgeten får beviljas en till beloppet och syftet begränsad fullmakt att ingå avtal och avge förbindelser. En fullmakt får i allmänhet användas endast under det finansår i vars budget den har beviljats. Anslagen för de utgifter som fullmakterna medför upptas i senare budgetar till fullt eller bristande belopp.

Tablå 14. Budgetutgifter för användningen av fullmakter enligt fullmaktstyper, mn euro

Det föreslås att i budgeten för 2006 beviljas fullmakter på så sätt att de föranleder utgifter till ett belopp av sammanlagt 3,2 miljarder euro. Cirka en fjärdedel av utgifterna föranleds av utgifter inom försvarsministeriets förvaltningsområde och cirka en femtedel av utgifter inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde. Fullmakter som beviljats i tidigare budgetar beräknas från och med 2006 ge upphov till utgifter på totalt 8,9 miljarder euro, varav andelen utgifter för 2006 är ca 3,3 miljarder euro. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om totalt 8,3 miljarder euro åren efter budgetåret. Tablå 14 och figur 7 innehåller inte fullmakter för fonder utanför budgeten. De behandlas i avsnitt 8.

Figur 7. Utgifter som användningen av beviljade fullmakter har föranlett eller kommer att föranleda, mn euro

5.4. Vetenskaps- och teknologipolitiken

Regeringen stöder kompetensbasen för den ekonomiska tillväxten genom att öka resurserna för forskning och produktutveckling och förbättra samordningen av forskningen och dess ekonomiska tillämpningar. Handels- och industriministeriets och Finlands Akademis forskningsresurser ökas med sammanlagt 49,7 miljoner euro under åren 2006—2007 utöver vad som förutsattes i det rambeslut som fattades redan våren 2003 och som sträcker sig till 2007. Statens forskningsfinansiering kommer efter dessa beslut att 2007 nå den nivå på 1,7 miljarder euro som rekommenderas av statens råd för vetenskap och teknologi. Vid sidan av utvecklingen av forskningsfinansieringen satsas speciellt på riskfinansiering för innovativa tillväxtföretag i den inledande fasen och på reformering av företagstjänsterna. Det lagstadgade tilläggsprogrammet för universitetens basfinansiering fortsätter fram till 2007.

Tablå 15. Utvecklingen av de centrala anslagen för forskning och utveckling, mn euro

Det är nödvändigt med en riktad ökning av satsningarna i en öppen internationell konkurrenssituation. Finlands konkurrenskraft och medborgarnas välbefinnande upprätthålls också de kommande åren av förmågan att skapa kunskap och kompetens på toppnivå och effektivt nyttiggöra dessa som sociala och teknologiska innovationer.

Statsrådet fattade den 7 april 2005 utifrån beredning av rådet för vetenskap och teknologi ett principbeslut om strukturell utveckling av det offentliga forskningssystemet. Bakgrunden till beslutet utgörs förutom av flera utredningsmanna- och specialrapporter dessutom av de strategiska riktlinjerna om internationalisering av vetenskapen och teknologin i Finland som rådet för vetenskap och teknologi utarbetat samt av slutrapporten över utredningen Finland i världsekonomin, som inletts på statsministerns initiativ. I det sakkunnigarbete som utförts vid olika instanser är man mycket ense om att utvecklingsåtgärderna skall riktas till att stärka en prioritering av funktionerna, en nationell och internationell profilering av forskningsorganisationerna och ett selektivt beslutsfattande baserat på framförhållning.

Statsrådets principbeslut är i genomförandefasen och av alla ministerier förutsätts nu strategiska program för utveckling och nyttiggörande. De första egentliga uppföljningsrapporterna över genomförandet av beslutet utarbetas skall vara färdiga senast den 30 juni 2006. Senast då färdigställs också arbetet med att under ledning av rådet för vetenskap och teknologi lägga upp en nationell infrastrukturpolitik för den nationella kompetenskoncentrationsstrategin och forskningen som inletts våren 2005. Vid sidan av åtgärderna för genomförande av principbeslutet pågår inom förvaltningsområdena viktiga utvecklingsprojekt som stöder de nationella riktlinjerna. Till dessa hör teknologistrategiarbetet vid Tekes, övriga projekt för teknologi och näringspolitik i syfte att stärka innovationsverksamheten inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde, beredning av utvecklingen av forskarskolor och forskarkarriärer inom undervisningsministeriets förvaltningsområde, reformering av grunderna för fördelning av universitetens basfinansiering samt en täckande utredning och utveckling av den teknisk-vetenskapliga högskolutbildningen och forskningen i sin helhet.

Utvecklingsåtgärderna gagnar vår egen utveckling samtidigt som de är ägnade att stärka samarbetet inom EU:s forsknings- och teknologiprogram. Kommissionen offentliggjorde den 6 april 2005 sitt förslag till EU:s sjunde ramprogram för forskning. Programmet sträcker sig enligt förslaget över åren 2007—2013. Förslaget har utarbetats i syfte att genomföra målen med Lissabonstrategin med avseende på både beloppet av forskningsfinansiering och de föreslagna programkomplexen. Ökningen av forskningsfinansieringen i kommissionens förslag är ytterst betydande, och i EU:s nya budgetram är därför stramare gränser för det sjunde ramprogrammet att vänta. Förslaget till ramprogram innefattar som en viktig del ett program för stärkande av en forskarorienterad europeisk spetsforskning som enligt planerna skall genomföras av Europeiska forskningsrådet, ERC — ett nytt organ som skall grundas. De utvecklingsåtgärder som pågår i Finland ökar de finländska forskarnas, forskargruppernas och institutens möjligheter att framgångsrikt delta också i denna verksamhetsform.

5.5. Regionutvecklingen och strukturfonderna

Regionalpolitikens mål enligt regeringsprogrammet är social och regional balans. För att uppnå detta utjämnas skillnaderna i regionernas utvecklingsbetingelser. Målet är att uppnå balans i flyttningsrörelsen och befolkningsstrukturen samt att trygga servicestrukturen i hela landet. Avsikten är att målen skall uppnås genom en programbaserad regionalpolitik. Det regionala utvecklingsarbetet genomförs både genom nationella regionala program och genom regionala program som delvis finansieras av EU. I enlighet med regeringsprogrammet har en utredning av tillgången till kompetent arbetskraft för områden med kraftig utflyttning inletts i juni 2005. De regionala verkningarna i budgetpropositionen granskas närmare i bilaga 2 till propositionen.

De rikstäckande målen för regionutvecklingen

Ett av syftena med regionutvecklingslagen (602/2002) är att styra utvecklingen av regionerna på landskaps- och riksnivå på så sätt att utvecklingsarbetet sker i växelverkan så att det skapas en helhet av åtgärder för utveckling av regional- och centralförvaltningen. I systemet ingår på centralförvaltningsnivå de rikstäckande mål som statsrådet godkänt och de mål och åtgärder som ministerierna fastställt för utvecklingen av regionerna.

De rikstäckande mål för regionutvecklingen som statsrådet fastställt för åren 2003—2007 kompletterar och preciserar de regionalpolitiska målen i regeringsprogrammet. De ministerier som statsrådet bestämt har berett de första planerna för regionutveckling och regional verksamhet inom respektive förvaltningsområde för ramperioden 2006—2009. Med de finansieringsplaner för landskapsprogrammen och landskapsprogrammens årliga genomförandeplaner som gjorts upp under ledning av landskapsförbunden strävar man på motsvarande sätt efter att påverka förvaltningsområdenas utgiftsramar och budgetpropositionerna. Den statliga finansieringen fastställs årligen i samband med ramförfarandet och budgetprocessen.

Den nationella regionalpolitiken

Regioncentraprogrammet, kunskapscentraprogrammet, det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och skärgårdsprogrammet är tidsbegränsade särskilda program som nämns i regionutvecklingslagen (602/2002) och godkänns av statsrådet. Regeringen överlämnade i juni 2005 till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av regionutvecklingslagen som möjliggör att dessa program kan fortgå också efter 2006. Basfinansieringen av regioncentra- och kunskapscentraprogrammen ingår under momentet Landskapsutvecklingspengar inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Med landskapsutvecklingspengar kommer också projekt som hänför sig till regionprojektet att finansieras. Målet med regionprojektet är att stödja det regionala samarbetet mellan kommunerna. Programperioden för kunskapscentraprogrammet och regioncentraprogrammet går ut 2006. Utvecklandet av regioncentra fortgår under den programperiod som börjar 2007 med ett regioncentraprogram enligt regionutvecklingslagen. Statsrådet har också beslutat fortsätta med programmet för kunskapscentra enligt regionutvecklingslagen. Programmet grundar sig på nyttiggörande av toppkompetens och fortgår under åren 2007—2013. Det reviderade landsbygdspolitiska helhetsprogrammet En livskraftig landsbygd — vårt gemensamma ansvar har gjorts upp för åren 2005—2008. Helhetsprogrammet och det specialprogram som utarbetats utifrån det för åren 2005—2006 fokuserar på frågor inom den omfattande landsbygdspolitiken och på utveckling av landsbygdspolitiken. Skärgårdsprogrammets uppgift är att nyttiggöra skärgården, havet, sjöar, älvar och strandlinjen för att främja regionutvecklingen främst inom områden av landsbygdskaraktär. Det riksomfattande skärgårdsprogrammet kommer att reformeras under 2006.

Europeiska unionens strukturfonders verksamhet i Finland

Fyra strukturfonder är verksamma i Finland, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ-U) och fonden för fiskets utveckling (FFU). Fondernas medel ingår i EU:s budget. Fonderna beviljar stöd huvudsakligen i form av understöd. För att få finansiering ur strukturfonderna krävs nationell medfinansiering.

Genomförandet av målprogrammen och gemenskapsinitiativprogrammen baserar sig på programdokument som statsrådet lägger fram och kommissionen godkänner. Befolkningen inom mål 1-området omfattar 20,9 % av hela befolkningen och inom mål 2-området 30,6 %. De områden som är berättigade till övergångsordningar och som under programperioden 1995—1999 hörde antingen till mål 2- eller mål 5b-områdena, men som inte hör till mål 2-området under programperioden 2000—2006, omfattar 9,6 % av befolkningen. EU-stödet till områden som är berättigade till övergångsordningar upphör vid utgången av 2005. Finansieringsbeslut och utbetalningar kan dock göras fram till utgången av 2007. Mål 3-programmet genomförs utanför mål 1-området.

I fråga om de program som finansieras med medel ur strukturfonderna baserar sig de anslag som skall tas in i statsbudgeten på de ekonomiska tabellerna i programdokumenten och i dem togs en s.k. betalningsreserv in 2004. Inkomsterna från EU:s strukturfonder tas in i statsbudgeten enligt bruttoprincipen som inkomster och utgifter för den utbetalande myndigheten. Den nationella statliga medfinansiering som behövs för program som finansieras av en strukturfond budgeteras under ett enda moment som utgift för det förvaltningsområde som deltar i genomförandet av programmen.

EU-medlen för de gemenskapsinitiativprogram (Interreg III och Urban II) som finansieras med medel ur ERUF styrs förbi statsbudgeten direkt till den administrerande och utbetalande myndighet utanför budgetekonomin som utsetts i programmet. Den statliga medfinansiering av dessa program som motsvarar EU-stödet ingår dock i statsbudgeten. En del av den EUGFJ-U-medfinansiering som intäktsförs inom mål 1-programmen styrs till Gårdsbrukets utvecklingsfond, som står utanför budgeten och som också svarar för den nationella statliga medfinansieringen av programmen. De mål 2- och 3-program som genomförs i landskapet Åland hör till landskapets behörighet, och de medel som hänför sig till dessa program ingår inte i statsbudgeten.

Den nuvarande EU-strukturfondsperioden utgår vid utgången av 2006. Finansieringsbeslut och utbetalningar för perioden 2000—2006 kan dock göras fram till utgången av 2008.

Strukturfondsmedlen i budgeten för 2006

Strukturfondsmedel beräknas utifrån utgifter som betalts 2006 och tidigare bli intäktsförda i statsbudgeten till ett belopp av sammanlagt ca 321 miljoner euro på så sätt att ERUF:s andel är 129 miljoner euro, ESF:s andel 134 miljoner euro, EUGFJ-U:s andel 33 miljoner euro och FFU:s andel 5 miljoner euro.

Figur 8. Bevillningsfullmakt för EU:s strukturfondsprogram per fond 2006, mn euro

För de betalningar som föranleds av bevillningsfullmakter som beviljats 2006 eller tidigare innehåller budgeten anslag på 557 miljoner euro varav ett belopp på sammanlagt 269 miljoner euro är avsett för EU:s strukturfonders utgifter och ett belopp på 288 miljoner euro för utgifter för den statliga medfinansieringen. Exakta uppgifter om bevillningsfullmakterna och anslagen i fråga om strukturfonderna och den statliga medfinansieringen finns under moment 26.98.61, 30.10.61, 30.10.62, 30.40.62 och 34.05.61 samt i tabellerna under dem.

Figur 9. Bevillningsfullmakten för EU:s strukturfonder och den statliga finansieringen per ministerium år 2006