Statsbudgeten 2006

6. Basservicebudgeten

6.1. Kommunernas statsandelssystem

Statsandels- och statsunderstödssystemet består av uppgiftsbaseradestatsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten och social-och hälsovården, en utjämning av statsandelarna baserad på skatteinkomstersamt en allmän statsandel. Systemet kompletteras av ett finansieringsunderstödenligt prövning för kommuner med tillfälliga eller exceptionellaekonomiska svårigheter. Kommunerna beviljas dessutom statsbidragför anläggningskostnader och utvecklingsprojekt samt stöd för sammanslagningav kommuner.

Den statsandelsprocent som på riksomfattande nivå beskriverkostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna i fråga om deuppgiftsbaserade statsandelarna är år 2006 inom undervisnings- ochbiblioteksverksamheten 45,30 och i fråga om annan kulturverksamhetän bibliotek 29,70. Social- och hälsovårdens statsandelsprocentär 33,32. De uppgiftsbaserade statsandelarna bestäms så att kommunensfinansieringsandel avdras från den statsandelsgrund som separatberäknats för vartdera förvaltningsområdet utifrån kalkylerade kostnader(social- och hälsovården) och priser per enhet (undervisnings- ochkulturverksamheten). Statsandelarna för social- och hälsovårdenbetalas till kommuner, men statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhetbetalas också till samkommuner och privata utbildningsarrangörer.Kommunens finansieringsandel i fråga om statsandelsåligganden ärlika stor per invånare i alla kommuner. I grunderna för fastställandeav statsandelen beaktas däremot de faktorer som karaktäriserar kommunernasolika servicebehov samt de faktorer som hänför sig till omständigheternai kommunen, och därför varierar statsandelarna beräknade per invånarei de olika kommunerna. När statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhetbeviljas beaktas den invånarbaserade finansieringsandelen som enfaktor som minskar andelen för kommuner, men i fråga om samkommuneroch privata utbildningsarrangörer beviljas statsandelen enligt fullfinansieringsgrund.

Inom statsandelssystemet jämnas kommunernas inkomstbas ut genomen utjämning av statsandelarna som grundar sig på kommunernas skatteinkomster.De kommuner vars kalkylerade skatteinkomst per invånare understigerutjämningsgränsen för hela landet, dvs. 91,5 % av de genomsnittligaskatteinkomsterna i landet, får utjämningstillägg till statsandelarna.Om kommunens skatteinkomst överstiger utjämningsgränsen görs utjämningsavdragfrån statsandelen. Avdraget är 37,0 % av den del som överstigerutjämningsgränsen. Antalet utjämningar ändras varje år utifrån beskattningsuppgifterna.

De uppgiftsbaserade statsandelarna samt statsandelarna och statsunderstödenför anläggnings- och utvecklingsprojekt är budgeterade för förvaltningsområdenai fråga, utjämningen av statsandelar fördelas i förhållande tillde kalkylerade statsandelar som beviljats undervisningsministeriets,social- och hälsovårdsministeriets samt inrikesministeriets förvaltningsområden.

Syftet med statsandelarna och statsunderstöden är att säkerställakommunernas möjligheter att genom en skälig skattegrad upprätthållatillräcklig kommunal service i olika delar av landet så att kommunernasinkomstbas är tillräcklig i förhållande till kommunernas åliggandenoch förpliktelser. I nästan två tredjedelar av kommunerna utgörstatsandelarna minst en tredjedel av det sammanlagda (skattefinansierings)beloppetav skatteinkomster och statsandelar. De avgifter som kommunen tarut har ingen inverkan på skatteinkomsterna eller statsandelarna.

Första fasen av statsandelsreformen

I anslutning till budgetpropositionen för 2006 föreslås somförsta fas av reformeringen av kommunernas finansierings- och statsandelssystematt lagen om statsandelar till kommunerna, lagen om planering avoch statsandel för social- och hälsovården, lagen om finansieringav undervisnings- och kulturverksamhet, yrkeshögskolelagen, lagenom yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, teater-och orkesterlagen, museilagen och statsunderstödslagen ändras. Detär dessutom meningen att en separat proposition med förslag tilllag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete överlämnas.

Det föreslås att bestämmelserna om justering av kostnadsfördelningenmellan staten och kommunerna ändras så att de kalkylerade kostnadernaoch priserna per enhet som används som grund för fastställande avstatsandelen vid den justering som görs vart fjärde år justerasså att de stämmer överens med kostnadsutfallet och att staten deltari kostnaderna enligt grunderna för fastställande av dem med en procentuellandel som fastställs i lag. Bestämmelser om statsandelsprocenternautfärdas särskilt vart fjärde år, första gången i samband med attstatsandelarna för 2008 fastställs. Grunderna för fastställandeav andelarna justeras dessutom varje år med ett nytt index som angerkostnadsutvecklingen för den kommunala basservicen. Det nya indexet införsvid ingången av år 2006. Möjligheten att kompensera kostnadsförändringenpå en lägre nivå än enligt det fulla indexet utgår vid ingångenav 2008.

Statsandelssystemet förtydligas också så att de särskilda höjningarnaoch sänkningarna av kommunernas självfinansieringsandelar som påverkarkostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna slopas och i ställetbeaktas genom ändring av statsandelsprocenterna.

Ett nytt miljötillägg till den allmänna statsandelen föreslåsi kommuner med en avsevärd förändring i invånarantalet. Grundernaför fastställande av skärgårds- och fjärrortstillägg i den allmännastatsandelen föreslås bli ändrade och tätortstillägget för trafikenersatt med ett strukturtillägg för tätorter. För att finansieringsunderstödenligt prövning skall beviljas förutsätts en plan över åtgärdersom syftar till att nå balans i kommunens ekonomi.

Den fjärrortskoefficient som ligger till grund för statsandelenför social- och hälsovården föreslås bli reformerad på så sätt attkoefficienten fastställs enligt det fjärrortstal som bestäms utifråndet lokala och regionala befolkningsunderlaget enligt vad som angesi lagen om statsandelar till kommunerna. Som ny statsandelsgrundföreslås en koefficient som baserar sig på antalet handikappadeoch som bättre än hittills beaktar de kostnader som tjänster tillgravt handikappade föranleder. Dessutom föreslås att det särskildasystem för utjämning av stora kostnader inom barnskyddet som grundarsig på faktiska kostnader ersätts med en kalkylerad koefficientsom beskriver behovet av barnskydd.

Det föreslås att den skolnätskod som inverkar på statsandelenför den grundläggande utbildningen slopas på så sätt att koden endastanvänds i de glesast bebodda kommunerna och skärgårdskommunerna. Som en ny grund som höjer priset per enhet för den grundläggandeutbildningen föreslås antalet elever med främmande modersmål.

Som ny grund för fastställande av finansieringen för grundläggandeyrkesutbildning föreslås resultat i stället för faktiskt antal elever.Resultatet bedöms utifrån antalet studeranden som inträder i arbetslivetoch kommer in på fortsatta studier på högre nivå, ett relationstalsom beräknas på förhållandet mellan avbruten utbildning och dentid inom vilken studierna genomförts, graden av utexaminering, undervisningspersonalensbehörighet och utbildningsarrangörens insats för utveckling av personalen.

Som finansieringsgrund för yrkeshögskolor föreslås att ett kalkyleratelevantal enligt målavtalet införs. Det pris per enhet som skallanvändas som grund för statsfinansieringen beräknas enligt förslagetutifrån antalet studeranden och antalet avlagda examina. Prisernaper enhet beräknas per utbildningssektor i stället för utifrån examina.För yrkespedagogisk lärarutbildning beviljas statsandel i ställetför statsunderstöd.

Statsandelarna, investeringstilläggen och höjningarna av detpris per enhet som fastställs enligt årshyran i fråga om anläggningsprojektsom avser yrkesutbildning och yrkeshögskolor ersätts enligt förslagetmed ett system i vilket avskrivningarna enligt bokföringen innefattasi de riksomfattande totalkostnader utifrån vilka priset per enhetberäknas.

Den bosättningsstrukturgruppering som vid beräkningen av bibliotekensdriftskostnader skall användas som statsandelsgrund föreslås blislopad och ersatt med ett pris per enhet. Priset per enhet höjsi de glesast bebodda kommunerna och på grund av ett särskilt uppdragsom genom beslut av undervisningsministeriet åläggs ett bibliotek.

I priserna per enhet för teatrarna föreslås en årlig indexjustering.De pris per enhet som ligger till grund för statsandelen till teatrar,museer och orkestrar beräknas enligt förslaget utifrån driftskostnadernaför respektive typ av kulturinstitution vart fjärde år från ochmed 2008.

De statsunderstöd som beviljas vissa anordnare av utbildningoch kulturverksamhet avdras enligt förslaget från de kostnader somligger till grund för priserna per enhet för undervisnings- ochkulturverksamhet från och med 2008.

Det föreslås att de kommunvisa ökningar eller sänkningar avstatsandelen som föranleds av förändringar i statsandelsgrundernabegränsas enligt en särskild övergångsutjämning som fördelas enligtförvaltningsområde under övergångsperioden. I fråga om förändringenav yrkeshögskolornas finansiering tillämpas särskilda övergångsperioder.

Tablå 16. Uppskattade kommunvisa effekter av förändringenav statsandelsgrunderna enligt kommunernas invånarantal, mn eurooch euro per invånare¹⁾

¹⁾ De ekonomiska effekternautan barnskyddskoefficient har tagits som jämförelsekalkyl, eftersomde kommunvisa ekonomiska effekterna av systemet för utjämning avhöga kostnader inom barnskyddet som upphävs till följd av koefficienten intehar kunnat klarläggas.

Effekterna av förändringen av statsandelsgrunderna enligt kommungrupphöjer statsandelarna mest (20,5 euro/invånare) i kommuner med ettinvånarantal under 2 000. Näst mest ökar statsandelarna(11,19 euro/invånare) i kommuner med 2 000—6 000invånare och (10,9 euro/invånare) i kommunerna med över 100 000invånare. Mest minskar statsandelarna i kommuner med 10 000—20 000invånare. Landskapsvis betraktat ökar statsandelarna mest i Lappland(44,8 euro/invånare) och Kajanaland (40,8 euro/invånare). Minskningenav statsandelar är störst i Södra Österbotten (25,4 euro/invånare).

Arbetsmarknadsstödsreformen

Lagstiftningen om arbetsmarknadsstödet reformeras från och medingången av 2006. Syftet med reformen är att ett system skall införasenligt vilket staten och kommunerna med lika stora andelar finansierarkostnaderna för det s.k. passiva stödet som betalats ut över 500dagar och den normerade delen av utkomststödet. Kostnadsfördelningenmellan staten och kommunerna förändras inte enligt förslaget. Dettaföreslås bli genomfört genom att statsandelarna för social- ochhälsovården ökas och gränsen för utjämning av de statsandelar somgrundar sig på kommunernas skatteinkomster höjs med en procentenhet(se även tablå 25). Meningen är att reformen inte heller inverkarpå en enskild kommuns ekonomi. Detta genomförs genom en särskildkommunvis korrigeringspost som innefattas i den allmänna statsandelenunder en övergångsperiod på tre år.

6.2. Kommunalekonomins utveckling fram till 2009

Kommunernas och samkommunernas årsbidrag ökar något 2005, menblir klart mindre än avskrivningarna på anläggningstillgångar. Kommunalekonominsfinansiella balans förbättras 2006. Årsbidraget stiger från ca 1,5miljarder euro, som är prognosen för 2005, till ca 1,7 miljardereuro, men kommer att ligga något under avskrivningarna på anläggningstillgångarna.

Räkenskapsperiodens resultat beräknas svänga och bli ca 0,2miljarder euro positivt år 2006, men årsbidraget blir klart mindreän nettoinvesteringarna. Kommunernas finansiella ställning är fortsattstram. Den finansiella balansen i kommunalekonomin uppvisar dessutomavsevärda skillnader i olika kommuner, regioner och kommungrupper.Minskningen av underskottet i kommunalekonomin beror å ena sidanpå att skatteinkomsterna och statsandelarna ökar med sammanlagtca 4,3 % och å andra sidan på att omkostnadsökningen beräknasbli långsammare.

Kommunernas nettoinvesteringar beräknas 2005 hålla sig kringca 2,4 miljarder euro. Det fortsatta underskottet minskar kommunernaslikvida medel och ökar lånestocken med ca 0,6 miljarder euro 2006.När också de likvida medlen minskar något beräknas kommunernas nettoskuldöka med ca 0,8 miljarder euro.

Under uppföljningsperioden 2007—2009 för basserviceprogrammetförefaller kommunalekonomin att bokföringsmässigt utvecklas i enpositiv riktning, men årsbidraget blir dock under hela ramperiodenklart mindre än nettoinvesteringarna, vilket ökar kommunernas skuldsättning. Årsbidragetantas dock öka årligen och vara större än avskrivningarna från ochmed 2007. Ökningen av omkostnaderna väntas minska till i snitt ca3½ %. Detta är bl.a. en följd av att utvecklingen av förtjänstnivånblir långsammare och arbetsgivaravgifterna minskar.

Skillnaderna i den ekonomiska utvecklingen mellan de olika kommunernahar ökat utifrån bokslutsuppgifterna för 2004. Det finns 138 kommunermed stora ekonomiska svårigheter och ett negativt årsbidrag, ochantalet fördubblades jämfört med 2003. De ekonomiska problemen koncentrerasspeciellt till kommuner med lågt invånarantal. Utvecklingen motstörre skillnader i kommunalekonomin beräknas inom den närmasteframtiden fortgå, trots att den övergripande situationen förbättras.Den strama finansiella situationen förutsätter därför samarbetemellan kommunerna och staten i fråga om beslut som förbättrar servicestrukturenoch produktiviteten för att omkostnadsökningen på lång sikt skallvara hållbar i förhållande till inkomsterna. Stabiliteten i kommunalekonominpåverkas även av kommunernas egna beslut i synnerhet i fråga om volymenav och tidpunkten för investeringarna.

Tablå 17. Kommunalekonomins (kommunerna och samkommunerna)utveckling 2004—2009 enligt kommunernas bokföring

¹⁾ Statsandelarna enligt statensbokföring framgår av tablå 21.

²⁾ Eventuella avvikelser beror på avrundningar.

Enligt den prognos kommunavdelningen vid inrikesministerietgjort upp förbättras kommunernas årsbidrag från år 2004 till år2006 i kommuner med över 6 000 invånare, medan det försämrasi kommuner med mindre än 6 000 invånare. Mest försämrasbidraget i kommuner med mindre än 2 000 invånare. Situationenförbättras dock också i dessa kommuner 2006 jämfört med 2005, liksominom de andra kommungrupperna. Mest förbättras årsbidraget för kommuner medmer än 100 000 invånare. Vid utgången av år 2004 uppvisade165 kommuner ett kumulativt underskott, som uppkommit under en följdav år, på sammanlagt ca 300 miljoner euro. Sådant underskott fannshuvudsakligen i kommuner med mindre än 10 000 invånare.

Kommunernas lånestock ökar från 2004 till 2006, men jämförtmed 2005 ökar lånestocken 2006 endast i ringa mån. Detta beror påatt lånebeloppet i kommuner med mer än 40 000 invånareberäknas minska till följd av den goda ekonomiska situationen idessa kommuner. I små kommuner ökar lånestocken dock fortsättningsviskraftigt.

Tablå 18. Kommunernas ekonomiska utveckling 2004—2006enligt kommunernas bokföring, euro/invånare enligt kommungrupp (åren2005 och 2006 innehåller inget finansieringsstöd enligt prövning)

Figur 10. Kommunernas årsbidrag och kumulativa över-eller underskott i bokslutet för 2004

6.3. Basservicen

Av kommunernas omkostnader utgörs ca 80 % av utgifterför statsandelsåligganden som i huvudsak hänför sig till anordnandeav basservice inom social- och hälsovården samt inom undervisnings-och kulturverksamheten.

Av de kommunalt anställda arbetar över 80 % inom social-och hälsovården samt inom undervisnings- och kulturverksamheten.När det gäller arbetet inom basservicen förskjuts tyngdpunkten tillhälsovårdstjänster och tjänster för åldringar till följd av attbefolkningens åldersstruktur förändras. Antalet ordinarie anställdaoch deras relativa andel har ökat de senaste åren och utvecklingenberäknas fortsätta i samma riktning också de kommande åren. Närde stora åldersklasserna går i pension i slutet av årtiondet ökarbehovet att rekrytera ny personal i kommunerna.

Kommunernas utgifter

Omkostnaderna beräknas totalt uppgå till ca 27,5 miljarder euro,varav 16,9 miljarder euro är löneutgifter. Omkostnaderna ökar med4,4 %, vilket är cirka en procentenhet mindre än 2005. Utgiftsökningendämpas av att ökningen av att avtalslönerna ökar långsammare samtav att de tilläggskostnader för säkerställande av rätten att fåvård som hänför sig till 2005 väntas minska från prognosen på 145miljoner euro för 2005 till 30 miljoner euro. Ökningen av köptatjänster minskar från de senaste årens nivå men är trots det fortsattkraftig. Det finns ändå en risk för att utgiftsökningen fortsättersom tidigare. Nationalproduktsandelen av kommunernas bruttoutgiftersjunker med ett par tiondelar till 19,3 % år 2006. Antaletanställda i kommunerna beräknas vara ca 454 000, vilketär över 2 000 fler än 2005. Ca 18 000 personerväntas gå i pension årligen.

Tablå 19. Kommunernas och samkommunernas utgifter 2004—2009,md euro (gängse priser)

Kommunernas skatteinkomster

Kommunernas basservice finansieras huvudsakligen med kommunernasegna skatteinkomster. År 2006 beräknas ca 14,7 miljarder euro inflytai skatteinkomster.

Tablå 20. Kommunernas skatteinkomster 2004—2006,mn euro

Kommunernas skatteinkomster beräknas öka med 3,3 %år 2006. Kommunalskatten väntas öka med 3,2 %, vilket ärnågot mindre än 2005. I samfundsskatt väntas ca 4,5 % merinflyta än föregående år. Avkastningen på fastighetsskatten uppskattastill 730 miljoner euro. Grunderna för fastighetsskatten ändras såatt den övre gränsen för fastighetsskatteprocenten för kraftverk ochkärnkraftverk höjs, vilket ökar kommunernas skatteinkomster medca 15 miljoner euro. Som en del av det åtgärdskomplex genom vilkettillgången på bostadstomter utökas och påskyndas och prisnivån förbostäder blir rimligare införs en förhöjd fastighetsskatt för tomtersom kan bebyggas men som är helt obebyggda i Helsingforsregionen.Detta beräknas öka intäkterna av fastighetsskatten med ca 2 miljonereuro. De kommunala skatteinkomsternas andel av bruttonationalproduktenminskar med en tiondel till 9,2 %.

Statsbidrag

Staten finansierar kommunernas basservice genom statsbidragtill ett belopp av sammanlagt 7,5 miljarder euro 2006. Kommunernasstatsbidrag är i huvudsak kalkylmässiga och icke öronmärkta. Förkalkylerade statsandelar föreslås 6 691 miljoner euro.För andra statsbidrag föreslås 763 miljoner euro. Statsbidragenökar med sammanlagt 643 miljoner euro år 2006. I ökningen ingårstatsandelar för utgifter för nya åligganden, indexjusteringar avstatsandelarna och den andel som skall betalas år 2006 av den påfyra år uppdelade justeringen av kostnadsfördelningen mellan statenoch kommunerna. I statsandelarna har dessutom beaktats de kostnadsneutrala kompensationernapå 287 miljoner euro som hänför sig till arbetsmarknadsreformen,slopandet av självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet,reformen av finansieringen av sjukförsäkringen samt förvärvsinkomstavdrageti statsbeskattningen (närmare i tablå 25).

Utöver de åtgärder som staten har beslutat påverkas kommunernasstatsbidrag av förändringen i åldersstrukturen och befolkningsmängden.På grund av förändringen ökar statsandelarna för social- och hälsovårdenmed 30 miljoner euro år 2006. De mindre åldersklasserna medför förundervisningsverksamhetens del ett bortfall på ca 23 miljoner euroi statsandelarna för den grundläggande undervisningen. Till följdav att ungdomsåldersklasserna följaktligen blir större beräknaskommunernas statsandelar för gymnasierna öka med ca 10 miljonereuro. På grund av denna förändring ökar kommunernas kalkyleradekostnader inom social- och hälsovården med ca 90 miljoner euro,medan de sjunker med ca 22 miljoner euro inom undervisningsverksamheten.

Tablå 21. Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattasav basservicebudgeten 2004—2006, mneuro och förändring2005—2006, %

¹⁾ Ökningarna och förändringarna i statsbidragenberor på de kostnadsneutrala förändringarna i finansieringssystemetoch de kompensationer för skattebortfall som delvis realiseras 2006.

När det gäller den basservice som omfattas av de uppgiftsbaseradestatsandelarna för social- och hälsovården och undervisnings- ochkulturverksamheten består kommunernas finansieringsandel av en lagstadgadsjälvfinansieringsandel som per invånare är lika stor i alla kommuner.År 2006 är kommunernas självfinansieringsandel inom social- ochhälsovården 1 539 euro och inom undervisnings- och kulturverksamheten627 euro per invånare.

De kalkylerade kostnader, statsandelar och självfinansieringsandelarför social- och hälsovården som presenteras i tablå 22 täcker detjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna. De kalkyleradekostnader och statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten sompresenteras i tablå 23 täcker de tjänster som ordnas av kommunernaoch samkommunerna. Kommunernas finansieringsandelar täcker förutomde ovan nämnda tjänsterna även finansieringsandelarna för utbildningsom anordnas av staten och av enskilda.

Såväl inom social- och hälsovårdens som inom undervisnings-och kulturverksamhetens statsandelssystem finns specialbestämmelserom kommunernas självfinansieringsandel. I fråga om social- och hälsovårdenhar kommunernas självfinansieringsandel höjts på grunder som beror påannan lagstiftning, vilket dock har minskat kommunernas utgifterför social- och hälsovård. Kommunernas självfinansieringsandel haräven sänkts som kompensation för kommunernas förlorade skatteinkomster.Med stöd av specialbestämmelsen om kommunernas finansieringsandelinom undervisnings- och kulturverksamheten har sparåtgärder inomstatsfinanserna vidtagits främst i enlighet med tidigare beslut.I syfte att förenkla systemet upphävs ovan nämnda specialbestämmelseri samband med den statsandelsreform som föreslås träda i kraft vidingången av 2006 och inverkan av specialbestämmelserna beaktas främstgenom en justering av statsandelsprocenten. Finansieringsförhållandetmellan staten och kommunerna är till denna del fortsatt kostnadsneutraltmen reformen har en avsevärd inverkan på den procentuella utvecklingenav förhållandet mellan den ovan beskrivna statsandelen för kommunernaoch självfinansieringsandelen.

Tablå 22. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader,kommunernas självfinansieringsandelar samt statsandelarna för social-och hälsovårdens driftskostnader, mn euro

Tablå 23. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader,kommunernas finansieringsandelar samt statsandelarna för undervisnings-och kulturverksamhetens driftskostnader, mn euro

År 2006 beräknas ändringen i kostnadsnivån när det gäller statsandelsåliggandenvara 2,6 %, vilket ökar kostnaderna för basservicen inomsocial- och hälsovården med 311 miljoner euro och inom undervisnings-och kulturverksamheten med 141 miljoner euro, dvs. sammanlagt 452 miljonereuro. Staten deltar i kostnadsökningen via de indexhöjningar somgörs i statsandelarna. I statsandelarna görs 2006 en indexhöjningpå 2,4 %, vilket är 75 % av totalbeloppet av förändringeni kostnadsnivån 2006 samt av justeringen på 0,4 procentenheter avnivån 2004. Indexhöjningen ökar statsandelarna med 170 miljonereuro, av vilket kommunernas och samkommunernas andel är 154 miljonereuro. En full indexhöjning vore 3 % och den skulle ökastatsandelarna med 227 miljoner euro, av vilket kommunernas ochsamkommunernas andel skulle vara 205 miljoner euro. I finansieringskalkylenhar som beräkningsantagande för 2007 använts en indexhöjning somär 75 % av höjningen till fullt belopp, och för åren 2008—2009en indexhöjning till fullt belopp.

Den uppgiftsbaserade statsandelen och den allmänna statsandelenhöjs eller sänks kommunvis genom en utjämning av statsandelarnapå basis av respektive kommuns kalkylerade skatteinkomster. Utjämningen2006 baserar sig på skatteuppgifterna för 2004. Utjämningen fördelaspå tre förvaltningsområden i förhållandet SHM 57 %, UVM37 % och IM 6 %.

Tablå 24. Utjämningar av statsandelarna 2004—2006,mn euro

Utjämningstilläggen till statsandelarna på basis av skatteinkomsternauppgår till ca 709 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca74 miljoner euro jämfört med föregående år. Utjämningstillägg betalastill 336 kommuner. I 80 kommuners statsandelar görs ett utjämningsavdrag tillett belopp av ca 702 miljoner euro. Justeringen av utjämningsgränsenökar statsandelarna med 160 miljoner euro jämfört med 2005.

6.4. Statens åtgärder

Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernasutgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut,indexjusteringar av statsandelarna, justeringen av kostnadsfördelningenmellan staten och kommunerna samt på grund av ändringar i beskattningenoch socialskyddsavgifter. År 2006 beräknas ovan nämnda grunder inverkapå kommunernas och samkommunernas ekonomi jämfört med år 2005 somföljer:

Tablå 25. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernasekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten, mn euro, förändringarfrån 2005 till 2006

Statsandelsreformen

Avsikten är att den första fasen av statsandelsreformen genomförstill största delen kostnadsneutralt så att kostnadsfördelningenmellan staten och kommunerna inte ändras på helhetsnivå. Inom statsandelssystemetför social- och hälsovårdens driftskostnader ändras vissa enskilda grunderför bestämmande av statsandelen, vilket leder till att fördelningenav statsandelarna till de olika kommunerna ändras. I fråga om social-och hälsovården genomförs dock reformen som helhet sett kostnadsneutralt.Däremot föreslås vissa ändringar inom statsandelssystemet för undervisnings-och kulturverksamheten, vilka innebär en höjning eller sänkningav statsandelarna. Övergången från statsunderstöd till kalkyleradestatsandelar inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen ökar dockinkomsterna för yrkeshögskolornas huvudmän med 2 miljoner euro enligtkostnadsnivån 2003. De föreslagna ändringarna av museernas, teatrarnasoch orkestrarnas finansiering innebär också en avsevärd ökning avstatsandelarna fr.o.m. 2008. Fastställandet av det pris per enhetsom används som beräkningsgrund för statsandelen utifrån de faktiskakostnaderna för respektive typ av konst- och kulturinstitution beräknasöka statsandelarna med sammanlagt 30 miljoner euro, fördelat pååren 2008—2010.

På motsvarande sätt ingår i reformen av statsandelarna tillundervisnings- och kulturverksamheten vissa ändringsförslag somminskar de inkomster som kommunerna får av staten. När totalkostnadernaminskas med ett eurobelopp som motsvarar statsunderstöden enligtlagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet dåde pris per enhet som ligger till grund för statsandelen räknasut för 2008, minskar statsandelen, med undantag av teatrar, orkestraroch museer, med ca 13 miljoner euro. Det föreslås att den särskildainvesteringsfinansieringen inom den statsandelsfinansiering somriktas till yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna slopas fr.o.m.2006. I stället för särskild finansiering tas avskrivningar enligtbokföringen hos anordnare av yrkesutbildning och huvudmän för yrkeshögskolormed i de riksomfattande totalkostnader som används vid beräkningenav priset per enhet, varvid investeringskostnaderna ingår i kostnadsfördelningenmellan staten och kommunerna.

De övergångsutjämningar som hänför sig till reformen minskarkommunernas statsandelar med 7 miljoner euro 2006 och 1,5 miljonereuro 2007 samt ökar statsandelarna med 0,2 miljoner euro 2008.

Arbetsmarknadsstödsreformen

Avsikten är att den arbetsmarknadsstödsreform som träder i kraftvid ingången av 2006 skall genomföras kostnadsneutralt. Ändringenav finansieringen av arbetsmarknadsstödets passiva del och den normeradedelen av utkomststödet ökar kommunernas utgifter med ett nettobelopp påuppskattningsvis 180 miljoner euro 2006. Den tilläggsutgift somersätts minskar när arbetsmarknadsstödets aktiveringsgrad stigerfrån 20 % till 30 % så att den totala kompensationenär 165 miljoner euro 2007 och 150 miljoner euro 2008. Den höjningav statsandelsprocenten för social- och hälsovårdens statsandelarsom hör till den grundläggande kompensationen ökar statsandelarnamed 68 miljoner euro. En förhöjning av utjämningsgränsen för statsandelarnaökar statsandelarna med 84 miljoner euro. Den korrigeringspost förden allmänna statsandelen som genomförs som kompensation under övergångsperiodenökar statsandelarna med 30 miljoner euro 2006. Korrigeringspostenminskar med 15 miljoner euro 2007 och med det resterande beloppetpå 15 miljoner euro 2008.

Kompensationer för förlorade skatteinkomster

Som en del av omläggningen av sjukförsäkringens finansieringföreslås att en ny, i beskattningen avdragbar dagpenningspremietas ut för sjukförsäkringen av löne- och företagsinkomster. Skatteavdragsrättenför dagpenningspremien beräknas minska intäkten av kommunalskattenmed 90 miljoner euro på årsnivå. Inom statsbeskattningen införsett nytt förvärvsinkomstavdrag som även inverkar indirekt på kommunalskattensnivå och minskar kommunalskatten med 7 miljoner euro på årsnivå.Kommunerna får kompensation för de förlorade skatteinkomsterna genomskatteinkomstutjämningar av statsandelarna. Kompensationen görsgenom en ändring av utjämningsgränserna, varvid den kalkyleradekompensationen uppgår till 98 miljoner euro.

År 2006 har man i fråga om kommunernas sammanslagningsstöd berettsig på att en ny sammanslagning träder i kraft. För kommunernasfinansieringsunderstöd enligt prövning föreslås 25 miljoner euro,vilket innebär en minskning på 5 miljoner euro.

För genomförande av det nationella hälso- och sjukvårdsprojektetsamt utvecklingsprogrammet för det sociala området ökas social-och hälsovårdens statsandelar med 73 miljoner euro, varav drygt59 miljoner används till att höja statsandelsprocenten, 10 miljonertill att säkerställa fortbildning för socialvårdspersonalen och4 miljoner euro till att utveckla närståendevården och familjevården.

År 2006 ökar kommunernas utgifter på grund av utvecklingen avnärståendevården och familjevården (12 miljoner euro) och på grundav att den skyldighet att ordna fortbildning inom det sociala områdetsom inleddes 2005 utvidgas till att omfatta hela året (30 miljonereuro). Dessutom beräknas tryggandet av möjligheten att få vård,som hänför sig till det nationella hälsovårdsprojektet, öka kommunernasutgifter med 30 miljoner euro ännu 2006.

Som en del av åtgärderna för att stödja de personer som hardet allra sämst ställt slopas självrisken för boendeutgifter inomutkomststödet från och med den 1 september 2006. Kommunerna ersättsför dessa kostnader till fullt belopp genom att statsandelarna ökasmed sammanlagt 14 miljoner euro.

Statsunderstödet till kommunerna för projekt inom social- ochhälsovården uppgår till 55 miljoner euro, varav 30 miljoner euroär för utvecklingsprojekt inom det nationella hälsovårdsprojektetoch den resterande delen för utvecklingsprogrammet för det socialaområdet och projekt inom alkoholprogrammet.

Utöver den omläggning av finansieringen av yrkesutbildningensoch yrkeshögskolornas investeringar som ingår i den ovan nämndastatsandelsreformen är avsikten att även minska statens finansieringav andra anläggningsprojekt i enlighet med vad som avtalats i beslutetom ramarna för statsfinanserna för 2006—2009. Statsandelarnaför anläggningsprojekt för utbildnings- och kulturverksamhet minskassåledes 2006 med sammanlagt ca 4 miljoner euro, 2007 med sammanlagtca 6 miljoner euro, 2008 med sammanlagt ca 9 miljoner euro och 2009med sammanlagt ca 13 miljoner euro.

Avsikten är att inom området för undervisnings- och kulturverksamhetäven göra vissa andra funktionella ändringar som inverkar på kommunernasinkomster och utgifter. Morgon- och eftermiddagsverksamheten förunga skolbarn beräknas öka 2007 så att kommunernas utgifter ökarmed ca 9 miljoner euro. Däremot ökar kommunernas inkomster på grundav en ökning av statsandelarna med uppskattningsvis 5 miljoner euro2007. Införandet av yrkesprov inom yrkesutbildningen fr.o.m. 2006inverkar också på kommunernas inkomster och utgifter. I och med införandetav yrkesprov 2006 beräknas kommunernas utgifter öka med ca 5 miljonereuro och statsandelarna till kommunerna beräknas öka med 3 miljonereuro. På motsvarande sätt ökar kommunernas utgifter med sammanlagtca 10 miljoner euro 2009, då yrkesprovsreformen inom yrkesutbildningenär helt genomförd. Statsandelarna ökar då med ca 6 miljoner euro.Statsunderstödet för investeringar som hänför sig till förbättrandeav datakommunikationsförbindelserna ökas med 1 miljon euro både2006 och 2007.

Statens åtgärder beräknas öka utgifterna inom kommunalekonominmed sammanlagt ca 334 miljoner euro. I tablå 25 ingår ett sammandragav verkningarna av statens åtgärder i sin helhet.

Den totala effekten av de statliga åtgärderna i budgetpropositionenpå utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna bedömsvara att kommunernas finansiella ställning jämfört med 2005 förbättrasmed 70 miljoner euro netto utan indexhöjningar och med 224 miljonereuro inklusive indexhöjningar.

Vid sidan av de nya åtgärder som staten vidtar år 2006 påverkasbalansen i kommunalekonomin och behovet av finansiering för basservicenav utvecklingen när det gäller mängden uppgifter och åtaganden somtidigare föreskrivits kommunerna och efterfrågan på tjänster samtav utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna, lönekostnaderna ochkostnadsnivån.

Enligt basserviceprogrammet bereds en ändring av praxis närdet gäller klientavgifterna inom social- och hälsovården så attutvecklingen i kostnaderna för servicen beaktas i avgifterna. Den servicesom skall ordnas för genomförandet av lagstadgad ledighet för närståendevårdareminskar kommunernas klientavgiftsinkomster med uppskattningsvis5 miljoner euro. Genom att servicen ordnas på ändamålsenligt sättkan emellertid ytterligare behov av anstaltsvård förebyggas ochde kostnader som åsamkas kommunerna således minskas.

Projekt som har betydelse för basservicen ochövrig beredning

Inrikesministeriet har inlett ett kommun- och servicestrukturprojektsom avslutas i slutet av maj 2006. Målet för projektet är att detjänster som kommunerna i dag ansvarar för får en tillräckligt starkstrukturell och ekonomisk grund så att man kan trygga tillhandahållandetoch produktionen av dem i framtiden och så att tjänsternas kvalitet,effekt, tillgänglighet och effektivitet samt utvecklingen av teknologinhar beaktats. Det åtgärdsprogram för produktiviteten som finansministerietsatt upp fortsätter 2006. Det nationella hälsovårdsprojektet ochutvecklingsprogrammet för det sociala området fortsätter också 2006och avslutas 2007. I fråga om klientavgifter inom social- och hälsovårdenbeaktas kostnadsutvecklingen från och med 2006. Grunderna för statligaersättningar till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning enligtlagen om specialiserad sjukvård förnyas stegvis från och med 2006.Undervisningsministeriets arbetsgrupp föreslår att terminsavgifterinförs för högskolestuderanden som kommer från länder utanför EU ochEES från och med den 1 augusti 2007. Regeringen överlämnar 2005en proposition för att revidera bestämmelserna om balansering avekonomin i kommunallagen så att de i högre grad förpliktar tillatt trygga förutsättningarna för skötsel av kommunernas ekonomi.Till helt nya serviceåtaganden förhåller man sig återhållsamt underregeringsperioden.

Utvecklande av produktiviteten i fråga om servicen

Den ökade efterfrågan på basservice och det ökade utgiftstryckethotar försvaga såväl hela ekonomins tillväxtmöjligheter som stabiliteteni finansieringen av kommunalekonomin. Därför har man börjat utvecklamätningen av basservicens produktivitet och metoder som hänför sig tilldet. Även om det fortfarande finns stora brister i mätningen ochfastställandet av produktiviteten, ger dagens kunskapsunderlag enrelativt klar bild av produktivitetsutvecklingens riktning.

Enligt tillgängliga statistikuppgifter och forskningsresultathar basservicens produktivitet varit låg i början av 2000-talet.Enligt uppgifter i Statistikcentralens produktivitetsöversikt minskadeden sammanlagda totala produktiviteten inom de kommunala sammanslutningarnasutbildnings- och bibliotekstjänster och socialservice åren 2000—2003med sammanlagt ca 10 %. Nedgången i den totala produktivitetenberor på att antalet insatser ökat snabbare än utfallet. Detta harkommit till synes i kommunerna som en kraftig personalökning. Antaletsysselsatta personer i kommunerna har ökat med nästan 70 000personer under de senaste tio åren och från och med år 2000 mednästan 30 000 personer. Ökningen beror till största delenpå nya uppgifter, utveckling av tjänsternas kvalitetsnivå och olikautvecklingsprojekt. Uppgifter om förändringar i tjänsternas kvalitethar dock inte samlats in systematiskt och heltäckande, och därförär deras verkningar på produktivitets- och effektivitetsmåtten mycketsvåra att bedöma. Det är möjligt att en del av nedgången i tjänsternasproduktivitet kan få sin förklaring av att kvaliteten har förbättratsgenom att personalen har utökats.

Det är värt att inte endast fästa särskild uppmärksamhet vidproduktivitetsutvecklingen utan även vid produktivitets- och effektivitetsskillnader,vilka tyder på att det finns en möjlighet att öka produktiviteten.Kommunerna bör särskilt bedöma orsakerna till ineffektivitet. Detfinns betydande produktivitetsskillnader mellan de tjänsteproducerandeenheterna och även mellan kommunerna. Tjänsternas produktivitetuppvisar även stora skillnader i olika regioner och kommungrupperoch skillnaderna har ökat i någon mån under de senaste åren.

Regeringen har som mål att öka den offentliga servicens produktivitet.Strävan är att effektivera produktionen av den basservice som kommunsektornskall ansvara för, i första hand genom det kommun- och servicestrukturprojektsom skall resultera i fastställande av ändamålsenliga sätt att ordnaoch producera den kommunala servicen. Avsikten är att nå samma måli fråga om det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprogrammetför det sociala området.

Kommunernas förutsättningar att klara av det ökade utgiftstrycketökar avsevärt om man genom reformerna kan öka produktiviteten. Föratt produktiviteten skall öka är det viktigaste dock att kommunernapå eget initiativ utvärderar och fördomsfritt reformerar serviceproduktionen.