Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2006

2. De ekonomiska utsikterna de närmaste årenPDF-versio

Konjunkturtoppen i världsekonomin är passerad efter ett ekonomisktsett ovanligt starkt år 2004. Stegringen i råvarupriserna har avtagit.Den ökade efterfrågan på olja och oljeprodukter består, och produktions-och förädlingskapaciteten i fråga om olja utnyttjas nästan fullständigt, vilketgör att priserna förblir höga under åtminstone detta år. USA-dollarnhar efter första delen av året blivit starkare i förhållande tilleuron, vilket avspeglar sig i skillnaderna i ekonomiernas tillväxttakt.Å andra sidan ökar underskottet i Förenta staternas bytesbalans,det är redan uppe i 6 % i förhållande till BNP, och dettakan försvaga dollarn på nytt.

2.1. Den internationella ekonomin

Förenta staternas ekonomiska politik håller på att stramas åt.Referensräntan har höjts i små steg med 3½ procent fram till slutetav augusti, och finanspolitiken stöder inte längre efterfrågan isamma utsträckning som tidigare. Den ekonomiska tillväxten har tillsvidarestannat på 3—4 procent. Arbetslösheten har minskat, menproduktivitetsökningen har avtagit och arbetskraftskostnaderna harstigit. Investeringarna har återhämtat sig något. Den privata konsumtionenhar fortsatt att öka samtidigt som hushållens skuldsättning ökaroch sparandet minskar. Den åtstramade ekonomiska politiken och hushållensbegränsade möjligheter till konsumtion göra att tillväxten avtarunder 2005 och 2006.

Den ekonomiska tillväxten i Asien är fortsatt stark, framförallti Indien och Kina, även om man har försökt dämpa investeringsökningeni den sistnämnda staten för att begränsa följderna av en överhettning.Kinas exportframgångar har ökat trycket på handelsrestriktioneroch lett till ökade krav på en revalvering av landets valuta. Ijuli blev valutan ett par procent starkare i förhållande till dollarn.Samtidigt genomfördes en koppling till en valutakorg med flera valutor. Efterett svagare skede under slutet av föregående år tycks den japanskaekonomin ha tagit ny fart. Oljeexporten stöder tillväxten i Ryssland.

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

Euroområdet har haft en förhållandevis svag ekonomisk tillväxtfrån och med den senare hälften av föregående år. Nettoexportenstöder tillväxten i mindre utsträckning än tidigare, och inte hellerden inhemska efterfrågan har ökat särskilt snabbt. Den försvagadeeuron stärker områdets konkurrenskraft och exporten förväntas därförta ny fart när efterfrågan ökar. Också den inhemska efterfråganförutspås öka mot slutet av året, även om den dyrare oljan minskarden privata konsumtionen. Den ekonomiska tillväxten understöds ocksåav att verkningarna av de strukturella reformerna, som ökar produktionspotentialen,småningom förväntas bli märkbara. Vissa hot är fortfarande förknippademed områdets ekonomiska utsikter, såsom oljepriset och valutakursutvecklingen.Produktionen i euroområdet uppskattas trots detta öka med knappt1½ % i år och med drygt 1½ % nästa år.

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

Den ekonomiska tillväxten var stark nästan hela år 2004 ochtotalproduktionens omfattning ökade med 3,6 %, vilket ärden snabbaste tillväxten sedan sekelskiftet. Den största insatsenmed tanke på den ekonomiska tillväxten står den inhemska efterfråganför, i synnerhet den privata konsumtionen ökade fortsättningsvissnabbt, och inte heller investeringarna minskade. Också exportenblev livligare, men en del av den totala efterfrågan riktade sigtill utlandet.


Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning, trendförändringjämfört med året innan, i %

Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning, trendförändringjämfört med året innan, i % Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna Figur 3. Offentliga utgifter enligt uppgiftsgrupp,% av BNP

Under vintern 2005 avtog takten inom industrin, och störningarnapå arbetsmarknaden under det andra kvartalet bromsade tillväxteni totalproduktionen ytterligare. Grunden för den ekonomiska tillväxtenverkar dock vara ganska stabil. Understödd av den inhemska konsumtionen kommerden ekonomiska tillväxten under detta år att nå upp till 2,1 procentnär industri- och affärsbyggandet blir livligare. Tillväxten väntaspå nytt bli snabbare under andra hälften av året och fortsätta såin på nästa år, och totalproduktionsvolymen torde därför öka snabbareår 2006 jämfört med i år och nå upp till drygt tre procent tillföljd av den låga referensnivån.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

  2002 2003* 2004* 2005** 2006**
           
Bruttonationalprodukt,gängse priser, md euro 140,9 143,8 149,7 153,0 159,3
Bruttonationalprodukt,volymförändring, % 2,2 2,4 3,6 2,1 3,2
Arbetslöshetsgrad,% 9,1 9,0 8,8 8,2 7,5
Sysselsättningsgrad,% 67,7 67,3 67,2 68,0 68,2
Konsumentprisindex,förändring, % 1,6 0,9 0,2 1,0 1,3
Långa räntor(statsobligationer, 10 år), % 5,0 4,1 4,1 3,5 3,7

Utrikeshandeln

Trots att den ekonomiska tillväxten avtar internationellt, ärefterfrågan på finländska produkter på världsmarknaden fortfarandestor. Arbetsmarknadskonflikten begränsade naturligtvis exporteninom skogsindustrin, men exporten inom metall- och elektronikindustrinhar utvecklats i gynnsam riktning. De på grund av arbetsmarknadsstörningarnaminskade lagren gör att produktions- och exportmängderna ökar underandra hälften av året. Importen dämpas dessutom när tillväxten iden industriella produktionen försvagas och konsumtionsefterfråganminskar.

Det faktum att produktionen och exporten inom skogsindustrinförblev på blygsam nivå på grund av störningar förbättrar möjligheternatill en snabb ökning i produktions- och exportmängderna år 2006.Såvida den internationella efterfrågan förblir god, är exportprognosernapositiva också för andra industriprodukter än pappersprodukter nästaår. Konkurrensförmågan med tanke på prisutvecklingen stöder en måttfull,2,5-årig inkomstpolitisk helhetslösning.

Konsumtion

Konsumenternas förtroende och köpintentioner har bibehållitspå en hög nivå, fastän hushållens disponibla inkomster inte harökat i tillnärmelsevis samma takt som under de senaste åren. Statsbeskattningenlindrades en aning under våren, men kommunernas genomsnittliga skattegradsteg, och dividendinkomsterna sjönk från rekordnivån senaste år.Hushållen köper fortfarande en stor mängd hemelektronik och ökarbostadens utrustningsstandard. Inköpsökningen i fråga om övrigavaror och tjänster är dock blygsammare än tidigare, varvid ökningeni privatkonsumtionen fortsätter att avta.

Nästa år kommer hushållens disponibla inkomster att öka på nytt,då skattegraden sjunker, kapitalinkomsterna åter ökar och sysselsättningenförbättras. Sparandet förutspås dock inte öka märkbart, varvid konsumtionsökningenblir något högre än innevarande år och överstiger den genomsnittligatakt på drygt två procent som den har enligt den långsiktiga prognosen.Hushållens genomsnittliga skuldsättning fortsätter att öka på dennu mera lättillgängliga finansmarknaden.

Ökningen i den offentliga konsumtionen grundar sig under dettaoch följande år fortsättningsvis på ökade utgifter inom lokalförvaltningen;de många utvecklingsprojekten inom social- och hälsovården pågårfortfarande, morgon- och eftermiddagsverksamheten för skoleleverutvidgades år 2005 till att omfatta hela året, stödet för vård ihemmet höjdes och skyldighet att ordna fortbildning infördes i frågaom det sociala området. Ibruktagandet av vårdgarantin ökade dessutomkommunernas konsumtionsutgifter.

Investeringarna

Investeringarna avtog under början av året, då maskin- och anläggningsinvesteringarnaminskade kännbart. Högkonjunkturen inom bostadsbyggandet har dessutomkulminerat och påbörjandet av nya bostadsbyggen har nu stabiliseratstill en nivå om drygt 30 000. De fasta investeringarnainom industrin förväntas däremot öka kännbart. Tyngdpunkten inombyggnadsinvesteringsökningen förskjuts därför mot industri- ochaffärsbyggande. Tillväxten med tanke på de privata investeringarnaunder detta och nästa år upprätthålls av investeringsprojekt somgäller övriga husbyggen, med draghjälp av affärscentra och någrastörre infrastrukturobjekt.

De offentliga investeringarna förväntas inte heller öka. Detstrama finansiella läget dämpar inledandet av kommunernas investeringsprojekt.Nyinvesteringar görs inte i nämnvärd utsträckning under nästa år,men reinvesteringarna gör att lokalförvaltningens investeringsnivåbibehålls på samma nivå som tidigare.

Sysselsättningen

Den lågkonjunktur i fråga om efterfrågan på arbetskraft sompågått i ett par års tid är nu över. Antalet sysselsatta ökar underdetta år såväl inom servicesektorn som inom byggnadsverksamheten,även om tillväxten dämpas av att de utländska serviceföretagen vunnitökat insteg. I och med att arbetsplatsernas antal ökar snabbareän befolkningen vänds sysselsättningsgraden i en ökning. Utbudetpå arbetskraft minskar inte under detta år, eftersom hemmamammoroch andra som räknas stå utanför arbetsmarknaden kommer att viljaåtervända till den livligare arbetsmarknaden. De ökade möjligheternaför unga och studerande att få jobb ökar arbetskraftens omfattningunder i synnerhet innevarande år. Då antalet arbetslösa beräknasfortsätta att minska, sjunker arbetslöshetsgraden till 8,2 procent.Långtidsarbetslösheten är allmännare än förut.

Efterfrågan på arbetskraft kommer enligt bedömningarna att fortsättaatt öka, dock långsammare än under innevarande år. Nya arbetsplatsertorde tillkomma närmast inom servicenäringarna. Sysselsättningsgradentorde stiga med i genomsnitt 68,2 procent. Utbudet på arbetskraft ökardock inte längre, utan vänder i en minskning på grund av pensioneringarna.Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden sjunker till 7,5 procent.De regionala skillnaderna då det gäller sysselsättningen förväntasinte längre öka.

Löne- och prisutvecklingen

Det inkomstpolitiska avtal som undertecknades i december 2004är i kraft till utgången av september 2007. Kostnadsverkningarnaav de löneförhöjningar som följde av avtalet var från början avmars i år 2,5 % och från början av juni 2006 är kostnadsverkningarna2,1 %. Några fler löneökningar tillkommer inte under avtalsperioden.Eftersom löneglidningarna uppskattas förbli på ungefär den genomsnittliganivån för de senaste åren, stiger löntagarnas förtjänstnivåindexi genomsnitt med 3,6 % i år och med 2,5 % nästaår. På grund av de ökade arbetsinsatserna stiger lönesumman i årmed 4,3 % och nästa år med 3,6 %.

Inflationen ökade som väntat under mars i år, när referensnivånsjönk på grund av de ett år tidigare nedsatta priserna på alkoholprodukter.Även de höga världsmarknadspriserna på råolja har ökat kostnads-och pristrycket. Inflationen har å andra sidan märkbart bromsatpris- och avgiftssänkningarna i anslutning till kommunikation ochinformationsteknik. Stegringen i konsumentprisindex kommer underinnevarande att ligga på i genomsnitt en procent, dvs. fortfarande klartunder den genomsnittliga ökningen inom euroområdet. Konsumentprisökningenavtar år 2006, men det genomsnittliga värdet kan stiga en aningjämför med i år.

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Överskottet inom den offentliga ekonomin har fortgående minskatunder 2000-talet, i början på grund av den lama ekonomiska utvecklingen.Samtidigt har beskattningen lindrats och olika förmåner och andraoffentliga utgifter ökats. Genom finanspolitisk stimulans och strukturpolitiskaåtgärder har man å andra sidan förbättrat förutsättningarna förden ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Beskattningen avlöner lindras också åren 2006—2007. En ökning av skatteintäkternabromsas dessutom av det faktum att underlaget för skatter och avgifteri någon mån försvagas. Vissa socialförsäkringsavgifter höjs dock,varvid den totala skattegraden sjunker bara en aning. När ökningenav de offentliga utgifterna förväntas bli något mindre än senaste år,stannar försvagandet av den finansiella ställningen upp. De senasteåren stimulerande finanspolitik håller på att förändras till eni det närmaste neutral politik. Den offentliga sektorns skuldsättningfortsätter att sjunka.

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

  2001 2002 2003* 2004* 2005** 2006**
  iförhållande till bruttonationalprodukten, %
             
Skatter ochsocialskyddsavgifter 45,4 45,5 44,5 44,2 44,6 44,2
Offentligasamfunds utgifter 48,9 49,8 50,9 51,1 51,6 51,1
Offentligasamfunds nettokreditgivning 5,2 4,2 2,3 1,9 1,8 1,8
  Statsförvaltningen 2,0 1,4 0,4 0,2 -0,5 -0,5
  Lokalförvaltningen -0,4 -0,2 -0,6 -0,7 -0,5 -0,4
    Socialskyddsfonderna 3,6 3,0 2,5 2,3 2,8 2,7
     Arbetspensionsanstalterna 3,4 3,0 2,7 2,6 2,7 2,6
   Övrigasocialskyddsfonder 0,1 0,0 -0,2 -0,2 0,1 0,1
De offentligasamfundens skuld (EMU) 43,6 42,3 45,2 45,1 43,9 42,9
Statsskulden 45,3 42,1 44,0 42,6 40,3 39,1

Finland är ett av de få EU-länder vars offentliga ekonomi uppvisarett överskott. Överskottet är dock helt och hållet beroende av socialskyddsfonderna,närmast arbetspensionsfonderna, eftersom kommunalekonomin uppvisarett underskott och också statsfinansernas lilla överskott hållerpå att vända i ett underskott.

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Statens inkomster förväntas gå upp med ½ % i år. Deskattelättnader som stöder den ekonomiska tillväxten, såsom densänkta skattebasen för samfundsskatten och de lättnader i beskattningenav förvärvsinkomster som avtalades i samband med den inkomstpolitiskahelhetslösningen, bromsar inkomstökningen. De direkta skatter somstaten erhåller nästa år beräknas därför minska med drygt två procent.Också statens inkomster av egendom förväntas förbli på en lägrenivå än i år. Statens sammanlagda inkomster år 2006 ökar sammanlagtmed knappt 2 procent tack vare de indirekta skatterna.

Statens sammanlagda inkomster förväntas nominellt gå upp med3½ % i år. Av utgiftsökningen förorsakas över en tredjedelav statsunderstöden till kommunerna, som ökar till följd av finansieringenav serviceproduktionen och dessutom till följd av att kommunernaersätts för det inkomstbortfall som skattelättnaderna medför. Nästaår minskar tillväxttakten när det gäller statens totala utgifter.Statsunderstöden till kommunerna stiger fortfarande snabbare änutgifterna i genomsnitt. När det gäller statens konsumtionsutgifterfortsätter den måttfulla ökningen, men investeringarna ser ut attminska. Ränteutgifterna för statsskulden fortsätter att sjunka.

Statens finansiella underskott utgör såväl i år som nästa årca ½ procent jämfört med nationalprodukten. I förhållande till bruttonationalproduktenminskar statsskulden även nästa år, trots skuldsättningen.

Kommunalekonomin enligt nationalräkenskaperna

Kommunernas finansiella situation förblir kärv år 2005, ävenom tillväxten i skatteinkomster uppvisar en klar ökning. Också flerstatsandelar än förra året utbetalas, och kommunernas inkomsterökar därför snabbare än under föregående år. Ökningen i kommunernastotala utgifter förväntas dessutom avta. Kommunernas finansiellaställning blir bättre, men kommer fortsättningsvis att uppvisa ettklart underskott, vilket ökar kommunernas skuldsättning.

Trots att ökningen av de totala utgifterna avtar beräknas kommunernaskonsumtionsutgifter stiga med 4½ % nominellt och 2 %reellt år 2005. De nya tjänste- och arbetskollektivavtalen och detfemåriga programmet för utveckling av lönesystemen höjer lönekostnadernamed i genomsnitt 3½ % under innevarande år. Förhöjningarnaenligt det inkomstpolitiska avtalet för hela avtalsperioden 2005—2007och de ökade lönekostnaderna med anledning av löneprogrammet blir imedeltal 7 %. Det ökade antalet anställda och höjningarnaav de kommunala arbetsgivarnas pensionsavgift och arbetsgivaresarbetslöshetsförsäkringspremie höjer kommunernas löneutgifter 2005.Utgifterna ökar bl.a. till följd av att den s.k. vårdgarantin träddei kraft i mars 2005, att stödet för vård i hemmet höjdes i börjanav året och att skyldigheten att ordna kompletterande utbildninginom det sociala området börjat gälla samt till följd av de reformersom inletts år 2004.

År 2006 fortsätter kommunalekonomin att uppvisa ett underskottoch kommunernas skuldsättning att öka. Kommunernas finansiella ställningförbättras dock en aning, vilket beror på såväl den sammanlagdaökningen på ca 5 % i skatteintäkter och statsandelar sompå att utgiftsökningen beräknas avta. Konsumtionsutgifterna beräknasöka med ca 3½ % nominellt och ca 1½ % reellt.Trots att kommunalekonomin totalt sett förbättras förblir de ekonomiskaskillnaderna kommunerna emellan stora. Underskottet har permanentatsi allt fler kommuner, vilket understryker behovet av strukturellareformer.


Figur 3. Offentliga utgifter enligt uppgiftsgrupp,% av BNP

Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning, trendförändringjämfört med året innan, i % Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna Figur 3. Offentliga utgifter enligt uppgiftsgrupp,% av BNP

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

De förmåner och understöd som socialskyddsfonderna betalar hushållenberäknas öka med 3½ % år 2005. Nivåjusteringen av folkpensionernatidigarelades till mars 2005. Indexförhöjningen i fråga om arbetspensionernauppgick till 0,9 % och i fråga om folkpensionerna till 0,4 %.På grund av avgiftshöjningen ökar socialskyddsfondernas inkomsterav avgifter snabbare än utgifterna för förmåner. Arbetslöshetsförsäkringsfondensunderskott undanröjs tack vare de höjda arbetslöshetsförsäkringspremierna.Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott förblir nära nogdet samma som förut. Arbetspensionstillgångarnas marknadsvärde var den30 juni 2005 96 miljarder euro dvs. 63 % i förhållandetill BNP.

Som ett led i den pensionsreform som stegvis skall träda i kraftoch som inleddes 2005 övergår man i fråga om indexjusteringarnatill att använda endast ett index och en flexibel pensionsålder (62—68år). I och med införandet av en flexibel pensionsålder har fleraåldersklasser möjlighet att börja få ålderspension, vilket ökarantalet pensioner som en engångsföreteelse. På lång sikt bidrarreformen till att pensioneringen skjuts fram, vilket innebär ettbetydande tillskott till finansieringen av pensionssystemet.

Nästa år förväntas socialskyddsförmånerna och socialskyddsbidragenöka i samma takt som i år, dvs. med 3½ procent. Snabbast ökar fortfarandeutgifterna för sjuk- och arbetspensionsförsäkring. Pensionernasindexförhöjningar torde bli högre än förra året. Indexförhöjningeni fråga om arbetspensionerna uppskattas bli knappt 2 %och i fråga om folkpensionerna en dryg procent. Ökningen i utgifternaför arbetslöshetsskyddet dämpas av den minskade arbetslösheten.

Socialskyddsfondernas inkomster av avgifter ökar fortsättningsvissnabbare än utgifterna för förmåner. Höjningen av arbetsgivarnassjukförsäkringsavgift kompenseras genom en motsvarande sänkningav arbetsgivarnas folkpensionsavgift. Höjningen av sjukförsäkringsavgifterna kompenserasgenom lättnader i beskattningen av löntagare och företagare. Dekommunala arbetsgivarnas pensionsavgift torde stiga med 0,2 procentenheter,varvid arbetsgivarnas och löntagarnas pensionsavgifter sammanlagtnår en nivå på 28,5 procent, vilket har ansetts vara tillräckligtför att kommunerna skall kunna finansiera arbetspensionerna på långsikt. Socialskyddsfondernas överskott beräknas förbli knappt 3 procenti förhållande till totalproduktionen.