Statsbudgeten 2003

60. Energipolitik

Förklaring:Utgångspunkter för energipolitiken i Finland är säkerställande av tillgången på energi, konkurrenskraftiga priser och inlemmande av miljöutsläppen inom gränserna enligt internationella förbindelser. Det internationella samarbetet för minskande av växthusgasutsläppen är den viktigaste faktor som påverkar den energipolitiska verksamhetsmiljön. Andra faktorer som haft eller har betydelse för energipolitikens utformning är t.ex. målen att minska övriga miljöolägenheter, målen att anpassa den ekonomiska verksamheten till principerna för en hållbar utveckling, pris- och tillgångsutsikterna i fråga om exportenergi samt det kraftigt utökade övernationella beslutsfattandet.

Statsrådet godkände i mars 2001 den nationella klimatstrategin, som gavs riksdagen i form av en redogörelse. Riksdagen ansåg i sitt utlåtande att klimatprogrammet för Finland kan börja genomföras på basis av redogörelsen, även om programmet ytterligare bör preciseras och utvecklas. Syftet med strategin är att uppnå de mål om minskade växthusgasutsläpp som uppställts för Finland. Utan energisparande och ytterligare åtgärder för minskande av växthusgasutsläpp kommer växthusgasutsläppen i vårt land under åtagandeperioden 2008—2012 tydligt att överstiga det mål som fastställdes i Kyoto 1997 och i EU:s avtal om bördefördelning på våren 2002. EU-medlemsländerna har ratificerat Kyotoprotokollet våren 2002.

Energiförbrukningen och koldioxidutsläppen vid produktion står i nyckelställning när det gäller att uppnå vårt nationella mål. En av de centrala utgångspunkterna i klimatstrategin är att energiförbrukningen effektiveras avsevärt och att användningen av förnybara energikällor ökas i väsentlig grad. Även avgöranden om eltillförseln har en avsevärd betydelse på utsläppsreduceringen. Utvecklingen av teknologin, energiskatterna, stöden, normstyrningen och informationen utgör de viktigaste styrmetoderna.

Klimatstrategin stöder sig i fråga om energipolitiken huvudsakligen på tidigare riktlinjer, såsom energistrategin från 1997. Energisparprogrammet från år 2000 och handlingsplanen för förnybara energikällor från 1999 genomförs som en del av klimatstrategin. Genomförandet förutsätter att den offentliga finansieringen av bl.a. energistöd ökas. Dessutom ombesörjs att de klimatstrategiska riktlinjerna beaktas i anslagen för teknologipolitik.

EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter kan ha omfattande verkningar för förvaltningen. Kommissionen lade fram direktivförslaget 2001. För den nationella organiseringen av myndigheternas åtgärder i fråga om handeln med utsläppsrätter och klimatpolitiken har handels- och industriministeriet tillsatt en kommission som lämnar sitt förslag under år 2002. En eventuell verkställighet av kommissionens förslag infaller 2003.

Med stöd av den klimatstrategi som regeringen och riksdagen godkänt har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för energipolitikens resultatområde år 2003:

• Verkställandet och uppföljningen av den nationella klimatstrategin har inletts på ett effektivt sätt.
• Energimarknaden skall vara välfungerande och styras av klara regler.
• Priset på elektricitet bibehålls på en skälig nivå samtidigt som viljan att investera i kapacitet bevaras.
• Energianvändningen skall vara effektivare än tidigare, användningen av förnybar energi skall utökas och ny teknik skall tas i bruk i större utsträckning än tidigare.
• Det bakgrundsmaterial och den stödinformation som framställs med tanke på det energipolitiska beredningsarbetet och beslutsfattandet skall vara högklassigt och rättidigt och energibeskattningen skall utvecklas utgående från riktlinjerna i energistrategin.
• Användningen av kärnenergi och kärnavfallshanteringen skall vara säkra.
• De utsläpp som förorsakas av energiproduktion och energianvändning skall hållas på en så låg nivå som möjligt.

Under moment 32.10.24 har dessutom reserverats ett anslag för forskning, utredningar och evalueringar i anslutning till klimatstrategin samt för forsknings- och utredningsarbete som stöder myndighetsverksamheten inom kärnsäkerhetsområdet.

21. Energimarknadsverkets omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 208 000 euro.

Förklaring:Energimarknadsverkets verksamhetsidé i egenskap av den myndighet som övervakar el- och naturgasmarknaderna är att trygga en sund och fungerande konkurrens inom el- och naturgashandeln samt skäliga och jämlika serviceprinciper för el- och naturgasnätsverksamheten, som bildar en naturlig monopol. Energimarknadsverkets verksamhet tjänar det centrala målet i handels- och industriministeriets energipolitik, dvs. att trygga en prismässigt konkurrenskraftig energitillförsel.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Energimarknadsverket 2003:

• Verket övervakar att tarifferna för distribution av el och naturgas uppfyller det krav på skälighet och jämlikhet som anges i elmarknadslagen och naturgasmarknadslagen.
• Verket övervakar att företag inte använder el- och naturgasnätsverksamheten till att begränsa konkurrensen inom elhandeln eller naturgashandeln eller till att subventionera andra funktioner som omfattas av konkurrensen.
• Verket producerar och publicerar uppföljande och jämförande uppgifter om prissättningen i fråga om minutförsäljning av sådan el och försäljning av sådan naturgas som faller inom ramen för el- och naturgasnättjänster och leveransskyldighet.
• Verket utvecklar el- och naturgasmarknadernas övervakningssystem så att den blir effektivare och mer funktionell.
• I egenskap av tillsynsmyndighet strävar verket efter att utveckla sådana spelregler för den internationella handeln på den nordiska elmarknaden samt på den inre marknaden för el och naturgas som är fungerande med tanke på Finland.

27. Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 3 400 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för informationsverksamhet och utredningar som gäller energisparande, effektiv användning av energi samt användning och produktion av förnybar energi. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter för främjande av marknaden för ny sparteknologi och för annan information och ordnande av informationsförsörjningen på energins område samt för information om genomförandet av den nationella klimatstrategin. Anslaget får även användas till delfinansiering av sådana projekt som godkänts av EU och som inte finansieras med medel ur strukturfonderna.

Förklaring:En av de centrala utgångspunkterna för den nationella klimatstrategin är att energiförbrukningen effektiveras avsevärt och att användningen av förnybara energikällor ökas i väsentlig grad. För uppnående av målen fortsätter handels- och industriministeriet att som ett led i den nationella klimatstrategin genomföra energisparprogrammet (från år 2000) och handlingsplanen för förnybara energikällor (från år 1999). I genomförandet av programmen intar Motiva Oy en central ställning och avsikten är att merparten av anslaget skall användas för finansiering av Motivas verksamhet. Motiva aktiverar energibesparingen, en effektiv energianvändning och marknaderna för förnybara energikällor. Motiva samlar in, bearbetar och distribuerar information, utvecklar metoder och påskyndar ibruktagandet av ny teknologi samt strävar efter att organisationerna inom området skall bilda nätverk så att resurserna används så effektivt som möjligt.

I sitt uttalande om klimatstrategin år 2001 betonade riksdagen att det finns ett behov att precisera och utveckla strategin bl.a. gällande informationen om bekämpning av klimatförändringar. I samarbete med tre andra ministerier inledde handels- och industriministeriet 2002 en informationskampanj om klimatförändringar och de bekämpningsåtgärder de förutsätter. Informationen fortgår 2003.

40. Energistöd(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 19 200 000 euro.

Anslaget får användas för att utveckla energiekonomin i en mer miljövänlig riktning, för att främja ibruktagandet av ny teknologi samt för att främja säkerheten i fråga om energiförsörjningen och att göra den mångsidigare. Stöd kan beviljas för investerings- och utredningsprojekt som främjar energibesparing, effektivering av energiproduktionen eller energiförbrukningen samt produktionen eller användningen av förnybar energi samt för investerings- och utredningsprojekt som minskar miljöolägenheterna av energiproduktionen eller energiförbrukningen och som i övrigt främjar säkerheten och mångsidigheten i fråga om energiförsörjningen. Projekt som främjar kommersialiseringen av ny teknologi prioriteras. Energistöd beviljas inte sådana anläggningsprojekt som får statsandelar. Handels- och industriministeriet samt i enlighet med statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av energistöd (625/2002) även arbetskrafts- och näringscentralerna beslutar om beviljandet av energistöd.

Energistöd kan beviljas företag, kommuner och andra sammanslutningar. Vid prövningen av stödets maximibelopp beaktas inte den andel egen finansiering som en kommun eller någon annan sammanslutning har i fråga om energiprojekt som den byggt eller äger, om inte projektet innefattar en sådan ekonomisk fördel som skall anses som statsunderstöd som avses i EG-lagstiftningen. Detsamma gäller stöd till syneförrättningar i fråga om fastigheter som ägs av en kommun eller någon annan sammanslutning. Med finansiering som inte anses som statsstöd eller annat offentligt stöd avses t.ex. sådan finansiering som beviljas på marknadsvillkor eller självfinansiering.

Statsunderstödslagen (688/2001) tillämpas som en allmän lag vid beviljandet av energistöd. I statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av energistöd (625/2002) bestäms om beviljande, betalning och användning av stödet i enlighet med budgeten. Handels- och industriministeriet kan efter att ha inhämtat utlåtande av statsrådets finansutskott särskilt utfärda beslut om stöd för andra projekt eller program som inte nämns i statsrådets förordning samt beslut om stödets maximibelopp. Anslaget får även användas till betalning av stöd som tidigare beviljats på grundval av statsrådets beslut (29/1999 och 45/1996) och lagen om energiunderstöd (1607/1991).

År 2003 får stöd beviljas till ett belopp av högst 29 228 000 euro.

Förklaring:Syftet med energistödet är att minska miljöolägenheterna till följd av energiproduktion och -användningen samt främja säkerheten och mångsidigheten i fråga om energiförsörjningen. Stöd beviljas i första hand projekt som genomför tidsbundna och målstyrda politiska program, t.ex. Finlands nationella klimatstrategi och handlingsplanen för förnybara energikällor, energisparprogrammet och energisparavtalssystemet, vilka genomförs som en del av klimatstrategin. Projekt som främjar ny teknologi och användningen av förnybara energikällor prioriteras.

Totalt uppgår statens kostnader för de understöd som beviljas 2003 (nuvärde) till 27,2 miljoner euro.

45. Räntestöd för energiinvesteringar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 15 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av räntestöd för räntestödslån enligt 2 § lagen om vissa räntestödslån av kreditanstalters medel (1015/1977). År 2003 godkänns inga nya räntestödslån.

Beloppet av räntegottgörelsen är under de fyra första låneåren 4 % av räntestödslånets belopp och under det 5—8 låneåret 2 % av räntestödslånets belopp. Av särskilda skäl kan beloppet av räntegottgörelsen för ett räntestödslån under de fyra första låneåren vara högst 6 % av räntestödslånets belopp och under det 5—8 låneåret högst 4 % av räntestödslånets belopp. Efter det åttonde låneåret betalas inget räntestöd. Räntegottgörelsen kan på sin höjd vara lika stor som den ränta kreditinstitutet tar ut.

Förklaring:Av anslaget betalas räntestöd för räntestödslån som beviljats före 1993. Räntestöd har inte beviljats energiinvesteringar sedan 1992.

50. Vissa understöd för energiekonomin(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 50 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd till organisationer och samfund för verksamhet som stöder målsättningarna inom energipolitiken. Med detta avses i synnerhet sådan verksamhet som främjar energibesparing och användningen av förnybara energikällor samt produktionen av inhemska bränslen. Understöden är främst avsedda för organisationer och andra sammanslutningar med små ekonomiska resurser. Understöd kan beviljas antingen i form av allmänt understöd för stödjande av organisationens verksamhet i allmänhet eller som specialunderstöd för ett visst projekt.

Statsunderstödslagen (688/2001) tillämpas som en allmän lag vid beviljandet av understöd. Närmare bestämmelser om beviljande, betalning och användning av stödet har utfärdats genom förordning av statsrådet (56/2002).

Förklaring:Med understöden främjas verksamheten vid sådana allmännyttiga samfund som stöder regeringens energi- och klimatpolitiska mål. De primära målen är att främja användningen av vindkraft och andra inhemska förnybara energikällor samt produktion och främjande av utnyttjandet av bioenergi och andra inhemska bränslen. Dessutom är det möjligt att stödja energisparande och främjandet av en effektiv energianvändning. Tyngdpunkten i fråga om användningen av understöden ligger på stödjandet av verksamhet som bedrivs av samfund med små ekonomiska resurser.