Statsbudgeten 2003

81. Havsforskningsinstitutet

Förklaring: Havsforskningsinstitutet är det nationella centret för havsforskning. Institutet bedriver naturvetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning för myndigheter, näringslivet och medborgarna för behov som påkallas av sjöfarten och säkerheten inom sjöfarten, uppföljningen av och utredningar om havsmiljöns tillstånd samt andra praktiska behov. Havsforskningsinstitutet bär ett samhälleligt ansvar som producent av etiskt högklassig, objektiv och tillförlitlig information om havsområdena. Verksamheten är främst inriktad på forskning inom det havsområde som omger Finland men också allmänt inom polarhaven. Prioritetsområden för forskningen är havens dynamik och växelverkan mellan havet och atmosfären, havens inre processer, förändringar på lång sikt i havet och forskning i anslutning till den globala förändringen. I institutets mål beaktas de riktlinjer för verksamheten som har skisserats i EU:s ramdirektiv om vattenpolitiken. Havsforskningsinstitutet beaktar principerna för en hållbar utveckling av havsmiljön i sin verksamhet samt inriktar sin verksamhet på nya områden och reagerar på de föränderliga behoven i samhället och inom forskningen. Den nya sjöräddningslagen (1145/2001) medför fler myndighetsuppgifter för institutet och kräver en höjning av beredskapsnivån med tanke på olyckor. Särskilt fjärranalys- och modelltillämpningarna samt användningen av informationsförmedlingssystemen förbättras både i serviceverksamheten och i forskningsarbetet.

Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande mål för Havsforskningsinstitutet för 2003:

Serviceverksamhet

• I serviceverksamheten koncentrerar man sig på att förbättra säkerheten, smidigheten och effektiviteten i sjötrafiken — speciellt i vintertrafiken — samt på uppföljningen av eutrofieringen av Östersjön och alg- och miljögifterna. Service i anslutning till arktisk forskning, vintersjöfart och arktisk logistik tillhandahålls också utanför Östersjön.
• I och med sjöräddningslagen blev vissa uppgifter som tidigare ingått i den avgiftsbelagda servicen, t.ex. prognoser om sjögången, myndighetsuppgifter. Den aktionsberedskap som lagen förutsätter och bl.a. spridningsprognoserna utvecklas tillsammans med andra sjöräddningsmyndigheter.
• Den informationstjänst som informerar om sjögången i norra Östersjön och Bottenhavet samt om vattenståndet i kustområdena, i synnerhet utanför Helsingfors, upprätthålls i samarbete med Meteorologiska institutet. I fråga om informationen om sjögången och vattenståndet är målet en funktionssäkerhet på 95 %. Träffsäkerheten hos sjögångsprognoserna är 85 %. Målet för träffsäkerheten i fråga om de medellånga isprognoserna inom istjänsten är minst 75 %.
• Istjänsten förmedlar alla användbara satellitbilder till isbrytarna. Av RADARSAT:s SAR-bilder förmedlas 75 % till isbrytarna senast inom fyra timmar från det att satelliten har rört sig över området.
• Uppföljningen av Östersjöns tillstånd fortgår i enlighet med nationella och internationella avtal.
• Service- och informationsverksamheten utvecklas utifrån kundresponsen och Internettjänsterna.

Forskning

• Målet i fråga om forskningspublikationer och forskningsrapporter är 60 publikationer, varav hälften publiceras i internationella förhandsgranskade publikationsserier. Antalet lärdomsprov bibehålls på nuvarande nivå, dvs. målet är tre doktorsavhandlingar.
• Inom forskningen i havens dynamik och växelverkan mellan havet och atmosfären utvecklas i anslutning till prognosmodellen för isläget i Östersjön en modellmodul för hur isen pressas samman och bildar vallar, och vidare förbättras havets, isens och atmosfärens koppling till modellen. I det arktiska området undersöks hur vattnet byts i Nordatlanten och norra Ishavet samt den arktiska havsisens dynamik och variationer i istäcket. Målet för finansieringen är en avsevärd medfinansiering från EU och medverkan från utländska inrättningar.
• Inom forskningen i havets inre processer förbereds en bedömning av hur förändringar i regn och avrinning påverkar havsvattnets kemiska egenskaper, speciellt motståndskraften mot försurning. Man undersöker och beskriver allmänna faktorer som inverkar på uppkomsten av skadliga algblomningar och utreder hur giftet nodularin ansamlas och omvandlas i Östersjöns näringskedja och vilka verkningarna är.
• De regionala och tidsmässiga variationerna i fråga om djurplankton i Östersjöns ytskikt undersöks.
• Betydelsen av metallers sedimentprocesser för övergödningen av Östersjön utreds. Målet för den första fasen är att bedöma hur stor den interna belastningen av näringsämnen är i Finska viken.
• Ekosystemmodellernas förmåga att beskriva Östersjöns särdrag utvecklas i internationellt samarbete, med betoning på ekosystemets mångsidighet och planktonekologisk validering med hjälp av monitoring. Östersjömodellen med hög precision används till simuleringar av långa tidsförlopp. Modellen preciseras till att gälla hela Östersjöområdet med hjälp av nya indikatorer.
• Mätarna för effekterna av forsknings- och serviceverksamheten och laboratorieverksamheten tillämpas och utvecklas ytterligare.

Ekonomi

• Målet i fråga om inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten är 490 000 euro, och den producerar ett överskott på 90 000 euro som skall täcka kapitalkostnaderna för Aranda.

21. Omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 7 162 000 euro.

Anslaget får också användas för utgifter för verksamhet som gäller Antarktis.

Förklaring:Vid prissättningen av havsforskningsfartyget Aranda har fartygets kapitalkostnader inte beaktats. För Antarktisverksamheten har 841 000 euro reserverats. Finlands Antarktisverksamhet grundar sig på ett internationellt avtal. För det logistiska genomförandet av den finländska verksamheten svarar Havsforskningsinstitutet.