Statsbudgeten 2002

06. Arbetskraftspolitiken

Under momenten 34.06.64 och 34.06.77 får under 2002 ingås nya förbindelser för investeringar i sysselsättningsbefrämjande syfte till ett värde av högst 30 106 000 euro. För den del av 2002 års fullmakt som blir oanvänd får förbindelser ingås 2003.

Förklaring:De arbetskraftspolitiska åtgärderna för 2002 har minskats volymmässigt på grund av det förbättrade sysselsättningsläget. Anslagen ökar dock till följd av att förmånerna och åtgärdernas kvalitet förbättras. Samtidigt har momentens struktur och dimensionering ändrats som et led i den fortsatta grundläggande reformen av arbetskraftspolitiken, åtgärderna för att öka motivationen samt effektiveringen av servicen för personer som får arbetsmarknadsstöd. Reformen bidrar till att servicen för arbetssökande blir flexiblare genom att servicen differentieras enligt kundernas behov och servicen för arbetstagare förbättras genom att interaktionen effektiveras. Nya lösningar söks för en effektivare och mer ändamålsenlig användning av resurserna.

Viktiga aktiva åtgärder inom arbetskraftspolitiken är arbetskraftsservice och åtgärder för skötseln av sysselsättningen. Enligt lagen om arbetskraftsservice skall enskilda kunder i första hand om möjligt sysselsättas med hjälp av arbetskraftsservicen och i andra hand med hjälp av sysselsättningsanslag enligt sysselsättningslagen. Arbetskraftsservicen består av arbetsförmedling, yrkesvägledning, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, yrkesinriktad rehabilitering samt utbildnings- och yrkesinformation. Åtgärder för skötseln av sysselsättningen är lönebaserade sysselsättningsstöd, sammansatt stöd, sysselsättningspolitisk projektfinansiering, stödjande av de arbetslösas egna initiativ och stöd till investeringar på basis av deras sysselsättande verkan. Arbetskraftspolitikens passiva åtgärder är utkomstskydd för arbetslösa och arbetslöshetspension. Till de passiva arbetskraftspolitiska åtgärderna under arbetsministeriets huvudtitel hör arbetsmarknadsstödet, med hjälp av vilket dock även finansieras aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder som arbetspraktik.

Den offentliga arbetskraftsservicens centrala uppgift är att arbeta för en fungerande arbetsmarknad. Den offentliga arbetskraftsservicen erbjuder god information om arbetsmarknaden, förmedlar jobb och kunnande samt förbättrar arbetskraftens yrkeskunnighet och ställning på arbetsmarknaden. Enligt den prioriterade ordningen för den offentliga arbetskraftsservicen är den centrala uppgiften under 2002 att säkra tillgången på arbetskraft. Genom detta stöds målet med en stabil ekonomisk tillväxt på arbetsmarknaden. De centrala uppgifterna när det gäller arbetskraftsbyråernas serviceprocess är att se till att lediga arbetsplatser besätts på ett förtjänstfullt sätt, att arbetssökandenas arbetssökningsperioder blir kortare och att sannolikheten för att bli långtidsarbetslös minskar. Till de centrala uppgifterna hör också att utreda arbetsgivarnas framtida behov av arbetskraft och de krav på kunnande som de ställer samt att tillsammans med andra aktörer söka lösningar på detta.

Vid prioriteringen av arbetskraftsbyråernas uppgifter följs det nationella prioriteringssystemet, dock med beaktande av lokala och regionala förhållanden och därför kan förhållandet mellan arbetskraftsbyråns eget arbete och arbetet i form av köptjänster eller genom samarbetspartners variera från en arbetskraftsbyrå till en annan.

Arbetskraftspolitiken verkställs i praktiken huvudsakligen vid arbetskraftsbyråerna. Med tanke på en fungerande arbetsmarknad och de utvidgade, faktiska pendlingsregionerna är det nuvarande nätverket med 175 självständiga arbetskraftsbyråer och 108 filialbyråer och serviceställen alltför splittrat och osammanhängande. Nätverket av arbetskraftsbyråer utvecklas så att antalet självständiga arbetskraftsbyråer år 2005 uppgår till 100—115. Utvecklingsplanen görs upp i samarbete med TE-centralerna och den verkställs från och med 2002. Dessutom utvecklas serviceprocessen så att en betydande del av de uppgifter som har att göra med rådgivning om arbetsplatser, utbildning och utkomstskydd för arbetslösa i fortsättningen kan ges i elektronisk form eller per teletjänst. Detta förutsätter att nya serviceställen grundas. Genom reformen av byrånätverket strävar man främst efter en gemensam linjedragning inom de ekonomiska regionerna samt efter att stöda utvecklingen av ledarskap och specialisering. Reformen förutsätter att utbildningen i ledarskap och utbildningen av personalen effektiveras.

Enligt sysselsättningslagen skall en arbetslös arbetstagare, såvitt möjligt, i första hand med hjälp av arbetskraftsservicen sysselsättas på de arbetsplatser inom pendlingsregionen som anmälts lediga, eller anvisas utbildning som främjar möjligheterna att få arbete. Om en arbetssökande inte har lyckats få sysselsättning med hjälp av allmän arbetskraftsservice eller genom sådana effektiverade åtgärder som hans eller hennes individuella situation förutsätter kan möjligheterna att få sysselsättning stödas med hjälp av sysselsättningsanslag. Enligt sysselsättningslagen skall sysselsättningsanslagen särskilt inriktas på sysselsättning av unga och långtidsarbetslösa, förebyggande av långtidsarbetslöshet och främjande av en regionalt balanserad sysselsättning.

¹⁾  Antalet klarnar i den utvecklingsplan som görs upp i samarbete med TE-centralerna.

Under serviceprocessen betonas sökandens eget initiativ när det gäller arbetssökande och detta stöds genom arbetssökningsträning, som genomförs i grupp och under 2002 erbjuds 120 000 personer i samband med arbetskraftsutbildningen. Alla arbetslösa garanteras möjligheten till en ny start genom att en plan för arbetssökande görs upp senast då arbetslösheten har varat fem månader. Sammanlagt erbjuds 250 000 aktiveringsåtgärder och effekten av de aktiva åtgärderna förbättras genom att deras växelverkan med serviceprocessen intensifieras och genom att stödvillkoren preciseras. Arbetskraftsutbildningen differentieras så att den å ena sidan helt klart är en kanal för rekrytering till olika yrken och å andra sidan är inriktad på icke-yrkesmässiga förberedelser för arbetsliv och utbildning. I budgeten införs ett nytt moment 34.06.27 (Anskaffning av orienterande arbetskraftsutbildning och arbetskraftsservice), som gäller anskaffningar och under det finansieras orienterande utbildning, jobbsökartjänster, arbetssökningsträning i grupp, jobbsökarklubbar, startutredningar samt anskaffning av sådant som ingår i serviceprocessen. Yrkesutbildning och förberedande utbildning som ingår i den skaffas fortfarande med anslagen under moment 34.06.29 (Anskaffning av yrkesinriktad arbetskraftsutbildning). Arbetsgivarna informeras om personer som håller på att bli klara med sin yrkesutbildning, speciellt i branscher som har rekryteringssvårigheter.

Med tanke på utvecklandet av servicen för enskilda kunder och servicens ändamålsenlighet indelas arbetskraftsbyråernas kunder i fyra grupper beroende på behovet av service; 1) de som själva söker jobb och/eller utbildning, 2) de som behöver en arbetsförmedlingsservice som ger dem handledning och stöd, 3) de som behöver tjänster som gäller yrkesmässig utveckling och/eller tjänster som gäller sysselsättningsstöd samt 4) de som behöver tjänster som produceras i samarbete med andra instanser och/eller tjänster som endast andra instanser producerar. Genom denna indelning strävar man efter att ge kunderna en sådan service som de behöver och därigenom kan arbetskraftsbyråernas personalresurser och de arbetskraftspolitiska anslagen fördelas på ett ändamålsenligt sätt. Målet är att kunderna skall få en så individuell, ändamålsenlig och högklassig service som möjligt i rätt tid.

För att öka intresset för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och arbetssökningsträning höjs beloppet på den ersättning för uppehälle som utbetalas under tiden då utbildningen eller träningen pågår. Ersättningen för uppehälle utvidgas till att gälla också vuxnas arbetspraktik och arbetsprövning på en arbetsplats. Den juridiska ställningen för personer som deltar i arbetspraktik förbättras. Vuxnas arbetspraktik blir en åtgärd som stöder arbetsträning och man strävar till att utöka andelen arbetspraktik för vuxna. Syftet med ändringarna är att förbättra åtgärdernas effekter och att få en bättre fungerande arbetsmarknad genom att de ekonomiska möjligheterna att delta i åtgärderna tryggas för de arbetslösa som har störst nytta av åtgärderna.

Vid den arbetskraftspolitiska verkställigheten av utkomstskyddet för arbetslösa och av arbetsmarknadsstödet understryks vid arbetskraftsbyråerna vikten av en noggrann undersökning av förutsättningarna för förmånerna samt av att de arbetslösa arbetssökandenas rättigheter och skyldigheter beaktas. Av personer, vars arbetslöshet hotar att bli lång, krävs att de för att få förmånerna skall följa planen för arbetssökande. Den maximala längden för det sammansatta stödet förlängs till två år, varvid arbetsmarknadsstöd utbetalas som subvention under det andra året. Placering i företag med hjälp av det sammansatta stödet förutsätter tills vidare inget arbetsförhållande.

Som en ny form av service för svårsysselsatta personer införs på försök under tre år jobbsökartjänster inom de största arbetskraftsbyråernas verksamhetsområden. Med hjälp av denna service används jobbsökare som står utanför arbetsförvaltningen och som söker arbetsplatser åt arbetslösa arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden. Jobbsökaren får ett arvode för varje arbetsförhållande som varar minst sex månader. Arvodets storlek dimensioneras beroende på svårigheten i att sysselsätta målgruppen och de som uppstår inbesparingar i utkomstskyddet för arbetslösa, så att jobbsökarservicen blir förmånlig statsfinansiellt sett. Genom detta underlättas samtidigt också den svåra personalsituationen på de största arbetskraftsbyråerna. Den arbetssökande som får delta i försöket blir förutom kund hos arbetskraftsbyrån också under en viss tid parallellkund hos jobbsökaren och får åtnjuta jobbsökarens tjänster. Valet av målgrupp och sökandet av jobbsökare genomförs i samarbete med de arbetskraftsbyråer som deltar i försöket. Den arbetskraftspolitiska projektverksamheten förnyas genom att man övergår till en beställare-producent-modell.

Den strukturella arbetslösheten försöker man rå på genom skräddarsydda arbetskraftstjänster och utbildning. Det är i synnerhet långtidsarbetslösa, äldre, handikappade och invandrare som har en svag ställning på arbetsmarknaden. För att öka dessa personers medverkan i arbetslivet utvecklas i samarbete med olika aktörer differentierade, kundanpassade tjänster och åtgärdspaket. Dessutom främjas sysselsättningen av invandrare enligt de åtgärder som bestäms i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande. För att effektivera servicen för arbetslösa arbetssökande, som får arbetsmarknadsstöd, lanseras som ett tvåårigt försök och i huvudsak i de största städerna tjänster som är gemensamma för kommunerna, Folkpensionsanstalten och arbetsförvaltningen. Genom detta försök utreds resultatet av en verksamhetsmodell, som när det gäller tjänsterna för arbetslösa arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd baserar sig på ett nära samarbete mellan olika myndigheter. Syftet är att främja sysselsättning och aktivering av personer som får arbetsmarknadsstöd samt att främja upprätthållande av arbetsförmågan och rehabilitering. Under samarbetet kommer olika servicehelheter att utarbetas, som kommer att vara individuella och räcka till för att förbättra målgruppens ställning på arbetsmarknaden. Samservicen skräddarsys för respektive ort. Anslag för att genomföra försöket reserveras under ett nytt moment 34.06.22 (Statlig finansiering för kommunernas, Folkpensionsanstaltens och arbetsförvaltningens samservice), som har karaktären av ett omkostnadsmoment. Användningen av anslaget kräver att kommunerna satsar lika mycket på tjänsterna.

Enligt Finlands handlingsplan för sysselsättningspolitiken år 2001 fortsätter de inledda projekten för att förbättra kunnandet hos personalen i små och medelstora företag, trygga tillgången på kunnig arbetskraft och minska långtidsarbetslösheten. Tillgången på arbetskraft förbättras i samarbete mellan olika förvaltningsområden genom utbildningsåtgärder som baserar sig på företagens analys av affärsverksamheten. När det gäller behovet av arbetskraft på lång sikt bemöts detta genom att utbildningen som baserar sig på behoven inom arbetslivet utökas och genom att tyngdpunkten inom arbetskraftsservicen överförs till arbetsgivarservicen och till att förbättra de arbetssökandes kunnande. Inom de projekt som startats på basis av handlingsplanen betonas vikten av att äldre arbetstagare också i fortsättningen orkar arbeta. För att bemöta de föränderliga kraven på kunnande när det gäller äldre arbetstagare och för att göra det enklare att rekrytera arbetskraft inleds ett samarbete tillsammans med arbetsmarknadsparterna i syfte att öka alterneringen mellan arbete och utbildning ökar betydligt.

Vid genomförandet av handlingsplanen används ett arbetssätt som söker individuella lösningar och som utgår ifrån företagens behov. För att följa de utstakade riktlinjerna har man som ett samarbete mellan olika ministerier och arbetsmarknadsorganisationer startat följande mångåriga projekt: utvecklande av företagens kunnande, säkerställande av tillgången på arbetskraft, förebyggande av långtidsarbetslöshet, förebyggande av utslagning, stärkande av informationssamhället, ett företagarprojekt, förbättrande av organiserandet av arbetet och av arbetsgemenskapernas anpassningsförmåga samt män och kvinnor i olika yrken.

Åtgärderna för senareläggande av pensioneringen och för främjande av att anställda fortsätter arbeta fortskrider enligt det avtal som ingåtts mellan arbetsmarknadsparterna och som en del av regeringens åtgärder för verkställande av avtalet. Inom arbetsförvaltningen fortsätter således verkställigheten av följande åtgärder 2002:

Strävan är att 55—59-åringar som blivit arbetslösa år 2000 eller efter det aktivt skall sysselsättas på den normala arbetsmarknaden, vid behov med hjälp av utbildnings- och rehabiliteringsåtgärder. Om det inte går att sysselsätta dessa arbetslösa på den öppna arbetsmarknaden vidtar arbetsförvaltningen åtgärder som tar sikte på en aktiv sysselsättning av dem, i sista hand med hjälp av sysselsättningsstöd, för att bekämpa den långtidsarbetslöshet som hotar dem och för att ändra pensionsslussens karaktär av förtidspension. För sysselsättning med sysselsättningsstöd reserveras 11 773 000 euro. Det uppskattas att med beloppet år 2002 kan sysselsättas i genomsnitt 1 300 personer, varav 950 i kommunerna och 350 inom den privata sektorn.

För sådana kunder som inte kan bistås med hjälp av arbetskraftspolitiska åtgärder försöker man tillsammans med samarbetsparterna finna andra aktiveringslösningar och i sista hand gör man upp planer för deras avgång från arbetsmarknaden. Som ett led i regeringens åtgärder för utveckling av en aktiv socialpolitik erbjuds arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som en åtgärd i sista hand för dem som länge varit arbetslösa och som får arbetsmarknadsstöd och för långvariga kunder inom utkomststödet. I samarbete med socialväsendet i kommunerna anvisar arbetsförvaltningen kunderna arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Verksamheten ordnas av kommunerna, som utöver den normala statsandelen för social- och hälsovård för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte får 10,09 euro i ersättning per person och dag. De mottagare av arbetsmarknadsstöd som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte erhåller utöver fullt arbetsmarknadsstöd en ersättning på 5,05 euro för uppehälle för varje dag de deltar i verksamheten. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte syftar till att förebygga utslagning och skapa betingelser för personerna att delta i arbetsförvaltningens aktiveringsåtgärder och få arbete på den öppna arbetsmarknaden. Lagstiftningen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte trädde i kraft den 1 september 2001 och de åtgärder som den förutsätter står i sin helhet till förfogande före utgången av 2002.

Tyngdpunkten i det sysselsättningsstöd som beviljas för att bekämpa långtidsarbetslöshet och främja inlärning i arbetet ligger på grundutbildning av arbetslösa som hotas av utslagning.

¹⁾  I arbetskraftspolitisk vuxenutbildning deltar i viss mån också andra än arbetslösa arbetssökande.

De arbetskraftspolitiska åtgärder, som är avsedda för arbetslösa arbetssökande omfattar i genomsnitt 88 800 personer, ca 3,3 % av arbetskraften. Om, utöver de arbetskraftspolitiska åtgärderna, de ESF-projekt som riktar sig till dem som är i arbetslivet kan utnyttjas till fullo, kommer i medeltal ca 94 800 personer att omfattas av de arbetskraftspolitiska åtgärderna 2002. Merparten av de effekter åtgärderna har kan iakttas i form av statistiska uppgifter, men till en del görs uppföljningen på basis av uppskattningar. Vid sysselsättning med lönebaserade anslag är den genomsnittliga stödperioden 6 månader.

Enligt den strategi för arbetsgivartjänsterna som baserar sig på arbetsförvaltningens helhetsstrategi erbjuds tjänsterna i enlighet med arbetsgivarens individuella servicebehov genom att en alternativ lösning alltid presenteras. Arbetsgivaren har rätt till en god och högklassig service, framför allt när det gäller ärenden som har att göra med anskaffning av arbetskraft. Om arbetsgivarens servicebehov inte kan åtgärdas direkt genom arbetsförmedlingsservicen, går man tillsammans med arbetsgivaren igenom olika utbildningsalternativ för anskaffning och utveckling av arbetskraft, och arbetsgivaren får vid behov också information om stöd för sysselsättning. Inom arbetskraftsutbildningen prioriteras samanskaffning. Inom ramarna för den service som erbjuds arbetsgivaren finns både avgiftsfri basservice och avgiftsbelagd specialservice. När det gäller arbetsgivarservicen går man allt mer i riktning mot en avtalskundrelation. För att precisera och följa upp uppdraget tas ett servicekort som är individuellt för varje arbetsgivare i bruk. Behoven av arbetskraft och kunnande utreds och förutspås i samband med genomförandet och utvecklandet av kontakterna till arbetsgivarna. Arbetskraftsbyråns tjänster marknadsförs aktivt, information om tjänsterna ges och arbetskraftsbyråerna är regelbundet i kontakt med arbetsgivarna.

Vid arbetskrafts- och näringscentralerna och arbetskraftsbyråerna främjas företagandet genom mångsidig företagsservice, rådgivning, utbildning och företagarpenning. För att öka antalet nya företagare fästs särskild uppmärksamhet vid olika former av företagsamhet, företagsamhet utanför tillväxtcentren samt företagsamhet bland kvinnor och invandrare. Innan beslut om stöd i form av företagarpenning fattas begär arbetskraftsbyråerna utlåtande av sakkunniga om hur en affärsidé kan tänkas fungera. För att främja företagandet fortsätter man att utveckla serviceställen för företagare och samarbetet med olika aktörer.

I fråga om regional rörlighet försöker man i första hand med hjälp av arbetskraftsservice stöda rörlighet inom närområdena. Informationen om arbetsmöjligheter även utanför den egna pendlingsregionen ökas.

Med sysselsättningsbaserade investeringsanslag försöker man få till stånd så många nya, livsdugliga och fasta arbetsplatser som möjligt. Av projekten finansieras sådana investeringar som på basis av utredningar som görs i förväg beräknas ha de bästa sysselsättningseffekterna. Med hjälp av de projekt som finansieras försöker man få till stånd effekter redan under verksamhetstiden och stimulerande effekter som kommer senare och som ytterligare ökar antalet arbetsplatser.

Vid fördelningen av anslagen för den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen, lönebaserad sysselsättning och Europeiska socialfondens mål 3-program kommer arbetsmarknadssituationen i regionen att beaktas i högre grad än tidigare. Ovan nämnda anslag fördelas som en helhet så att varje region kan vidta de arbetskraftspolitiska åtgärder som behövs med tanke på särdragen för arbetsmarknaden i regionen. Som grund för fördelningen av investeringsanslagen används skapandet av fasta arbetsplatser med beaktande av regionala sysselsättningssynpunkter.

För att de arbetskraftspolitiska anslagen skall kunna användas ändamålsenligt och smidigt är avsikten att anslagen under moment 34.06.02, 30 och 63, som gäller lönebaserade sysselsättningsåtgärder inriktade på staten, kommunerna och den privata sektorn, samt moment 34.06.27, 29 och 50, som gäller arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och anskaffningar inom arbetskraftsservicen, och moment 34.06.25, som gäller särskilda utgifter för arbetskraftsservicen, kan överskridas under förutsättning att de sammanlagda beloppet under momenten i fråga inte överskrids. För att göra användningen av understöd för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte flexiblare har anslagen under moment 34.06.64 (Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte) och 34.06.77 (Investeringsutgifter för tryggande av sysselsättningen) ändrats till förslagsanslag och de skall användas inom ramarna för den gemensamma maximifullmakt som fastslagits för momenten.

En strävan är att 10 % av den nya arbetskraft som sysselsätts inom investeringsprojekt med arbetskraftspolitiskt stöd skall vara långtidsarbetslösa.

I överensstämmelse med 19 § sysselsättningslagen (275/1987) jämnas de regionala skillnaderna i fråga om arbetslöshet ut på så sätt att arbetslösheten inte inom någon pendlingsregion på årsnivå överstiger den genomsnittliga nivån i landet med 80 %. Anslaget kan börja användas för att hindra överskridandet av denna arbetslöshetsnivå när arbetslösheten i pendlingsregionen på årsnivå överstiger den genomsnittliga nivån i landet med 60 %.

Strukturella och regionala arbetslöshetsproblem lindras med investeringar inom andra förvaltningsområden och med andra åtgärder som påverkar sysselsättningen genom att dessa anpassas tidsmässigt och kanaliseras på ett sätt som främjar sysselsättningen. Statens andel av styckkostnaderna för de arbetskraftspolitiska åtgärderna i syfte att lindra de strukturella arbetslöshetsproblemen och jämna ut regionala skillnader i arbetslösheten uppgår 2002 enligt arbetsministeriets beräkningar till följande belopp i tabellen:

02. Lönebaserat sysselsättningsstöd till statsförvaltningen(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 34 983 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av löneutgifter och andra utgifter för sysselsättningen enligt sysselsättningslagen (275/1987) vid statens ämbetsverk och inrättningar. Anslaget får också användas till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma arbetsförhållande. Vidare får anslaget användas till betalning av försäkringar. Av anslaget får högst 1 850 000 euro användas till betalning av utgifter, med undantag för löneutgifter, som föranleds av regionala garantier enligt sysselsättningslagen eller av genomförande av annan sysselsättning. De löner som betalas av anslaget får högst motsvara lönen i löneklass A17.

Förklaring:Antalet personer som skall sysselsättas och genomsnittspriset för sysselsättningen anges i motiveringen till kapitel 34.06.

21. Omkostnader inom arbetskraftsärendenas lokalförvaltning(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 117 432 000 euro.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 509 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. Dessutom har vid dimensioneringen av anslaget såsom tilllägg beaktats 3 530 000 euro för de extra kostnader som förorsakas av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och den inledda effektiveringen av de periodiska intervjuerna samt för omorganiseringen av arbetskraftsbyrånätverket och serviceställena. Vid dimensioneringen av anslaget har även såsom tillägg beaktats 100 000 euro för utgifter för närområdessamarbete i överföring från moment 34.01.21 samt såsom avdrag 4 818 000 euro för anskaffning av gruppservice och 841 000 euro för anskaffning av startutredningar i överföring till moment 34.06.27.

22. Statlig finansiering för kommunernas, Folkpensionsanstaltens och arbetsförvaltningens samservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 8 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för försöket med kommunernas, Folkpensionsanstaltens och arbetsförvaltningens samservice samt till anskaffning av utomstående experttjänster som kompletterar samservicen. Anslaget får användas för avlöning av personal motsvarande högst 100 årsverken. Användningen av anslaget under momentet förutsätter att kommunerna anvisar en summa av motsvarande storlek för utgifterna för samservicen.

Förklaring:Med anslaget ordnas tillsammans med kommunerna och Folkpensionsanstalten närmast i de största städerna samservice för i huvudsak långtidsarbetslösa arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd och dessutom skaffas sådana kompletterande experttjänster som är nödvändiga för att främja de berörda personernas sysselsättning.

Samservicen genomförs i form av ett tvåårigt försök och genom detta försök utreds resultaten av en verksamhetsmodell som när det gäller tjänsterna för arbetslösa arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd baserar sig på ett nära samarbete mellan olika myndigheter. Samservicen skräddarsys för respektive ort. Under samarbetet kommer olika servicehelheter att utarbetas, som kommer att vara individuella och räcka till för att förbättra målgruppens ställning på arbetsmarknaden. Arbetskraftskonsulenter, socialarbetare, hälsovårdare, rehabiliteringshandledare som närmast fungerar som Folkpensionsanstaltens experter samt dessutom samservicesekreterare kommer att arbeta inom samservicen.

De tjänstemän som arbetar inom samservicen och vars lön betalas under detta moment, är tjänstemän inom arbetsförvaltningen. Anslaget har dimensionerats så att samservice kan tillhandahållas på ungefär 20 ställen, där sammanlagt ungefär 80 arbetskraftskonsulenter och ungefär 20 samservicesekreterare skulle arbeta. Det beräknas att sammanlagt ungefär 3 200 000 euro används till avlöningsutgifter och ungefär 250 000 euro för inrättande av arbetsplatser och sammanlagt ungefär 4 550 000 euro för kostnader för lokaliteter, inredning av gemensamma utrymmen, utbildning och handledning för personalen, andra eventuella utgifter för försöket samt för anskaffning av experttjänster.

25. Särskilda utgifter för arbetskraftsservicen(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 11 571 000 euro.

Anslaget får användas till ersättning för stödåtgärder i anknytning till yrkesvägledning samt till stödåtgärder för placering av personer med handikapp i arbete och till service för andra svårsysselsatta personer enligt lagen (1005/1993) och förordningen (1251/1993) om arbetskraftsservice, lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) samt förordningen om förmåner i samband med arbetskraftsservice (1253/1993). Anslaget får användas till betalning av olycksfallsersättningar till dem som deltar i stödåtgärder i anknytning till yrkesvägledning samt i stödåtgärder för placering av personer med handikapp i arbete samt till försäkringspremier för gruppansvarsförsäkringar för dem. Anslaget får användas till ersättning av resekostnader för arbetslösa arbetssökande som deltar i sådan arbetssökningsträning som ordnas som gruppservice enligt förordningen om ersättning för uppehälle för personer som deltar i utbildning av arbetssökande (980/1998). Anslaget får användas till betalning av utgifter för samhällsorientering enligt 18 a § utlänningslagen (378/1991).

Dessutom får av anslaget användas högst 437 300 euro till betalning av utgifter för yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena och de baltiska länderna så som arbetsministeriet närmare föreskriver. Under 2002 får anskaffningsavtal ingås så att de åsamkar staten utgifter om högst 117 000 euro efter 2002.

Förklaring:Med anslaget kommer uppskattningsvis 12 000 stödåtgärder för placering i arbete och yrkesvägledning att ordnas och styckkostnaderna för åtgärderna beräknas uppgå till 603 euro. Med anslaget beräknas 2 500 undersökningar av arbetsförmågan att anordnas för att utreda långtidsarbetslösas förutsättningar att få pension. Anslaget för ersättande av resekostnaderna för arbetslösa som deltar i arbetssökningsträning baserar sig på beräkningen att ungefär 50 000 arbetslösa arbetssökande som får ersättning för uppehälle till ett belopp av 7 euro/utbildningsdag deltar i arbetssökningsträning med en genomsnittlig längd på ungefär 6 dagar.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 1 850 000 euro på grund av att den kostnadsersättning som betalas för deltagande i arbetsprövning på en arbetsplats blir lika stor som ersättningen för uppehälle. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tilllägg beaktats 555 000 euro på grund av nivåförhöjningen av den ersättning för uppehälle som betalas till dem som deltar i arbetssökningsträning. Den kostnadsersättning enligt förordningen om förmåner i samband med arbetskraftsservice (1253/1993) som betalas till en person som deltar i arbetsprövning på en arbetsplats och ersättningen för uppehälle enligt förordningen om ersättning för uppehälle för personer som deltar i utbildning av arbetssökande (980/1998) samordnas med de ersättningar för uppehälle som betalas under tiden då arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller arbetspraktik pågår. Enligt prövning kan dock en förhöjd ersättning för uppehälle betalas till handikappade arbetssökande också vid deltagande i arbetsprövning på en arbetsplats inom arbetssökandens pendlingsregion. Rubriken för förordning 980/1998 kommer att ändras till förordning om ersättning för uppehälle för personer som deltar i arbetssökningsträning.

Den yrkesinriktade utvecklingen av arbetskraft från de ryska närområdena och de baltiska länderna består i huvudsak av utbildning. Användningen av 2002 års bevillningsfullmakt beräknas åsamka staten 117 000 euro i utgifter 2003.

27. Anskaffning av orienterande arbetskraftsutbildning och arbetskraftsservice(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 42 762 000 euro.

Anslaget får användas till orienterande utbildning som anskaffas enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990) samt till information om utbildningen. Anslaget får användas till anskaffning av kompletterande tjänster enligt 3 § lagen om arbetskraftsservice (1005/1993) som kompletterar arbetskraftsservicen. Anslaget får användas till försöket med jobbsökarverksamhet och till anskaffning av startutredningar. Dessutom får anslaget användas till betalning av gottgörelse och skadestånd enligt 8—9 § lagen om offentlig upphandling (1505/1992).

Under 2002 får avtal om anskaffning av orienterande utbildning enligt 14 § lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning ingås så att de åsamkar staten utgifter om högst 5 600 000 euro efter 2002. Anskaffning av tjänster enligt 3 § lagen om arbetskraftsservice som kompletterar arbetskraftsservicen får åsamka staten utgifter om högst 840 000 euro efter 2002.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 21 023 000 euro för anskaffning av orienterande utbildning och för informationsutgifter som överföring från moment 34.06.29.

Det beräknas att med anslaget år 2002 anskaffas ungefär 1 050 000 studerandedagar som orienterande utbildning. Syftet med att anordna orienterande utbildning är att ge färdigheter för att söka jobb och för att söka in till utbildning samt i yrkesvägledning och karriärplanering. Som orienterande utbildning anskaffas också utbildning för invandrare som en del av integrationsplanen. De arbetslösa är den huvudsakliga målgruppen för den orienterande utbildningen. Bevillningsfullmakten för 2002 beräknas åsamka staten 5 600 000 euro i utgifter 2003.

Avsikten är att av anslaget med hänvisning till motiveringen till kapitel 34.06 använda 12 108 000 euro för arvoden till jobbsökare. Som en ny form av service för svårsysselsatta personer införs på försök under tre år jobbsökartjänster inom de största arbetskraftsbyråernas verksamhetsområden. Med hjälp av denna service används jobbsökare som står utanför arbetsförvaltningen och som söker arbetsplatser åt arbetslösa arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden. Jobbsökaren får ett arvode för varje arbetsförhållande som varar minst sex månader. Arvodets storlek dimensioneras beroende på svårigheten i att sysselsätta målgruppen och de inbesparingar som uppstår i utkomstskyddet för arbetslösa, så att jobbsökarservicen blir förmånlig statsfinansiellt sett.

Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 4 818 000 euro för anskaffning av gruppservice och 841 000 euro för anskaffning av startutredningar som överföring från moment 34.06.21. Som gruppservice och annan service anskaffas i huvudsak arbetssöknings- och övrig gruppträning samt verksamhet som gäller jobbsökarklubbar. Ungefär 50 000 arbetslösa arbetssökande beräknas inleda arbetssökningsträning under 2002. Bevillningsfullmakten för 2002 beräknas åsamka staten 840 000 euro i utgifter 2003.

29. Anskaffning av yrkesinriktad arbetskraftsutbildning(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 121 771 000 euro.

Anslaget får användas till anskaffning av yrkesinriktad utbildning enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990). Anslaget får även användas till anskaffning av utbildning och logi vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Anslaget får användas till information om utbildningen, till anbudsförfrågning via annonsering och till anskaffningsannonsering samt till betalning av utgifter för utvecklings-, försöks- och utredningsarbete som stöder planeringen och anskaffningen av den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen, till betalning av utgifter för anskaffning av utbildnings- och konsultservice samt till betalning av utgifter för avlöning av personal som motsvarar högst ett årsverke. Dessutom får anslaget användas till betalning av gottgörelse och skadestånd enligt 8—9 § lagen om offentlig upphandling (1505/1992). Under 2002 får ingås sådana avtal om anskaffning av yrkesutbildning som nämns i 14 § lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning så att de utgifter som dessa föranleder staten efter 2002 uppgår till högst 44 000 000 euro.

Förklaring:Momentets rubrik har ändrats. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 21 023 000 euro som överföring av anskaffning av och utgifter för information om orienterande arbetskraftspolitisk vuxenutbildning till moment 34.06.27. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats de effekter som höjningen av kvalitetsnivån på utbildningen har på anskaffningspriset samt utgifter som beror på att informationen till arbetsgivarna utökas. Yrkesutbildning ordnas i syfte att främja och upprätthålla balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft samt att motarbeta arbetslöshet och avlägsna arbetskraftsbrist. Den främsta målgruppen för utbildningen är de arbetslösa.

Det beräknas att med anslaget år 2002 anskaffas ca 4 600 000 studerandedagar som yrkesutbildning, varav ca 700 000 studerandedagar beräknas bli använda till gemensam anskaffning med arbetsgivaren. Bevillningsfullmakten för 2002 beräknas åsamka staten 42 000 000 euro i utgifter 2003, 1 500 000 euro 2004 och 500 000 euro 2005. Användningen av tidigare beviljade fullmakter, där också fullmakter för orienterande utbildning ingår, beräknas åsamka staten 42 000 euro i utgifter 2003. Vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten skaffas dessutom enligt uppskattning ca 70 utbildningsplatser årligen.

30. Lönebaserat sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 88 523 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd enligt sysselsättningslagen (275/1987), inklusive de tilläggsstöd som förutsätts i sysselsättningslagen. Anslaget får också användas till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma arbetsförhållande. Dessutom får anslaget tillsammans med arbetsmarknadsstöd användas för sysselsättning av långtidsarbetslösa som får arbetsmarknadsstöd och som varit arbetslösa i minst 500 dagar.

Förklaring:Av anslaget under momentet har överföringar gjorts till andra moment som gäller arbetskraftspolitiken. Antalet personer som skall sysselsättas och genomsnittspriset för sysselsättningen anges i förklaringsdelen i motiveringen till kapitel 34.06. Avsikten är att av anslaget under momentet med hänvisning till motiveringen till kapitel 34.06 använda 8 409 000 euro för sysselsättning med sysselsättningsstöd av 55—59-åringar som blivit arbetslösa år 2000 eller efteråt, som en del av arbetsmarknadsparternas inbördes avtal om pensionsarrangemang. I sysselsättningsstöd betalas per person och dag minst normalt sysselsättningsstöd om 19,85 euro och högst normalt sysselsättningsstöd förhöjt med 80 %. Sysselsättningsstödet kan betalas till fullt belopp om arbetstiden uppgår till minst 85 % av den ordinarie arbetstiden inom branschen.

Tilläggsstödet, som ökar stegvis, betalas i överensstämmelse med 21 § sysselsättningslagen utifrån hur stor andel av arbetskraften inom sitt område kommunen har sysselsatt med sysselsättningsanslag.

Avsikten är att sammansatt stöd skall betalas till kommuner och samkommuner per person och dag i form av arbetsmarknadsstöd, som motsvarar grunddagpenning enligt 22 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt högst normalt sysselsättningsstöd. Enligt beräkningarna kommer sysselsättningsstöd att användas till det sammansatta stödet till ett belopp av 24 110 000 euro.

31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 19 375 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av statliga ersättningar till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Förklaring:Antalet deltagare i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beräknas uppgå till i genomsnitt 7 200 personer, av vilka 4 000 är under 25 år. I statlig ersättning erhåller kommunen 10,09 euro för varje deltagare i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och för de dagar personen i fråga deltar i den, dock för högst fem dagar i veckan.

50. Studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 108 331 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av studiesociala förmåner enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990) och till betalning av arbetslöshetskassornas förvaltningskostnader. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter som föranleds av elevantagningen.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 11 954 000 euro på grund av en nivåförhöjning av ersättningen för uppehälle. Anslaget har dimensionerats för anskaffningar som motsvarar 5 650 000 studerandedagar. Med anslaget beräknar man kunna betala studiesociala förmåner för 2 942 000 studerandedagar till dem som får utbildningsstöd och för 2 628 000 studerandedagar till dem som får arbetsmarknadsstöd.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990) så att ersättningen för inkvartering slopas och en förhöjd ersättning för uppehälle utbetalas i stället. Också en studerande som deltar i utbildning som arrangeras utanför hans eller hennes pendlingsregion skall ha rätt till denna förhöjda ersättning för uppehälle, även om han eller hon inte övernattar på den ort där utbildningen hålls. Beloppet på ersättningen för uppehälle föreslås samtidigt bli höjt till 7 euro per dag. Beloppet på den förhöjda ersättningen för uppehälle föreslås vara 14 euro per dag.

De studiesociala förmånerna under utbildningstiden består av utbildningsstöd, ersättning för uppehälle och förhöjd ersättning för uppehälle. Till dem som får arbetsmarknadsstöd betalas ersättning för uppehälle eller förhöjd ersättning för uppehälle som studiesociala förmåner. Utbildningsstödet betalas i form av grundstöd eller förtjänststöd. Staten finansierar helt grundstödet, ersättningen för uppehälle och den förhöjda ersättningen för uppehälle samt grunddelen av förtjänststödet. Grunddelen dimensioneras så att den motsvarar beloppet på full grunddagpenning 2001 justerat med förändringen i levnadskostnader 2002. Enligt uppskattning uppgår grunddelen till 21,91 euro. Det beräknas att ersättning för uppehälle betalas ut för 5 013 000 dagar och förhöjd ersättning för uppehälle för 555 000 dagar.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 948 046 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av arbetsmarknadsstöd och av ersättning för uppehälle, förutom ersättning för uppehälle för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993) och lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), samt till betalning av arbetsmarknadsstöd och ersättning för uppehälle enligt lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999). Dessutom får anslaget användas till betalning av ett stöd som är lika stort som arbetsmarknadsstödet och betalas till en arbetsgivare som sysselsätter en långtidsarbetslös som varit arbetslös i minst 500 dagar och som är berättigad till arbetsmarknadsstöd. Anslaget får också användas till betalning av ersättningar för olycksfall som inträffat under arbetspraktik eller vid integrationsåtgärder och till betalning av gruppansvarsförsäkringar för praktikanter och för dem som deltar i integrationsåtgärder.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 46 638 000 euro för att höja nivån på arbetsmarknadsstödets barnförhöjning, 3 364 000 euro för att förbättra förutsättningarna för att få ersättning för uppehälle och nivån på ersättningen samt 1 682 000 euro för att förlänga den maximala tiden för sammansatt stöd. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 8 409 000 euro på grund av att förutsättningarna för stödtagare som varit arbetslösa längre än fem månader att få arbetsmarknadsstöd har ändrats. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 4 793 000 euro på grund av den inbesparing som görs med anledning av samordnandet av utkomststödet och förtjänststödet.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om arbetsmarknadsstöd så att arbetsmarknadsstödets barnförhöjningar höjs till att motsvara barnförhöjningarna till grunddagpenningen enligt lagen om utkomststöd för arbetslösa. De som är berättigade till ersättning för uppehälle blir fler och ersättningen höjs till 7 euro per dag. Personer som deltar i åtgärder utanför den egna pendlingsregionen och personer som deltar i åtgärder utanför sin hemkommun och vars deltagande förorsakar inkvarteringskostnader, skall få förhöjd ersättning för uppehälle, vilket innebär 14 euro per dag. Ersättning för uppehälle skall emellertid inte betalas under arbetspraktik till personer under 25 år som inte har någon yrkesutbildning eller arbetserfarenhet. Den maximala tiden för betalning av arbetsmarknadsstöd till arbetsgivare förlängs till två år. Dessutom avlåter regeringen i samband med budgetpropositionen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om arbetsmarknadsstöd i överensstämmelse med de föreslagna ändringarna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa så att en förutsättning för att få arbetsmarknadsstöd efter fem månaders arbetslöshet är att planen för arbetssökande följs.

Det beräknas att sammanlagt 14 464 000 euro används för ersättningar för uppehälle, varav 3 532 000 euro till personer som deltar i arbetspraktik, 4 205 000 euro till personer som deltar i integrationsåtgärder och 6 727 000 euro till personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Beloppet på den ersättning för uppehälle som betalas till personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är 5,05 euro per dag.

Det beräknas att arbetsmarknadsstödet används till aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder till ett belopp av sammanlagt 218 059 000 euro, vilket är 23 % av slutsumman under momentet.

Arbetsmarknadsstödets fulla belopp är lika stort som den dagpenning som avses i 22 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Dagpenningens fulla belopp beräknas år 2002 stiga med 0,51 euro till 21,91 euro på grund av de stigande levnadskostnaderna. Vid dimensioneringen av anslaget har av denna anledning såsom tillägg beaktats 21 791 000 euro.

Antalet personer som får arbetsmarknadsstöd år 2002 beräknas vara i genomsnitt 162 000. Av dem är över hälften sådana som fått utkomstskydd för arbetslösa eller arbetsmarknadsstöd i minst 500 dagar.

63. Statsunderstöd för lindrande av arbetslösheten (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 148 836 000 euro.

Anslaget får med stöd av sysselsättningsförordningen (1363/1997) användas till betalning av sysselsättningsstöd för sysselsättande av sådana personer som avses i sysselsättningslagen (275/1987). Av anslaget får 3 364 000 euro användas för stödjande av arbetslösas egna initiativ och till avlöning av den personal som behövs i denna verksamhet. Anslaget får användas till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma arbetsförhållande. Anslaget får också användas till betalning av ersättningar för olycksfall som inträffat under arbetspraktik och till betalning av praktikanternas gruppansvarsförsäkringar.

Anslaget får användas till sysselsättning av långtidsarbetslösa som varit arbetslösa i minst 500 dagar och som får arbetsmarknadsstöd. Det sysselsättningsstöd som här avses kan betalas tillsammans med arbetsmarknadsstöd.

En del av anslaget utgör regionutvecklingspengar i enlighet med 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring:Avsikten är att använda 841 000 euro av anslaget till att utveckla den lokala arbetskraftspolitiken. Anslaget är avsett att användas till utarbetande av lokala sysselsättningsstrategier och till sysselsättningsprojekt. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 500 000 euro för ersättning för uppehälle till personer som med hjälp av sysselsättningsstödet deltar i arbetspraktik. Denna betalning skall ske på samma grunder som till personer som deltar i arbetssökningsträning. Avsikten är att ändra sysselsättningsförordningen (1363/1997) till denna del. Avsikten är att av anslaget använda 3 364 000 euro för att 55—59-åringar som blivit arbetslösa år 2000 och efter det skall kunna sysselsättas med sysselsättningsstöd, som en del av arbetsmarknadsparternas inbördes avtal om pensionsarrangemang. Antalet personer som skall sysselsättas och genomsnittspriset för sysselsättningen anges i förklaringsdelen i motiveringen till kapitel 34.06. I sysselsättningsstöd betalas per person och dag minst normalt sysselsättningsstöd om 19,85 euro och högst normalt sysselsättningsstöd förhöjt med 80 %. Sysselsättningsstödet kan betalas till fullt belopp om arbetstiden uppgår till minst 85 % av den ordinarie arbetstiden inom branschen.

Det arbetskraftspolitiska projektstödet som betalas på basis av offentliga ansökningar beräknas 2002 uppgå till 15 809 000 euro. Inom projektverksamheten övergår man till att använda en beställare-producent-modell som förverkligas genom offentliga ansökningar. Projektstödet används i synnerhet till att starta sysselsättningsprojekt inom den s.k. tredje sektorn. Projektstöd betalas för administreringen och organiseringen av verksamheten bl.a. genom att man betalar kostnaderna för lön till projektens ledare och övriga ansvariga personer samt andra förvaltningsutgifter.

Avsikten är att sammansatt stöd skall betalas till arbetsgivaren per person och dag i form av arbetsmarknadsstöd, som motsvarar grunddagpenning enligt 22 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt, högst normalt sysselsättningsstöd.

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 5 045 000 euro.

Anslaget får användas till delfinansiering av kommuners, samkommuners samt andra samfunds investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte med vilka tillkomsten av nya jobb främjas och regionala sysselsättningsaspekter samtidigt beaktas.

Anslaget utgör regionutvecklingspengar i enlighet med 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring:Anslaget under momentet har ändrats till förslagsanslag. Som grund för valet av projekt används en bedömning av vilka sysselsättningseffekter vart och ett projekt har (TVA-modellen). Härvid fästs, vid sidan av projektets investeringsfas, särskild uppmärksamhet vid sysselsättningseffekter av bestående natur under den tid verksamheten pågår och under den tillväxtstimulerande fasen. När stödnivån för de enskilda projekten övervägs beaktas också sysselsättningsnivån på den ort där investeringen planeras. Vid valet av projekt betonas de som främjar uppkomsten av bestående arbeten och skapar förutsättningar för en utveckling av näringslivet. Dessutom beaktas regionala utvecklingsprogram. En del av anslaget kanaliseras till projekt som fås fram enligt principen om öppet anbudsförfarande på basis av projektens sysselsättande effekt. De sysselsättande verkningarna under byggnadsfasen av de investeringar som finansieras med anslag under momentet uppgår till uppskattningsvis 650 årsverken. Genomsnittspriset för sysselsättningen anges i förklaringsdelen i motiveringen till kapitel 34.06. Användningen av fullmakten för 2002 beräknas åsamka staten utgifter om 5 045 000 euro 2002, 6 728 000 euro 2003 och 2 523 000 euro 2004.

65. Rörlighetsunderstöd(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 2 523 000 euro.

Anslaget får enligt 11 § lagen om arbetskraftsservice (1005/1993) användas till att ekonomiskt stödja en arbetssökande som är eller håller på att bli arbetslös, om han söker arbete eller övergår i arbete utanför pendlingsregionen för den kommun där han har sin hemort. Enligt 4 § förordningen om förmåner i samband med arbetskraftsservice (1253/1993) kan en person som är eller blir arbetslös som rörlighetsunderstöd beviljas resekostnadsersättning för en resa inom Finland som han företar för att bekanta sig med en arbetsplats, ingå arbetsförhållande eller flytta till en ny arbetsplats.

Förklaring:Momentets rubrik har ändrats. År 2000 var antalet utbetalda rörlighetsunderstöd totalt 23 500. Uppskattningsvis 25 000 rörlighetsunderstöd kommer att betalas ut 2002. Dessa understöd beräknas uppgå till i genomsnitt ca 100 euro 2002.

77. Investeringsutgifter för tryggande av sysselsättningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 15 810 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för motverkande av arbetslösheten i projekt som främjar uppkomsten av nya jobb och samtidigt beaktar regionala sysselsättningsaspekter.

Anslaget får användas till i 13 § sysselsättningslagen avsedda statliga investeringsobjekt samt till betalning av utgifter för sådana statliga anskaffningar som räknas som investeringar.

Anslaget utgör regionutvecklingspengar i enlighet med 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring:Anslaget under momentet har ändrats till förslagsanslag. Avsikten är att anslaget skall anvisas statliga arbetsverk som avses i 4 § sysselsättningsförordningen med stöd av 13 § sysselsättningslagen och 5 § sysselsättningsförordningen för liknande ändamål som de för vilka arbetsverken använder de anslag som anvisas dem. Syftet är att anslaget skall användas till delfinansiering av ämbetsverkens och inrättningarnas investeringsprojekt, och avsikten är att tidigarelägga sådana projekt som har betydelse för skötseln av sysselsättningen.

Vid valet av projekt uppmärksammas i synnerhet de jobb som kommer att finnas kvar efter att projektet slutförts samt objektets stimulerande effekt på omgivningen med beaktande av regionala utvecklingsprogram och sysselsättningsläget på den ort där investeringen planeras.

De sysselsättande verkningarna under byggnadsfasen av de investeringar som finansieras med anslag under momentet uppgår till uppskattningsvis 150 årsverken. Genomsnittspriset för sysselsättningen anges i förklaringsdelen i motiveringen till kapitel 34.06.

Användningen av 2002 års fullmakt beräknas åsamka staten utgifter om 8 726 000 euro 2002, 5 684 000 euro 2003 och 1 400 000 euro 2004. Det beräknas att användningen av tidigare beviljade fullmakter åsamkar staten 7 084 000 euro i utgifter 2002 och 1 682 000 euro 2003.