Statsbudgeten 2021

Åtgärder i syfte att nå de finanspolitiska målen

De viktigaste metoderna för att stärka den offentliga ekonomin enligt färdplanen för hållbarhet är

Sysselsättningen ökas och arbetslösheten minskas bl.a. genom den höjning av nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa som trädde i kraft vid ingången av 2020 och genom att se över bestämmelserna om lönesubvention, utvidga läroplikten, sänka avgifterna för småbarnspedagogik samt gå in för den nordiska modellen för arbetskraftsservice. Dessutom ger regeringen arbetsmarknadsparterna i uppdrag att lägga fram ett gemensamt balanserat förslag till åtgärder som kan höja sysselsättningsgraden i fråga om personer över 55 år och förbättra deras ställning på arbetsmarknaden och deras arbetsmotivation. Arbetsmarknadsparterna förutsätts lägga fram sitt förslag före utgången av november 2020. Om uppdraget inte når upp till de uppställda målen, fastställer regeringen i december 2020 de behövliga åtgärderna och detaljerna i dem. Regeringen fortsätter beredningen av sysselsättningsåtgärder så att beslut om följande uppsättning åtgärder som ska stödja sysselsättningen kan fattas i samband med regeringens halvtidsöversyn våren 2021

Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt stöds bland annat genom att förutsättningarna för forsknings- och utvecklingsverksamhet stärks som en del av programmet för hållbar tillväxt i Finland. Beslut om riktlinjerna fattas i en redogörelse som lämnas till riksdagen i höst.

Produktiviteten och kostnadseffektiviteten inom den offentliga förvaltningen stärks genom åtgärder som gäller offentlig upphandling, lokalförvaltning och digitalisering samt genom att kostnadseffektiviteten och verkningsfullheten hos social- och hälsovårdstjänsterna ökas.

Regeringen överlämnar lagförslagen om social- och hälsovårdsreformen till riksdagen i december 2020. Regeringen har som mål att genomföra social- och hälsovårdsreformen så att organiseringsansvaret överförs till vårdlandskapen den 1 januari 2023. Reformens inverkan på hållbarheten i de offentliga finanserna beror på i vilken mån vårdlandskapen kan bedriva kostnadseffektiv verksamhet och hur de styrs till den av staten. Det är dock osäkert om det kommer att uppstå besparingar under 2020-talet, eftersom reformen inbegriper betydande ändringskostnader. Förutsättningarna för att dämpa utgiftsökningen förbättras i slutet av årtiondet och på 2030-talet.

De riktlinjer som drogs upp vid budgetförhandlingarna den 16 september 2020 kompletteras vid ramförhandlingarna 2021, när färdplanen för hållbarheten färdigställs. Också den nationella fördelningen av finansieringen av EU:s instrument för återhämtning och resiliens är kopplad till genomförandet av färdplanen för hållbarhet.

Om de strukturella reformer som bereds och de reformer som sätter fart på tillväxten inte räcker till för att stärka den offentliga ekonomin på det eftersträvade sättet, har regeringen förbundit sig till att vidta nya åtgärder och även ty sig till åtgärder som snabbt påverkar de offentliga inkomsterna och utgifterna.

Genomförandet av regeringsprogrammet fortsätter. De permanenta utgiftsökningarna enligt regeringsprogrammet är ca 1,3 miljarder euro på 2021 års nivå (1,1 miljarder euro 2020) jämfört med den tekniska planen för de offentliga finanserna från våren 2019. Satsningarna riktas bl.a. till social trygghet och social- och hälsovårdstjänster, småbarnspedagogik, utbildning och forskning samt till miljöskydd och klimatpolitiska åtgärder.

De permanenta utgiftsökningarna täcks i huvudsak med bestående diskretionära tilläggsinkomster och omfördelningar. Genom lösningar som gäller beskattningen strävar man efter att främja också klimatmålen. Regeringen stärker skattebasen och höjer de indirekta skatterna. År 2021 skärps beskattningen av alkohol, tobak och uppvärmningsbränslen i enlighet med regeringsprogrammet. Samtidigt sänks elskatten för elskatteklass II till det minimum som EU tillåter. I beskattningen av förvärvsinkomster görs indexjusteringar enligt inkomstnivån. Den sammantagna effekten av ändringarna i beskattningsgrunderna på årsnivå minskar statens skatteinkomster med ca 0,3 miljarder euro för 2021. Dessutom minskas statens skatteintäkter av ökningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten för att stödja kommunekonomin.

Under valperioden genomför regeringen som en engångsåtgärd ett program för framtidsinvesteringar som inte ökar de offentliga utgifterna längre 2023. Av denna helhet har hittills allokerats ca 440 miljarder euro för 2021. Dessutom riktas tilläggssatsningar på närmare 80 miljoner euro från statens bostadsfond år 2021.

Under nästa skede av programmet för framtidsinvesteringar slås finansieringen från faciliteten för återhämtning och resiliens och finansieringen av framtidsinvesteringar samman till en helhet som är effektfull ur ett struktur- och konjunkturpolitiskt perspektiv. Till den del som finansiering anvisas för regeringens ursprungliga objekt för framtidsinvesteringar är målet att de förslag till anslag som hänför sig till år 2021 tas in i den kompletterande budgetpropositionen på basis av finanspolitiska ministerutskottets beredning. I anslagen inkluderas t.ex. förslag som gäller resurser för yrkesutbildningen, småbarnspedagogik, kontinuerligt lärande, utveckling av arbetslivet och välbefinnandet i arbetet, naturvård och utveckling av den glesbefolkade landsbygden.

Det anses som struktur- och konjunkturpolitiskt rationellt att allokera medel som ursprungligen reserverats för framtidsinvesteringar även till andra ändamål än de som räknas upp i regeringsprogrammet. Till den del som man förfar på detta sätt, finansieras utgifterna inte med kapitalinkomster. På grund av marknadsläget har aktieförsäljningen i anknytning till finansieringen av framtidsinvesteringar som det fattas beslut om tidigare skjutits upp så att de antas infalla åren 2021—2022.

Utsikterna för att nå de finanspolitiska målen

Enligt finansministeriets prognos uppvisar den offentliga ekonomin ett underskott under hela regeringsperioden, och den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten ökar till ca 76 % fram till 2024. Utan åtgärder som stärker den offentliga ekonomin fortsätter skuldkvoten att öka under hela 2020-talet. Den ekonomiska tillväxten förblir svag och obalansen mellan inkomster och utgifter hos både staten och den kommunala ekonomin ökar när befolkningens stigande medelålder ökar utgifterna för pensioner, hälsovård och omsorg.

På grund av de exceptionella omständigheterna uppställdes det i planen för de offentliga finanserna den 16 april 2020 inga mål för det strukturella saldot när det gäller de offentliga finanserna eller undersektorerna inom de offentliga finanserna. Det är därför inte heller möjligt att bedöma hur målen uppnås.