Statsbudgeten 2021

Staten, de statliga fonderna utanför statsbudgeten och statens affärsverkskoncerner upprättar inte något officiellt mellanbokslut över situationen i slutet av juni. Verksamhetens underskott enligt den totala intäkts- och kostnadskalkylen för tidsperioden 1.1—30.6.2020 är således inte direkt jämförbart med skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna under hela året. Exempelvis vissa utgifter som ska betalas i slutet av året har inte periodiserats som kostnader för början av året.

I de totala kalkylerna för början av år 2020 syns coronaviruspandemins inverkan på Finlands ekonomi. De begränsningsåtgärder som vidtagits för att bromsa spridningen av coronaviruset samt allmänhetens förändrade beteende ledde under perioden från mars till maj till en betydande nedstängning av samhället. På grund av begränsningarna minskade samhällets funktioner, vilket framgår av totalkalkylerna inte bara som en minskning av intäkterna från verksamheten utan framför allt som en minskning av skatteintäkterna och andra avgifter av skattenatur. Intäkterna av verksamheten minskade med cirka en halv miljard euro jämfört med den första hälften av 2019, vilket också påverkades av den engångspost som Verket för finansiell stabilitet tog emot i början av 2019. Skatteintäkterna och andra avgifter av skattenatur minskade med cirka två miljarder euro, medan intäkterna av mervärdesskatten samt inkomst- och förmögenhetsskatten minskade mest. De sänkta skatteintäkterna på ca 1,2 miljarder euro förklaras av de lättnader i betalningsarrangemangen som utformats på grund av den exceptionella situationen. Till följd av begränsningarna har det av staten förutsatts betydande stödåtgärder inom olika samhällssektorer, vilket kan ses som en ökning av överföringsekonomins kostnader med 2,7 miljarder euro jämfört med första hälften av 2019. Mest ökade överföringsekonomins kostnader för lokalförvaltningen, socialskyddsfonderna och näringslivet samt övriga kostnader för överföringsekonomin. Den betydande minskningen av intäkterna samtidigt som kostnaderna ökade ledde till en betydande ökning av verksamhetens underskott i totalkalkylerna.

Intäkts- och kostnadsåterstoden för alla ingående delar i totalkalkylerna (statens budgetekonomi, de statliga fonderna utanför budgetekonomin och affärsverkskoncernerna) har försvagats under första delen av 2020. Som största ingående helhet har budgetekonomin dock en central inverkan på totalkalkylerna. Underskottet i den totala intäkts- och kostnadskalkylen för tidsperioden 1.1—30.6.2020 var 5 103 miljoner euro (22,2 miljoner euro år 2019) och ökade med 5 081 miljoner euro. Enligt den totala intäkts- och kostnadskalkylen blir underskottet på grund av de elimineringar som görs i den totala kalkylen dock 581 miljoner euro (706 miljoner) större än det direkt sammanräknade överskottet i statens budgetekonomis, fondernas och affärsverkskoncernernas separata rapportering.

De viktigaste förändringarna i posterna i statens totala intäkts- och kostnadskalkyl när början av 2020 jämförs med början av 2019:

Tyhjä elementti, POISTA

Egendomsstrukturen i den totala balansräkningen avviker från egendomsstrukturen i balansräkningen för statens budgetekonomi. Affärsverkskoncernernas tillgångsposter, såsom byggnader och jordområden, syns i balansräkningen för statens budgetekonomi som placeringar i affärsverkskoncernernas grundkapital. I den totala balansräkningen rapporteras de däremot enligt tillgångspostens karaktär.

Verksamhetens underskott i de totala kalkylerna, som ökat märkbart under början av 2020, har i huvudsak finansierats genom en ökning av statens upplåning. Under perioden 30.6.2019–30.6.2020 ökade statens totala balansräkning med 8 023 miljoner euro, vilket syns som en ökning av i synnerhet posterna för främmande kapital och finansieringstillgångar. Det främmande kapitalet ökade med 14 321 miljoner euro och finansieringstillgångarna med 6 899 miljoner euro i förhållande till jämförelseperioden.

I den totala balansräkningen presenteras både de ingående helheternas balansräkningar, där effekterna av de interna bokföringstransaktionerna inom helheterna har beaktats, och en kombination av dessa. I kalkylen presenteras eliminering av bokföringstransaktioner mellan helheter i en egen kolumn.

Utomstående totalansvar för balansräkningarna för budgetekonomin, fonderna utanför budgeten och de statliga affärsverken var enligt statsbokslutet 2019 sammanlagt 190,1 miljarder euro. Statens pensionsansvar, dvs. ca 92,7 miljarder euro, utgjorde det största enskilda ansvaret.

Gällande statliga borgensförbindelser och statsgarantier som belastar staten uppgick 30.6.2020 till sammanlagt 61,1 miljarder euro. Tillväxten under början av året var 0,8 miljarder euro. Med stöd av gällande lagstiftning och riksdagsbeslut om borgensförbindelser och garantier uppgick det disponibla maximibeloppet för statliga borgensförbindelser och statsgarantier till sammanlagt 133,9 miljarder euro 30.6.2020 (106,5 miljarder euro 31.12.2019). Ökningen under det första halvåret var 27,4 miljarder euro och berodde huvudsakligen på att maximibeloppen för Finnvera Abp:s exportgarantier och medelsanskaffning samt de inhemska finansieringsfullmakterna höjdes. Det sammanlagda maximibeloppet av Finnvera Abp:s exportgarantier och skyddsarrangemang höjdes från 27 miljarder euro till 38 miljarder euro och maximibeloppet av den medelsanskaffning som hänför sig till dem höjdes från 15 miljarder euro till 20 miljarder euro. Dessutom höjdes Finnveras Oyj:s inhemska finansieringsfullmakter från ett maximibelopp på 4,2 miljarder euro till 12 miljarder euro.

Statens bostadsfond utgör den huvudsakliga delen av borgensstocken för statliga fonder utanför statsbudgeten, och dess borgensstock uppgick till sammanlagt 15,8 miljarder euro 30.6.2020. Största delen av dessa garantier hänför sig till räntestödda bygg- och ombyggnadslån för hyres- och bostadsrättshus.

Till följd av coronavirusepidemin och begränsningarna i anslutning till den har riksdagen senast 30.6.2020 dessutom gett statsrådet fullmakt att bevilja nya statliga borgensförbindelser och statsgarantier för att trygga tillgången till inhemsk företagsfinansiering och betalningen av arbetslöshetsutgifter samt möjliggöra användningen av krishanteringsinstrument som inrättas inom ramen för EU.

Det på anskaffningskostnaderna baserade balansvärdet för infrastrukturen i anslutning till trafikleder uppgick till 20,0 miljarder euro 31.12.2019. Trafiklederna utgjorde 42,4 % av statens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, som tillsammans utgjorde 47,1 miljarder euro.

Investeringarna i trafikledsegendom innehåller både nyinvesteringar och ersättnings- och reparationsinvesteringar. Trots att det på anskaffningskostnaderna för hela trafikledsegendomen baserade balansvärdet ökat är trafiklederna föremål för eftersatt underhåll. Avskrivningarna för vägtrafiklederna har under granskningsperioden varit ca 252 miljoner euro större än investeringarna, och i fråga om vattenlederna är motsvarande summa ca 1 miljoner euro. Den skillnad mellan investeringarna i och avskrivningarna för trafiklederna som framgår av tabellens nedersta rad kan vid en granskning som baserar sig på anskaffningskostnaderna anses som den lägsta siffran för det eftersatta underhåll som uppkom på 2000-talet. Investeringarna i banleder har i sin tur varit ca 2,33 miljarder euro större än avskrivningarna på 2000-talet.

I tabellen nedan har de investeringar som under åren 2013—2019 och början av 2020 gjorts inom budgetekonomin och av fonderna utanför budgeten samt statens affärsverkskoncerner sammanställts. Budgetekonomins investeringar har presenterats som nettobelopp genom att de investeringar som gjorts i nationalförmögenheten, anläggningstillgångarna och de övriga långfristiga placeringarna samt i de utestående fordringarna minskats med de överlåtelser som gäller ifrågavarande tillgångsslag. Halvfärdiga anläggningar har presenterats som färdiga anläggningar i tabellen. I förskottsbetalningarna ingår diverse mindre betydande anskaffningar av anläggningstillgångar. När det gäller fondernas investeringar har de beräknats som förändringar i tillgångsslagens balansvärden korrigerade med avskrivningarna. De uppgifter som gäller affärsverkskoncernerna är beloppet av de investeringar som Forststyrelsen och Senatfastigheter har uppgett i bokslutet. Under granskningsperioden 2013—2019 uppgick budgetekonomins totala investeringar till i genomsnitt 1,1 miljarder euro och affärsverkskoncernernas totala investeringar till i genomsnitt 276 miljoner euro om året. Budgetekonomins reella investeringar var cirka 1,2 miljarder euro om året under granskningsperioden. De investeringar i värdepapper som ingår i anläggningstillgångar och i andra långfristiga placeringar som gjorts inom budgetekonomin och de investeringar som gjorts inom fondekonomin har varierat kraftigt under perioden. Detta beror på köp och försäljning av värdepapper och på förändringarna i de långfristiga fordringarna.

I anläggningstillgångarna och de övriga långfristiga placeringarna ingår sådana offentligt noterade aktier i Finnair Abp, Fortum Abp och Neste Abp som omfattas direkt av budgetekonomin. Deras bokföringsvärde uppgick 31.12.2019 till 5,1 miljarder euro och deras marknadsvärde till 18,9 miljarder euro. Aktiernas marknadsvärde var 19,2 miljarder euro 3.8.2020.

Statens eget kapital är negativt såväl enligt balansräkningen för statens budgetekonomi som enligt statens totala balansräkning. Det negativa egna kapital som statens totala balansräkning visar 30.6.2020 (-39,1 miljarder euro) är tack vare fondernas och affärsverkens positiva egna kapital avsevärt mindre än budgetekonomins negativa egna kapital (-67,9 miljarder euro).

Eget kapital var enligt den ingående balansen för statens budgetekonomi den 1 januari 1998 negativt till ett belopp av ca 30 miljarder euro. Situationen var en följd av såväl statens svåra skuldsättning i början av 1990-talet som av de avgöranden som hade fattats i samband med att den ingående balansen upprättades. En del av nationalförmögenheten lämnades utanför balansräkningen och statens bolagsförmögenhet fastställdes enligt en synnerligen försiktig uppskattning.

Åren 1998—2008 uppvisade statens intäkts- och kostnadskalkyler i regel positiva värden. Detta stärkte statens ekonomiska ställning och 2008 var statens eget kapital inom budgetekonomin bara 8,1 miljarder euro negativt.

Boksluten över statens budgetekonomi har uppvisat förlust sedan 2009 med undantag för 2018. Detta har försvagat statens ekonomiska ställning och lett till att statens negativa egna kapital ökat. Sedan 2012 har statens ekonomiska ställning till sitt nominella värde varit sämre än i den ingående balansen för 1998. Statens tillgångar har inte ökat i samma förhållande som det främmande kapitalet, vilket innebär att även löpande kostnader har finansierats med lån.