Statsbudgeten 2021

Ekonomiska utsikter

Den globala coronaviruspandemin har i början av 2020 minskat Finlands ekonomi i mindre utsträckning än de flesta de europeiska ekonomierna. I Finland förutspås bruttonationalprodukten minska med 4,5 % år 2020. Sysselsättningsgraden sjunker till 71,5 % och arbetslöshetsgraden stiger till 8 %.

Ekonomin återhämtar sig stegvis från avbrottet i början av 2020. År 2021 beräknas BNP växa med 2,6 %. Antalet sysselsatta minskar ytterligare en aning år 2021, varvid sysselsättningsgraden beräknas ligga på 71,0 %.

Den offentliga ekonomin

Den ekonomiska recessionen till följd av coronavirussituationen och de åtgärder som vidtagits för att minska skadorna av epidemin ökar avsevärt underskottet i de offentliga finanserna. År 2020 beräknas underskottet uppgå till ca 18 miljarder euro, dvs. 7,7 % i förhållande till BNP. År 2021 beräknas underskottet vara 5 % i relation till BNP.

Under de närmaste åren räcker inte den ekonomiska tillväxt som kan skönjas till för att återställa saldot i de offentliga finanserna och de kommer därför att uppvisa ett klart underskott. De strukturella faktorer som försvagar de offentliga finansernas hållbarhet, såsom den åldrande befolkningen, har inte försvunnit, utan inverkar kontinuerligt oberoende av konjunkturerna.

Den offentliga skulden i förhållande till BNP har börjat öka kraftigt och stiger år 2020 med mer än 10 procentenheter till ca 70 %. I slutet av 2021 förutspås den offentliga skulden uppgå till 73 % i förhållande till BNP.

Den ekonomisk-politiska linjen

Det huvudsakliga målet för den ekonomiska politik som statsminister Marins regering bedriver är att öka välfärden. Med detta avses en ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt, en hög sysselsättning och en hållbar offentlig ekonomi.

Enligt regeringsprogrammet är regeringens viktigaste mål för den ekonomiska politiken följande:

Färdplanen för hållbarhet

Regeringen utarbetar stegvis en färdplan över långsiktiga åtgärder för att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna (färdplan för stärkande av hållbarheten i de offentliga finanserna). I den första fasen preciserade regeringen den att dess främsta mål är att stabilisera skuldsättningen inom de offentliga finanserna i förhållande till BNP före utgången av decenniet. I följande fas drog regeringen har i samband med budgetförhandlingarna i september 2020 upp riktlinjer för att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna. De viktigaste metoderna är att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten, att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt samt åtgärder som ökar kostnadseffektiviteten och reformen av social- och hälsovården.

Som ett led i färdplanen för hållbarhet har regeringen preciserat sina mål för ökad sysselsättning. Regeringen vidtar under regeringsperioden sysselsättningsåtgärder som stärker ekonomin och som syftar till sysselsättningseffekter som motsvarar 80 000 nya sysselsatta. Med de åtgärder som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna i september 2020 eftersträvas, i kombination med de sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringen redan tidigare vidtagit och det förhandlingsuppdrag som givits arbetsmarknadsorganisationerna, sammanlagt 31 000–36 000 nya sysselsatta.

Den finanspolitiska linjen

Regeringen driver en aktiv och ansvarsfull finanspolitik som dimensioneras enligt konjunkturläget. Regeringen har reagerat på coronaviruspandemin och recessionen till följd av den med en aktiv finanspolitik. Under 2020 har det beslutats om åtskilliga åtgärder för att hantera coronavirussituationen både i syfte att dämpa spridningen av viruset och stödja medborgarna och företagen. Också de automatiska stabilisatorerna i budgeten stöder efterfrågan under recessionen. En del av de beslut som fattats i tilläggsbudgetarna för 2020 kommer också att gälla 2021 t.ex. i form av fleråriga farledsprojekt och utbetalning av företagsstöd. Stödet till kommunekonomin fortsätter under 2021 och utöver det föreslår regeringen omfattande anslagsreserveringar för de direkta kostnader som coronavirussituationen orsakar, såsom testning och vård.

Regeringen anser det motiverat att stödja sysselsättningen, produktionen och den ekonomiska handlingskraften under ekonomins sköra återhämtning 2021. Om Finlands ekonomi emellertid återhämtar sig snabbare än väntat från den chock som coronavirussituationen orsakat, är regeringen beredd att skärpa finanspolitiken.

Dimensioneringen av finanspolitiken 2021 kommer också att påverkas av verkställandet av EU:s återhämtningspaket och Finlands nationella återhämtnings- och resiliensplan (programmet för hållbar tillväxt i Finland) i anslutning till återhämtningspaketet. Regeringen har under budgetförhandlingarna slagit fast en indelning av programmet för hållbar tillväxt i Finland i sex prioriterade områden samt dragit upp riktlinjer för de kriterier som ska användas när dessa bildas.

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 64,2 miljarder euro, vilket är 6,5 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Med beaktande av höjningen av prisnivån ökar anslagen under förvaltningsområdena med ca 10 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2020.

Det som höjer förvaltningsområdenas utgiftsnivå jämfört med den ordinarie budgeten för 2020 är bl.a. utgifterna i anslutning till hälsosäkerheten med anledning av coronavirussituationen (1,7 miljarder euro), utgifterna i anslutning till anskaffningen av multirollflygplan (1,5 miljarder euro), de återverkningar som besluten i tilläggsbudgetarna för 2020 har 2021 (1,0 miljarder euro), de konjunkturrelaterade utgifterna (0,3 miljarder euro) och stödet till kommunerna (0,3 miljarder euro). Indexförhöjningarna ökar utgifterna med 0,4 miljarder euro och statens löneuppgörelse med 0,1 miljarder euro.

Inkomstposter

År 2021 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning uppgå till 53,4 miljarder euro. Andelen för skatterna och avgifterna av skattenatur är 45,2 miljarder euro. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2020 väntas skatteinkomsterna minska med 4 %, dvs. 1,8 miljarder euro 2021 och inkomsterna utan upplåning minskar på motsvarande sätt med 2,1 miljarder euro.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Budgetpropositionen för 2021 uppvisar ett underskott på 10,8 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottet inom statsfinanserna 2021 uppgå till ca 4,4 % i förhållande till BNP.

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 135 miljarder euro vid utgången av 2021, vilket är ca 55,7 % i förhållande till BNP. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till 765 miljoner euro, vilket är 109 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2020.

Hållbar utveckling

I budgetpropositionen för 2021 främjas målen om klimatneutralitet med sammanlagt ca 2,1 miljarder euro. Detta är ca 100 miljoner euro mindre än vad som budgeterats för år 2020, vilket beror på bortfallet av de ekonomiska stimulansåtgärder av engångsnatur som gällde år 2020. Åtgärderna för att främja klimatneutraliteten och den biologiska mångfalden har emellertid hållits på en hög nivå under regeringsperioden och överstiger 2 miljarder euro. Anslaget i budgetpropositionen för 2021 är ca 534 miljoner euro högre än i budgeten 2019.

EU:s fleråriga budgetram för 2021—2027 och återhämtningsinstrumentet Next Generation EU

År 2021 är det första året av EU:s nya fleråriga budgetramsperiod. I juli 2020 enades Europeiska rådet om budgetramen för perioden 2021—2027, ett nytt återhämtningsinstrument för att stimulera unionsmedlemsstaternas ekonomier efter coronaviruspandemin samt ett nytt finansiellt system för unionen, dvs. systemet för egna medel. Förhandlingarna om den nya budgetramen kommer ännu att fortsätta med Europaparlamentet under hösten 2020 och beslutet om egna medel ska ratificeras i alla nationella parlament.

Budgetpropositionen för 2021 grundar sig på tillgängliga bedömningar i fråga om EU-finansieringen. Alla EU-medel har ännu inte beaktats i budgetpropositionen och inkomsterna och utgifterna kommer att justeras i kommande budgetprocesser.

Budgetpropositionen för 2021 innehåller ingen budget som föranleds av återhämtningsinstrumentet. För att kunna få finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens måste en medlemsstat lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens som omfattar en reform- och investeringsagenda för 2021—2023. Under höstsessionen lämnar statsrådet till riksdagen en redogörelse om det nationella utnyttjandet av den finansiering som kanaliseras via EU:s återhämtningsinstrument, inklusive en preliminär nationell återhämtnings- och resiliensplan (programmet för hållbar tillväxt i Finland).

Ändringar i beskattningsgrunderna

I enlighet med regeringsprogrammet skärps beskattningen huvudsakligen inom området för punktbeskattningen. Energiskattereformen börjar genomföras under 2021. Beskattningen av bränslen för arbetsmaskiner och uppvärmningsbränslen skärps och punktskatten på elström i skatteklass II sänks till EU:s miniminivå. Halveringen av farledsavgiften fortsätter. För att främja hälsan skärps beskattningen av alkohol och tobak. I beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster görs indexjusteringar på samtliga inkomstnivåer för att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av skattesystemets progressivitet och ökningen av den allmänna inkomstnivån. I syfte att stödja kommunekonomin ökas kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten. Nettoeffekten av ändringarna i beskattningsgrunderna på statens skatteintäkter på beräknas årsnivå vara cirka -1,0 miljoner euro år 2021.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

Regeringen har förbundit sig till ramförfarandet inom statsfinanserna och till ramen för valperioden, som ställdes i planen för de offentliga finanserna den 7 oktober 2019. I mars 2020 konstaterade regeringen i samverkan med republikens president att undantagsförhållanden råder i Finland på grund av coronavirusutbrottet. Dessutom började beredskapslagen tillämpas. I det här exceptionella läget har utgiftsramen för statsfinanserna inte begränsat år 2020, under vilket flera tidsbegränsade och riktade åtgärder har införts bland annat i syfte att bekämpa hälsomässiga och ekonomiska följder av coronaviruset.

År 2021 återgår man till att följa utgiftsramen för statsfinanserna, men eftersom coronavirussituationen även efter det att undantagsförhållandena och giltigheten för beredskapslagen upphört fortsatt har varit svårt, är vissa undantag som hänför sig till coronavirussituationen fortfarande i bruk år 2021: de direkta kostnaderna som hänför sig till hälsosäkerheten täcks till fullt belopp som utgifter utanför ramen, vartill det på grund av det osäkra läget reserveras ytterligare 500 miljoner euro för 2021 för sådana utgifter av engångskaraktär och finanspolitiskt obligatoriska utgifter som coronavirussituationen föranleder. Om det uppstår mindre av ovannämnda utgifter än vad som reserverats i ramen, används skillnaden inte till att öka övriga utgifter.

För år 2021 har en mekanism för exceptionella konjunkturlägen som ingår i regeln för utgiftsramen tagits i bruk för utgifter av engångsnatur, vilken höjer utgiftsramen för 2021 med 500 miljoner euro.

Ramen för valperioden för 2021 är 51 975 miljoner euro (inbegripet mekanismen för exceptionella konjunkturlägen på 500 miljoner euro). De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 50 696 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2021 uppgår således till 107 miljoner euro. I ramen för 2021 har dessutom reserverats 300 miljoner euro för tilläggsbudgetar, 372 miljoner euro för framtidsinvesteringar och andra helheter som är effektfulla ur ett struktur- och konjunkturpolitiskt perspektiv samt 500 miljoner euro för sådana utgifter av engångskaraktär och finanspolitiskt obligatoriska utgifter som coronavirussituationen föranleder.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Den kommunala ekonomin

För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 12,4 miljarder euro 2021. Statsbidragen ökar med cirka 0,8 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. För de kalkylerade statsandelarna föreslås sammanlagt 8,7 miljarder euro, vilket är ca 0,6 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Av de kalkylerade statsandelarna hänför sig 7,7 miljarder euro till statsandelen för basservice och 1 miljard euro till statsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten. Denna ökning stärker som helhet inte den kommunala ekonomin utan en betydande del av ökningen motsvarar antingen en minskning i övriga inkomster eller en ökning i kostnaderna. Statens kompensation till kommunerna för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna är 2,36 miljarder euro.

I anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna minskar statsandelen för basservice med 13,7 miljoner euro medan statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet ökar med 5,9 miljoner euro. Indexförhöjningen (2,4 %) ökar statsandelen för basservice med ca 174 miljoner euro och statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet med 17,3 miljoner euro.

För statsandelarna för basservice föreslås en ökning av engångsnatur på 300 miljoner euro för 2021, för att kompensera kommunerna bl.a. för minskade skatteinkomster till följd av coronavirusepidemin. Av detta anvisas 20 miljoner euro för en höjning av kommunernas statsandel enligt prövning, varvid det totala beloppet för höjningen enligt prövning stiger till 30 miljoner euro.

Det föreslås att höjningen av utdelningen av samfundsskatten med 10 procentenheter fortsätts temporärt för 2021, vilket ökar kommunernas inkomster med sammanlagt 550 miljoner euro, varav 510 miljoner euro riktas till år 2021. Kommunerna kompenseras för sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik med 70 miljoner euro på årsnivå genom en höjning av utdelningen av samfundsskatten med 2 procentenheter, vilket ökar kommunernas inkomster med 102 miljoner euro på årsnivå.

Utöver ovannämnda statsunderstöd ersätts kommunerna och sjukvårdsdistrikten för de direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och vård, till fullt belopp så länge epidemiläget och genomförandet av hybridstrategin kräver det. I denna budgetproposition föreslås 1,66 miljarder euro för dessa åtgärder.

De åtgärder enligt regeringsprogrammet som ökar kommunernas uppgifter ökar både kommunernas omkostnader och statsbidragen. Nettoeffekten av de statliga åtgärderna på kommunernas ekonomi stärker kommunekonomin.

I budgetpropositionen för 2021 inriktas betydande reformer på den kommunala ekonomin i anslutning till bl.a. en utvidgning av läroplikten, avgiftsfrihet på andra stadiet och en bindande minimidimensionering av omsorgspersonalen. Reformernas effekter på den kommunala ekonomin ökar gradvis inom många uppgifter. Utgifterna inom den kommunala ekonomin ökar betydligt fram till 2024, även om kommunerna får 100 % statlig finansiering för nya och utvidgade uppgifter. Till exempel effekten av den bindande minimidimensioneringen av omsorgspersonalen är 53 miljoner euro år 2021 och stiger till 266 miljoner euro fram till år 2024. Utvidgningen av läroplikten och avgiftsfriheten för utbildning på andra stadiet ökar utgifterna med 22 miljoner euro 2021, och fram till 2024 stiger nivån till 129 miljoner euro. De bestående åtgärder som regeringen beslutar om ökar utgifterna inom den kommunala ekonomin med uppskattningsvis totalt 370 miljoner euro år 2021 och de mer än fördubblas till ca 790 miljoner euro fram till år 2024.