Statsbudgeten 2021

7. Utveckling av förvaltningen

Målet med de förvaltningspolitiska åtgärderna är att säkerställa kvaliteten på de offentliga tjänsterna samt öka produktiviteten inom den offentliga förvaltningen och därigenom bidra till hållbara offentliga finanser. Medborgarnas rätt till god förvaltning tryggas i hela landet, och servicelöftet är ett centralt element.

7.1. Utveckling av verksamhetssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningen

Reformering av strukturerna och verksamhetssätten

Målet är att förvaltningen ska ha en klar struktur och ett klart styrningssätt och ledningssystem. Förmågan till förändring, riskhantering och kundorientering stärks. I framtiden kommer tjänsterna att i första hand vara elektroniska. Ett mål är också att de fungerar bättre på ett förvaltningsövergripande plan. Tjänster finns tillgängliga på regional nivå när kundernas behov och skötseln av uppgifterna förutsätter detta.

Statens regional- och lokalförvaltning utvecklas så att ämbetsverken på riksomfattande och regional nivå får ett tätare servicenätverk och så att det skapas gemensam kundservice för den offentliga förvaltningen. Statliga arbetsuppgifter organiseras så att man utnyttjar multilokalitet och platsoberoende arbete som möjliggörs av smart teknik.

Ett allmänt mål för utvecklandet av ledningen är att stödja förnyandet av den offentliga förvaltningen och ledningen. Konkreta mål för utvecklandet är att stärka den offentliga ledningen som helhet över sektorsgränserna och förmågan att förutse och hantera ändringar i omvärlden, stödja personerna i ledningen så att de har framgång i sina uppdrag och öka deras yrkesmässiga utveckling och rörlighet i olika uppdrag. För detta fortsätter de omfattande ledarskapsutbildningsprogrammen där också kommundirektörer deltar.

Anställningsskyddet för personer inom statsförvaltningens högsta ledning som utnämnts för viss tid utvecklas genom att användningsändamålet för momentet för separat budgeterade löneutgifter utvidgas. Under momentet kan utöver ersättning för att tjänsteförhållandet upphört (avgångsvederlag) utbetalas löneutgifter på grund av en utnämning för en viss tid om högst två år som möjliggörs genom en specialbestämmelse i statstjänstemannalagen.

Utvecklandet av informationsledningen fortsätter i samarbete mellan Statskontoret och koncernaktörer inom ramen för projektet Kunskapsspurten. De ändringar som gäller Statskontoret och Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) möjliggör full verksamhet för den nya analys- och rapporteringstjänsten. Genom att stärka verksamhetssätten för informationsledningen och utveckla kunnandet stärks ett beslutsfattande som baserar sig på information och en verksamhetskultur som baserar sig på utnyttjande av information.

Utvecklande av statens HR-verksamhet och ekonomiförvaltning

Staten har en gemensam verksamhetsmodell för ekonomi- och personalförvaltningen som omfattar processerna, datastrukturen och en enhetlig användning av servicen vid servicecentren samt ett övergripande informationssystem som stöder dessa funktioner. Under 2021 inleds en betydande uppdatering av statens gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltning (Kieku) och man förbereder sig på att i Kieku integrera det produktionsstyrningssystem (PVERP 2.0) som för närvarande utvecklas vid Försvarsmakten. En reform av det datasystem som stöder beredningen av statsbudgeten och rambesluten för statsfinanserna inleds och man förnyar också statens rekryteringstjänst. Tjänsterna för hantering av resor och kostnader utvecklas och en reform av datasystemet bereds. I upphandlingarna fortsätter man att utveckla processen från beställning till betalning och Handi-tjänsten i anslutning till den i syfte att öka automationsgraden vid hanteringen av räkningar. Man strävar efter att öka Palkeets andel i personalförvaltningens och ekonomiförvaltningens processer och på så sätt stärka personalförvaltningens kvalitet, enhetlighet och produktivitet.

Kompetensutvecklingen stärks genom nytt innehåll i den digitala lärmiljön eOppiva som omfattar hela statsförvaltningen. Systemet har redan över 40 000 användare och målet är att ytterligare öka användarantalet. Användningen av programmet Kunnig utvidgas och man söker en lösning i synnerhet för organisationerna i säkerhetsbranschen som hittills står utanför programmet. Med hjälp av programmet Kunnig stöds ledarskap och ett coachande arbetssätt samt en uppdatering av kompetensen. Utvecklingen av statens HR-funktioner fortsätter med målet att effektivisera HR-funktionerna i en omfattning motsvarande 304 årsverken före 2029.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet fortsätter att utnyttja robotiserad processautomation och artificiell intelligens inom ekonomi- och personalförvaltningen och erbjuder sin kompetens även för ämbetsverkens projekt. Palkeet och Statens center för informations- och kommunikationsteknik (Valtori) testar utnyttjandet av artificiell intelligens inom kundservicen.

En effektivare användning av statens lokaler

Användningen av lokaler effektiviseras i enlighet med statens lokalstrategi så att den motsvarar de uppställda målen, de förändrade arbetssätten och medborgarnas ökade användning av elektroniska tjänster. Genom detta strävar man efter bättre arbetsprestationer och lägre hyreskostnader. Senatfastigheter fortsätter åtgärderna för att garantera kunderna hälsosamma, trygga och funktionellt ändamålsenliga lokaler. År 2021 inleds genomförandet av statens förnyade lokalitets- och fastighetsstrategier.

Avsikten är att dotteraffärsverket Försvarsfastigheter som ska bildas i anslutning till Senatfastigheter ska inleda sin verksamhet från ingången av 2021. Det säkerställs att funktionerna fortsätter störningsfritt vid omställningen.

Utveckling av statens upphandling

Utvecklingen av statens upphandling fortsätter för genomförandet av målen i regeringsprogrammet som en del av programmet för verkningsfull offentlig upphandling (Hankinta-Suomi). Inom programmet utarbetas en nationell strategi för offentlig upphandling med syftet att främja strategisk ledning, kompetens och färdighet, informationsledning, marknadens funktion, innovationer samt ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

Annonseringsplattformen för nationell offentlig upphandling HILMA utvecklas så att det blir möjligt att samla in och analysera bättre information för ledningen av upphandlingen samt så att det blir lättare också för små och medelstora företag att komma in på marknaden. På detta sätt blir det möjligt att få fler anbud vid offentlig konkurrensutsättning.

Främjande av produktiviteten

Som ett led i produktivitetsprojektet för den offentliga förvaltningen ökas också statsförvaltningens produktivitet. I motsvarighet till den uppskattade produktivitetsökningen genom olika åtgärder minskas omkostnaderna alltjämt med 0,5 % per år med utgångspunkt i omkostnaderna för varje förvaltningsområde, minskade med utgifterna för lokaler. För justitieministeriets, inrikesministeriets och försvarsministeriets förvaltningsområden samt för Tullens omkostnader gäller ett mål på 0,3 %.

7.2. Utveckling av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen

I utvecklingen av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen betonas i enlighet med regeringsprogrammet främjandet av digitaliseringen och den digitala säkerheten samt informationspolitiken och projekt som genomför dessa mål. Målet är kundorienterade, i första hand digitala, interoperabla, kostnadseffektiva och informationssäkra offentliga tjänster och informationshantering samt att styra Finland i riktning mot ett människocentrerat och jämlikt digitalt samhälle med framförhållning. Vid utvecklandet av tjänsteproduktionen inom den offentliga förvaltningen tas de möjligheter som artificiell intelligens och annan ny teknik erbjuder i bruk och även de som använder tjänsterna involveras i utvecklingsarbetet.

Genom programmet för främjande av digitalisering strävar man efter att medborgarna och företagen senast år 2023 har tillgång till högkvalitativa, täckande och tillgängliga digitala offentliga tjänster. Dessutom strävar man efter att flytta näringsidkarnas myndighetskontakter i första hand till elektroniska kanaler. Digistöd tillhandahålls i hela landet för medborgarna och företagen för att underlätta skötseln av ärenden.

Inom projektet Digital identitet förverkligas jämlikt för var och en som uträttar ärenden i Finlands offentliga förvaltnings tjänster en användarvänlig och tillgänglig identifieringslösning. Dessutom skapas en ny identitetshandling som är avsedd för fysiska kontakter, dvs. ett s.k. mobilt identitetskort.

Den digitala säkerheten effektiviseras bl.a. genom genomförandet av det principbeslut om digital säkerhet som statsrådet gav våren 2020, stärkande av verksamhetsmodeller som baserar sig på riskbedömning, utveckling av tjänstemännens och medborgarnas kunnande samt lagberedning och internationellt samarbete inom området för digital säkerhet.

Öppnandet och användningen av offentliga datalager främjas bl.a. genom att man utarbetar strategiska mål för utnyttjandet och öppnandet av information och stöder öppnande av information i större omfattning. Samtidigt genomförs också kraven i direktivet om öppna data (PSI) nationellt. Andra viktiga helheter i utvecklingen av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen är bland annat det nationella programmet för artificiell intelligens AuroraAI som med artificiell intelligens smidigare ska sammanföra de som behöver och de som tillhandahåller offentlig service, utvecklandet av den mobila tjänsten för myndighetskommunikation (Virve 2.0) samt styråtgärder för att stärka resultaten och produktiviteten hos Statens informations- och kommunikationstekniska center Valtori.

7.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitik

Inom statens budgetekonomi arbetar år 2021 ca 76 100 personer och arbetskraftskostnaderna uppgår till 4,7 miljarder euro.

I enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 1.4.2020—28.2.2022 justerades lönerna 2020 fr.o.m. den 1 augusti 2020 med en generell lönehöjning på 1,10 %. År 2021 justeras lönerna fr.o.m. den 1 maj 2021 med en ämbetsverkspott på 1,00 % och fr.o.m. den 1 juni 2021 med en generell lönehöjning på 0,97 %, dock minst 20,37 euro i månaden. I avtalsuppgörelsen avtalades det också att statsförvaltningens förlängning av arbetstiden på grund av konkurrenskraftsavtalet slopas från den 1 oktober 2020. De arrangemang som ersätter bortfallet av arbetstidsförlängningen är tillgängliga för arbetsgivarämbetsverken från ingången av 2021. Till följd av de höjningar och ändringar som det avtalats om för 2020 och 2021 har ämbetsverkens omkostnadsanslag ökats i denna budgetproposition med sammanlagt ca 129 miljoner euro.

För staten som arbetsgivare är det viktigt att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer även i framtiden. Detta stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur för den högsta ledningen, genom ledningsuppgifter för viss tid och genom en målmedveten ledarskapsutveckling. Målet är att staten är en enhetlig och konkurrenskraftig arbetsgivare, personalen är en gemensam resurs och statens tjänster leds och reformeras modigt och ansvarsfullt. Det viktigaste när det gäller ledningen och myndigheternas verksamhet är hög etik och upprätthållande och stärkande av ett stort förtroende för förvaltningens verksamhet.

Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten samt personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2018—2021

Nyckeltal	2018	2019	2020¹⁾	2021¹⁾

Antal anställda	74 300	75 300	76 100	76 100
Förändring från föregående år, %	1,5	1,3	1,1	0,0
Antalet årsverken	72 885	73 902	74 601	74 736
Förändring från föregående år, %	1,4	1,4	0,9	0,2
Lönesumma, mn euro	3 578	3 707	3 839	3 935
Arbetskraftskostnader, mn euro	4 308	4 465	4 628	4 744
Genomsnittlig totalinkomst euro/mån./person	3 975	4 085	4 138	4 233
Lönebikostnader, %	52,6	52,0	54,6	54,6
Alla statens pensionsutgifter, mn euro	4 677	4 764	4 881	4 910
Kvinnornas andel, %	49,2	49,4	49,5	49,6
De anställdas genomsnittsålder, år	46	46	46	46

¹⁾ Uppgifterna för 2020 och 2021 är uppskattningar. I dem har man beaktat minskningen av antalet statsanställda till följd av förbättrad produktivitet och andra förutspådda ändringar i personalen, de förändrade kostnader som konkurrenskraftsavtalet medför samt de ändringar som följer av statens avtalsuppgörelse.