Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2021

6. Hållbar utvecklingPDF-versio

Det globala handlingsprogrammet för hållbar utveckling, Agenda 2030, sätter upp gemensamma mål för en hållbar utveckling för alla FN:s medlemsländer. Agenda 2030 syftar till en hållbar utveckling både när det gäller ekonomin, människors välfärd och miljön.

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ”Ett inkluderade och kunnigt Finland” är målet att Finland senast 2030 ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.

Liksom i de tre föregående budgetpropositionerna ingår det även i budgetpropositionen för 2021 i motiveringarna till förvaltningsområdenas huvudtitlar text som gäller främjande av hållbar utveckling och dess koppling till budgeten inom varje förvaltningsområde (se detaljmotivering/motiveringarna till förvaltningsområdenas huvudtitlar).

Ett klimatneutralt Finland i budgetpropositionen

Finland har som en del av Europeiska unionen förbundit sig till klimatavtalet från Paris. Statsminister Marins regering har satt som mål att Finland är klimatneutralt 2035 och uppvisar negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Det är möjligt att nå målen för hållbar utveckling endast om den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald stoppas.

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2021 har det i budgetpropositionen lyfts fram anslag som ska främja regeringens klimatneutralitetsmål. Med dessa anslag främjas bl.a. en välmående miljö och natur och den biologiska mångfalden, minskas utsläppen, främjas bioekonomiska lösningar samt utvecklas Finland i riktning mot ett koldioxidsnålt samhälle. Anslagen anvisas särskilt till arbets- och näringsministeriets, jord- och skogsbruksministeriets, kommunikationsministeriets, miljöministeriets och utrikesministeriets förvaltningsområden.

Med anslag som hör till start- och investeringsbidragen till jordbruket främjas målen om klimatneutralitet genom anslag som förbättrar miljöns tillstånd och ökar investeringar som främjar användningen av förnybar energi. Även programmet för utveckling av landsbygden innehåller projekt som hänför sig till miljö och klimat. EU:s förgröningsstöd, miljöersättningar och främjande av ekologisk produktion har stor betydelse för att jordbruket ska utvecklas i en hållbar riktning med avseende på miljön.

Det satsas i betydande grad på produktionsstödet för förnybar energi, så att beroendet av fossila bränslen ska minska. Energistödet utgör en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön.

Genom anskaffning av naturskyddsområden främjas skyddet av skogar samt tryggas den biologiska mångfalden. Genom att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt kan man hitta nya innovativa lösningar bl.a. för utveckling av bioekonomin, för främjande av den cirkulära ekonomin och för ett koldioxidsnålt samhälle. Genom anslagen för utvecklingssamarbete deltar Finland i projekt för främjande av hållbar ekonomisk utveckling och välfärd i utvecklingsländerna och förbyggs miljöskador. Målet för dessa projekt är bl.a. att förbättra förutsättningarna för livsmedelstryggheten, tillgången till vatten och energi och en hållbar användning av naturresurser.

Till utveckling av kollektivtrafiktjänster anvisas anslag som möjliggör minskning av persontrafiken och de utsläpp den orsakar särskilt i stadsregionerna. Målet med stödet för anskaffning av eldrivna personbilar och stödet för gas- och etanolkonverteringar av personbilar är att främja en förnyelse av bilbeståndet så att allt fler personbilar fungerar med alternativa drivkrafter eller bränslen (el, bio- eller naturgas eller höginblandad etanol) och minskar de skadliga utsläpp som orsakas av trafiken.

De anslag i budgetpropositionen som främjar klimatneutralitetsmålet har grupperats utifrån de strategiska helheterna i regeringsprogrammet. Utanför sammandraget har man lämnat alla omkostnader, olika understöd till organisationer samt medlemsavgifter.

Vid toppmötet i juli drog EU upp riktlinjer för ett återhämtningsinstrument (Next Generation EU), där en facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) ingår som en central del. De reformprogram som finansieras genom RRF ska stödja bland annat en grön omställning och digitaliseringen. RFF och finansiering av andra program beaktas i tilläggsbudgetpropositionen 2021 och planen för de offentliga finanserna 2022—2025.

Regeringen har beslutat att Valtion kehitysyhtiö Vake Oy ska ombildas till Ilmastorahasto Oy genom en ändring av bolagsordningen.

Ett klimatneutralt Finland, centrala åtgärder, miljoner euro

2020
budgeterat
2021
budgetprop.
     
3.1 Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden 657 641
3.2 Finland – större än sin storlek i världen 271 370
3.4 Ett livskraftigt Finland 229 236
3.4.1 Utvecklingen av transportnätet 424 220
3.4.2 Jordbruket 687 702
Sammanlagt 2 268 2 168

I budgetpropositionen för 2021 främjas målen om klimatneutralitet med sammanlagt ca 2,1 miljarder euro. Detta är uppskattningsvis 178 miljoner euro mera än vad som budgeterades för motsvarande åtgärder i den ordinarie budgeten för 2020 men 100 miljoner euro mindre än vad som budgeterats för år 2020 med beaktande av de tilläggsbudgetar som godkänts våren 2020. De höga anslagsnivåerna åren 2020 och 2021 förklaras av de anslagstillägg enligt regeringsprogrammet som koncentreras till regeringsperiodens början samt åtgärder för främjande av klimatneutraliteten som det beslutats om i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 (den s.k. återhämtningstilläggsbudgeten) och som delvis också inverkar på år 2021.

I fråga om helheten Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden minskar anslaget från år 2020, vilket i synnerhet beror på att många tillägg av engångsnatur i den fjärde tilläggsbudgeten till anslagen för naturvård och miljövård faller bort. I stället ökar t.ex. anslagen för energistöd år 2021, vilket bl.a. beror på den höjning av fullmakten som det beslutats om i den fjärde tilläggsbudgeten och höjningen enligt regeringsprogrammet för investeringar som ersätter stenkol.

När det gäller helheten Finland – större än sin storlek i världen finns det en tydlig ökning från år 2020 i anslagen, vilket förklaras av en kraftigare styrning av anslagen för utvecklingssamarbete till objekt som främjar klimatneutraliteten.

Anslagen för utveckling och upprätthållande av trafiknätet minskar betydligt från år 2020, vilket förklaras av att de tidsbegränsade tilläggen på grund av corona faller bort bl.a. i fråga om stöd till kollektivtrafiken.

I fråga om jordbruket beräknas anslagen för främjande av hållbar utveckling öka med ca 20 miljoner euro från år 2020, vilket föranleds av en ökning av miljöersättningarna.

Skatter

I budgetpropositionen ingår flera skatter som kan anses främja målen om klimatneutralitet. Till dessa hör framför allt energiskatterna, fordonsskatten, bilskatten, punktskatten på vissa dryckesförpackningar samt avfallsskatten.

Energiskatter uppbärs på drivmedel, arbetsmaskins- och uppvärmningsbränslen samt elektricitet. Utöver skatteinkomsterna stärker energiskatterna incitamenten för energieffektivitet, energisparande och produktion av mer utsläppssnål energi. Finland är en föregångare i Europa när det gäller en miljöbaserad skattestruktur och energibeskattningens nivå är internationellt sett hög. Skatterna på energiprodukter bestäms enligt produkternas energiinnehåll och utsläppen under livscykeln. När det gäller trafiken fastställs utöver beskattningen av drivmedel också bilskattens och fordonsskattens grundskatt på basis av utsläpp och ökar kostnaderna för ägande och anskaffning av bilar med höga utsläpp och sporrar således till utsläppssnål rörlighet. Punktskatten på vissa dryckesförpackningar styr dryckesförpackningarna till återvinning. Avfallsskatten är en styrande miljöskatt, vars primära mål är att minska behandlingen av avfall på avstjälpningsplatser och utöka återvinningen.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Marins regering bereds under regeringsperioden en hållbar skattereform som syftar till att främja en övergång mot klimatneutralitet. Den hållbara skattereformen består av en översyn av energibeskattningen och beskattningen av fordonstrafiken, åtgärder som främjar cirkulär ekonomi och en utredning av möjligheten att införa utsläppsbaserade konsumtionsskatter. En rapport från arbetsgruppen som utrett reformen av energibeskattningen med förslag till att uppfylla regeringsprogrammets föresatser och mål samt till annan utveckling av energibeskattningen publicerades den 15 september 2020. År 2021 skärps beskattningen av bränslen för arbetsmaskiner och uppvärmningsbränslen med ett nettobelopp på 105 miljoner euro och sänks punktskatten på elström i skatteklass II till den miniminivå som EU tillåter. Dessutom inleds en gradvis minskning av skatteåterbäringarna till energiintensiva företag i fråga om bränslen. Som ett led i gallringen av företagsstöden slopas skattestödet för paraffinisk dieselolja och inleds minskningen 2021. År 2021 tas också skattestöd som gäller anställningsförmåner inom trafiken i bruk.

Bedömning av miljöskadliga stöd

Med miljöskadliga stöd avses stöd som leder till ökad nyttjandegrad i fråga om naturresurser och ökad belastning på miljön i företag eller branscher som stöds. Enligt OECD:s definition är ett stöd miljöskadligt om det medför mer miljömässig skada än vad som hade varit fallet utan stödet. De miljöskadliga stöden och införandet av dem motiveras med andra orsaker än miljöskäl. De miljöskadliga stöden kan ha positiva effekter på andra politiska mål (t.ex. livsmedelsproduktionen, försörjningsberedskapen, främjandet av användningen av förnybara energikällor, den regionala ekonomin, sysselsättningen och tillväxten), vilket ska beaktas när de bedöms. Miljöskadliga stöd ingår framför allt i skattesystemet. Sådana finns dock också bland anslagen.

Även om många skatter kan anses vara skatter som är förenliga med målen för hållbar utveckling kan det i dem ingå enskilda beskattningsstrukturer som är såväl förenliga som icke-förenliga med målen. I synnerhet många skattestöd för energi och trafik kan anses vara skadliga för miljön, eftersom de också på en allmän nivå sänker priset på anskaffning och användning av energi eller bilar jämfört med det vanliga systemet. Det är dock svårt att mäta i vilken grad olika skattestöd eller anslag är skadliga för miljön. Dessutom har vissa stöd både element som är både skadliga och nyttiga för miljön. Vissa stöd som tidigare ansetts vara miljöskadliga kan också enligt dagens uppgifter och t.ex. med anledning av den tekniska utvecklingen anses vara neutrala eller till och med nyttiga för miljön. På motsvarande sätt har vissa stöd som tidigare varit nyttiga ur miljöperspektiv förlorat sin funktion t.ex. i takt med den tekniska utvecklingen och kan då de nästan enbart sänker priset på energi anses vara skadliga för miljön. Som ett exempel kan man nämna elektricitet, vars förbrukning i sig belastar miljön, men där man i allt större utsträckning använder förnybar energi för elproduktionen. I och med elektrifieringen av trafiken anses många av stöden i skattestödsförteckningen nedan i ljuset av dagens kunskap inte nödvändigtvis längre som skadliga för miljön.

Skattestöden beräknas i regel enligt principen förlorad skatteinkomst. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för skatteutgiftsberäkningarna har beskrivits på finansministeriets webbplats (www.vm.fi/verotuet). På grund av den skattestödsspecifika och bestämmelsespecifika normdefinitionen, överlappningarna och beräkningsmetoderna är energiskattestöden inte mätbara med samma mått och kan inte direkt jämföras eller räknas ihop. Följande tabell innehåller beräkningar av skattestöd som hänför sig till energi och trafik år 2021. De kan åtminstone i någon mån innehålla element som är skadliga för miljön1):

   
Skattesats för dieselbränsle som är lägre än normen 745
Skattestöd för paraffinisk dieselolja 82
Lägre skattesats än normen för lätt bränsle som används i arbetsmaskiner 476
Lägre skattesats än normen för elström som används i trafiken 6
Lägre skattesats än normen för naturgas som används i trafiken 8
Lätt brännolja som används i dieselmotorer i spårtrafiken 16
Skattestöd för kombinerad produktion av el och värme (CHP-produktion) 90
Skattesats för torv som är lägre än normen 172
Skattefrihet för torv vid en användning på under 5000 megawattimmar 18
Skattefrihet för träbaserade bränslen 303
Skattefrihet för biogas 13
Skattefrihet för avfallsförbränning 63
Lägre elskattesats för industri och växthus samt maskinsalar (skatteklass II) 832
Skattefrihet för elström för spårtrafik 19
Skatteåterbäring till energiintensiva företag 225
Återbäring av energiskatt inom jordbruket 35
Återbetalning av bilskatt till personer med funktionsnedsättning 3
Bilskattelättnad för taxibilar 2
Skattefrihet för räddningsbilar, ambulansbilar, veterinärbilar, likbilar och husbilar samt invalidtaxibilar och tillgängliga taxibilar 86
Exportrestitution av bilskatt 6
Regelmässig lättnad enligt bilskattelagen i vissa situationer 0,5
Drivkraftsskatt på personbilar och paketbilar som ingår i fordonsskatten (sanktion) -378
Befrielse från fordonsskatt för museifordon, räddnings- och ambulansbilar samt bussar 3
Befrielse från fordonsskatt för fordon som använder trä- eller torvbaserat bränsle 0,5
Stöd för kombinerade transporter 1
Befrielse från fordonsskattens grundskatt för personer med funktionsnedsättning 16

Av skattestöden kan till exempel skattestödet för torv anses vara ett miljöskadligt stöd eftersom torvens skattenivå är lägre än hos andra fossila bränslen och än vad energibeskattningens miljöbaserade skattestruktur förutsätter. Likaså minskar återbäringen av energiskatt till energiintensiva företag och jordbruket energibeskattningens miljöstyrning inom de sektorerna. De sänkningar eller skattefriheter som inom bilbeskattningen beviljas för vissa fordon innebär att bilskattens utsläppsstyrning inte gäller dessa fordon.

Också i anslagen ingår stöd som kan bedömas vara åtminstone delvis skadliga för miljön. Sådana finns framför allt i utgifter som gäller jordbruket. Anslagen som ingår i jordbruket har emellertid också verkningar som gynnar miljön, såsom till exempel miljöersättningar för jordbruket. Det totala beloppet av de anslag för jordbruket år 2021 som kan bedömas innehålla miljöskadliga element är uppskattningsvis 926 miljoner euro. Utöver detta finns det inom energi- och trafiksektorn direkta stöd till ett belopp av sammanlagt 216 miljoner euro som kan anses vara skadliga för miljön. Av dessa består det största enskilda beloppet av en kompensation av utsläppshandelns indirekta kostnader, för vilken 121 miljoner euro anvisas år 2021.

Den nuvarande kompensationen vid utsläppshandel upphör i enlighet med den gällande lagstiftningen och de sista utbetalningarna som föranleds av den hänför sig till år 2021. Regeringen har beslutat att det i stället ska skapas ett nytt elektrifieringsstöd för energiintensiva företag som allt effektivare sporrar till klimatneutral produktion och elektrifiering av energiintensiva företag och som beaktar den kostnadsrelaterade konkurrenskraften.