Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         03. Forskning och utveckling
         30. Sjukförsäkring
         40. Pensioner
         50. Stöd till veteranerna
         90. Penningautomatunderstöd

Statsbudgeten 2016

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovårdPDF-versio

Förklaring:Utgifterna under kapitlet föranleds framför allt av statsandelen för det grundläggande utkomststödet, statlig ersättning enligt hälso- och sjukvårdslagen för de kostnader som föranleds av läkar- och tandläkarutbildningen och statlig finansiering av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå, statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och statlig ersättning för ordnande av medling vid brott.

Från och med ingången av 2010 ingår statsandelarna för social- och hälsovården i finansministeriets huvudtitel under moment 28.90.30, Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen.

Centrala reformer

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Ändringen har anknytning till att den subjektiva rätten till dagvård begränsas till halvdagsstöd i vissa fall som nämns i regeringsprogrammet. Genom ändringen begränsas också rätten till privatvårdsstöd i motsvarande situationer.

Klientavgifterna inom social- och hälsovården höjs enligt regeringsprogrammet så att intäkterna av avgifterna ökar med 150 miljoner euro fr.o.m. 2016. Höjningen genomförs genom en ändring av förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Regeringen överlämnar hösten 2015 en proposition till riksdagen med förslag till lag om revidering av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

Syftet med den förebyggande verksamheten är att skapa omständigheter och miljöer som stöder människors hälsa, sociala trygghet och förmåga att behärska sin livssituation och klara sig självständigt samt att främja människors arbets- och funktionsförmåga, förbättra deras livskvalitet, förebygga sociala och hälsorelaterade problem, minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper och förbättra verksamhetsförutsättningarna för miljö- och hälsoskyddet. Allt detta försöker man uppnå bl.a. genom att ställa upp mål för främjandet av hälsa och välfärd som baserar sig på lokala förhållanden och behov i kommunerna, med jämna mellanrum utarbeta en välfärdsberättelse, utveckla kunskapsunderlaget, strukturerna och ledningen för den verksamhet som främjar välfärd och hälsa, förbättra de förebyggande tjänsterna och det tidiga stödjandet samt etablera främjandet av välfärd och hälsa som en del av samarbetet mellan olika förvaltningar och allt beslutsfattande. Vid planeringen och beslutsfattandet utnyttjas bedömningen av de sociala och hälsorelaterade effekterna.

Syftet med social- och hälsovårdsservicen är att säkerställa en heltäckande tillgång till sådana fungerande social- och hälsovårdstjänster som det allmänna ska ordna och som huvudsakligen betalas med skattemedel samt att se till att alla i Finland garanteras grundläggande försörjning. För att säkerställa lika tillgång på tjänster för alla revideras servicestrukturen för social- och hälsovården.

Social- och hälsovårdsministeriet har inlett följande utvecklings- och lagstiftningsprojekt som ska sporra kommunerna att vidta preventiva åtgärder inom social- och hälsovården och tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster för kommuninvånarna i enlighet med de uppställda målen:

  • — Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, där riktlinjerna för den nationella hälsovårdspolitiken på lång sikt dras upp.
  • — En lagreform som gäller ordnande, finansiering, utveckling och övervakning av social- och hälsovården.
  • — Utvecklande av basservicen inom social- och hälsovården utifrån hälso- och sjukvårdslagen och den nya socialvårdslagen. Syftet med reformen är att befästa den ställning de allmänna lagarna om social- och hälsovård har, flytta tyngdpunkten från specialiserade tjänster till allmänna tjänster, öka jämlikheten mellan klienterna och deras tillgång till tidigt stöd samt intensifiera samarbetet mellan myndigheterna.
  • — Genom den fullständiga omarbetningen av lagstiftningen inom socialvården ses också speciallagstiftningen över stegvis så snart de allmänna lagarna har reviderats. Servicesystemet utvecklas så att det främjar och upprätthåller befolkningens välfärd och hälsa och tryggar tillgången till tillräcklig, högklassig och behövlig social service i hela landet.
  • — Det riksomfattande projektet för elektroniska informationssystem för patient- och klientuppgifter inom social- och hälsovården, som stöder en högklassig och kostnadseffektiv serviceproduktion samt medborgarnas verksamhetsmöjligheter.
  • — Främjande av flexibilitet i fråga om hemvårdsstöd och systemet med barnomsorg.
  • — Verkställigheten av den ändring av äldreomsorgslagen som trädde i kraft den 1 januari 2015. Syftet med ändringen är ändra strukturen på tjänsterna för äldre så att en större del av det växande antalet äldre och personer som behöver tjänsterna ska använda sig av social- och hälsovårdens öppenvårdstjänster, såsom hemvården och stödet för närståendevård, och att en allt mindre andel ska behöva institutionsvård.
  • — Fortsatt verkställighet av hälso- och sjukvårdslagen och utvärdering av lagen.
  • — Alkoholprogrammet fullföljs.
Systembeskrivningar

Utkomststödet består av grundläggande utkomststöd, kompletterande utkomststöd, förebyggande utkomststöd samt sysselsättningspenning och reseersättning för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Det grundläggande utkomststödet innehåller en grunddel samt övriga grundutgifter, till vilka hör boendeutgifter enligt 6 § i lagen om bostadsbidrag, kostnader för användning av hushållselektricitet, hemförsäkringspremier samt hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa. Statsandelen för det grundläggande utkomststödet under moment 33.60.35 bestäms på grundval av kostnaderna och dess belopp är 50 % av nettokostnaderna. Statsandelen för annat utkomststöd ingår i den kalkylerade statsandelen för kommunal basservice som betalas under moment 28.90.30.

Till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården betalas med stöd av hälso- och sjukvårdslagen statlig ersättning för de kostnader som föranleds av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå (33.60.32) och för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (33.60.33). Finansieringen av den hälsovetenskapliga forskningen grundar sig på hur de insatsområden och målsättningar för forskningsverksamheten som social- och hälsovårdsministeriet fastslagit prioriteras och uppfylls samt på forskningens kvalitet, omfattning och resultat. Ersättningen för utbildningsverksamheten baserar sig i fråga om universitetssjukhusen på antalet examina och antalet nya studerande samt en ersättning som fastställts för en examen och i fråga om andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården på en månadsersättning. Bestämmelser om beloppet av ersättningen för läkar- och tandläkarutbildningen utfärdas varje år genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Insatsområden och målsättningar när det gäller den hälsovetenskapliga forskningen fastställs för fyra år i sänder genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet, följande gång för åren 2016—2019.

Med statsunderstödet till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården (33.60.31) stöds verkställandet av det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården samt främjas beredningen och genomförandet av servicestrukturreformen inom social- och hälsovården.

Uppgifter om omfattningen av den social- och hälsovård som kommunerna ordnar

  2013
utfall
2014
utfall
2015
uppskattning
2016
uppskattning
         
Kommunalt utkomstskydd        
Utkomststöd, antal hushåll under året 239 212 250 000 250 000 250 000
Grundläggande utkomststöd, antal hushåll under året1) 222 451 235 000 235 000 235 000
Kompletterande utkomststöd, antal hushåll under året 94 816 99 000 99 000 99 000
Utkomststöd, antal mottagare under året 371 898 390 000 390 000 390 000
Grundläggande utkomststöd, antal mottagare under året1) 344 686 350 000 350 000 350 000
Kompletterande utkomststöd, antal mottagare under året 170 416 176 000 176 000 176 000
Förebyggande utkomststöd, antal hushåll under året 24 511 27 000 27 000 27 000
         
Socialservice        
Hemvårdshjälp, antal hushåll under året 132 705 134 500 138 000 142 000
Stödtjänster, antal mottagare under året 130 863 133 000 136 000 140 000
Ålderdomshem, antal boende 31.12.2) 10 200 9 500 9 000 8 500
Stöd för närståendevård, antal mottagare under året 40 596 42 500 44 500 46 500
Serviceboende för åldringar, antal boende 31.12. 40 546 42 000 46 000 51 000
Serviceboende för handikappade, antal klienter i genomsnitt3) 12 310 14 000 14 500 15 000
Institutionsvård för utvecklingsstörda, antal boende 31.12. 1 464 1 350 1 200 1 100
Transportservice för svårt handikappade, antal klienter under året 102 010 104 500 107 000 110 500
         
Folkhälsoarbete4)        
Antal vårddagar (mn) 4,97 4,80 4,60 4,50
Antal besök inom öppenvården (mn)        
— Hos läkare 6,78 6,50 6,40 6,30
— Hos annan yrkesutbildad person 17,00 16,80 16,70 16,50
— Tandvård, antal besök 5,00 5,00 5,00 4,90
— Hemsjukvård, antal besök 4,02 5,80 6,00 6,10
         
Specialiserad somatisk sjukvård        
Antal vårddagar (mn) 3,27 3,15 3,05 2,95
Avslutade vårdperioder (mn) 0,96 0,96 0,95 0,94
Genomsnittlig vårdtid (dagar) 3,40 3,29 3,22 3,14
Antal besök inom öppenvården (mn) 6,55 6,81 7,01 7,20
         
Specialiserad psykiatrisk sjukvård        
Antal vårddagar (mn) 1,26 1,26 1,26 1,26
Avslutade vårdperioder 0,04 0,04 0,03 0,03
Genomsnittlig vårdtid (dagar) 36,00 36,00 36,00 36,00
Antal besök inom öppenvården (mn) 1,80 1,90 1,90 2,00

1) Utgifterna finansieras av medlen under moment 33.60.35.

2) Klienter som inte fyllt 65 år är också medräknade.

3) I antalet har räknats med boendeservice i form av gruppboende för handikappade samt service- och stödbostäder för handikappade.

4) År 2012 infördes en ny typ av statistikföring och registret AvoHILMO inom primärvården.

Läkar- och tandläkarutbildning och hälsovetenskaplig forskning

  2013
utfall
2014
utfall
2015
uppskattning
2016
uppskattning
         
Läkar- och tandläkarexamina och nya studerande (genomsnitt för 3 år) 1 165,7 1 196,2 1 283,5 1 305,2
Ersättning för examina, euro 62 700 62 700 51 200 50 500
Månadsersättning för utbildning, euro 1 380 1 380 1 070 1 050

Sinnesundersökningar

  2013
utfall
2014
utfall
2015
uppskattning
2016
uppskattning
         
Sammanlagt antal sinnesundersökningar 101 110 120 120
— statliga enheter 79 85 90 90
— kommunala sjukhus 18 21 20 20
— sjukhus inom fångvårdsväsendet 4 4 10 10

30. Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) för betalning av kostnader som föranleds av upprätthållande av och utbildning om nationell beredskap för nationella aktörer som utsetts och befullmäktigats av social- och hälsovårdsministeriet

2) för ersättning av de extra kostnader som hanteringen av allvarliga olyckssituationer i Finland eller i utlandet medför för nationella aktörer, organisationer, stiftelser eller föreningar

3) för ersättning av kostnader som hanteringen av och beredskap för allvarliga förgiftningssituationer medför för nationella aktörer som utsetts och befullmäktigats av social- och hälsovårdsministeriet.

Förklaring:Vid större olyckor och exceptionella situationer räcker enskilda kommuners eller områdens resurser och kunnande inte till för vare sig hantering eller ledning av situationen. Under de senaste åren har Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Vanda social- och krisjour deltagit med betydande resurser i sådan verksamhet i samband med allvarliga olyckor och händelser som sträcker sig över de egna verksamhetsområdenas gränser. Avsikten är att anslaget under momentet ska ersätta sådana kostnader som inte har beaktats vid dimensioneringen av basfinansieringen till aktörerna.


2016 budget 500 000
2015 budget 500 000
2014 bokslut 500 000

31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 600 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsunderstöd för anläggnings- och utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården enligt vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och de förordningar som givits med stöd av den

2) till genomförande av det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården.

3) till övervakning och kontroll av utvecklingsprojekt

4) till betalning av ersättningar för riksomfattande uppgifter i anslutning till förvaltningen av statsunderstöd för utvecklingsprojekt

5) till ett belopp av högst 600 000 euro för kostnader som föranleds av genomförandet av servicestrukturreformen inom social- och hälsovården.

Anslaget får användas till avlönande av personal motsvarande högst tre årsverken samt till betalning av andra utgifter på grund av detta.

Förklaring:Prioriteringsområdena för projekt som stöds med statsunderstöd fastställs i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Beredning och genomförande av social- och hälsovårdsreformen 600
Minskning av engångsnatur i anslaget för genomförandet av social- och hälsovårdsreformen -5 000
Omfördelning av tilläggsbesparing (kompetenscentrum inom det sociala området) (överföring till moment 33.60.63) -1 000
Sammanlagt -5 400

2016 budget 1 600 000
2015 budget 7 000 000
2014 bokslut 11 500 000

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag)

Under momentet beviljas 15 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för forskningsverksamhet enligt 61—63 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010).

Förklaring:Anslaget får användas till finansiering av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer insatsområdena och målsättningarna för forskningen vart fjärde år och beviljar specialupptagningsområdenas forskningskommittéer forskningsfinansiering. Dessa fattar beslut om hur forskningsmedlen ska fördelas på olika forskningsprojekt inom specialupptagningsområdena på basis av ansökan.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Anpassningsåtgärd (regeringsprogr. 2015) -5 000
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur -1 700
Sammanlagt -6 700

2016 budget 15 000 000
2015 budget 21 700 000
2014 bokslut 31 299 800

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 98 570 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildning enligt 59 och 60 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010)

2) till betalning av en tilläggsersättning på högst 1 000 000 euro till Norra Savolax sjukvårdsdistrikt för utgifter för grundläggande utbildning för tandläkare.

Förklaring:Avsikten är att 65 990 000 euro av anslaget används till betalning av ersättning för läkar- och tandläkarutbildning till samkommuner som är huvudmän för ett universitetssjukhus, 31 430 000 euro till andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, högst 75 000 euro till Birkalands sjukvårdsdistrikt och högst 1 075 000 euro till Norra Savolax sjukvårdsdistrikt.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ökad utbildningsvolym 1 570
Sammanlagt 1 570

2016 budget 98 570 000
2015 budget 97 000 000
2014 bokslut 112 720 651

34. Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 15 200 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statliga ersättningar enligt 32 § i mentalvårdslagen (1116/1990)

2) till betalning av ersättningar för utredning av förutsättningarna för vård oberoende av patientens vilja när det gäller personer för vilka vårdpåföljd har bestämts enligt 22 t § i mentalvårdslagen

3) till betalning av statliga ersättningar enligt lagen om ordnande av utredningar av sexual- och misshandelsbrott mot barn

4) till betalning av konsumtionsutgifter som ingår i de ersättningar som avses i punkterna 1—3

5) till betalning av statlig ersättning för kommuners och samkommuners samt svenska statens kostnader för patientöverföringar enligt det avtal som ingåtts mellan Sverige och Finland

6) till betalning av en patientspecifik engångsersättning på 25 000 euro till kommuner och samkommuner för stödjande av patientöverföringar enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 5 560 000 euro i ersättningar för kostnaderna för sinnesundersökningar och för utredandet av förutsättningarna för vård oberoende av patientens vilja när det gäller personer för vilka vårdpåföljd har bestämts, 9 500 000 euro i ersättningar för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga och 140 000 euro i ersättningar för kostnaderna för patientöverföringar, varav 25 000 euro består av ersättningar av engångsnatur för stödjande av patientöverföringar.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ändring i behovskalkylen 1 100
Sammanlagt 1 100

2016 budget 15 200 000
2015 budget 14 100 000
2014 bokslut 10 091 626

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 329 424 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet.

Förklaring:Antalet hushåll som får grundläggande utkomststöd år 2015 beräknas vara ca 235 000.

Storleken på utkomststödets grunddel fastställs i 9 § i lagen om utkomststöd (1412/1997) enligt vilken beloppen justeras i enlighet med lagen om folkpensionsindex (456/2001). Storleken på grunddelen för en ensamboende vuxen är 485,50 euro i månaden 2015.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Indexjustering -1 423
Justering av grunderna för bostadsbidrag (regeringsprogr. 2015) 3 000
Sammanslagningen av bostadsbidraget för pensionstagare och det allmänna bostadsbidraget (regeringsprogr. 2015) 1 000
Ändring i behovskalkylen 12 682
Sammanlagt 15 259

Anslaget står utanför ramen.


2016 budget 329 424 000
2015 budget 314 165 000
2014 bokslut 321 716 654

36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag)

Under momentet beviljas 480 000 euro.

Anslaget får användas till att betala statsunderstöd via sametinget till de kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 4 § i sametingslagen (974/1995) för att trygga social- och hälsovårdstjänster på samiska.

Förklaring:Målet för verksamheten är att trygga tillgången på social- och hälsovårdstjänster på samiska.


2016 budget 480 000
2015 budget 480 000
2014 bokslut 480 000

40. Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 28 990 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för förvaltningskostnader och kostnader för flygdriften för enheten för förvaltning av läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten FinnHEMS Oy. I förvaltningskostnaderna och kostnaderna för flygdriften inom läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten får ingå kostnader som föranleds FinnHEMS Oy av upphandling och övervakning av flygdriften under leveransavtalets giltighetstid, helikopterns flygbesättning, flygassistenten inbegripen, helikopterbaser och deras underhåll, där även de markenheter som har nära anknytning till flygverksamheten ingår, samt övriga kostnader som helikopterverksamheten ger upphov till men som universitetssjukvårdsdistrikten inte svarar för.

Förklaring:För administrationen av läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten svarar enheten för förvaltning av läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten FinnHEMS Oy, som universitetssjukhusen grundat gemensamt. FinnHEMS Oy är till sin skatterättsliga ställning ett allmännyttigt, icke-vinstsyftande aktiebolag som ägs av de samkommuner som står bakom universitetssjukhusen och som svarar för produktionen av den finländska läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten. Universitetssjukhusdistrikten ansvarar för sjukvårdsverksamheten i läkar- eller sjukvårdshelikoptern på distriktets område.

Den största utgiftsposten för verksamheten är den egentliga flygdriften som bedrivs utgående från köpta tjänster efter konkurrensutsatt upphandling av flygdrift och med stöd av avtal om den. Flygdriften omfattar helikoptern och den flygbesättning som krävs. Den service som tillhandahålls omfattar dessutom de markenheter, dvs. ambulanser, som används vid uppdrag i närområden och som tillfälligt ersätter flygdriften på grund av väderleksförhållanden eller tekniska orsaker, de baser helikoptrarna behöver, underhållet av baserna och kostnaderna för administreringen av verksamheten.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -81
Sammanlagt -81

2016 budget 28 990 000
2015 budget 29 071 000
2014 bokslut 32 811 000

50. Statsunderstöd för kostnaderna för grundande av ett barnsjukhus som tillhandahåller riksomfattande offentlig hälsovård (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 25 000 000 euro.

Anslaget får användas till beviljande av statsunderstöd till den stiftelse som låter bygga det barnsjukhus som ska tillhandahålla riksomfattande offentlig hälsovård.

Förklaring:Anslaget får användas till betalning av kostnader som föranleds av byggandet av ett nytt barnsjukhus. För byggandet av barnsjukhuset ansvarar Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd utgående från den projektplan som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) gjort upp. Stiftelsen är till sin skatterättsliga ställning en allmännyttig och icke-vinstsyftande aktör. Den konkurrensutsätter byggandet av barnsjukhuset i enlighet med upphandlingslagen. Då barnsjukhuset står färdigt kommer det att inhysa en hyresgäst, som är en aktör som tillhandahåller offentlig hälso- och sjukvård, för närvarande HUS.

Då barnsjukhuset står färdigt kommer den skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster för den offentliga hälso- och sjukvården som föreskrivs i lag att fullgöras. Det är meningen att byggnaden utöver behoven i det egna området ska tillgodose det riksomfattande behovet av specialiserad sjukvård för barn och ungdomar.

Social- och hälsovårdsministeriet fattar beslut om det statsunderstöd som ska beviljas stiftelsen. På det statsunderstöd som ska beviljas tillämpas vad som bestäms i statsunderstödslagen (688/2001).

Totalkostnadsförslaget för byggandet av det nya barnsjukhuset uppgår till sammanlagt 160 000 000 euro, varav 40 000 000 euro finansieras med statsunderstöd, 40 000 000 euro med understöd från HUS, 30 000 000 euro genom medborgarinsamling och 50 000 000 euro med främmande kapital.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 10 000
Sammanlagt 10 000

2016 budget 25 000 000
2015 budget 15 000 000

52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 11 550 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättning till producenter av skyddshemstjänster enligt lagen om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster (1354/2014)

2) till avlönande av personal motsvarande högst tre årsverken per år vid Institutet för hälsa och välfärd i handlednings-, drifts-, kvalitetskontroll-, utvecklings- och förvaltningsuppgifter i anknytning till skyddshemsverksamhet.

Förklaring:Skyddshemmen är avgiftsfria enheter som är öppna dygnet runt och dit en person eller familj som utsatts för relationsvåld eller hot om relationsvåld kan söka sig frivilligt eller på initiativ av en myndighet eller annan instans. Skyddshemstjänsterna omfattar den direkta krishjälpen vid skyddshemmen, tryggt boende dygnet runt och i akuta situationer psykosocialt stöd, rådgivning och handledning för den som upplevt våld i nära relationer eller lever under hot om sådant våld. Institutet för hälsa och välfärd sörjer för tillgången på skyddshemstjänster på riksnivå så att tjänster erbjuds och står till förfogande i hela landet och i tillräcklig utsträckning i förhållande till behoven. Institutet svarar för den övergripande samordningen av skyddshemstjänster på riksnivå i samarbete med de skyddshem som ingått avtal med institutet. Till producenter av skyddshemstjänster väljer institutet aktörer som har ett gällande tillstånd enligt lagen om privat socialservice (922/2011).

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Tilläggsresurser till Institutet för hälsa och välfärd för skyddshemsverksamheten 250
Ändring i behovskalkylen 3 300
Sammanlagt 3 550

2016 budget 11 550 000
2015 I tilläggsb. 3 550 000
2015 budget 8 000 000

63. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag)

Under momentet beviljas 3 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd till kompetenscentrum inom det sociala området i enlighet med lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1230/2001).

Förklaring:Kompetenscentrumen inom det sociala området täcker hela landet och de är följande: Södra Finlands kompetenscentrum, kompetenscentrumet i Tavastland och Satakunta, Östra Finlands kompetenscentrum, Sydöstra Finlands kompetenscentrum, Mellersta Finlands kompetenscentrum, de österbottniska landskapens kompetenscentrum, Norra Finlands kompetenscentrum och Egentliga Finlands kompetenscentrum. Utgående från de svenskspråkiga kommunernas behov har dessutom inrättats Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Grunderna för bestämmande av statsunderstödet för varje enskilt kompetenscentrum anges i statsrådets förordning om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1411/2001).

Målet för verksamheten är att trygga en högklassig social service på regional nivå i samarbete med kommunerna samt en organiserad forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur -400
Omfördelning av tilläggsbesparing (överföring från moment 33.60.31) 1 000
Sammanlagt 600

2016 budget 3 000 000
2015 budget 2 400 000
2014 bokslut 3 000 000

64. Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 6 300 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning enligt lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005) för ersättande av kostnader i anslutning till ordnandet av medling.

Förklaring:Institutet för hälsa och välfärd svarar för ordnandet av medling. Den statliga ersättningen bedöms täcka utgifterna för att avlöna personal som deltar i medlingsverksamhet samt övriga utgifter som verksamheten kräver. Ersättningen betalas till de kommuner eller andra serviceproducenter som ingått avtal med Institutet för hälsa och välfärd och utbetalningen och den faktiska tillsynen sköts av institutet. Grunderna för ersättningen har fastställts i statsrådets förordning om medling vid brott och i vissa tvister.

Verksamheten syftar till att i synnerhet unga personers brottskedja ska kunna brytas i ett tidigt skede.


2016 budget 6 300 000
2015 budget 6 300 000
2014 bokslut 6 300 000