Statsbudgeten 2016
20. Utkomstskydd för arbetslösa
Förklaring:Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och arbetsmarknadsstödet. Arbetslöshetsdagpenningen betalas antingen som grunddagpenning eller som inkomstrelaterad dagpenning. En arbetslös måste uppfylla arbetsvillkoret för att få dagpenning, vilket förutsätter en arbetshistoria på 26 veckor. Även en arbetslös som flyttar från Finland till ett annat EU- eller EES-land för att söka arbete kan få arbetslöshetsdagpenning för tre månader. Arbetsmarknadsstödet tryggar utkomsten för de arbetslösa bosatta i Finland som på grund av att de inte uppfyller arbetsvillkoret inte är berättigade till dagpenning eller vilkas rätt till dagpenning har upphört.
Syftet med utkomstskyddet för arbetslösa är att garantera alla arbetslösa en skälig utkomst. Skälig utkomst definieras som en minimiutkomst och i relation till tidigare inkomster.
Utkomstskyddet för arbetslösa har utvecklats så att det stöder aktiva alternativ och en förlängning av den yrkesverksamma tiden. Arbetslöshetsförmån betalas utöver under arbetslöshetstiden ut också under tiden för sysselsättningsfrämjande service. I sådana fall betalas till den arbetssökande den arbetslöshetsförmån som han skulle ha rätt till som arbetslös. Arbetslösa, uppsagda och permitterade uppmuntras att delta i utbildning eller andra sysselsättningsfrämjande åtgärder för att deras möjligheter att snabbt hitta ett nytt arbete ska förbättras. Förhöjd förtjänstdel betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder samt sedan en lång arbetskarriär avslutats. Under tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder betalas dessutom kostnadsersättning. För främjande av sysselsättningen har ett skyddat belopp på 300 euro införts inom utkomstskyddet för arbetslösa.
Invandrare har rätt till arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd för invandrare under förutsättning att de har en gällande integrationsplan. Målet för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte är att bevara eller återställa personens arbetsförmåga. För personer som har varit arbetslösa under en längre tid och som erhåller arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd ordnar kommunen arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för att främja sysselsättningen.
För att möta förändringarna i arbetslivet ska yrkesskickligheten bevaras och vid behov kunna kompletteras så att den passar för nya uppgifter. Syftet med vuxenutbildningsstöd som betalas till personer i arbetslivet är att främja sådant kunnande som personer i arbetslivet behöver inom arbetslivet samt ett livslångt lärande, vilket samtidigt förebygger arbetslöshet.
För att den åldrande arbetskraften ska hållas kvar i arbetslivet har åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar höjts till 61 år för personer födda 1957 eller senare.
Alterneringsersättning betalas till en arbetstagare som blir alterneringsledig under motsvarande tid som arbetsgivaren avlönar en arbetslös. Alterneringsersättningen har utvecklats så att kravet på arbetshistoria för alterneringsledighet ändrats från nuvarande tio år till 16 år, och kravet på arbetslöshet för en arbetslös är i regel tre månader.
Villkoren för alterneringsersättningen skärps ytterligare fr.o.m. den 1 januari 2016.
Verksamhetens omfattning 2013—2016
2013 utfall |
2014 utfall |
2015 uppskattning |
2016 uppskattning |
|
Arbetslöshetsgrad (%) | 8,2 | 8,7 | 9,6 | 9,4 |
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte | ||||
Antal personer som deltar i verksamheten i genomsnitt per år | 17 000 | 19 000 | 21 000 | 35 000 |
Genomsnittligt antal verksamhetsdagar per år/deltagare | 105 | 120 | 125 | 90 |
Inkomstrelaterad dagpenning | ||||
Genomsnittligt antal mottagare/mån | 136 976 | 153 938 | 170 000 | 164 000 |
Ersättningsdagar sammanlagt mn st. | 35,3 | 39,7 | 43,7 | 42,4 |
— under arbetslöshetstiden | 31,7 | 35,8 | 39,8 | 38,6 |
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service, sammanlagt | 3,7 | 4,0 | 3,9 | 3,8 |
Genomsnittlig dagpenning (€/dag) | 66,5 | 68,1 | 66,5 | 66,6 |
Grunddagpenning | ||||
Genomsnittligt antal mottagare/mån | 29 000 | 34 444 | 40 200 | 43 000 |
Ersättningsdagar sammanlagt mn st. | 7,5 | 8,8 | 10,8 | 11,1 |
— under arbetslöshetstiden | 6,4 | 7,6 | 9,5 | 9,7 |
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service | 1,1 | 1,2 | 1,3 | 1,4 |
Genomsnittlig dagpenning (€/dag) | 33,59 | 33,76 | 33,90 | 33,70 |
Arbetsmarknadsstöd | ||||
Genomsnittligt antal mottagare/mån | 156 700 | 175 382 | 190 000 | 198 000 |
Ersättningsdagar sammanlagt mn st. | 40,6 | 45,6 | 49,6 | 51,3 |
— under arbetslöshetstiden | 29,7 | 33,6 | 35,0 | 36,1 |
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service | 10,9 | 12,0 | 14,6 | 15,2 |
Genomsnittligt arbetsmarknadsstöd (€/dag) | 35,18 | 35,81 | 35,7 | 35,7 |
Vuxenutbildningsstöd | ||||
Genomsnittligt antal mottagare/mån | 6 450 | 7 860 | 8 990 | 9 885 |
Utbetalad förmån i genomsnitt (€/mån.) | 1 470 | 1 519 | 1 530 | 1 550 |
Alterneringsersättning | ||||
Genomsnittligt antal mottagare/mån | 8 525 | 8 866 | 8 200 | 6 500 |
Ersättningsdagar inom förtjänstskyddet, mn st. | 2,0 | 2,1 | 2,1 | 1,7 |
Ersättningsdagar inom grundskyddet, mn st. | 0,03 | 0,04 | 0,04 | 0,04 |
Genomsnittlig ersättning inom förtjänstskyddet (€/dag) | 57,5 | 58,0 | 59,8 | 60,5 |
Genomsnittlig ersättning inom grundskyddet (€/dag) | 22,9 | 23,5 | 23,6 | 23,7 |
31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 31 784 000 euro.
Anslaget får användas för betalning av statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001).
Anslaget budgeteras enligt prestationsprincipen.
Förklaring:Den ersättning som betalas till kommunen är 10,09 euro per dag och deltagare i arbetsverksamheten. Verksamheten omfattar personer som länge varit arbetslösa och som får arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd och för vilka kommunen ordnar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för främjande av sysselsättningen. Antalet deltagare i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beräknas uppgå till ca 35 000 personer 2016 och antalet verksamhetsdagar till i genomsnitt 90 per deltagare. Statlig ersättning betalas för varje person som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och för de dagar personen i fråga deltar i den, dock för högst fyra dagar i veckan.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ändring i behovskalkylen | -2 270 |
Sammanlagt | -2 270 |
2016 budget | 31 784 000 |
2015 budget | 34 054 000 |
2014 bokslut | 19 808 753 |
50. Statsandel till inkomstrelaterad dagpenning (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 1 087 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till finansiering av den inkomstrelaterade dagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) på det sätt som i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) bestäms om statens andel
2) till finansiering av kostnadsersättningar i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) så som bestäms i lagen om utkomstskydd för arbetslösa
3) till betalning av arbetslöshetskassornas andel av förvaltningskostnaderna enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984).
Förklaring:Inkomstrelaterad dagpenning betalas ut såväl under arbetslöshetstiden som under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Den inkomstrelaterade dagpenningen finansieras av Arbetslöshetsförsäkringsfonden, arbetslöshetskassorna och staten. Arbetslöshetskassornas andel av löntagarens dagpenningar är i regel 5,5 %, dock så, att Arbetslöshetsförsäkringsfonden helt och hållet finansierar förhöjningsdelarna av förtjänstskyddet och tilläggen för omställningsskyddet. Staten finansierar den del som motsvarar grunddagpenningen och fonden den resterande delen. Staten deltar inte i finansieringen av de dagpenningar som betalas under permitteringstid för s.k. tilläggsdagar och inte heller i finansieringen av barnförhöjningarna. Av dagpenningen för företagare finansierar staten den del som motsvarar grunddagpenningen och barnförhöjningarna, medan företagarkassorna finansierar den resterande delen. Staten finansierar kostnadsersättningarna under tiden för sysselsättningsfrämjande service.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Statsandel av utbetalda dagpenningar | |
— under arbetslöshetstiden | 912 000 000 |
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service | 115 000 000 |
Kostnadsersättningar | 50 000 000 |
Statsandel av förvaltningskostnader | 10 000 000 |
Sammanlagt | 1 087 000 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justering av folkpensionsindex 2016 | -4 400 |
Ändring i behovskalkylen | 84 400 |
Sammanlagt | 80 000 |
Anslaget står utanför ramen.
2016 budget | 1 087 000 000 |
2015 II tilläggsb. | 50 000 000 |
2015 I tilläggsb. | 43 000 000 |
2015 budget | 1 007 000 000 |
2014 bokslut | 990 316 718 |
51. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 214 000 000 euro.
Anslaget får användas till finansiering av grunddagpenning och den därtill anslutna barnförhöjningen i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och till finansiering av de lagstadgade kostnadsersättningarna i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) så som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om statens andel.
Anslaget får också användas till ersättning av kostnader mellan stater till en annan EU-medlemsstat för de tre första månaderna i situationer där en person inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsförmån enligt den nationella lagstiftningen.
Förklaring:Grunddagpenning betalas ut såväl under arbetslöshetstiden som under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Grunddagpenningen, den därtill anslutna barnförhöjningen, de förhöjningsdelar som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service och tilläggen för omställningsskyddet finansieras med statsmedel och intäkterna av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Staten finansierar kostnadsersättningarna under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar de förhöjningsdelar som betalats under arbetslöshetstiden. De arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs hos dem som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa redovisas till Folkpensionsanstalten.
Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)
Statsandel av utbetalda dagpenningar | |
— under arbetslöshetstiden | 318 100 000 |
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service | 49 700 000 |
Kostnadsersättningar | 12 200 000 |
Andel av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier | -166 000 000 |
Sammanlagt | 214 000 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justering av folkpensionsindex 2016 | -1 600 |
Ändring i behovskalkylen | 41 600 |
Sammanlagt | 40 000 |
Anslaget står utanför ramen.
2016 budget | 214 000 000 |
2015 I tilläggsb. | 46 000 000 |
2015 budget | 174 000 000 |
2014 bokslut | 254 460 000 |
52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 394 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av arbetsmarknadsstöd, den därtill anslutna barnförhöjningen och de förhöjningsandelar som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och lagen om främjande av integration (1386/2010) så som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om statens andel
2) till finansiering av lagstadgade kostnadsersättningar i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) på det sätt som bestäms i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Förklaring:Kommunerna och staten finansierar vardera hälften av arbetsmarknadsstödet i fråga om personer som har fått arbetsmarknadsstöd i minst 300 dagar av den tid de varit arbetslösa. Kommunernas finansieringsandel är 70 % i fråga om dem som fått arbetsmarknadsstöd i mer än 1 000 dagar. Till övriga delar finansieras arbetsmarknadsstödet helt av staten. Därutöver svarar staten för Folkpensionsanstaltens likviditet beträffande arbetsmarknadsstödet (likviditetsbelopp).
Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)
Arbetsmarknadsstöd | |
— under arbetslöshetstiden | 1 183 000 000 |
— kommunernas finansieringsandel | -430 000 000 |
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service | 521 000 000 |
— kostnadsersättningar | 94 000 000 |
— förhöjningsandel | 34 000 000 |
Sammanlagt | 1 402 000 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justering av folkpensionsindex 2016 | -5 300 |
Ändring i behovskalkylen | -18 700 |
Sammanlagt | -24 000 |
Anslaget står utanför ramen.
2016 budget | 1 394 000 000 |
2015 budget | 1 418 000 000 |
2014 bokslut | 1 544 712 119 |
55. Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 79 536 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000).
Förklaring:Vuxenutbildningsstöd för löntagare består av en grunddel som är lika stor som grunddagpenningen och en förtjänstdel. I vuxenutbildningsstöd för företagare betalas endast grunddelen. Staten finansierar den del som motsvarar grunddagpenningen. Om vuxenutbildningsstödet utbetalas som jämkat, finansierar staten ett belopp som motsvarar grunddelens relativa andel av fullt vuxenutbildningsstöd. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar förtjänstdelen och Utbildningsfonden förvaltningskostnaderna.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justering av folkpensionsindex 2016 | -320 |
Ändring i behovskalkylen | 6 856 |
Sammanlagt | 6 536 |
2016 budget | 79 536 000 |
2015 budget | 73 000 000 |
2014 bokslut | 63 000 000 |
56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 43 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statsandel till alterneringsersättning i enlighet med lagen om alterneringsledighet (1305/2002) så som i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) bestäms om statsandel.
Förklaring:Utgifterna för alterneringsersättningarna finansieras på samma sätt som motsvarande arbetslöshetsförmåner. Statens andel av de ersättningar som betalas till medlemmarna i en arbetslöshetskassa motsvarar grunddagpenningens andel av den inkomstrelaterade dagpenningens fulla belopp. Alterneringsersättningarna till personer som inte hör till någon arbetslöshetskassa finansieras helt av staten.
Kravet på arbetshistoria för alterneringsledighet är 16 år, användningen har bundits vid den lagstadgade åldern för ålderspension så att den övre åldersgränsen är den undre åldersgränsen för ålderspension minskat med tre år och alterneringsledighetens längd är 100—360 kalenderdagar. Som alterneringsvikarie kan anställas en arbetslös person som har varit inskriven som arbetssökande utan avbrott eller i perioder minst 90 kalenderdagar under 14 månader före alterneringsledighetens början.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet. Enligt förslaget kommer kostnaderna för systemet med alterneringsledighet att minska med totalt 50 000 000 euro i årsgenomsnitt. Villkoren för alterneringsledigheter skärps genom att systemet blir orsaksgrundat, och också villkoret för arbetshistoria kan ändras. Ändringarna påverkar kostnaderna för systemet stegvis. Statens andel av kostnaderna är ca 40 procent. Vid dimensioneringen av anslaget för 2016 har ett avdrag på 4 000 000 euro beaktats utgående från att kostnaderna sjunker med uppskattningsvis 10 000 000 euro år 2016.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Inbesparing i kostnaderna för alterneringsersättning (regeringsprogr. 2015) | -4 000 |
Justering av folkpensionsindex 2016 | -120 |
Ändring i behovskalkylen | 5 720 |
Sammanlagt | 1 600 |
2016 budget | 43 000 000 |
2015 II tilläggsb. | 10 600 000 |
2015 budget | 41 400 000 |
2014 bokslut | 52 150 000 |