Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         03. Forskning och utveckling
         30. Sjukförsäkring
         40. Pensioner
         50. Stöd till veteranerna
         90. Penningautomatunderstöd

Statsbudgeten 2016

20. Utkomstskydd för arbetslösaPDF-versio

Förklaring:Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och arbetsmarknadsstödet. Arbetslöshetsdagpenningen betalas antingen som grunddagpenning eller som inkomstrelaterad dagpenning. En arbetslös måste uppfylla arbetsvillkoret för att få dagpenning, vilket förutsätter en arbetshistoria på 26 veckor. Även en arbetslös som flyttar från Finland till ett annat EU- eller EES-land för att söka arbete kan få arbetslöshetsdagpenning för tre månader. Arbetsmarknadsstödet tryggar utkomsten för de arbetslösa bosatta i Finland som på grund av att de inte uppfyller arbetsvillkoret inte är berättigade till dagpenning eller vilkas rätt till dagpenning har upphört.

Syftet med utkomstskyddet för arbetslösa är att garantera alla arbetslösa en skälig utkomst. Skälig utkomst definieras som en minimiutkomst och i relation till tidigare inkomster.

Utkomstskyddet för arbetslösa har utvecklats så att det stöder aktiva alternativ och en förlängning av den yrkesverksamma tiden. Arbetslöshetsförmån betalas utöver under arbetslöshetstiden ut också under tiden för sysselsättningsfrämjande service. I sådana fall betalas till den arbetssökande den arbetslöshetsförmån som han skulle ha rätt till som arbetslös. Arbetslösa, uppsagda och permitterade uppmuntras att delta i utbildning eller andra sysselsättningsfrämjande åtgärder för att deras möjligheter att snabbt hitta ett nytt arbete ska förbättras. Förhöjd förtjänstdel betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder samt sedan en lång arbetskarriär avslutats. Under tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder betalas dessutom kostnadsersättning. För främjande av sysselsättningen har ett skyddat belopp på 300 euro införts inom utkomstskyddet för arbetslösa.

Invandrare har rätt till arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd för invandrare under förutsättning att de har en gällande integrationsplan. Målet för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte är att bevara eller återställa personens arbetsförmåga. För personer som har varit arbetslösa under en längre tid och som erhåller arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd ordnar kommunen arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för att främja sysselsättningen.

För att möta förändringarna i arbetslivet ska yrkesskickligheten bevaras och vid behov kunna kompletteras så att den passar för nya uppgifter. Syftet med vuxenutbildningsstöd som betalas till personer i arbetslivet är att främja sådant kunnande som personer i arbetslivet behöver inom arbetslivet samt ett livslångt lärande, vilket samtidigt förebygger arbetslöshet.

För att den åldrande arbetskraften ska hållas kvar i arbetslivet har åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar höjts till 61 år för personer födda 1957 eller senare.

Alterneringsersättning betalas till en arbetstagare som blir alterneringsledig under motsvarande tid som arbetsgivaren avlönar en arbetslös. Alterneringsersättningen har utvecklats så att kravet på arbetshistoria för alterneringsledighet ändrats från nuvarande tio år till 16 år, och kravet på arbetslöshet för en arbetslös är i regel tre månader.

Villkoren för alterneringsersättningen skärps ytterligare fr.o.m. den 1 januari 2016.

Verksamhetens omfattning 2013—2016

  2013
utfall
2014
utfall
2015
uppskattning
2016
uppskattning
         
Arbetslöshetsgrad (%) 8,2 8,7 9,6 9,4
         
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte        
Antal personer som deltar i verksamheten i genomsnitt per år 17 000 19 000 21 000 35 000
Genomsnittligt antal verksamhetsdagar per år/deltagare 105 120 125 90
         
Inkomstrelaterad dagpenning        
Genomsnittligt antal mottagare/mån 136 976 153 938 170 000 164 000
Ersättningsdagar sammanlagt mn st. 35,3 39,7 43,7 42,4
— under arbetslöshetstiden 31,7 35,8 39,8 38,6
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service, sammanlagt 3,7 4,0 3,9 3,8
Genomsnittlig dagpenning (€/dag) 66,5 68,1 66,5 66,6
         
Grunddagpenning        
Genomsnittligt antal mottagare/mån 29 000 34 444 40 200 43 000
Ersättningsdagar sammanlagt mn st. 7,5 8,8 10,8 11,1
— under arbetslöshetstiden 6,4 7,6 9,5 9,7
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service 1,1 1,2 1,3 1,4
Genomsnittlig dagpenning (€/dag) 33,59 33,76 33,90 33,70
         
Arbetsmarknadsstöd        
Genomsnittligt antal mottagare/mån 156 700 175 382 190 000 198 000
Ersättningsdagar sammanlagt mn st. 40,6 45,6 49,6 51,3
— under arbetslöshetstiden 29,7 33,6 35,0 36,1
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service 10,9 12,0 14,6 15,2
Genomsnittligt arbetsmarknadsstöd (€/dag) 35,18 35,81 35,7 35,7
         
Vuxenutbildningsstöd        
Genomsnittligt antal mottagare/mån 6 450 7 860 8 990 9 885
Utbetalad förmån i genomsnitt (€/mån.) 1 470 1 519 1 530 1 550
         
Alterneringsersättning        
Genomsnittligt antal mottagare/mån 8 525 8 866 8 200 6 500
Ersättningsdagar inom förtjänstskyddet, mn st. 2,0 2,1 2,1 1,7
Ersättningsdagar inom grundskyddet, mn st. 0,03 0,04 0,04 0,04
Genomsnittlig ersättning inom förtjänstskyddet (€/dag) 57,5 58,0 59,8 60,5
Genomsnittlig ersättning inom grundskyddet (€/dag) 22,9 23,5 23,6 23,7

31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 31 784 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001).

Anslaget budgeteras enligt prestationsprincipen.

Förklaring:Den ersättning som betalas till kommunen är 10,09 euro per dag och deltagare i arbetsverksamheten. Verksamheten omfattar personer som länge varit arbetslösa och som får arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd och för vilka kommunen ordnar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för främjande av sysselsättningen. Antalet deltagare i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beräknas uppgå till ca 35 000 personer 2016 och antalet verksamhetsdagar till i genomsnitt 90 per deltagare. Statlig ersättning betalas för varje person som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och för de dagar personen i fråga deltar i den, dock för högst fyra dagar i veckan.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ändring i behovskalkylen -2 270
Sammanlagt -2 270

2016 budget 31 784 000
2015 budget 34 054 000
2014 bokslut 19 808 753

50. Statsandel till inkomstrelaterad dagpenning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 1 087 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till finansiering av den inkomstrelaterade dagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) på det sätt som i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) bestäms om statens andel

2) till finansiering av kostnadsersättningar i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) så som bestäms i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

3) till betalning av arbetslöshetskassornas andel av förvaltningskostnaderna enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984).

Förklaring:Inkomstrelaterad dagpenning betalas ut såväl under arbetslöshetstiden som under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Den inkomstrelaterade dagpenningen finansieras av Arbetslöshetsförsäkringsfonden, arbetslöshetskassorna och staten. Arbetslöshetskassornas andel av löntagarens dagpenningar är i regel 5,5 %, dock så, att Arbetslöshetsförsäkringsfonden helt och hållet finansierar förhöjningsdelarna av förtjänstskyddet och tilläggen för omställningsskyddet. Staten finansierar den del som motsvarar grunddagpenningen och fonden den resterande delen. Staten deltar inte i finansieringen av de dagpenningar som betalas under permitteringstid för s.k. tilläggsdagar och inte heller i finansieringen av barnförhöjningarna. Av dagpenningen för företagare finansierar staten den del som motsvarar grunddagpenningen och barnförhöjningarna, medan företagarkassorna finansierar den resterande delen. Staten finansierar kostnadsersättningarna under tiden för sysselsättningsfrämjande service.

Beräknad användning av anslaget (euro)

 
Statsandel av utbetalda dagpenningar  
— under arbetslöshetstiden 912 000 000
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service 115 000 000
Kostnadsersättningar 50 000 000
Statsandel av förvaltningskostnader 10 000 000
Sammanlagt 1 087 000 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Justering av folkpensionsindex 2016 -4 400
Ändring i behovskalkylen 84 400
Sammanlagt 80 000

Anslaget står utanför ramen.


2016 budget 1 087 000 000
2015 II tilläggsb. 50 000 000
2015 I tilläggsb. 43 000 000
2015 budget 1 007 000 000
2014 bokslut 990 316 718

51. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 214 000 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering av grunddagpenning och den därtill anslutna barnförhöjningen i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och till finansiering av de lagstadgade kostnadsersättningarna i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) så som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om statens andel.

Anslaget får också användas till ersättning av kostnader mellan stater till en annan EU-medlemsstat för de tre första månaderna i situationer där en person inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsförmån enligt den nationella lagstiftningen.

Förklaring:Grunddagpenning betalas ut såväl under arbetslöshetstiden som under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Grunddagpenningen, den därtill anslutna barnförhöjningen, de förhöjningsdelar som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service och tilläggen för omställningsskyddet finansieras med statsmedel och intäkterna av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Staten finansierar kostnadsersättningarna under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar de förhöjningsdelar som betalats under arbetslöshetstiden. De arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs hos dem som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa redovisas till Folkpensionsanstalten.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Statsandel av utbetalda dagpenningar  
— under arbetslöshetstiden 318 100 000
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service 49 700 000
Kostnadsersättningar 12 200 000
Andel av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier -166 000 000
Sammanlagt 214 000 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Justering av folkpensionsindex 2016 -1 600
Ändring i behovskalkylen 41 600
Sammanlagt 40 000

Anslaget står utanför ramen.


2016 budget 214 000 000
2015 I tilläggsb. 46 000 000
2015 budget 174 000 000
2014 bokslut 254 460 000

52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 394 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av arbetsmarknadsstöd, den därtill anslutna barnförhöjningen och de förhöjningsandelar som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och lagen om främjande av integration (1386/2010) så som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om statens andel

2) till finansiering av lagstadgade kostnadsersättningar i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) på det sätt som bestäms i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Förklaring:Kommunerna och staten finansierar vardera hälften av arbetsmarknadsstödet i fråga om personer som har fått arbetsmarknadsstöd i minst 300 dagar av den tid de varit arbetslösa. Kommunernas finansieringsandel är 70 % i fråga om dem som fått arbetsmarknadsstöd i mer än 1 000 dagar. Till övriga delar finansieras arbetsmarknadsstödet helt av staten. Därutöver svarar staten för Folkpensionsanstaltens likviditet beträffande arbetsmarknadsstödet (likviditetsbelopp).

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Arbetsmarknadsstöd  
— under arbetslöshetstiden 1 183 000 000
— kommunernas finansieringsandel -430 000 000
— under tiden för sysselsättningsfrämjande service 521 000 000
— kostnadsersättningar 94 000 000
— förhöjningsandel 34 000 000
Sammanlagt 1 402 000 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Justering av folkpensionsindex 2016 -5 300
Ändring i behovskalkylen -18 700
Sammanlagt -24 000

Anslaget står utanför ramen.


2016 budget 1 394 000 000
2015 budget 1 418 000 000
2014 bokslut 1 544 712 119

55. Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 79 536 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000).

Förklaring:Vuxenutbildningsstöd för löntagare består av en grunddel som är lika stor som grunddagpenningen och en förtjänstdel. I vuxenutbildningsstöd för företagare betalas endast grunddelen. Staten finansierar den del som motsvarar grunddagpenningen. Om vuxenutbildningsstödet utbetalas som jämkat, finansierar staten ett belopp som motsvarar grunddelens relativa andel av fullt vuxenutbildningsstöd. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar förtjänstdelen och Utbildningsfonden förvaltningskostnaderna.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Justering av folkpensionsindex 2016 -320
Ändring i behovskalkylen 6 856
Sammanlagt 6 536

2016 budget 79 536 000
2015 budget 73 000 000
2014 bokslut 63 000 000

56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 43 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel till alterneringsersättning i enlighet med lagen om alterneringsledighet (1305/2002) så som i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) bestäms om statsandel.

Förklaring:Utgifterna för alterneringsersättningarna finansieras på samma sätt som motsvarande arbetslöshetsförmåner. Statens andel av de ersättningar som betalas till medlemmarna i en arbetslöshetskassa motsvarar grunddagpenningens andel av den inkomstrelaterade dagpenningens fulla belopp. Alterneringsersättningarna till personer som inte hör till någon arbetslöshetskassa finansieras helt av staten.

Kravet på arbetshistoria för alterneringsledighet är 16 år, användningen har bundits vid den lagstadgade åldern för ålderspension så att den övre åldersgränsen är den undre åldersgränsen för ålderspension minskat med tre år och alterneringsledighetens längd är 100—360 kalenderdagar. Som alterneringsvikarie kan anställas en arbetslös person som har varit inskriven som arbetssökande utan avbrott eller i perioder minst 90 kalenderdagar under 14 månader före alterneringsledighetens början.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet. Enligt förslaget kommer kostnaderna för systemet med alterneringsledighet att minska med totalt 50 000 000 euro i årsgenomsnitt. Villkoren för alterneringsledigheter skärps genom att systemet blir orsaksgrundat, och också villkoret för arbetshistoria kan ändras. Ändringarna påverkar kostnaderna för systemet stegvis. Statens andel av kostnaderna är ca 40 procent. Vid dimensioneringen av anslaget för 2016 har ett avdrag på 4 000 000 euro beaktats utgående från att kostnaderna sjunker med uppskattningsvis 10 000 000 euro år 2016.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Inbesparing i kostnaderna för alterneringsersättning (regeringsprogr. 2015) -4 000
Justering av folkpensionsindex 2016 -120
Ändring i behovskalkylen 5 720
Sammanlagt 1 600

2016 budget 43 000 000
2015 II tilläggsb. 10 600 000
2015 budget 41 400 000
2014 bokslut 52 150 000