Statsbudgeten 2016
Huvudtitel 24
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:
Syftet med Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka vårt lands internationella ställning, trygga Finlands självständighet och territoriella integritet samt förbättra finländarnas säkerhet och välbefinnande. I en komplex värld av ömsesidiga beroenden ska Finland främja internationell stabilitet, fred, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och jämlikhet.
Finland bedriver en aktiv utrikespolitik vars grundpelare är ett intensivt internationellt samarbete och ansvar samt ett brett bilateralt och multilateralt inflytande. De viktigaste ramarna för Finlands internationella samarbete utgörs av Norden, Europeiska unionen, Nato-partnerskapet, OSSE och FN. Finland upprätthåller goda bilaterala relationer till andra stater. Det multilaterala system för internationell rätt som bygger på regler och fördrag är av stor betydelse för Finlands säkerhet och välfärd.
Finlands internationella omvärld genomgår en omvälvande förändring. Det säkerhetspolitiska läget i Europa är spänt. Inom utrikes- och säkerhetspolitiken måste man ha beredskap även för sådana kommande förändringar som inte beror på Finland. Finlands säkerhet ska stärkas under alla förhållanden såväl i närområden som i Europa och vid det internationella samarbetet. För att öka säkerheten och välfärden behövs det externa ekonomiska relationer, hållbar utveckling och avgöranden i fråga om de stora globala utmaningarna. För att kunna svara på dessa frågor som hör nära samman med varandra är det viktigt att utrikesförvaltningen är modern och lever med sin tid.
Med tanke på utrikesförvaltningen är de centrala strategiska frågorna följande:
- — Närområdenas stabilitet och Finlands internationella ställning
- — Det nordiska säkerhetspolitiska samarbetet, Nato-partnerskapet och EU såsom säkerhetsunion
- — De externa ekonomiska relationerna, den hållbara utvecklingen och mänsklighetens gemensamma utmaningar
- — En modern och effektiv utrikesförvaltning.
Utöver de strategiska prioriteringarna styrs verksamheten även av ministeriets värden: samarbete, kreativitet och resultatrik verksamhet. I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet samt ministeriets egna riktlinjer är principen den att jämlikhet och likabehandling ska uppnås i all verksamhet i ministeriet.
- — Nordens och Östersjöområdets stabilitet främjas och det nordiska samarbetet inom säkerhetspolitiken stärks, särskilt med Sverige.
- — Det aktiva samarbetet och inflytandet fortsätter i frågor som gäller de arktiska områdena, inklusive EU:s externa relationer.
- — Finland medverkar till att hitta en lösning på krisen i Ukraina.
- — Finland följer EU:s gemensamma riktlinjer i fråga om Ryssland. Mångsidiga och fungerande bilaterala relationer till Ryssland upprätthålls.
- — EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken inom denna stärks, och unionens säkerhetsstrategi revideras.
- — Finland ställer krav på strikt iakttagande av kriterierna inom EU:s utvidgningspolitik.
- — Det omfattande transatlantiska samarbetet stärks både bilateralt och via EU.
- — Nato-partnerskapet stärks ytterligare. Finland bevarar möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato, och konsekvenserna bedöms i samband med beredningen av säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen.
- — Det aktiva deltagandet i den internationella krishanteringen fortsätter. Samordningen av det humanitära biståndet och fredsförmedlingen inom den militära och civila krishanteringen samt utvecklingssamarbetet poängteras genom att samtidigt trygga den humanitära verksamhetens oberoende.
- — I det internationella samarbetet främjas frihandeln och världsekonomin på basis av regler och öppenhet.
- — Vid sanktionsberedningarna bedrivs aktiv påverkan för ett gemensamt beslutsfattande inom EU.
- — I de externa ekonomiska relationerna poängteras främjandet av exporten, särskilt internationaliseringen av små och medelstora finländska företag samt främjandet av investeringar i Finland bl.a. genom utvecklandet av Team Finland-tjänsterna.
- — Den sammantagna effekten av handeln och utvecklingen stärks genom konkreta program och finansieringsinstrument.
- — Målet på lång sikt är att höja utvecklingsfinansieringen till den andel på 0,7 % av bruttonationalinkomsten som är FN:s mål, trots de besparingar som görs i utvecklingsfinansieringen under regeringsperioden.
- — Internationellt ägnas stor uppmärksamhet på de stora globala utmaningarna som t.ex. begränsningen av klimatförändringen, minskandet av fattigdomen, livsmedelstryggheten och tryggandet av tillgången till rent vatten och hållbar energi.
- — Inom utvecklingspolitiken ges stärkandet av utvecklingsländernas egna företag och skattebaser högre prioritet.
- — Resultaten, effektiviteten och mätbarheten inom utvecklingssamarbetet förbättras genom resultatstyrning.
- — Ett eget beskickningsnät är viktigt för Finland. Utrikesförvaltningens resurser koncentreras till de länder vars politiska och ekonomiska betydelse växer.
- — Utvecklandet av strukturen och verksamhetssätten för Finlands representation i utlandet fortsätter. Vid utvecklandet beaktas möjligheterna att samarbeta med Nordens, Baltiska ländernas och EU:s utrikesförvaltning, Team Finland verksamhetsmodellen samt den reviderade lagen om konsulära tjänster.
- — De möjligheter som digitaliseringen erbjuder utnyttjas inom hela förvaltningsområdet, särskilt inom utvecklandet av informationssystem och medborgartjänster.
- — Den kommunikativa sensibiliteten ökas inom utrikesförvaltningen. Kommunikationen om de grundläggande lösningarna inom utrikes- och säkerhetspolitiken ska vara effektiv och ske med tidsenliga medel.
Inom utrikesministeriets förvaltningsområde förbinder man sig med beaktande av förvaltningsområdets särdrag till att i beslutsfattandet främja jämställdheten mellan könen.
Cirka 62 % av anslagen för utrikesministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter vars konsekvenser för könens ställning är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.
Inom utvecklingspolitiken främjar man på ett genomgående sätt kvinnors och flickors rättigheter samt jämställdheten mellan könen. Vid verkställandet av den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet" ägnar man uppmärksamhet åt att stärka kvinnornas ställning och deras deltagande i konfliktförebyggande arbete, konfliktlösning och fredsuppbyggande.
Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)
| 2015 ordinarie budget |
2016 budgetproposition |
||
| 24.30.50 | Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab | ||
| — utvecklingssamarbetsfullmakt | 168,19 | 168,19 | |
| — utvecklingssamarbetsfullmakt | 100,00 | 100,00 | |
| 24.30.66 | Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) | ||
| — utvecklingssamarbetsfullmakt | 487,67 | 320,00 |
Förvaltningsområdets anslag 2014—2016
| År 2014 bokslut 1000 € |
År 2015 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2016 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2015—2016 |
|||
| 1000 € | % | |||||
| 01. | Utrikesförvaltningen | 244 206 | 250 674 | 254 645 | 3 971 | 2 |
| 01. | Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 217 061 | 233 201 | 226 561 | -6 640 | -3 |
| 21. | Produktivitetsanslag för utrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | 974 | 1 155 | 1 155 | — | 0 |
| 29. | Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 22 171 | 12 318 | 15 529 | 3 211 | 26 |
| 74. | Husbyggen (reservationsanslag 3 år) | 4 000 | 4 000 | 9 900 | 5 900 | 148 |
| 76. | Anskaffning av fastigheter och lägenheter (reservationsanslag 3 år) | — | — | 1 500 | 1 500 | 0 |
| 10. | Krishantering | 71 077 | 68 140 | 64 360 | -3 780 | -6 |
| 20. | Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag) | 54 215 | 52 780 | 49 000 | -3 780 | -7 |
| 21. | Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag) | 16 862 | 15 360 | 15 360 | — | 0 |
| 30. | Internationellt utvecklingssamarbete | 971 245 | 808 422 | 638 093 | -170 329 | -21 |
| 50. | Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab | 0 | 0 | — | — | 0 |
| 66. | Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) | 961 245 | 798 422 | 498 093 | -300 329 | -38 |
| (88.) | Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete) kapital (reservationsanslag 3 år) | 10 000 | 10 000 | — | -10 000 | -100 |
| 89. | Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) | — | — | 140 000 | 140 000 | 0 |
| 90. | Krishanteringen och övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde | 91 902 | 84 350 | 91 050 | 6 700 | 8 |
| 50. | Vissa statsunderstöd (fast anslag) | 1 752 | 1 650 | 1 344 | -306 | -19 |
| 51. | Understöd till nödställda (förslagsanslag) | 37 | 45 | 45 | — | 0 |
| 66. | Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) | 86 507 | 79 455 | 86 961 | 7 506 | 9 |
| 67. | Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år) | 500 | 100 | 100 | — | 0 |
| 68. | Samarbete med Östersjöområdet, Barentsregionen och det arktiska området (reservationsanslag 3 år) | 3 200 | 2 100 | 1 600 | -500 | -24 |
| 95. | Kursfluktuationer (förslagsanslag) | -94 | 1 000 | 1 000 | — | 0 |
| Sammanlagt | 1 378 431 | 1 211 586 | 1 048 148 | -163 438 | -13 | |