Statsbudgeten 2016

Förklaring:

Verksamhetsmiljön för utbildning, forskning och kultur är stadd i förändring. Strukturförändringen inom den finländska ekonomin, den stagnerade tillväxten, skuldsättningen och anpassningsåtgärderna inom den offentliga sektorn sätter strikta ramar för ministeriets ansvarsområden. Förvaltningsområdet är föremål för en betydande anslagsminskning fram till 2020. I en ekonomi som grundar sig på kompetens och kreativitet är utbildning, forskning och kultur allt viktigare faktorer när det gäller samhällsreformer, välfärden och en hållbar tillväxt. Stärkandet av bildnings- och kompetensbasen i samhället förutsätter att spetsprojekten genomförs snabbt, verksamheterna omvärderas samt att strukturerna, styrningen och tillvägagångssätten reformeras.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde genomförs följande spetsprojekt:

Undervisnings- och kulturministeriet har en central roll även vid uppnåendet av andra strategiska mål i regeringsprogrammet och vid genomförandet av de spetsprojekt som gäller dessa mål. Verksamheten inom ministeriets förvaltningsområde främjar även hälsa och välfärd, sysselsättning, konkurrenskraft och tillväxt, bioekonomi och ren teknik samt uppnåendet av mål som gäller nya verksamhetssätt.

Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå, fungerande småbarnspedagogiska tjänster och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning från småbarnspedagogisk verksamhet till högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att finländarna 2020 är världens kunnigaste folk. Serviceförmågan förbättras i fråga om utbildning på andra stadiet. Finländarnas utbildningsnivå ska utvecklas så att 88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen målåret 2020. På motsvarande sätt ska 94 % av 30-åringarna ha avlagt examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen.

Yrkesutbildningen på andra stadiet reformeras. Yrkesutbildningens samhälleliga betydelse ska stärkas. Finansieringen av utbildningen samt utbildningsstrukturerna reformeras, dock så att behörigheten för fortsatta studier kvarstår. En regionalt sett heltäckande utbildning tryggas och samarbetet mellan utbildning och arbetsliv intensifieras. Överlappningar inom utbildningen åtgärdas. Gränserna mellan ungas och vuxnas yrkesutbildning avlägsnas. Dessutom samlas utbildningsutbudet samt finansieringen och styrningen till en enhetlig helhet som lyder under undervisnings- och kulturministeriet.

Redan inom en nära framtid kommer det att bli brist på kunnig arbetskraft åtminstone inom vissa branscher. Särskilt stora kommer problemen med tillgången på arbetskraft att vara inom social- och hälsovårdsområdet, men också t.ex. inom vissa områden inom teknik och trafik. Genom åtgärder riktade till utbildningssystemet ska unga snabbare komma ut i arbetslivet och utbildningsutbudet riktas så att det motsvarar det branschvisa arbetskraftsbehovet. Målet är att de ungas studievägar ska bli kortare än tidigare och att de unga utbildas inom branscher där förutsättningarna för att få arbete är goda. Det branschvisa och regionala utbudet av utbildning riktas i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft. Utvecklingsprogrammen inom lärarutbildningen och kompletteringsutbildningen inleds.

Man säkerställer verkställandet av ungdomsgarantin och genomför kompetensprogrammet för unga vuxna. De ungas läroavtalsutbildning samt kombinerandet av de ungas läroavtalsutbildning och utbildning vid läroanstalter främjas.

Målet är att

Tillgången på arbetskraft påverkas förutom genom utbildning för unga också genom utveckling av vuxenutbildningstjänster. Genom vuxenutbildning stöder man arbetsmotivationen och trivseln på arbetsplatsen. Målet är att 60 % av de vuxna årligen ska delta i utbildning och att deltagarunderlaget för vuxenutbildningen breddas.

Konsten och kulturen utgör en grund för ett värdigt liv, bildningen och utvecklingen av samhället. Genom att stärka kulturgrunden, verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete, medborgarnas möjligheter till kulturellt deltagande samt kulturekonomin främjas bildningen, kreativiteten, kunnandet och innovativiteten, befolkningens livskvalitet och välfärd, regionernas livskraft samt utvecklingen av sysselsättningen och samhällsekonomin. Inom den konst- och kulturpolitiska utvecklingsverksamheten ska målen med egenvärde och de instrumentella målen hållas i balans.

Centrala kulturpolitiska områden är konst- och konstnärs-, kulturarvs-, biblioteks-, kulturexport- och upphovsrättspolitiken liksom även den audiovisuella politiken och den kommunala kulturverksamheten.

I Finland har deltagandet i kulturella aktiviteter ökat och skillnaderna i deltagande mellan befolkningsgrupperna har jämnats ut. Det finns emellertid grupper där deltagandet är mycket lågt. Kulturtjänsterna koncentreras till de större städerna, varvid tillgången till tjänsterna varierar i olika delar av landet. I europeisk jämförelse besöks bibliotek och teatrar särskilt aktivt, men läsaktiviteten håller på att minska. Intresset för kulturarvet är mindre än i Europa i genomsnitt. Andelen som ser inhemska filmer är större i Finland än i många andra länder, även om det sammantagna antalet biobesök är något lägre än i EU i genomsnitt. Medvetenheten om konstens och kulturens positiva effekter på befolkningens välbefinnande samt utnyttjandet av kulturbaserade metoder inom olika områden av samhällelig verksamhet har ökat.

Antalet personer som arbetar i yrken inom konst har ökat ytterligare under de senaste åren, även om antalet personer som arbetar inom de mer brett definierade kulturyrkena har sjunkit något. Arbetslösheten bland personer som avlagt en examen inom kulturbranschen är dock högre än arbetslösheten bland den utbildade arbetskraften i genomsnitt. Andelen sysselsatta inom kultursektorn utgjorde ca 4,1 % procent av de sysselsatta i Finland 2012.

En större variation vad gäller kulturella och konstnärliga uttrycks- och deltagandeformer och konsumtionsbehovet inom kultur samt digitaliseringen präglar utvecklingen inom konst och kultur. Digitaliseringen inverkar på ett genomgripande sätt på produktionen, distributionen, bevarandet och konsumtionen av konst och kultur. Kulturekonomin ses som en del av den kreativa ekonomin.

Inom konst- och kulturbranschen riktas besparingar till ämbetsverk och inrättningar och annan budgetfinansierad verksamhet, statsandelar och funktioner som finansieras med tippningsvinstmedel.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom kulturpolitiken är:

1. Kulturgrunden förblir livskraftig

Man strävar efter att stärka kulturgrunden genom att främja infrastrukturen för och tillgången till kultur och information, bevarandet av kulturarvet och kulturmiljöerna, konst-, kulturarvs- och mediefostran liksom även den nationella, regionala och lokala konst- och kulturförvaltningens funktioner och kulturens internationalisering, med beaktande av omvärldens utmaningar globalt och med tanke på den tekniska och hållbara utvecklingen samt de besparingar som gäller branschen.

2. Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete tryggas

Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete tryggas genom att stödformerna för konst och kultur utvecklas, konstnärernas utkomstmöjligheter görs mångsidigare och ett fungerande upphovsrättssystem utvecklas. Dessutom stärks förutsättningarna för företagsamhet inom kulturella och kreativa branscher.

3. Möjligheterna att ta del av kultur tryggas för alla befolkningsgrupper och förbättras för mindre delaktiga befolkningsgrupper

Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolknings- och medborgargrupper tryggas genom att man sörjer för den nationella, regionala och lokala tillgången och tillgängligheten till konst- och kulturtjänster och kulturarvet, vidtar åtgärder för att få mindre delaktiga grupper att delta samt främjar utvecklingen av kulturell mångfald (inkl. kulturtjänster).

4. Kulturekonomin och den kreativa ekonomin stärks

Förutsättningarna för att utveckla kulturekonomin och den kreativa ekonomin och deras effekt på sysselsättningen förbättras genom att den finansiella basen och kunskapsunderlaget för kulturen utvecklas och breddas, upphovsrätten utnyttjas bättre och riktlinjerna för immateriellt värdeskapande fullföljs.

Motion och idrott ger upplevelser och glädje, ökar samhörigheten och främjar hälsa och välbefinnande. En motionsinriktad livsstil utgör en del av bildningsbasen. Elitidrott ger upplevelser och ökar också intresset för att börja utöva idrott som hobby. Målet med idrottspolitiken är att främja idrotten och därigenom öka delaktigheten samt öka befolkningens välbefinnande med hjälp av idrott. Motion och idrott har också ekonomiska effekter samt effekter som ökar arbets- och funktionsförmågan.

Undervisnings- och kulturministeriet svarar för den allmänna ledningen, samordningen och utvecklingen av idrottspolitiken samt för att allmänna förutsättningar för idrott skapas inom statsförvaltningen. Kommunerna skapar förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att ordna idrottstjänster med tanke på olika målgrupper, stödja föreningsverksamhet och bygga och driva idrottsanläggningar. För ordnandet av idrottsverksamheten svarar i huvudsak organisationerna inom idrotts- och motionssektorn och idrottsföreningarna. Inom ramen för EU:s program Erasmus+ för utbildning, ungdom och idrott ökar det europeiska samarbetet inom idrotten.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom idrottspolitiken är:

1. Tillgängligheten till idrotten ska vara likvärdig

Idrott hör till de grundläggande kulturella rättigheterna. Förutsättningarna för att tillhandahålla idrottstjänster påverkas av den stramare offentliga ekonomin, kommunsammanslagningarna och flyttningsrörelserna samt av förändringarna i idrottsförvaltningen och idrottskulturen. Målet är att trygga tillgängligheten till idrotts- och motionstjänster och idrottsanläggningar i hela landet och säkerställa att främjandet av idrott och motion beaktas i kommunernas strategier. Målet är att förbättra kvaliteten på och livskraften hos medborgarverksamheten inom motion och idrott och deltagandet i medborgarverksamheten på ett lokalt plan i synnerhet när det gäller sådana befolkningsgrupper som hindras att delta av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer.

2. Motion och idrott ökar deltagandet

Finländare deltar aktivt i motions- och idrottsföreningars verksamhet, i synnerhet antalet barn och unga inom idrottsföreningsverksamheten är stort. Det finns dock skillnader mellan olika befolkningsgrupper när det gäller deltagande i föreningsverksamhet, engagemang och motionsaktivitet. Behovet att förnya idrottsorganisationernas verksamhetskultur och verksamhetssätt ökar när engagemanget i idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet minskar och det i stället uppkommer fria verksamhetsgrupper och andra nya sätt att delta. Dessutom är det allt viktigare att de etiska principerna iakttas i idrottsorganisationernas verksamhet. Elitidrotten är en del av den finländska kulturen. Grunden för den skapas inom idrotts- och motionsföreningsverksamhet. Elitidrotten skapar upplevelser, supporterkultur och förebilder. Ordnandet av stora idrottsevenemang har också samhällsekonomisk betydelse. Verksamhetsmodellerna för den finländska elitidrotten har reformerats så att de motsvarar den allt hårdare internationella konkurrensen. Ett mål är att förbättra de finländska idrottarnas framgångar samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland. Genom en aktiv internationell verksamhet främjas en starkare etisk grund och konkurrenskraft inom idrotten och elitidrotten.

3. En motionsinriktad livsstil blir allt vanligare

Förändringarna i samhället och bl.a. den tekniska utvecklingen har lett till att den fysiska aktiviteten och funktionsförmågan hos befolkningen har minskat avsevärt. För lite motion innebär utöver de individuella riskerna också en risk för folkhälsan och samhällsekonomin. Idrott och motion har positiva effekter för individens hälsa och välbefinnande. Ett aktivt utövande av idrott och motion har också samhälleliga och samhällsekonomiska effekter när det gäller att främja en förlängning av tiden i arbetslivet och välbefinnandet i arbetet. Målet är att främjandet av motion och idrott samt effekterna av motion och idrott ska beaktas i alla samhälleliga beslut och ingå i verksamheten inom alla ministeriers förvaltningsområden. Målgruppen utgörs i synnerhet av barn och unga, eftersom deras motionsaktivitet skapar grunden för en motionsinriktad livsstil för resten av livet. Viktiga målgrupper är också de som inte rör på sig tillräckligt inom olika åldersgrupper och sådana som löper risk att bli utestängda från motion och idrott.

4. Den kunskapsbaserade ledningen stärks i idrottspolitiken och idrottsförvaltningen

Inom styrningen av idrottsområdet och i det idrottspolitiska beslutsfattandet accentueras styrningen och samordningen på strategisk nivå samt uppföljningen och bedömningen av effekterna av åtgärderna. Utmaningarna inom idrottskulturen förutsätter mera omfattande sakkunskap och kunnande inom idrottsområdet. Målet är att principen om kunskapsbaserad ledning ska följas inom idrottskulturen och att utvecklandet av åtgärderna och åtgärdsreformer ska grunda sig på tillräckligt högklassig och relevant informationsproduktion.

Målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, att främja ett aktivt medborgarskap hos de unga, att stärka de ungas sociala identitet samt att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Dessa mål enligt ungdomslagen gäller alla som är under 29 år och bor i Finland. Utgångspunkten för målen är gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Ett centralt programdokument är det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram som godkänns av statsrådet vart fjärde år och som förverkligar de gemensamma målen inom ungdomsområdet i EU.

Det skärpta ekonomiska läget ökar ojämlikheten mellan ungdomar och förutsätter nya lösningar inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. De ungas möjligheter att vara med och påverka i samhället har utvecklats under de senaste åren. De regionala skillnaderna är fortfarande stora, liksom även skillnaderna mellan ungdomsgrupperna. De ungas deltagande sker numera allt oftare utanför den traditionella organisationsverksamheten, särskilt i sociala nätverk.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom ungdomspolitiken är:

1. Aktivare medborgarskap för unga

En målinriktad verksamhet bland unga i samhället främjas. Man skapar förutsättningar för de unga att delta och påverka samt förutsättningar för deras fritidsaktiviteter.

2. De ungas sociala identitet stärks

Man stärker de ungas förmåga att hantera vardagen och förebygger utslagning. Målet är att få varje ung person med i samhälls- och arbetslivet.

3. De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras

Man strävar i samarbete med andra aktörer efter att de ungas levnadsvillkor ska uppnå samma nivå som hos andra befolkningsgrupper.

Undervisnings- och kulturministeriets mål är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Genom att utnyttja det rådande internationella intresset och de finländska utbildningsanordnarnas och andra aktörers höga kompetensnivå främjas exporten av finländsk utbildning och finländskt kunnande.

Man påverkar i Europeiska unionen och i internationella organisationer i syfte att främja Finlands mål i ärenden som gäller utbildnings- och forskningspolitik, kulturpolitik, audiovisuell politik samt idrotts- och ungdomspolitik.

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning utgör enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 58,11 % ökat med 290 948 000 euro på grund av bortfallet av kommunens finansieringsandel vid finansieringen av yrkeshögskolorna. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och av lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) så att man av besparingsskäl låter bli att höja statsandelsindexet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för 2016 och att priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar sänks permanent 2016 för genomförande av utgiftsbesparingen och att den permanenta spareffekt som riktats till museer, teatrar och orkestrar 2012—2015 säkerställs.

I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier och tippnings- och vadhållningsspel för att främja vetenskap, konst, idrott och fysisk fostran samt ungdomsarbete. Tippningsvinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och den fysiska fostrans samt ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovannämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.

Veikkaus Ab:s egentliga intäkter för 2016 uppskattas till 520,9 miljoner euro. Utöver de beräknade egentliga intäkterna ställs ur Veikkaus Ab:s fond för ofördelade vinstmedel sammanlagt 16,5 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av tippningsvinstmedel som står till förfogande 2016 uppgår till 537,403 miljoner euro, vilket är en minskning på ca 3,7 miljoner euro jämfört med budgeten för 2015. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 103,4 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 233,3 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 147,6 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 53,1 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.

Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås 2016 uppgå till 1 114,9 miljoner euro, varav 537,4 miljoner euro, dvs. 48,2 %, beviljas av tippningsvinstmedel.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarsområde fortsätter stärkandet av den gemensamma kunskapsbasen och utvecklandet av verksamheten och verksamhetssätten med hjälp av digitaliseringen.

Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.

I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och tillhandahålla utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.

Flickors och pojkars studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.

Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Främjande av jämställdhet enligt idrottslagen är utgångspunkten i strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. Jämställdheten ingår även i ungdomslagens värderingar. Inom ungdomsarbetet riktas understöd vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka inom ungdomsarbetet. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat på 2000-talet. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.

Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet och beaktar dessa då budgeten görs upp.