Statsbudgeten 2006

6.1. Kommunernas statsandelssystem

Statsandels- och statsunderstödssystemet består av uppgiftsbaserade statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten och social- och hälsovården, en utjämning av statsandelarna baserad på skatteinkomster samt en allmän statsandel. Systemet kompletteras av ett finansieringsunderstöd enligt prövning för kommuner med tillfälliga eller exceptionella ekonomiska svårigheter. Kommunerna beviljas dessutom statsbidrag för anläggningskostnader och utvecklingsprojekt samt stöd för sammanslagning av kommuner.

Den statsandelsprocent som på riksomfattande nivå beskriver kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna i fråga om de uppgiftsbaserade statsandelarna är år 2006 inom undervisnings- och biblioteksverksamheten 45,30 och i fråga om annan kulturverksamhet än bibliotek 29,70. Social- och hälsovårdens statsandelsprocent är 33,32. De uppgiftsbaserade statsandelarna bestäms så att kommunens finansieringsandel avdras från den statsandelsgrund som separat beräknats för vartdera förvaltningsområdet utifrån kalkylerade kostnader (social- och hälsovården) och priser per enhet (undervisnings- och kulturverksamheten). Statsandelarna för social- och hälsovården betalas till kommuner, men statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet betalas också till samkommuner och privata utbildningsarrangörer. Kommunens finansieringsandel i fråga om statsandelsåligganden är lika stor per invånare i alla kommuner. I grunderna för fastställande av statsandelen beaktas däremot de faktorer som karaktäriserar kommunernas olika servicebehov samt de faktorer som hänför sig till omständigheterna i kommunen, och därför varierar statsandelarna beräknade per invånare i de olika kommunerna. När statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet beviljas beaktas den invånarbaserade finansieringsandelen som en faktor som minskar andelen för kommuner, men i fråga om samkommuner och privata utbildningsarrangörer beviljas statsandelen enligt full finansieringsgrund.

Inom statsandelssystemet jämnas kommunernas inkomstbas ut genom en utjämning av statsandelarna som grundar sig på kommunernas skatteinkomster. De kommuner vars kalkylerade skatteinkomst per invånare understiger utjämningsgränsen för hela landet, dvs. 91,5 % av de genomsnittliga skatteinkomsterna i landet, får utjämningstillägg till statsandelarna. Om kommunens skatteinkomst överstiger utjämningsgränsen görs utjämningsavdrag från statsandelen. Avdraget är 37,0 % av den del som överstiger utjämningsgränsen. Antalet utjämningar ändras varje år utifrån beskattningsuppgifterna.

De uppgiftsbaserade statsandelarna samt statsandelarna och statsunderstöden för anläggnings- och utvecklingsprojekt är budgeterade för förvaltningsområdena i fråga, utjämningen av statsandelar fördelas i förhållande till de kalkylerade statsandelar som beviljats undervisningsministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt inrikesministeriets förvaltningsområden.

Syftet med statsandelarna och statsunderstöden är att säkerställa kommunernas möjligheter att genom en skälig skattegrad upprätthålla tillräcklig kommunal service i olika delar av landet så att kommunernas inkomstbas är tillräcklig i förhållande till kommunernas åligganden och förpliktelser. I nästan två tredjedelar av kommunerna utgör statsandelarna minst en tredjedel av det sammanlagda (skattefinansierings)beloppet av skatteinkomster och statsandelar. De avgifter som kommunen tar ut har ingen inverkan på skatteinkomsterna eller statsandelarna.

Första fasen av statsandelsreformen

I anslutning till budgetpropositionen för 2006 föreslås som första fas av reformeringen av kommunernas finansierings- och statsandelssystem att lagen om statsandelar till kommunerna, lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, yrkeshögskolelagen, lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, teater- och orkesterlagen, museilagen och statsunderstödslagen ändras. Det är dessutom meningen att en separat proposition med förslag till lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete överlämnas.

Det föreslås att bestämmelserna om justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ändras så att de kalkylerade kostnaderna och priserna per enhet som används som grund för fastställande av statsandelen vid den justering som görs vart fjärde år justeras så att de stämmer överens med kostnadsutfallet och att staten deltar i kostnaderna enligt grunderna för fastställande av dem med en procentuell andel som fastställs i lag. Bestämmelser om statsandelsprocenterna utfärdas särskilt vart fjärde år, första gången i samband med att statsandelarna för 2008 fastställs. Grunderna för fastställande av andelarna justeras dessutom varje år med ett nytt index som anger kostnadsutvecklingen för den kommunala basservicen. Det nya indexet införs vid ingången av år 2006. Möjligheten att kompensera kostnadsförändringen på en lägre nivå än enligt det fulla indexet utgår vid ingången av 2008.

Statsandelssystemet förtydligas också så att de särskilda höjningarna och sänkningarna av kommunernas självfinansieringsandelar som påverkar kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna slopas och i stället beaktas genom ändring av statsandelsprocenterna.

Ett nytt miljötillägg till den allmänna statsandelen föreslås i kommuner med en avsevärd förändring i invånarantalet. Grunderna för fastställande av skärgårds- och fjärrortstillägg i den allmänna statsandelen föreslås bli ändrade och tätortstillägget för trafiken ersatt med ett strukturtillägg för tätorter. För att finansieringsunderstöd enligt prövning skall beviljas förutsätts en plan över åtgärder som syftar till att nå balans i kommunens ekonomi.

Den fjärrortskoefficient som ligger till grund för statsandelen för social- och hälsovården föreslås bli reformerad på så sätt att koefficienten fastställs enligt det fjärrortstal som bestäms utifrån det lokala och regionala befolkningsunderlaget enligt vad som anges i lagen om statsandelar till kommunerna. Som ny statsandelsgrund föreslås en koefficient som baserar sig på antalet handikappade och som bättre än hittills beaktar de kostnader som tjänster till gravt handikappade föranleder. Dessutom föreslås att det särskilda system för utjämning av stora kostnader inom barnskyddet som grundar sig på faktiska kostnader ersätts med en kalkylerad koefficient som beskriver behovet av barnskydd.

Det föreslås att den skolnätskod som inverkar på statsandelen för den grundläggande utbildningen slopas på så sätt att koden endast används i de glesast bebodda kommunerna och skärgårdskommunerna. Som en ny grund som höjer priset per enhet för den grundläggande utbildningen föreslås antalet elever med främmande modersmål.

Som ny grund för fastställande av finansieringen för grundläggande yrkesutbildning föreslås resultat i stället för faktiskt antal elever. Resultatet bedöms utifrån antalet studeranden som inträder i arbetslivet och kommer in på fortsatta studier på högre nivå, ett relationstal som beräknas på förhållandet mellan avbruten utbildning och den tid inom vilken studierna genomförts, graden av utexaminering, undervisningspersonalens behörighet och utbildningsarrangörens insats för utveckling av personalen.

Som finansieringsgrund för yrkeshögskolor föreslås att ett kalkylerat elevantal enligt målavtalet införs. Det pris per enhet som skall användas som grund för statsfinansieringen beräknas enligt förslaget utifrån antalet studeranden och antalet avlagda examina. Priserna per enhet beräknas per utbildningssektor i stället för utifrån examina. För yrkespedagogisk lärarutbildning beviljas statsandel i stället för statsunderstöd.

Statsandelarna, investeringstilläggen och höjningarna av det pris per enhet som fastställs enligt årshyran i fråga om anläggningsprojekt som avser yrkesutbildning och yrkeshögskolor ersätts enligt förslaget med ett system i vilket avskrivningarna enligt bokföringen innefattas i de riksomfattande totalkostnader utifrån vilka priset per enhet beräknas.

Den bosättningsstrukturgruppering som vid beräkningen av bibliotekens driftskostnader skall användas som statsandelsgrund föreslås bli slopad och ersatt med ett pris per enhet. Priset per enhet höjs i de glesast bebodda kommunerna och på grund av ett särskilt uppdrag som genom beslut av undervisningsministeriet åläggs ett bibliotek.

I priserna per enhet för teatrarna föreslås en årlig indexjustering. De pris per enhet som ligger till grund för statsandelen till teatrar, museer och orkestrar beräknas enligt förslaget utifrån driftskostnaderna för respektive typ av kulturinstitution vart fjärde år från och med 2008.

De statsunderstöd som beviljas vissa anordnare av utbildning och kulturverksamhet avdras enligt förslaget från de kostnader som ligger till grund för priserna per enhet för undervisnings- och kulturverksamhet från och med 2008.

Det föreslås att de kommunvisa ökningar eller sänkningar av statsandelen som föranleds av förändringar i statsandelsgrunderna begränsas enligt en särskild övergångsutjämning som fördelas enligt förvaltningsområde under övergångsperioden. I fråga om förändringen av yrkeshögskolornas finansiering tillämpas särskilda övergångsperioder.

Tablå 16. Uppskattade kommunvisa effekter av förändringen av statsandelsgrunderna enligt kommunernas invånarantal, mn euro och euro per invånare¹⁾

¹⁾ De ekonomiska effekterna utan barnskyddskoefficient har tagits som jämförelsekalkyl, eftersom de kommunvisa ekonomiska effekterna av systemet för utjämning av höga kostnader inom barnskyddet som upphävs till följd av koefficienten inte har kunnat klarläggas.

Effekterna av förändringen av statsandelsgrunderna enligt kommungrupp höjer statsandelarna mest (20,5 euro/invånare) i kommuner med ett invånarantal under 2 000. Näst mest ökar statsandelarna (11,19 euro/invånare) i kommuner med 2 000—6 000 invånare och (10,9 euro/invånare) i kommunerna med över 100 000 invånare. Mest minskar statsandelarna i kommuner med 10 000—20 000 invånare. Landskapsvis betraktat ökar statsandelarna mest i Lappland (44,8 euro/invånare) och Kajanaland (40,8 euro/invånare). Minskningen av statsandelar är störst i Södra Österbotten (25,4 euro/invånare).

Arbetsmarknadsstödsreformen

Lagstiftningen om arbetsmarknadsstödet reformeras från och med ingången av 2006. Syftet med reformen är att ett system skall införas enligt vilket staten och kommunerna med lika stora andelar finansierar kostnaderna för det s.k. passiva stödet som betalats ut över 500 dagar och den normerade delen av utkomststödet. Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna förändras inte enligt förslaget. Detta föreslås bli genomfört genom att statsandelarna för social- och hälsovården ökas och gränsen för utjämning av de statsandelar som grundar sig på kommunernas skatteinkomster höjs med en procentenhet (se även tablå 25). Meningen är att reformen inte heller inverkar på en enskild kommuns ekonomi. Detta genomförs genom en särskild kommunvis korrigeringspost som innefattas i den allmänna statsandelen under en övergångsperiod på tre år.