Statsbudgeten 2020

Åtgärder i syfte att nå de finanspolitiska målen

Statsminister Rinnes regering strävar efter att uppnå de finanspolitiska målen genom att stödja förutsättningarna för ekonomisk tillväxt med åtgärder som främjar produktiviteten och sysselsättningen. Satsningarna på grunderna för produktivitetstillväxt, utbildning, forskning, innovationer och infrastruktur stärks.

Regeringen ökar de bestående utgifterna inom de offentliga finanserna med ca 1,4 miljarder euro på 2023 års nivå jämfört med den tekniska planen för de offentliga finanserna våren 2019. Satsningar inriktas bl.a. på den sociala tryggheten och social- och hälsotjänsterna, småbarnspedagogiken, utbildning och forskning samt miljöskydd och klimatpolitiska åtgärder. De permanenta tilläggssatsningarna innebär utgiftsökningar på ca 1,1 miljard euro 2020. Ramen för valperioden och utgiftsbegränsningen för den kommunala ekonomin har satts upp med hänsyn till dessa utgiftslinjer.

Regeringens permanenta utgiftsökningar täcks i huvudsak genom diskretionära permanenta tillägsinkomster och omfördelningar. I enlighet med regeringsprogrammet stärks välfärdsstatens finansieringsbas genom beskattningen med ca 0,7 miljarder euro enligt 2023 års nivå. Avsikten är att de beslut som gäller beskattningen ska främja också klimatmålen. Regeringen stärker skatteunderlaget och höjer de indirekta skatterna. Som en kompensation för de ändringar som gäller de indirekta skatterna lindras beskattningen av förvärvsinkomster för låg- och medelinkomsttagare 2020. På årsnivå påverkar de ändrade beskattningsgrunderna statens skatteinkomster med nästan 0,5 miljarder euro 2020. Uppnåendet av regeringens sysselsättningsmål på 75 procent stärker dessutom de offentliga finanserna så att en del av detta tillskott kan användas för merutgifter. Regeringen genomför också produktivitetsåtgärder som avser de offentliga finanserna.

Under valperioden genomför regeringen som en engångsåtgärd ett program för framtidsinvesteringar som inte ökar de offentliga utgifterna längre 2023. Åtgärderna finansieras i huvudsak med kapitalinkomster så att de inte leder till ytterligare skuldsättning 2023. Inom ramen för programmet avsätts högst 3 miljarder euro för satsningar av engångskaraktär och försök som är av stor betydelse för samhället. Av denna finansiering har ca 750 miljarder euro reserverats för 2020. Dessutom riktas tilläggssatsningar på närmare 50 miljoner euro från statens bostadsfond år 2020.

Uppgifterna om den avtagande ekonomiska tillväxten inom den internationella ekonomin och särskilt inom euroområdet och övriga framväxande ekonomier kastar en skugga över planeringen av de närmaste årens ekonomiska politik. Även Finlands ekonomiska tillväxt avtar trots att den makroekonomiska prognos som ligger till grund för budgetpropositionen inte inbegriper någon recession. De risker och den osäkerhet som är förknippade med den ekonomiska utvecklingen har emellertid ökat. Balanseringen av de offentliga finanserna försvåras av det faktum att befolkningen blir allt äldre, vilket gör att de offentliga utgifterna ökar år för år. Minskningen av andelen befolkning i arbetsför ålder försvagar också möjligheterna till ekonomisk tillväxt och därmed finansieringen av offentliga tjänster och förmåner.

Den avtagande ekonomiska tillväxten och de strukturella problemen inom ekonomin understryker vikten av reformer som ökar sysselsättningen och produktiviteten. För att sysselsättningsmålet ska nås krävs det dels åtgärder som främjar arbetsutbudet och efterfrågan på arbete, dels åtgärder som lindrar matchningsproblemet på arbetsmarknaden. Regeringen eftersträvar detta bl.a. genom att öka sysselsättningen bland äldre och andra svårsysselsatta personer, se över utkomstskyddet för arbetslösa, utöka åtgärderna inom en aktiv arbetskraftspolitik och lönesubventionen, öka arbetskraftsinvandringen när det gäller kvalificerad arbetskraft och förbättra arbetskraftsfärdigheterna bland invandrare som redan är i landet, främja lokala avtal samt påskynda de högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden.

Utsikterna för att nå de finanspolitiska målen

De offentliga finanserna uppvisade ett underskott på 0,8 % i relation till BNP 2018. Underskottet ökar så småningom åren 2019—2020. Utan åtgärder som ska förbättra sysselsättningen och produktiviteten ligger den offentliga sektorns underskott enligt finansministeriets prognos vid 1½ % i relation till BNP i början av 2020-talet.

Enligt prognosen ligger underskottet inom statsförvaltningen och lokalförvaltningen på kring 1 % i relation till BNP i början av 2020-talet. Enbart iakttagande av ramarna för statsfinanserna och utgiftsbegränsningen för den kommunala ekonomin leder således inte till att målen för det strukturella saldot uppnås. En förutsättning för att målen ska nås är att sysselsättningen och produktiviteten ökar. Arbetspensionsanstalternas överskott ser ut att bli 0,6 % i förhållande till BNP. Arbetspensionsanstalternas finansiella ställning försvagas av den exceptionellt låga räntenivån. De övriga socialskyddsfonderna är fortsättningsvis i balans i enlighet med målet.

Underskottet i den offentliga sektorns finanser hålls under 3 % i relation till BNP även de närmaste åren. Finland uppfyller därmed underskottskriteriet enligt EU-fördraget. Den offentliga skulden sjönk år 2018 under referensvärdet på 60 %, dvs. till 58,9 % i förhållande till BNP. Enligt finansministeriets prognos ligger den offentliga skulden på samma nivå 2019—2020. Det innebär att Finland uppfyller skuldkriteriet enligt EU-fördraget även dessa år. Skuldkvoten börjar emellertid öka på nytt i början av 2020-talet.

Uppnåendet av det medelfristiga målet för det strukturella saldot i de offentliga finanserna (MTO) bedöms i det stabilitetsprogram som ingår i den plan för de offentliga finanserna som regeringen fattar beslut om den 7 oktober 2019.