Statsbudgeten 2020
3.1. Den finanspolitiska linjen
Statsminister Rinnes regering driver en aktiv och ansvarsfull finanspolitik som dimensioneras enligt konjunkturläget. Genom de utgiftsökningar som ingår i regeringsprogrammet kan Finlands ekonomiska tillväxt stödjas när tillväxten inom den internationella ekonomin blir långsammare.
Regeringen har som mål att de offentliga finanserna i en normalsituation för den globala ekonomin ska vara i balans år 2023 och att den offentliga skulden ska minska i förhållande till bruttonationalprodukten. De mål som ställts upp för de offentliga finanserna stöds av regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent och öka antalet sysselsatta med minst 60 000 personer före slutet av 2023. Sådana sysselsättningsåtgärder som krävs för att sysselsättningsmålet ska nås bereds i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna. Hälften av åtgärderna ska vara klara inför regeringens budgetförhandlingar i augusti 2020. Om så inte är fallet utvärderas de utgiftsökningar som det fattats beslut om tidigare och som gjorts i relation till den tekniska planen för de offentliga finanserna.
Regeringen följer kontinuerligt det ekonomiska läget och uppfyllelsen av sysselsättnings- och balansmålen och reagerar på det sätt som det ekonomiska läget kräver.
Mål och regler för finanspolitiken
I planen för de offentliga finanserna den 7 oktober 2019 ställer regeringen följande nominella mål för det strukturella saldot 2023:
- — underskottet i statsfinanserna högst ½ % i förhållande till BNP
- — underskottet i lokalförvaltningens ekonomi högst ½ % i förhållande till BNP
- — arbetspensionsanstalternas överskott ca 1 % i förhållande till BNP, och
- — saldot för övriga socialskyddsfonder ca 0 % i förhållande till BNP.
Enligt EU-lagstiftningen får underskottet i de offentliga finanserna vara högst 3 % och skuldens andel högst 60 % i förhållande till BNP. Dessutom uppställs ett medelfristigt mål för det strukturella saldot i de offentliga finanserna (MTO), som bedöms med hjälp av två pelare - det strukturella underskottet och förändringar i det samt utgiftsregeln.
I planen för de offentliga finanserna den 7 oktober 2019 ställs i enlighet med 2 § i den s.k. finanspolitiska lagen (869/2012) ett medelfristigt mål på -0,5 procent i relation till BNP för det strukturella saldot i de offentliga finanserna. Detta är den miniminivå som Finland har förbundit sig till i det finanspolitiska avtalet. I planen för de offentliga finanserna har det även satts upp fleråriga mål för saldot i de offentliga finanserna, utgifterna i de offentliga finanserna och den offentliga sektorns skuld så att de är förenliga med uppnåendet av det medelfristiga målet och det balansmål för de offentliga finanserna som uppställts i regeringsprogrammet.
Regeringen har förbundit sig till ramförfarandet inom statsfinanserna. Med hjälp av utgiftsregeln garanteras en utgiftspolitik inom statsfinanserna som är ansvarsfull och långsiktig och främjar ekonomisk stabilitet. Systemet grundar sig på de bindande, reella totala ramar som gjorts upp för valperioden och i vilka man årligen endast gör behövliga korrigeringar av pris- och kostnadsnivån samt strukturella korrigeringar. Åtgärder enligt regeringsprogrammet samt övriga åtgärder genomförs i den utsträckning det är möjligt inom ramen. I planen för de offentliga finanserna den 7 oktober 2019 ställs ramen för valperioden så att utgiftsramen för 2023 är 1,4 miljarder euro högre än i det tekniska rambeslutet den 4 april 2019.
I planen för de offentliga finanserna den 7 oktober 2019 ställer regeringen en euromässig begränsning för de utgiftsändringar som statens åtgärder medför för den kommunala ekonomin.