Statsbudgeten 2020

Ett klimatneutralt Finland i budgetpropositionen

Finland har som en del av Europeiska unionen förbundit sig till klimatavtalet från Paris. Statsminister Rinnes regering har satt som mål att Finland är klimatneutralt 2035 och uppvisar negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Det är möjligt att nå målen för hållbar utveckling endast om den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald stoppas.

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2020 har det i budgetpropositionen lyfts fram anslag som ska främja regeringens klimatneutralitetsmål. Med dessa anslag främjas bl.a. en välmående miljö och natur och den biologiska mångfalden, minskas utsläppen, främjas bioekonomiska lösningar samt utvecklas Finland i riktning mot ett koldioxidsnålt samhälle. Anslagen anvisas särskilt till arbets- och näringsministeriets, jord- och skogsbruksministeriets, kommunikationsministeriets, miljöministeriets och utrikesministeriets förvaltningsområden.

Med anslag som hör till start- och investeringsbidragen till jordbruket främjas målen om klimatneutralitet genom anslag som förbättrar miljöns tillstånd och ökar investeringar som främjar användningen av förnybar energi. Även programmet för utveckling av landsbygden innehåller projekt som hänför sig till miljö och klimat. EU:s förgröningsstöd, miljöersättningar och främjande av ekologisk produktion har stor betydelse för att jordbruket ska utvecklas i en hållbar riktning med avseende på miljön.

Det satsas i betydande grad på produktionsstödet för förnybar energi, så att beroendet av fossila bränslen ska minska. Energistödet utgör en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön.

Genom anskaffning av naturskyddsområden främjas skyddet av skogar samt tryggas den biologiska mångfalden. Genom att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt kan man hitta nya innovativa lösningar bl.a. för utveckling av bioekonomin, för främjande av den cirkulära ekonomin och för ett koldioxidsnålt samhälle. Genom anslagen för utvecklingssamarbete deltar Finland i projekt för främjande av hållbar ekonomisk utveckling och välfärd i utvecklingsländerna och förbyggs miljöskador. Målet för dessa projekt är bl.a. att förbättra förutsättningarna för livsmedelstryggheten, tillgången till vatten och energi och en hållbar användning av naturresurser.

Till utveckling av kollektivtrafiktjänster anvisas anslag som möjliggör minskning av persontrafiken och de utsläpp den orsakar särskilt i stadsregionerna. Målet med stödet för anskaffning av eldrivna personbilar och stödet för gas- och etanolkonverteringar av personbilar är att främja en förnyelse av bilbeståndet så att allt fler personbilar fungerar med alternativa drivkrafter eller bränslen (el, bio- eller naturgas eller höginblandad etanol) och minskar de skadliga utsläpp som orsakas av trafiken.

De anslag i budgetpropositionen som främjar klimatneutralitetsmålet har grupperats utifrån de strategiska helheterna i regeringsprogrammet. Utanför sammandraget har man lämnat alla omkostnader, olika understöd till organisationer samt medlemsavgifter.

I budgetpropositionen för 2020 främjas målen om klimatneutralitet med sammanlagt ca 2,0 miljarder euro. Detta är uppskattningsvis 347 miljoner euro mera än vad som budgeterades för motsvarande åtgärder i den ordinarie budgeten för 2019. De permanenta anslagsökningarna och anslagsökningarna av engångsnatur för naturvård, jordbruk, cirkulär ekonomi och utvecklingssamarbete enligt regeringsprogrammet är den största förklarande faktorn till ökningen av anslagsnivån. När det gäller helheten Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden ökar anslagen framför allt som en följd av de ökade anslagen för energistöd och produktionsstöd för förnybar energi och ökningen av finansieringen för naturvård med cirka 100 miljoner euro. Ökningen på ca 25 miljoner euro inom helheten Finland - större än sin storlek i världen beror på de ökade anslagen för utvecklingssamarbete. Anslagen för utvecklingen av transportnätet ökar med ca 160 miljoner euro, varav största delen föranleds av att statsunderstödet för byggandet av metrolinjen västerut huvudsakligen förläggs till 2020 samt av statsunderstödsandelarna för spårvägen i Tammerfors och för Spårjokern. När det gäller jordbruket beräknas anslagen för främjande av hållbar utveckling hålla sig på ungefär samma nivå som 2019, vilket möjliggörs genom en ökning av miljöersättningarna med 88 miljoner euro. I budgetpropositionen ingår också vissa fullmaktsökningar som främjar klimatneutralitetsmålet, men vilkas inverkan på anslagen framkommer först efter budgetåret.

Skatter

I budgetpropositionen ingår flera skatter som kan anses främja målen om klimatneutralitet. Till dessa hör framför allt energiskatterna, fordonsskatten, bilskatten, punktskatten på vissa dryckesförpackningar samt avfallsskatten. Även om dessa kan anses vara skatter som är förenliga med målen för hållbar utveckling kan det i dem ingå enskilda beskattningsstrukturer som är såväl förenliga som icke-förenliga med målen.

Energiskatter uppbärs på drivmedel, arbetsmaskins- och uppvärmningsbränslen samt elektricitet. Utöver skatteinkomsterna stärker energiskatterna incitamenten för energieffektivitet, energisparande och produktion av mer utsläppssnål energi.

Energiskatteutfallet i budgetpropositionen för 2020 påverkas av höjningen av skatten på drivmedel med 250 miljoner euro i augusti 2020. Höjningen av de nominella skattenivåerna för drivmedel främjar regeringens klimatmål i och med att den reella nivån på drivmedelsbeskattningen inte förändras under regeringsperioden.

Utöver beskattningen av drivmedel ökar den delvis utsläppsbaserade fordonsskatten och bilskatten kostnaderna för ägande och anskaffning av bilar med höga utsläpp och sporrar således till utsläppssnål rörlighet. Fordonsskatteutfallet 2020 påverkas av den sänkning av fordonsskatten för skattedagarna efter ingången av 2020 som den föregående regeringen fattade beslut om. Sänkningen av fordonsskatten skärper också i viss mån utsläppsgraderingen av fordonsskatten, men skattesänkningen kommer dock sannolikt att medföra att utsläppen ökar eftersom skattesänkningen sänker kostnaderna för privatbilism. Den totala effekten på koldioxidutsläppen från trafiken är dock liten.

Punktskatten på vissa dryckesförpackningar styr dryckesförpackningarna till återvinning. Avfallsskatten är en styrande miljöskatt, vars primära mål är att minska behandlingen av avfall på avstjälpningsplatser och öka återvinningen.

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Rinnes regering bereds under regeringsperioden en hållbar skattereform som syftar till att främja en övergång mot klimatneutralitet. Den hållbara skattereformen består av en översyn av energibeskattningen och beskattningen av fordonstrafiken, åtgärder som främjar cirkulär ekonomi och en utredning av möjligheten att införa utsläppsbaserade konsumtionsskatter.

Miljöskadliga stöd

Med miljöskadliga stöd avses stöd som leder till ökad nyttjandegrad i fråga om naturresurser och ökad belastning på miljön i företag eller branscher som stöds. Enligt OECD:s definition är ett stöd miljöskadligt om det medför mer miljömässig skada än vad som hade varit fallet utan stödet. De miljöskadliga stöden och införandet av dem motiveras med andra orsaker än miljöskäl. Miljöskadliga stöd kan ha positiva effekter med tanke på andra politiska mål, vilket bör beaktas vid bedömningen av dem.

Ett bedömningsverktyg för fastställande av miljöskadliga stöd har utvecklats av OECD. Detta verktyg har även utnyttjats i Finland vid utredningar där miljöskadliga stöd har kartlagts. De miljöskadliga stöd i budgetpropositionen som behandlas i detta avsnitt grundar sig på dessa utredningar. (Maa- ja metsätalousministeriön toimialan tukien ympäristövaikutukset 2012, miljökonsekvenser av stöd inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde 2012; Ympäristön kannalta haitalliset tuet 2013, miljöskadliga stöd 2013; Rakennepoliittisen ohjelman valmistelu 2013, beredningen av det strukturpolitiska programmet 2013; Luonnon monimuotoisuudelle haitalliset tuet 2015, stöd som är skadliga för den biologiska mångfalden 2015.)

Miljöskadliga stöd ingår framför allt i skattesystemet. Sådana finns dock också bland anslagen. I beskattningen ingår skattestöd dvs. avvikelser från den skattestruktur som anses vara den normala och som i ovannämnda utredningar ansetts vara miljöskadliga stöd. De största skattestöden av detta slag är följande som ingår i energibeskattningen: skattesatsen för diesel som är lägre än normen och som rättas till med den drivkraftsskatt som ingår i fordonsskatten, skattesatsen för arbetsmaskiner som är lägre än normen, den lägre skattesatsen för torv, den lägre skattesatsen för el inom industri och växthus, skatteåterbäringen till energiintensiva företag och återbäringen av energiskatt inom jordbruket. När det gäller anslagen kan bl.a. kompensationen av utsläppshandelns indirekta kostnader samt vissa jordbruksstöd klassificeras som skadliga stöd.

Beloppet av miljöskadliga stöd i budgetpropositionen för 2020 uppskattas på basis av ovannämnda utredningar uppgå till ca 3,6 miljarder euro. De miljöskadliga stöden riktas i huvudsak till tre sektorer: energisektorn, trafiksektorn och jordbrukssektorn. Av dessa tre sektorer är beloppet på de miljöskadliga stöden störst inom trafiksektorn, ca 1,4 miljarder euro. Stödbeloppen inom de olika sektorerna ligger dock rätt nära varandra. Inom såväl energi- som jordbrukssektorn är stödbeloppet ca 1,1 miljard euro, stödbeloppet inom energisektorn något större.

Det största enskilda miljöskadliga stödet i budgetpropositionen för 2020 utgörs av den lägre skattesatsen för el inom industri och växthus, som uppskattas till ca 630 miljoner euro. Inom trafiksektorn ligger stödbeloppen för den lägre skattesatsen för dieselbränsle, vilken rättas till med den drivkraftsskatt som ingår i fordonsskatten, för avdraget för arbetsresekostnader och för den lägre skattesatsen för lätt brännolja som används i arbetsmaskiner alla på nivån 390—450 miljoner euro. Inom jordbrukssektorn utgörs det största enskilda stödet av kompensationsersättningen, som utjämnar inverkan av skillnader i naturförhållandena. Beloppet av den uppgår till ca 532 miljoner euro. I detta belopp ingår inte sådana tillägg i anslutning till miljöersättningar eller åtaganden om ekologisk produktion som budgeterats under momentet.