Statsbudgeten 2020
8. Den kommunala ekonomin
8.1. Effekten på den kommunala ekonomin av ändringar i beskattningsgrunderna och betalningsgrunderna
Kommunalskatt
Det föreslås att grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster justeras 2020 så att de motsvarar förändringen i förtjänstnivåindexet. Ändringen bedöms minska intäkterna från kommunalskatten med 196 miljoner euro 2020. Dessutom föreslås det att beskattningen av förvärvsinkomster lindras till ett belopp av sammanlagt 200 miljoner euro genom en höjning av arbetsinkomstavdraget, grundavdraget vid kommunalbeskattningen och pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen. Lättnaden riktas primärt till låginkomsttagare med löne-, pensions- och dagpenningsinkomst. Intäkterna från kommunalskatten uppskattas 2020 minska med 48 miljoner euro till följd av höjningen av arbetsinkomstavdraget, med 59 miljoner euro till följd av höjningen av grundavdraget och med sammanlagt uppskattningsvis 25 miljoner euro till följd av höjningen av pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet, så att 15 % av räntorna på bostadslån är avdragsgilla 2020. Ändringen bedöms öka intäkterna från kommunalskatten med 10 miljoner euro. Hushållsavdraget minskas med sammanlagt 92 miljoner euro. Ändringen bedöms öka intäkterna från kommunalskatten med 36 miljoner euro. Den temporära lagen om källskatt för löntagare från utlandet blir permanent och källskatten på löneinkomst lindras. Ändringen bedöms minska intäkterna från kommunalskatten med 3 miljoner euro 2020. I enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunernas förluster av skatteinkomster fullt ut.
Samfundsskatt
Den ändring som gäller slopandet av indelningen av förvärvskällor för samfund och som träder i kraft 2020 uppskattas minska intäkterna från samfundsskatten med ca 11 miljoner euro på årsnivå. Den ändring av bestämmelserna om ränteavdragsbegränsningen som trädde i kraft 2019 bedömdes öka intäkterna från samfundsskatten med ca 10 miljoner euro 2019 och till sitt fulla belopp med sammanlagt 30 miljoner euro per år senast 2030. På grund av effekterna av de ovannämnda, motsatta ändringarna av beskattningsgrunderna görs det 2020 inga ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av kompensationer.
Vid regeringens budgetförhandlingar för 2020 kom man överens om att regeringen utreder och bereder en proposition som gäller dubbla avskrivningar för en tid av fyra år i syfte att sporra till maskin- och anläggningsinvesteringar. Dessutom utreder regeringen möjligheten att lämna en proposition om ett tidsbunbdet incitament för forskningssamarbete. Målet är att reformerna ska träda i kraft 2020. Bägge reformerna minskar intäkterna från samfundsskatten. Detta inverkar dock inte på kommunernas skatteinkomster, eftersom kommunerna enligt regeringsprogrammet kompenseras för de skatteintäktseffekter som ändringarna i beskattningsgrunderna medför, varför kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten i detta sammanhang höjs på motsvarande sätt.
Effekterna på kommunernas skatteinkomster 2020 av de ändringar av beskattningsgrunderna som hänför sig till budgetpropositionen (mn euro)
Indexjustering i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster | -196 |
Begränsning av ränteavdraget för bostadslån | 10 |
Höjning av pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen | -2 |
Höjning av pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen | -23 |
Höjning av arbetsinkomstavdraget | -48 |
Höjning av grundavdraget | -59 |
Begränsning av hushållsavdraget | 36 |
Permanentering av lagen om källskatt för löntagare från utlandet | -3 |
Sammanlagt | -285 |
---|
8.2. Statsbidrag till kommunerna
Statsbidragen till kommunerna uppgår till 11,6 miljarder euro 2020, vilket är 8 % mer än 2019. De kalkylerade statsandelarna är sammanlagt 8,1 miljarder euro, vilket är 16 % mindre än i den ordinarie budgeten för 2019. Detta beror på att den kompensation för skatteinkomstförluster som tidigare ingått i statsandelen för kommunal basservice i fortsättningen betalas från ett separat anslagsmoment och inte längre räknas som statsandelar. Om kompensationen för skatteinkomstförluster alltjämt skulle tas med skulle förändringen i de kalkylerade statsandelarna vara nästan 7 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2019.
Statsbidrag till kommuner och samkommuner 2018–2020 (mn euro) och förändring 2019 –2020 (%)
Moment | 2018 | 2019 | 20201) | Förändring % 2019 vs 2020 |
|
Kalkylerade statsandelar | 9 493 | 9 656 | 8 098 | -16 % | |
28.90.30 | FM2) | 8 577 | 8 729 | 7 074 | -19 % |
flera moment | UKM3) | 916 | 928 | 1 024 | 10 % |
därav samkommuner | 967 | 978 | 1 040 | 6 % | |
Övriga statsbidrag | |||||
25.50.20 | JM, valutgifter | 30 | 20 | 0 | |
JM sammanlagt | 30 | 20 | 0 | ||
Brandskyddsfonden | Understöd till kommunerna | 5 | 5 | 5 | |
IM sammanlagt | 5 | 5 | 5 | ||
28.70.05 | Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen | 141 | 9 | 70 | |
28.90.31 | Understöd för kommunsammanslagningar | 8 | 4 | 0 | |
28.90.32 | Statsunderstöd till kommunernas incitamentsystem för digitalisering | 0 | 30 | 40 | |
28.90.35 | Statens ersättning till kommunerna för skattebortfall till följd av ändringar av skattekompensationerna | 2 252 | |||
FM sammanlagt | 149 | 43 | 2 362 | ||
flera moment | UKM, understöd enligt prövning | 219 | 215 | 231 | |
varav samkommunernas andel | 16 | 17 | 11 | ||
UKM sammanlagt | 219 | 215 | 231 | ||
30.20.01 (30.20.03 åren 2017—2018) | Landsbygdsverkets omkostnader: ersättningar till kommunerna inom landskapet Åland för handhavande av verkställighetsuppgifter beträffande lantbruksstödet | 0,05 | 0,05 | 0,05 | |
30.20.20 | Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare: ersättning för den tillsyn över djurs hälsa och välbefinnande som kommunerna ordnar | 4 | 4 | 4 | |
30.20.41 | EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd: systemet med utdelning i skolan | 1 | 1 | 1 | |
30.20.46 | Systemet med utdelning i skolan | 0,2 | 0,2 | ||
JSM sammanlagt | 6 | 6 | 6 | ||
31.10.31 | Statsunderstöd för verksamhets- och investeringsutgifter för vissa flygplatser | 15,5 | |||
31.10.36 | Statsunderstöd för spårvägsprojekt | 16 | 25 | 0 | |
31.10.37 | Statsunderstöd för främjande av gång och cykling och för kollektivtrafikprojekt | 3,5 | 3,5 | 0 | |
31.10.41 | Statsunderstöd för byggande och upprätthållande av vissa flygplatser (år 2020 en del av moment 31.10.31) | 1 | 1 | 0 | |
31.20.42 | Statsunderstöd för utbildning (fr.o.m. 2020 en del av moment 31.20.51, Understöd till tjänster inom trafik, transport och kommunikation) | 1 | 1 | 0 | |
31.20.51 | Statsunderstöd för utbildning | 0 | 0 | 1 | |
31.20.55 | Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster | 0 | 0 | 33 | |
31.30.63 | Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (2020 en del av moment 31.20.55, Köp och utvecklande av tjänster inom den offentliga persontrafiken) | 33 | 33 | 0 | |
KM sammanlagt | 54 | 63 | 49 | ||
32.30.51 | Offentlig arbetskrafts- och företagsservice/betalning av lönesubvention till kommunerna | 27 | 27 | 31 | |
32.50.03 | Främjande av invandrares integration och sysselsättning | 3 | 0 | 8 | |
32.50.30 | Statens ersättningar till kommunerna för ordnande av tjänster för personer som får internationellt skydd | 195 | 192 | 156 | |
ANM sammanlagt | 225 | 219 | 195 | ||
33.03.31 | Främjande av hälsa och välfärd | 19 | 0 | 12 | |
33.03.63 | Vissa specialprojekt | 0 | 0 | 2 | |
33.20.31 | Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte | 27 | 27 | 27 | |
33.20.50, 51 och 52 | Lönesubvention till kommunerna | 64 | 74 | 74 | |
33.50.51 | Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst | 32 | 31 | 27 | |
33.50.56 | Utgifter för rehabilitering av frontveteraner | 61 | 58 | 38 | |
33.50.58 | Tjänster som tillhandahålls frontveteraner i hemmet | 20 | 70 | ||
33.60.30 | Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården | 1 | 0,5 | 0,5 | |
33.60.31 | Stöd till servicestrukturreformen inom social- och hälsovården och vissa andra utgifter | 0 | 0,8 | 1,6 | |
33.60.32 | Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå | 21 | 21 | 25 | |
33.60.33 | Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för utgifterna för läkar- och tandläkarutbildning | 95 | 96 | 96 | |
33.60.34 | Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar | 15 | 15 | 15 | |
33.60.36 | Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska | 0,5 | 0,5 | 0,5 | |
30.60.37 | Ersättningar till kommunerna för kostnader för brådskande socialvård | 5,3 | 5,3 | 5,3 | |
33.60.39 | Utvecklande av servicestrukturen | 0 | 0 | 90 | |
33.60.40 | Statlig ersättning för läkarhelikopterverksamheten | 29 | 29 | 29 | |
33.60.52 | Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet | 4 | 4 | 4 | |
33.60.63 | Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området | 3 | 2 | 3 | |
33.60.64 | Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott | 5 | 5 | 5 | |
33.60.65 | Stärkt psykosocialt stöd till barn och unga i Uleåborg | 0 | 0,5 | 0 | |
33.80.50 | Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare | 16 | 16 | 15 | |
SHM sammanlagt | 398 | 405 | 539 | ||
Lagen om oljeskyddsfonden 1406/2004 | Ersättningar till de lokala räddningsväsendena för kostnaderna för förvärv och upprätthållande av oljebekämpningsberedskapen | 9 | 12 | 12 | |
Statens bostadsfond | Fullmakt att bevilja understöd för byggande, MBT | 15 | 15 | 15 | |
Statens bostadsfond | Understöd till boenderådgivning | 1 | 1 | 1 | |
Statens bostadsfond | Startbidrag, MBT | 0 | 0 | 30 | |
Statens bostadsfond | Förortsprogrammet | 0 | 0 | 4 | |
Statens bostadsfond | Understöd för iståndsättning av bostäder så att de lämpar sig för äldre | 0 | 0 | 5 | |
Statens bostadsfond | Rivningsbidrag | 0 | 0 | 8 | |
35.10.22 | Vissa utgifter för miljövård, programmet Kaisu | 0 | 1 | 1 | |
35.10.61 | Främjande av vatten- och miljövård | 1 | 1 | 1 | |
35.10.61 | Hållbar stadsutveckling | 0 | 0 | 0,6 | |
35.20.30 | Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster | 1 | 1 | 1 | |
35.20.32 | Understöd för avskaffande av bostadslöshet | 0 | 0 | 3 | |
MM sammanlagt | 26 | 30 | 80 | ||
Övriga statsbidrag sammanlagt, mn euro | 1 112 | 1 006 | 3 468 | 245 % | |
Statsbidrag sammanlagt, mn euro | 10 605 | 10 662 | 11 565 | 8 % |
1) Bokföringsnämndens kommunsektion bestämmer uppställningsformen för resultaträkningen i kommunerna och posternas innehåll. Anvisningen kan ändras slutgiltigt först när lagen har trätt i kraft. I detta program för kommunernas ekonomi ingår kompensationen till kommunerna för skatteförluster i anslaget för övriga statsunderstöd inom finansministeriets förvaltningsområde.
2) Från och med 2020 överförs skattekompensationerna till kommunerna till ett eget moment i budgeten, 28.90.35. Tidigare har skattekompensationerna ingått i momentet för statsandelen för basservice.
3) Den kalkylerade andelen till kommunerna har uppskattats utifrån finansieringen som helhet (inklusive privat) inom UKM:s förvaltningsområde.
Finansministeriets förvaltningsområde
För statsandelen för kommunal basservice föreslås anslag på 7 074 miljoner euro 2020, vilket är 1 654 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2019. Den minskade slutsumman under momentet beror på att kompensationerna för kommunernas skatteinkomstförluster överförs till ett eget moment. Om kompensationen beaktas, stiger statsandelen för basservice från 2019 till 2020 med ca 600 miljoner. Denna ökning stärker som helhet inte den kommunala ekonomin utan en betydande del av ökningen av statsandelen motsvarar antingen en minskning i övriga inkomster eller en ökning i kostnaderna.
Ökningen i statsandelen med 264 miljoner euro jämfört med nivån 2019 beror på en minskning av den nedskärning i statsandelen som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet. I anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna höjs statsandelen med 102 miljoner euro och indexförhöjningen (2,4 %) ökar statsandelen med cirka 166 miljoner euro. Förändringarna i invånarantal och beräkningsfaktorer ökar statsandelen med något över 18 miljoner euro.
Som nya eller mer omfattande åligganden föreslås i enlighet med regeringsprogrammet en utvidgning av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik, en minskning av gruppstorlekarna inom den småbarnspedagogiska verksamheten, stöd för mångfalden av familjer och livssituationer samt en ändring av Vasa centralsjukhus till ett sjukhus med omfattande jour. Dessutom genomförs de åtgärder som det tidigare fattat beslut om, dvs. en höjning av åldersgränsen för eftervård inom barnskyddet från 21 till 25 år och en tidigareläggning av undervisningen i A1-språket inom den grundläggande utbildningen. Sammantaget höjs statsandelen i anslutning till kommunernas ökade uppgifter med ca 36 miljoner euro.
Avsikten är att 10 miljoner euro av statsandelen används för en höjning av kommunernas statsandel enligt prövning.
För incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna anvisas som en överföring från statsandelen för basservice 40 miljoner euro från och med 2020, dvs. 10 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019.
Statsandelsprocenten för 2020 är 25,46. Den är 0,09 procentenheter högre än 2019. Ändringen beror på att nya och mer omfattande åligganden fullgörs så att statsandelen för dem är 100 % och på att tre avdrag av bestående natur har överförts till statsandelsprocenten från de tidsbegränsade avdragen och tilläggen under momentet för statsandelen för basservice.
Det föreslås att kompensationerna till kommunerna för förlorade skatteinkomster ska överföras från momentet för statsandel för kommunal basservice till ett eget moment. År 2019 betalades till kommunerna kompensation till ett belopp av 1 967 miljoner euro från momentet för statsandel för basservice med anledning av de ändringar i beskattningsgrunderna som staten fattat beslut om och som genomförts 2010—2019. Kompensationens nettoökning för 2020 är 285 miljoner euro. Totalt uppgår kompensationerna till kommunerna för förlorade skatteinkomster till 2 252 miljoner euro 2020.
Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
För servicestrukturreformen inom social- och hälsovården föreslås 90 miljoner euro 2020. Servicestrukturreformen finansieras med statsunderstöd 2020—2022. Servicestrukturreformen genomförs i etapper och den innefattar en bindande minimidimensionering (0,7) för omsorgspersonalen i enheter med heldygnsomsorg, tillräckliga resurser för hemvård och utvecklande av närståendevården, en nationell strategi för psykisk hälsa och tryggande av tillgången till basservice. Vid utvecklandet av servicestrukturen utvidgas dessutom användningen av den personliga budgeten för personer med utvecklingsstörning, genomförs ett program för arbetsförmåga som riktar sig till partiellt arbetsföra samt ett utvecklingsprogram för hemvården.
För vården av mödrar med missbruksproblem föreslås ett anslag på 1,5 miljoner euro och för stärkande av vården i livets slutskede och den palliativa vården ett anslag på 2 miljoner euro. För utvecklingen av barn- och familjetjänsterna och förlängningen av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster anvisas 10 miljoner euro.
Dessutom föreslås en höjning av anslaget för statens forskningsfinansiering med 4 miljoner euro 2020.
Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
De kalkylerade statsandelarna till kommunerna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde uppgår till sammanlagt 1 024 miljoner euro, vilket är en ökning med 96 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2019. För hobbyer i anknytning till skoldagen föreslås 5 miljoner euro 2020. Ökningen i statsandelen med 22 miljoner euro jämfört med nivån 2019 beror på en minskning av den nedskärning i statsandelen som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet. I anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna höjs statsandelen med 12 miljoner euro.
För stärkandet av priset per enhet för gymnasieutbildning föreslås 7,5 miljoner euro, varav 7,2 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin 2020.
För utbildning av fler arbetsplatshandledare föreslås 2,5 miljoner euro, varav 1,8 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin, för utveckling av den grundläggande konstundervisningen 2 miljoner euro, varav 0,9 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin och för stödjande av verkstadsverksamhet för unga 2 miljoner euro, varav 1,4 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin.
För förbättrande av kvaliteten och jämlikheten inom den grundläggande utbildningen föreslås 60 miljoner euro, varav 57 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin, och 25 miljoner euro till utveckling av kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken, varav 23,8 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin. För främjande av kontinuerligt lärande föreslås 5 miljoner euro, varav 2,5 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin.
För anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen och stödåtgärder i anslutning till undervisningen och handledningen föreslås 80 miljoner euro, varav 55,7 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin.
För att utvidga programmet Skolan i rörelse till olika åldersklasser föreslås 5,8 miljoner euro och för byggande av idrottsanläggningar 1,3 miljoner euro. För utvecklande av biblioteksväsendet föreslås 1 miljon euro. Dessutom anvisas 2,5 miljoner euro för utveckling av invandrarnas kompetens för att stärka förutsättningarna för sysselsättning.
Sänkningen av undervisnings- och kulturministeriets övriga statsunderstöd med 25 miljoner euro från 2019 till 2020 beror bl.a. på att understödet för genomförandet av reformen av yrkesutbildningen, understödet för åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen och understödet för försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik upphör samt på bortfallet av tillägg av engångsnatur.
Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
Kommunernas och den tredje sektorns roll i att främja integrationen av invandrare stärks bl.a. genom att statsunderstöd beviljas för kommunernas kompetenscentrumverksamhet, som enligt förslaget ska ökas med 4 miljoner euro. För rådgivningstjänster för invandrare föreslås 4 miljoner euro. För avtalsbaserat samarbete mellan staten, städerna och regionerna föreslås 15 miljoner euro, varav 14,7 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin, och för frivillig utveckling av regionerna föreslås 5 miljoner euro, varav 4,9 miljoner euro riktas till den kommunala ekonomin. Dessutom föreslås 1 miljon euro för Talent Hub-verksamheten.
Antalet kvotflyktingar höjs 2020 till minst 850 per år, och det föreslås därför ett tillägg på 0,5 miljoner euro till de ersättningar som betalas till kommunerna.
Miljöministeriets förvaltningsområde
Programmet Hållbar stadsutveckling fortsätter och för programmet föreslås 0,6 miljoner euro. I anslutning till MBT-avtalen anvisas 15 miljoner euro för understöd för kommunalteknik och 30 miljoner euro för MBT-startbidrag. Till förortsprogrammet riktas 4 miljoner euro. För ombyggnad av bostäder så att de lämpar sig för äldre föreslås 5 miljoner euro och för rivningsbidrag 8 miljoner euro 2020.
8.3. Effekterna av statens åtgärder på den kommunala ekonomin
I vidstående tabell ingår alla de statliga åtgärder som tas upp i budgetpropositionen och som har effekter på den kommunala ekonomin. Statens åtgärder stärker kommunernas ekonomi med 304 miljoner euro netto 2020.
Effekterna av statens åtgärder på kommunernas och samkommunernas ekonomi, mn euro, förändring 2019—20201)
Utgifter | Inkomster | Netto | |
1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut | |||
---|---|---|---|
FM, statsandelen för basservice | |||
Pensionsstöd till långtidsarbetslösa | -1,7 | -1,9 | -0,2 |
Överföring av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till FPA, minskning av kommunernas finansieringsandel | 0 | -9,5 | -9,5 |
Utvidgning av rätten till eftervård inom barnskyddet | 12 | 12 | 0 |
Minskning av den nedskärning som följer av konkurrenskraftsavtalet | 264 | 264 | |
Kompensation för nedskärningen av semesterpenningen (engångskompensation) | -237 | -237 | |
Tidigareläggning av undervisningen i A1-språket | 8 | 8 | 0 |
Besparing till följd av utvecklingen av närstående- och familjevården | -40 | -10 | 30 |
Effektivisering av den specialiserade sjukvården | -90 | -23 | 67 |
Subjektiv rätt till småbarnspedagogik | 7 | 7 | 0 |
Minskning av gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken | 7 | 7 | 0 |
Omfattande jour vid Vasa centralsjukhus | 1 | 1 | 9 |
Stöd för mångfalden i fråga om familjers livssituationer | 2 | 2 | 0 |
FM sammanlagt | 83 | 31 | 114 |
Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde | |||
Minskning av den nedskärning som följer av konkurrenskraftsavtalet | 0 | 22 | 22 |
Verkställande av reformen av yrkesutbildningen | -10 | -10 | 0 |
Understöd för åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen | -13 | -13 | 0 |
Främjande av jämlikheten och ökat deltagande inom småbarnspedagogiken | -3 | -3 | 0 |
Stödjande av undervisning för elever med främmande modersmål | -1 | 1 | 0 |
Ökning av utbudet av yrkesutbildning | -3 | -3 | 0 |
Genomförande av den nya gymnasielagen och utvecklande av kvaliteten på gymnasieutbildningen | -9 | -9 | 0 |
Verksamheten Skolan i rörelse | -3 | -3 | 0 |
Tidigareläggning av A1-språket inom den grundläggande utbildningen | -0,3 | -0,3 | 0 |
Kostnadseffekter till följd av gymnasiereformen | 0,3 | 0,3 | 0 |
Utvidgning av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik | -5 | -5 | 0 |
Främjande av jämlikheten inom och kvaliteten på den grundläggande utbildningen | -2 | -2 | 0 |
Stödjande av traditionell klubbverksamhet | -3 | -3 | 0 |
Verkstadsverksamhet för unga samt uppsökande ungdomsarbete | -1 | -1 | 0 |
Åtgärder för att motarbeta lockande och utnyttjande av barn och unga | -1 | -0,6 | 0,4 |
Möjlighet för alla att delta i hobbyer i samband med skoldagen | 9 | 5 | 4 |
Fastställande av pris per enhet för gymnasieutbildning | 17 | 7 | -10 |
Utveckling av den grundläggande konstundervisningen | 2 | 1 | -1 |
Ökning av utbildningen för arbetsplatshandledare | 2 | 2 | 0 |
Stödjande av yrkesutbildningen för idrottare | 0,4 | 0,4 | 0 |
Främjande av idrott och elitidrott | 1 | 1 | 0 |
Stödjande av verkstadsverksamheten för unga | 1 | 1 | 0 |
Kvalitet och jämlikhet inom den grundläggande utbildningen | 67 | 57 | -10 |
Kvalitet och jämlikhet inom småbarnspedagogiken | 28 | 24 | -4 |
Främjande av kontinuerligt lärande | 3 | 3 | 0 |
Anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen och stödåtgärder i anslutning till undervisningen och handledningen | 55 | 55 | 0 |
Utvidgning av programmet Skolan i rörelse | 6 | 6 | 0 |
Anläggning av idrottsanläggningar inkl. motionsspår | 1 | 1 | 0 |
Tillgång till allmänna bibliotek, bokbussar och samlingarnas mångsidighet | 1 | 1 | 0 |
Utveckling av invandrarnas kompetens för att stärka förutsättningarna för sysselsättning | 3 | 2 | 1 |
UKM sammanlagt | 145 | 138 | -7 |
Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde | |||
Tjänster som stöder boende hemma för frontveteraner | 0 | 50 | 50 |
Stärkt psykosocialt stöd till barn och unga i Uleåborg | -0,5 | -0,5 | 0 |
Servicestrukturreformen inom social- och hälsovården och vissa andra utgifter | 0,8 | 0,8 | 0 |
En bindande minimidimensionering för omsorgspersonalen i enheter med heldygnsomsorg | 5 | 5 | 0 |
Tillräckliga resurser för hemvård och utvecklande av närståendevården | 5 | 5 | 0 |
Nationell strategi för psykisk hälsa | 10 | 10 | 0 |
Tillgång till basservice | 60 | 60 | 0 |
Utökad forskningsfinansiering | 4 | 4 | 0 |
Slopande av den nedsättning av förmåner som ingår i aktiveringsmodellen | 0 | 10 | -10 |
Utveckling av barn- och familjetjänster samt fortsättning av programmet för utveckling av familjetjänster | 10 | 10 | 0 |
Tjänster för mödrar med missbruksproblem | 2 | 2 | 0 |
Projekt för utveckling av hemvården | 2 | 2 | 0 |
Utvidgning av försöken med personlig budget för personer med utvecklingsstörning | 3 | 3 | 0 |
Ett program för arbetsförmåga riktat till partiellt arbetsföra | 5 | 5 | 0 |
Utveckling av servicestrukturen för att trygga det andra inhemska språket | 0 | 1 | 1 |
Stärkande och utvecklande av vården i livets slutskede och den palliativa vården | 2 | 2 | 0 |
SHM sammanlagt | 117 | 158 | 41 |
Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde | |||
Kommunernas kompetenscentrumverksamhet | 4 | 4 | 0 |
Rådgivningstjänster för invandrare | 6 | 4 | -2 |
Avtalsbaserat samarbete mellan staten, städerna och regionerna | 18,5 | 14,5 | 4 |
Frivillig utveckling av regionerna | 6 | 5 | 1 |
Talent Hub | 2 | 1 | -1 |
Ersättningar för kostnader för flyktingar och asylsökande, höjning av flyktingkvoten | 0,5 | 0,5 | 0 |
ANM sammanlagt | 38 | 29 | -9 |
Miljöministeriets förvaltningsområde | |||
Projektet för en reform av miljöskyddet, statsrådets förordning om miljöskydd och andra författningar | -1 | 0 | -1 |
Ändring av terrängtrafiklagen | 0 | 0,15 | 0,15 |
Utveckling av miljöövervakningen | 0,27 | 0,08 | -0,19 |
Fortsättning av programmet för hållbar stadsutveckling | 1 | 1 | 0 |
Understöd för byggande av kommunalteknik, MBT | 15 | 15 | 0 |
Startbidrag, MBT | 30 | 30 | 0 |
Förortsprogrammet | 4 | 4 | 0 |
Understöd för iståndsättning av bostäder så att de lämpar sig för äldre | 5 | 5 | 0 |
Rivningsbidrag | 8 | 8 | 0 |
MM sammanlagt | 62 | 63 | 1 |
2. Ändringar i beskattning och avgifter | |||
Bortfall av skatteintäkter till följd av ändringar i inkomstskattegrunderna (-196 mn euro) och kompensation i form av statsandelar | 0 | 0 | 0 |
Höjning av avdrag som görs i beskattningen (-133 mn euro) och kompensation i form av statsandelar | 0 | 0 | 0 |
Begränsning av hushållsavdraget (+36 mn euro) | |||
Begränsning av rätten att dra av ränta på bostadslån (+11 mn euro) | 0 | 0 | 0 |
Permanentering av lagen om källskatt för löntagare från utlandet (-3 mn euro) och kompensation i form av statsandelar | 0 | 0 | 0 |
Ändringar i beskattning och avgifter sammanlagt | 0 | 0 | 0 |
3. Justering av kostnadsfördelningen | |||
FM | 0 | 102 | 102 |
UKM | 0 | 12 | 12 |
Justering av kostnadsfördelningen sammanlagt | 0 | 124 | 124 |
4. Ändringar som påverkar skatteinkomsterna | |||
Höjning av de minsta pensionerna | 50 | 50 | |
Effekterna av statens åtgärder sammanlagt | 278 | 582 | 304 |
1) Statsbudgeten har även sådan indirekt effekt på den kommunala ekonomin som inte har beaktats i denna tabell. Siffrorna i tabellen innehåller inte anslagsöverföringar mellan förvaltningsområdena. Som effekter av statens åtgärder har inte räknats självfinansieringsandelen i de statsandelar som kommunerna ansökt om. I tabellen har beloppen avrundats, och på grund av detta stämmer slutsummorna nödvändigtvis inte vid addering.