Statsbudgeten 2020

Förklaring:Det stöd som betalas till fartygen motsvarar allmänt beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöman erhållit från ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen och av de sjömanspensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar. För begränsat skattskyldigas del motsvarar stödet endast beloppet av den verkställda källskatten och av den sjukförsäkringsavgift som arbetsgivaren betalat.

År 2020 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2019—30.6.2020. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares socialskyddsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2019—31.10.2020 som ingår i de arbetsgivarprestationer som lämnats och betalats till skatteförvaltningen.

År 2018 betalades det 84,3 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det år 2020 i handelsfartygsförteckningen finns 117 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 102 lastfartyg och 15 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt ca 1 500 000 ton.

Förklaring:Villkoret för statligt stöd är att kommunerna förbinder sig att projektvis finansiera sin egen andel av det offentliga finansieringsstödet. Det offentliga finansieringsstödet, inklusive NTM-centralernas stöd för byanätverk, kan vara högst 90 % av projektets stödberättigande kostnader, men dock högst 100 % i de projekt som inletts efter den 15 juli 2017. Statens finansieringsandel enligt lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden är högst 33 % av bredbandsprojektets stödberättigande kostnader och kommunens finansieringsandel är 33 %. Kommunens finansieringsandel är 8 % eller 21,78 % i de kommuner för vilka finansieringen av ett bredbandsprojekt annars skulle bli en oskälig ekonomisk belastning med beaktande av kommunens ekonomiska bärkraft, bredbandsprojektets omfattning, tekniska utformningssätt, kommunens invånartäthet och projektets byggnadskostnader i relation till kommunens befolkningsmängd. Det statliga stödet beviljas i dessa fall förhöjt på motsvarande sätt, dock högst till ett belopp av 58 % av projektets stödberättigande kostnader om kommunens betalningsandel är 8 % och högst 44,22 % om kommunens betalningsandel är 21,78 %.

Statsrådet satte genom ett principbeslut den 4 december 2008 upp som mål att det senast den 31 december 2015 överallt i landet beroende på efterfrågan ska finnas tillgång till ett optiskt fibernät eller kabelnät som möjliggör 100 megabits förbindelser, eller något annat nät med jämförbara egenskaper. En anslutning till dessa nät med en högst två kilometer lång fast eller trådlös abonnentförbindelse medför att åtminstone 99 % av alla fasta bostäder och av fasta driftställen för företag och organisationer inom den offentliga förvaltningen kan använda sådana kommunikationstjänster och andra tjänster inom informationssamhället som kräver mycket stora överföringshastigheter. Tills vidare har målet inte uppnåtts. Byggandet av de nät som det fattats beslut om ska dock fortsätta och vid Transport- och kommunikationsverket behandlas stödansökningar. Stöd kan fortfarande beviljas enligt de fullmakter som förblivit oanvända under tidigare år.

Projektet finansieras genom anslag som beviljats tidigare år.

Förklaring:Med anslaget för säkerhetsverksamhet för vägtrafiken främjas de trafikpolitiska målen för säkerhet i vägtrafiken. Anslaget baserar sig på den trafiksäkerhetsavgift som tas ut hos försäkringsbolag och som intäktsförs under moment 11.19.05.

Målet med anskaffnings- och konverteringsstödet för personbilar är att främja en förnyelse av bilbeståndet så att allt fler personbilar fungerar med alternativa drivkrafter eller bränslen (el, bio- eller naturgas eller höginblandad etanol) och att därigenom minska de skadliga utsläpp som orsakas av trafiken.

Anslaget för utbildning inom järnvägsbranschen är avsett för en läroanstalt eller ett aktiebolag som erbjuder övergripande yrkesutbildning inom järnvägsbranschen för olika uppgifter och som är oberoende av aktörerna inom järnvägsbranschen.

Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en lotsningsavgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Det är därför meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster. Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).

Förklaring:Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Transport- och kommunikationsverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet och Finska viken som inte har någon vägförbindelse. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 220 000 personer år 2020. De utgifter som helhetsserviceavtalen orsakar är per passagerare ca 80 euro per resa och per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna ca 30 000 euro per år.

Syftet med stöden är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och godstransporter i Finska viken och i Åbolands skärgård.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har gällande avtal om produktion av förbindelsetrafiktjänster åren 2013—2021 för Nagu södra rutt och Nagu tvärtrafik samt för förbindelsfartygstrafiken på ruttområdet Houtskär—Iniö. Avtalen går ut vid utgången av 2021 och avsikten är att inleda upphandlingen av nya avtal under 2020.

Genom de nya fullmakterna tryggas köp av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken på de aktuella rutterna som helhetstjänster där tjänsteleverantörerna svarar för anskaffningen och underhållet av de fartyg som trafikerar rutterna. Helhetsservicen enligt avtalen ska gälla tidsperioden 1.5.2022—30.4.2027. Förbindelsefartygstjänsterna beräknas föranleda utgifter på ca 3 500 000 euro om året under åren 2022—2027. Hur stor fullmakt som behövs grundar sig på prisnivån för de nuvarande avtalen samt i huvudsak på den nuvarande verksamhetsmodellen.

Förklaring:Anslaget är avsett för utgifter som avses i lagen transportservice (320/2017) samt för vissa andra utgifter som hänförs till produktionen av kollektivtrafiktjänster och till främjandet och utvecklandet av kollektivtrafiken samt till mobilitetsstyrningen.

Staten ersätter i regel regionala köp direkt till trafikidkaren. Kommunerna betalar sin andel av kostnaderna. När det gäller trafik som ordnas enligt bruttomodellen får staten biljettinkomsterna som budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Utöver dessa inkomster budgeteras det också andra inkomster i anslutning till det riksomfattande biljett- och betalningssystemet. För 2020 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 2 500 000 euro som biljettinkomster som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om upphandling av tågtrafiken 2020 omfattar närtrafik utanför samkommunen Helsingforsregionens trafik och dessutom fjärrtrafik som sköts med rälsbussar. Avtalet om upphandlad trafik innehåller en option på fortsättning i 1,5 år till och med 6/2022. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik så som kommunikationsministeriet slår fast i sitt beslut om trafikplikt.

Syftet med stödet till fjärrtrafiken och närtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av färdsätten. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional nivå och på riksnivå som anses vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor och i den omfattning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget tillåter. Köpen möjliggör en högre servicenivå än den som enbart de direkta biljettintäkterna ger möjlighet till.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den offentliga persontrafik på landsbygden som kan ses som grundläggande service. Dessutom upphandlar de trafik till sin region genom konkurrensutsatta avtal i vars finansiering kommunerna kan delta. I statsrådets förordning om statsunderstöd för transportservice finns bestämmelser om grunderna för det stöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar. Utöver detta används finansieringen för kostnader för inrättande och användning av biljettsystemet.

Tyngdpunkten för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på planering av trafiken och främjande och utvecklande av samordningen av persontransporterna.

Staten stöder Samkommunen Helsingforsregionens trafik och trafiktjänsterna i stadsregionerna Tammerfors, Åbo och Uleåborg under förutsättning att finansieringen är kopplad till de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik (MBT) så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmet. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutningen till den myndighet som ansvarar för att ordna den offentliga persontrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. För att främja målen för energi- och klimatstrategin stöder staten en sådan utveckling av trafiktjänsterna i de stora stadsregionerna som främjar en digitalisering och tjänstefiering och som utvecklar interoperabla biljett- och betalningssystem som bygger på ett identifikationsbaserat bakgrundssystem.

Staten stöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Staten stöder trafiktjänsterna i de medelstora stadsregionerna under förutsättning att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om utveckling av trafiktjänsterna och att de deltar i finansieringen av utvecklingsåtgärderna med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna. För att främja målen för energi- och klimatstrategin stöder staten en sådan utveckling av trafiktjänsterna i de medelstora stadsregionerna som främjar en digitalisering och tjänstefiering och som utvecklar interoperabla biljett- och betalningssystem som bygger på ett identifikationsbaserat bakgrundssystem.

Flygtrafik kan upphandlas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten upphandlar flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av dessa förbindelsesträckor. I den upphandlade trafiken mellan Helsingfors och Nyslott reste år 2018 ca 10 800 passagerare. Avtalet om den regelbundna flygtrafiken på rutten Helsingfors—Nyslott gäller 8.1.2018—18.12.2020.

Målet med upphandlingen av fartygstrafiken i Kvarken är att garantera en passagerarfärjetrafik mellan Vasa och Umeå året om. År 2018 var antalet passagerare cirka 210 000. Statens betalningsandel är högst 50 % av kostnaderna för köpen. Det nuvarande årliga bidraget på 250 000 euro för avtalstrafiken bibehålls till slutet av den innevarande avtalsperioden 2020. Från och med 2021 deltar staten inte längre i drivandet av fartygstrafiken genom årliga köp av tjänster.

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja den offentliga persontrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. En förutsättning för beviljandet av statsunderstöd för utvecklingsprojekt är att de som får statsunderstöd deltar i kostnaderna för projektet med åtminstone en lika stor andel och att resultaten av utvecklingsprojekten även främjar de riksomfattande utvecklingsmålen.

Genom mobilitetsstyrning medverkar man till att öka både andelen offentlig persontrafik och andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Momentets rubrik har ändrats.

Förklaring:Enligt 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998) ska det för att täcka kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten enligt 7 § i lagen om Rundradion Ab (1380/1993) till fonden betalas ersättning ur ett anslag i statsbudgeten. Anslagsbeloppet justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Enligt 5 § i lagen om statens televisions- och radiofond används för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet årligen medel ur fonden till det belopp som avses i 3 § 2 mom. Medel får också användas för utbetalning av arvoden för förhandsprövning enligt 6 a § i lagen om Rundradion Ab samt för förvaltning av fonden. Medel ur fonden kan även i övrigt användas för att främja televisions- och radioverksamheten.

Överföringen till fonden för att täcka kostnaderna för den Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet finansieras med rundradioskatten.

Anslaget står utanför ramen.