Statsbudgeten 2020

Förklaring:Statsrådets kansli svarar i enlighet med vad som hör till dess ansvarsområde för biträdande av statsministern vid den allmänna ledningen av statsrådet samt vid samordningen av regeringens och riksdagens arbete. Till dess uppgifter hör samordningen och utvecklandet av Finlands EU-politik, statsrådets kommunikation och samordningen av statsförvaltningens kommunikation samt statens ägarpolitik och ägarstyrningen av de statsägda bolag som är underställda statsrådets kansli.

Statsrådets kansli har till uppgift att leda, samordna och utveckla statsrådets och dess ministeriers gemensamma förvaltning samt deras interna planering av verksamheten, ekonomin och tillvägagångssätten och att producera gemensamma tjänster och utveckla statsrådets gemensamma verksamhetskultur.

Dessutom svarar statsrådets kansli för samordningen av målen för statens sektorsforskning, för regeringens framtidsarbete och för samordningen av det nationella verkställandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Statsrådets kansli tryggar statsministerns och regeringens verksamhetsförutsättningar under alla omständigheter och svarar för prognostiseringen och planeringen av samhällspolitiken på lång sikt samt för regeringens strategiarbete.

Statsrådets kansli sköter de uppgifter som hör till dess ansvarsområde i enlighet med regeringsprogrammet. Statsrådets kansli följer genomförandet av regeringsprogrammet och bidrar till att genomföra de mål som nämns i programmet.

Vid ingången av regeringsperioden påverkas Finlands omvärld av flera förändringsfaktorer med betydande konsekvenser, nämligen klimatförändringen, globaliseringen, urbaniseringen, den åldrande befolkningen och den tekniska utvecklingen.

En utvecklingsfaktor som just nu är central med hänsyn till statsrådets kanslis uppgifter är förändringen i värderingarna och attityderna och den förändrade inställning till det politiska systemet och till det samhälleliga beslutsfattandet som följer av detta. Tillsammans påverkar de förutsättningarna för det demokratiska styret, de politiska lösningarna och innehållet i regeringsprogrammet.

Bland externa faktorer är Europeiska unionens, nationalstaternas och ekonomins utveckling viktiga för Finland. Finland är en del av den europeiska och nordiska värdegemenskapen. Statsrådets kansli har en central ställning i beredningen och samordningen av EU-ärenden. Finland påverkar effektivt EU:s riktlinjer och EU:s utveckling. Samarbetet intensifieras på internationell nivå, bl.a. genom att samarbete utvecklas när det gäller att bereda sig på hybridhot.

Utvecklingen i fråga om ekonomin och sysselsättningen har varit relativt stark under de senaste åren. Högkonjunkturen förutspås emellertid ta slut, vilket ställer begränsningar beträffande de resurser som står till förfogande för den offentliga ekonomin. För att de offentliga utgifterna ska finansieras på ett hållbart sätt krävs det hållbar ekonomisk tillväxt som baserar sig på ökad sysselsättning och arbetsproduktivitet.

Också den tekniska utvecklingen, den digitala verksamhetskulturens framfart och förändringarna i arbetslivet återspeglas i omvärlden. Statsrådets kansli bör vara en föregångare när det gäller att ta i bruk ny teknik och införa nya verksamhetssätt inom den offentliga förvaltningen. Informationssäkerhet samt användbara och funktionssäkra informationssystem är kritiska faktorer. Den strategisk ledningen av cybersäkerheten utvecklas och samordningen ökas.

I statsrådets arbete framhävs samordning och skapandet av en helhetssyn. De centrala problem som behandlas i statsrådet spänner över flera samhällsområden. För att regeringen ska fungera effektivt krävs det att ledningen har en övergripande helhetsbild och ett välfungerande samordningsarbete. Detta stöds genom åtgärder som främjar en enhetlig verksamhetskultur inom statsrådet samt genom förvaltningsövergripande projekt som avser informationssystem och tillvägagångssätt, som till betydande delar kommer att slutföras före utgången av 2020.

De lokaler som statsrådet och ministerierna förfogar över kommer att utvecklas genom lösningar enligt planen för statsrådets lokaler, som sträcker sig till 2025. Avsikten är att projekt för grundlig reparation och ombyggnad av statsrådets lokaler i kvarteret kring statsrådsborgen och i statsrådskvarteret ska genomföras 2021—2026. Därefter kommer en betydande del av regeringens och ministeriernas verksamhet att vara koncentrerad till statsrådsborgen och dess omedelbara närhet.

Justitiekanslersämbetet är ett självständigt ämbetsverk vars anslag finns under ett eget kapitel under statsrådets kanslis huvudtitel. Där fastställs även ämbetsverkets samhällspolitiska mål och verksamhetsmål.

Justitiekanslersämbetet stöder justitiekanslern och biträdande justitiekanslern vid övervakningen av lagligheten i statsrådets och republikens presidents ämbetsåtgärder, laglighetsövervakningen av domstolar, övriga myndigheter och andra som ålagts ett offentligt uppdrag samt tillsynen över advokaters verksamhet.

I statsrådets kanslis egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet. Vid valet av styrelseledamöter till statligt helägda bolag beaktas jämställdhetsaspekter så att bägge könens andel av antalet styrelseledamöter är minst 40 procent. Anslagen under huvudtiteln bedöms dock inte ha någon betydande inverkan på jämställdheten mellan könen.

Statsrådets kansli ansvarar under ledning av statsministern för den nationella samordningen och verkställigheten av hållbar utveckling och för verkställigheten av den globala agendan för hållbar utveckling, Agenda 2030. Statsrådets kansli samordnar Finlands åtgärder i EU i syfte att främja Agenda 2030 och hållbar utveckling. Också generalsekretariatet för Finlands kommission för hållbar utveckling finns vid statsrådets kansli. Statsrådets kansli stöder de andra ministeriernas arbete och främjar genomförandet av de politiska principerna för hållbar utveckling samt ansvarar för uppföljningen av genomförandet av Agenda 2030. Den hållbara utvecklingens status följs i Finland upp med ett uppföljnings- och utvärderingssystem som ska stärka kopplingen mellan forskningsdata om hållbar utveckling och det politiska beslutsfattandet. Under regeringsperioden genomförs bland annat en färdplan i syfte att nå målen i Agenda 2030, och ett rundabordsforum för klimatpolitik inrättas i samband med kommissionen för hållbar utveckling.