Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2020

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Miljöministeriet arbetar för en hållbar livsmiljö och grön tillväxt. De strategiska prioriteringarna i verksamheten är 1. En god miljö och biologisk mångfald, 2. Ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle och 3. En hållbar stadsutveckling. Förvaltningsområdet har ett nära samarbete med andra förvaltningsområden och intressentgrupper.

Bekämpningen av klimatförändringen samt de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten är att naturresurserna ska utnyttjas material- och energieffektivt och med strävan till ett slutet återvinningskretslopp av material, vilket minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella förändringar, styrmedel och försöksverksamhet som främjar en koldioxidsnål cirkulär ekonomi och bioekonomi samt ren teknik. De lösningar som genomförs på nationell nivå betjänar också den exportfrämjande verksamheten.

Bekämpningen av klimatförändringen och anpassningen till förändringen för att uppnå EU:s klimat- och energimål som sträcker sig till 2020—2050 kräver effektiva åtgärder. Finland verkar för att genomförandet av Parisavtalet och det övriga klimatsamarbetet framskrider enligt överenskommelse såväl i EU som inom ramen för FN:s klimatkonvention. Finland deltar i verkställandet av EU:s klimat- och energipaket, som sträcker sig till 2030, och i beredningen av uppdateringen av målen för 2030 så att de motsvarar kraven på 1,5 grader. Genom en revidering av klimatlagen säkerställer man på nationell nivå tillräckligt ambitiösa mål och förutsägbarhet i klimatpolitiken. Planen för regeringens klimatpolitik på medellång sikt som sträcker sig till 2030 bidrar till kostnadseffektivare utsläppsminskande åtgärder. Genom de ambitiösa klimatmålen skapas en ny slags tillväxt och en marknad för koldioxidsnåla teknologier och lösningar.

Den nationella klimat- och energipolitiken syftar bl.a. till att förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt öka produktionen och användningen av förnybar energi. En förenhetligad struktur i stadsregionerna främjas genom att markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken samordnas och genom att livsmiljöns kvalitet, de sociala konsekvenserna och kostnadseffektiviteten samtidigt beaktas.

En åtgärdshelhet genomförs som syftar till att stödja en minskning av klimatavtrycket i boende och energieffektiviteten i det existerande byggnadsbeståndet förbättras. Genomförandet av färdplanen för koldioxidsnålt byggande fortsätter och författningsstyrningen som baserar sig på klimatavtrycket under en byggnads livscykel utvecklas.

Beaktandet av den biologiska mångfalden, vatten- och havsskyddet, en hållbar användning av naturresurserna och möjligheterna att nyttja naturen för rekreation liksom landskapsvården i beslutsfattandet främjas genom övergripande samarbete. För att uppnå en god status i yt- och grundvattnet och i Östersjön förutsätts det framför allt att eutrofieringen och belastningen av skadliga ämnen minskas, att de risker som dessa ämnen medför hanteras och att mångfalden i vatten- och havsnaturen skyddas. Genomförandet av de vatten- och havsförvaltningsplaner som sträcker sig till 2021 stärks genom programmet för effektiviserat vattenskydd på så sätt att ibruktagandet av effektivare åtgärder utvidgas. Lösningar på hur näringsämnen ska återvinnas tas fram för att minska eutrofieringen av vattendragen och öka Finlands självförsörjning när det gäller näringsämnen. En minskning av spridningen av farliga kemikalier samt miljöbelastningen kräver gränsöverskridande samarbete mellan staterna.

Förlusten av biologisk mångfald hejdas och ett gynnsamt tillstånd tryggas till 2030 genom att inleda ett handlingsprogram för förbättrande av livsmiljöerna samt genom effektivare andra åtgärder för att skydda hotade arter och naturtyper. Dessutom ska klimatsmarta skyddslösningar och möjligheterna till ekologisk kompensation utredas och andra förutsättningar för att reformera naturvårdslagstiftningen utvärderas. Trycket på den biologiska mångfalden ska minska och ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en bioekonomi som beaktar den biologiska mångfalden ska främjas.

En totalreform av markanvändnings- och bygglagstiftningen bereds i syfte att svara på förändringarna i omvärlden, såsom bl.a. klimat- och energifrågorna, differentieringen av regionstrukturen, befolkningsförändringar, stadsregionernas tillväxt och urbaniseringen, nya färdsätt samt digitaliseringen och förändringar i förvaltningsstrukturerna. Med hjälp av digitaliseringen förbättras i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen tillgången till uppgifter som gäller planeringen av områdesanvändningen och byggandet och begripligheten i planeringen samt främjas deltagandet och det kunskapsbaserade beslutsfattandet. En av de centrala metoderna är att uppgifter om den byggda miljön samlas in med hjälp av nationellt interoperabla tjänsteplattformar och datastrukturer.

I de stora tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, bidrar det otillräckliga utbudet av bostäder till att höja hyrorna och priserna till en hög nivå. Efterfrågan på bostäder i centrumen kommer även i fortsättningen att öka snabbt i och med att arbetsplatserna starkt koncentreras till dessa områden. Rimliga boendekostnader har en central betydelse när det gäller att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet samt regionernas och medborgarnas välfärd. Partnerskapet mellan staten och de stora stadsregionerna fortgår inom stadsutvecklandet med hjälp av avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT), och deras bindande verkan förstärks. Kolneutrala stadsregioner byggs, bostadsproduktionen utökas och andelen hållbara färdsätt av de olika sätten att färdas höjs.

Smidigheten i miljörelaterade bedömnings- och tillståndsförfaranden för projekt främjas på så sätt att den reformerade lagstiftningen om miljöskydd verkställs. Samtidigt säkerställs en hög nivå på miljöskyddet samt medborgarnas möjligheter att påverka beslutsfattande som gäller miljön. I fråga om miljöskyddslagen utarbetas en bedömning av hur de otaliga successiva reformerna har fungerat och vilken verkan de har haft. Dessutom bereds ett subsidiärt finansieringssystem för det miljöansvar som behövs för bekämpning av miljörisker och ersättning av miljöskador. Det nationella luftvårdsprogrammet 2030 genomförs.

Övergången till en cirkulär ekonomi är ännu på hälft och den främjas genom flera åtgärder bl.a. på så sätt att den riksomfattande avfallsplanen och den nationella färdplanen för plast genomförs och genomförandet av den helhet som inbegriper sex direktiv om avfallssektorn samt direktivet om engångsplast genomförs. Konsekvenserna av genomförandet av direktiven kommer till synes på många sätt – återvinningen effektiviseras, producentansvarssystemen utvidgas och förnyas, användningen av vissa plastprodukter begränsas och en del av användningen minskas och uppföljningen och rapporteringen utvecklas. Dessutom arbetar man för hållbarare offentliga upphandlingar och tar i bruk nya frivilliga s.k. green deal-avtal samt en riksomfattande dataplattform för avfall och biprodukter, dvs. Materialtorget. Målet är att främja en cirkulär ekonomi vid byggande och att avveckla hinder för den inom EU genom att under Finlands ordförandeskap ta upp till diskussion att återanvändning och återvinning av byggprodukter ska tas in som en del av den kommande revisionen av byggproduktförordningen.

Jämställdheten mellan könen främjas inom miljöministeriets förvaltningsområde genom författnings- och informationsstyrning bl.a. vid styrningen av och beslutsfattandet om den byggda miljön. Anslagen i budgeten bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på jämställdheten mellan könen. I förvaltningsområdets egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet.

Hållbar utveckling

Miljöministeriet främjar bekämpningen av klimatförändringen, den cirkulära ekonomin, skyddet av den biologiska mångfalden samt en hållbar stadsutveckling och träbyggande.

De åtgärder som ingår i den klimatpolitiska plan på medellång sikt som sträcker sig till 2030 genomförs. Programmet för återvinning av näringsämnen samt programmet för effektiviserat vattenskydd genomförs.

Miljöministeriet strävar efter att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden bl.a. genom handlingsprogrammet för förbättrande av livsmiljöerna, genom att skydda hotade naturtyper och arter, genom att vidta åtgärder som ingår i myrskyddet och genom METSO-handlingsplanen.

Syftet med färdplanen för koldioxidsnålt byggande är att före 2025 koppla byggnaders klimatavtryck till författningsstyrningen av byggandet. Träbyggande främjas i enlighet med åtgärdsprogrammet med ca 2 miljoner euro 2020. Miljöministeriet främjar produktionen av hyresbostäder till rimligt pris och förbättrar boendeförhållandena för olika befolkningsgrupper samt främjar energiprestandan och koldioxidneutraliteten i bostadsbeståndet.

Miljöministeriet ställer upp följande tre mål för ansvarsområdets samhälleliga effekter:
1. En god miljö och biologisk mångfald
  • — God miljöstatus har uppnåtts i Östersjön och i vattendragen
  • — Förlusten av biologisk mångfald har stoppats och ett gynnsamt tillstånd tryggats
  • — Livsmiljön bidrar till människors välbefinnande
  • — Miljöriskerna har identifierats och är under kontroll.
2. Ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle
  • — Finland har minskat sina växthusgasutsläpp betydligt
  • — Naturresurserna nyttjas på ett sparsamt och hållbart sätt
  • — Cirkulär ekonomi innebär samhällsförnyelse
  • — Byggnadernas livscykel är koldioxidsnål och materialeffektiv.
3. Hållbar stadsutveckling
  • — Stadsregionerna bidrar till en hållbar tillväxt i regionerna
  • — Närmiljöerna är socialt och ekologiskt hållbara
  • — Det finns bostäder som svarar på olika befolkningsgruppers behov
  • — Utvecklingen i stadsregionerna och på landsbygden stöder och står i samspel med varandra.
Förbättring av produktiviteten

Att öka produktiviteten inom den offentliga sektorn utgör ett led i regeringens finanspolitiska strategi. Strävan är att bevara verksamhetens effektivitet och serviceförmågan trots de minskade resurserna.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2019
ordinarie
budget
2020
budgetprop.
       
35.10.63 Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)    
  — bevillningsfullmakt 10 10

Förvaltningsområdets anslag 2018—2020

    År 2018
bokslut
1000 €
År 2019
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2020
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2019—2020
    1000 € %
 
01. Miljöförvaltningens omkostnader 61 492 57 616 69 427 11 811 20
01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 27 034 26 227 34 888 8 661 33
04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 24 311 23 024 23 374 350 2
29. Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 7 712 6 435 9 435 3 000 47
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 2 435 1 930 1 730 -200 -10
10. Miljö- och naturvård 109 410 123 112 179 053 55 941 45
20. Bekämpning av miljöskador (reservationsanslag 3 år) 7 100 18 200 4 400 -13 800 -76
21. Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år) 2 440 2 690 30 340 27 650 1028
22. Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år) 16 525 18 175 20 235 2 060 11
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 34 760 35 369 57 844 22 475 64
(60.) Överföring till oljeskyddsfonden (reservationsanslag 3 år) 3 000 3 000 -3 000 -100
61. Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år) 9 052 16 022 15 542 -480 -3
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 29 621 26 830 48 630 21 800 81
(65.) Oljeavfallshantering som finansieras med oljeavfallsavgiften (reservationsanslag 3 år) 1 000 1 000 -1 000 -100
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 1 812 1 826 2 062 236 13
(70.) Fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år) 4 100 0
20. Samhällen, byggande och boende 12 446 23 656 29 413 5 757 24
01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år) 4 926 4 806 5 713 907 19
04. Inrättande av ett digitalt register och en digital plattform för den byggda miljön (reservationsanslag 3 år) 7 300 7 300 0
30. Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster (reservationsanslag 2 år) 1 000 1 000 1 000 0
32. Understöd för avskaffande av bostadslöshet och utvecklande av statistikföringen av bostadslöshet (reservationsanslag 3 år) 3 300 3 300 0
52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år) 1 500 1 500 5 500 4 000 267
55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 4 170 15 500 4 900 -10 600 -68
60. Överföring till Statens bostadsfond 0 0 0
64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år) 850 850 1 700 850 100
Sammanlagt 183 348 204 384 277 893 73 509 36
  Det totala antalet anställda 865 839 892