Statsbudgeten 2020

Förklaring:Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde driver man en tillväxtpolitik som främjar en hållbar ekonomisk tillväxt. Tillväxten ska vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Tillväxtpolitiken binder samman enskilda politikområden inom förvaltningsområdet, särskilt innovations- och näringspolitiken, sysselsättnings-, företagsamhets-, konsument-, konkurrens-, region-, naturresurs-, energi- och klimatpolitiken samt de politikområden som gäller utveckling av arbetslivet och integration av invandrare.

Bekämpningen av klimatförändringen, ett fullskaligt utnyttjande av arbetskraftsinsatsen och främjandet av ökad tillväxt är viktiga målsättningar inom förvaltningsområdet. Under denna regeringsperiod är målet för sysselsättningsgraden 75 % och målet för arbetslöshetsgraden 4,8 %.

Företagens tillträde till världsmarknaden och deras konkurrenskraft där är av avgörande betydelse. Framgångsrika företag sysselsätter och kan betala konkurrenskraftiga löner och investera i förutsättningar för framtida tillväxt. Arbets- och näringsministeriet arbetar för att få Europas inre marknad att fungera bättre och främjar via åtgärder inom förvaltningsområdet företagens tillträde till tillväxtmarknader i tredjeländer. Arbets- och näringsministeriet främjar en fungerande och konkurrensutsatt hemmamarknad, vilket bidrar till att stärka företagens förmåga till framgång också på den internationella marknaden.

Företagens framgång grundar sig allt mer på kunnande och på förmågan att kommersiellt utnyttja de möjligheter som teknologi och nya lösningar ger. Ett välfungerande nationellt innovationssystem ger företagen möjligheter att lyckas och är lockande för finländska och utländska investerare och för aktörer inom forskning, utveckling och innovationer. Aktörerna inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde stöder företagens innovationsverksamhet med målet att kunnandet ska få en bred spridning inom samhällsekonomin.

Tillgången till kapital och en fungerande kapitalmarknad stöder tillväxten. Ett mål inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde är att med hjälp av särskilda finansiella instrument komplettera den privata kapitalmarknadsverksamheten inom branscher med marknadsbrist. Särskilt inom den internationella exporten är målet att garantera jämlika konkurrensförhållanden för finländska företag.

Förekomsten av stora företag och sådana företags framgång är av avgörande betydelse. Att trygga förutsättningarna för företagsverksamhet för företag av alla storlekar är ett sätt att stödja tillväxtmålen för hela ekonomin. Arbets- och näringsministeriet främjar företagsamhet och tillväxt på många plan. Ett ekosystembaserat tillvägagångssätt betonar nätverk och växelverkan mellan företag av olika storlek och forskningsorganisationer.

Arbets- och näringsministeriet har som mål att naturresurserna ska användas som bas för en hållbar och modern ekonomisk verksamhet såväl vid första användningen som vid återanvändning. Genom utnyttjandet av naturresurser och främjandet av cirkulär ekonomi eftersträvas en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar affärsverksamhet, bättre konkurrenskraft och nya sysselsättningsmöjligheter för företagen.

Arbets- och näringsministeriet främjar en fungerande arbetsmarknad och en utveckling av arbetslivet. Målet är att minska arbetslösheten, främja en snabb sysselsättning och påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens och genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutvecklingen, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i yrkeslivet stöds med hjälp av tjänster som beaktar företagens behov. Kompetensen hos arbetssökande uppdateras för att förbättra företagens tillgång till kompetent arbetskraft. Spelregler i arbetslivet är en viktig del av en fungerande arbetsmarknad. Sysselsättningen av personer med svag ställning på arbetsmarknaden stöds genom ett urval av arbetskraftspolitiska metoder.

För att företagens verksamhetsförutsättningar ska kunna säkerställas är det nödvändigt att trygga tillgången till kunnig arbetskraft. Utöver att höja sysselsättningsgraden för den finländska arbetskraften vill aktörerna inom förvaltningsområdet underlätta arbetskraftsinvandring för näringslivets behov. Det är viktigt att höja sysselsättningsgraden bland de utlänningar som redan finns i landet och att integrera dem.

För att bekämpa klimatförändringen och reagera på omvälvningen inom den cirkulära ekonomin behöver vi nytt kunnande som förenar olika branscher. Skapandet av nytt kunnande, smidighet i fråga om arbetskraftens kompetens och en tillräckligt stor kunnig arbetskraft kommer att utgöra kärnan i konkurrenskraften. Möjligheterna till sysselsättning i anslutning till naturresurser och kunnande ska utnyttjas också på det regionala planet.

Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde arbetar man för att utnyttja särskilda starka sidor som förbättrar den hållbara ekonomiska tillväxten och livskraften i landets olika regioner. Förvaltningsområdet ser också över sina tillvägagångssätt och främjar företagens verksamhetsförutsättningar genom att tillhandahålla sådana främst digitala affärsorienterade ekosystem av tjänster som är lätta att använda och genom att göra också företagen delaktiga i utvecklandet av tjänster. På det regionala planet ser man även till att det finns ett fungerande servicesystem för företag och arbetskraft. Användningen av europeiska finansiella instrument utgör en del av tillväxtstrategin.

Tryggad tillgång till energi till skäligt pris är en av grunderna för ekonomisk tillväxt. Minskade koldioxidutsläpp inom produktionen och användningen av energi och inom industrin spelar en central roll när det gäller att nå koldioxidneutralitet före 2035. Samtidigt ska kommersialiseringen av nya energilösningar och av ren teknik utgöra en del av den finländska tillväxtpolitiken.

Arbets- och näringsministeriet ställer preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde för 2020:

Inom systemet för planering av områdesanvändningen beaktas olika befolkningsgruppers behov inom regionutvecklingen som helhet. För att säkerställa jämställdheten mellan könen fästs särskild uppmärksamhet vid att båda könens deltagande i de organ som ingår i planeringssystemet tryggas. Till exempel ska de av landskapens samarbetsgrupper som är i central ställning med tanke på inriktningen och samordningen av utvecklingsåtgärderna inom regionerna följa jämställdhetslagen i fråga om sin sammansättning.

När det gäller regionutvecklingen är regionutvecklingsmyndighetens alla uppgifter till sin natur könsneutrala. Regionutvecklingsåtgärderna samlas i regel i planer och program, vid vilkas beredning de krav på främjande av jämställdheten mellan kvinnor och män som såväl den nationella lagstiftningen som EU-lagstiftningen ställer bör beaktas. I programarbetet för regionutveckling beaktas bägge könens behov och möjligheter. Jämställdhetsaspekten utsträcks till att även omfatta planeringen, genomförandet och utvärderingen av projekt.

Arbetsmarknadens indelning i kvinnliga och manliga yrken och branscher kan brytas bl.a. genom åtgärder som främjar sysselsättningen och företagsamheten. Effektiv arbetskrafts- och företagsservice uppmuntrar till kompetensutveckling och rörlighet på arbetsmarknaden, vilket är av största vikt i synnerhet vid omstruktureringar.

Skillnaden mellan könen när det gäller arbetslöshet har minskat under de senaste årtiondena. Den större andelen män som deltar i arbetskraftsutbildning förklaras med att männens utbildningsnivå är lägre. Kvinnor söker sig dock till andra arbets- och näringstjänster mer aktivt än män.

Målet för Finlands strukturfondsprogram ”Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020” är både att främja jämställdheten mellan könen och att eliminera könsdiskriminering. Könsmångfalden bör beaktas inom ramen för jämställdheten mellan könen. Inom programmet genomförs den dubbla strategin för främjande av jämställdheten mellan könen genom särskilda jämställdhetsprojekt med en egen investeringsprioritet. Dessutom främjas jämställdheten genom att genusperspektivet integreras i verksamheten inom alla projekt. Med integreringsprincipen avses att jämställdheten ska beaktas i allt samhälleligt beslutsfattande och all samhällelig verksamhet. I strukturfondsprogrammet utgör likabehandling och jämställdhet mellan könen horisontella och övergripande teman.

Under de fem första åren av genomförande har det inom ramen för programmet inletts 266 projekt som delfinansieras av ESF och 25 projekt som delfinansieras av Eruf och där likvärdighet utgör en central del av projektet. Dessa projekt utgör 17 % (123 miljoner euro) av den reserverade offentliga ESF-finansieringen och 0,5 % (5 miljoner euro) av Eruf-finansieringen. Antalet projekt där principen om likvärdighet har integrerats är i fråga om ESF 452 (offentlig finansiering 202,7 miljoner euro, 33 % av ESF-finansieringen) och i fråga om Eruf 1 191 (offentlig finansiering 258,5 miljoner euro, 24 % av Eruf-finansieringen).

På motsvarande sätt är antalet projekt där genusperspektivet har integrerats 409 i fråga om ESF (offentlig finansiering 231,7 miljoner euro, 31 % av ESF-finansieringen) och 1 159 i fråga om Eruf (offentlig finansiering 249,1 miljoner euro, 23 % av Eruf-finansieringen). Inom programmet har det inletts 89 projekt som förbättrar i synnerhet kvinnors ställning och 32 som förbättrar mäns ställning (Eruf och ESF sammanlagt).

Arbets- och näringsministeriet genomför energi- och klimatstrategin, skapar hållbara bioekonomiska lösningar och cleantech-lösningar, genomför färdplanen för cirkulär ekonomi tillsammans med olika aktörer, stöder innovationer inom hållbar utveckling, främjar tillgången på kunnig arbetskraft på den föränderliga arbetsmarknaden, förebygger marginalisering och främjar integrering av invandrare.

År 2020 används för genomförande av energi- och klimatstrategin 110 miljoner euro av fullmakten för energistöd. Det beräknas att det för produktionsstödet för förnybar energi används 232,6 miljoner euro. Dessutom stöds den cirkulära ekonomin med investerings- och innovationsstöd.