Statsbudgeten 2008

2. De ekonomiska utsikterna de närmaste åren

2.1. Den internationella ekonomin

Endast under den andra oljekrisen 1979—1980 har världsmarknadsprisetpå råolja reellt varit högre än förra året. Trots det höga prisetökade tillväxten inom världshandeln till 9 % år 2006 ochökningen av världsproduktionen till 5,5 %. Tack vare degoda grundläggande faktorerna är ingen betydande avmattning attvänta ännu under de närmaste åren och således torde tillväxten fortsättai en takt av 5 %.

Den långsammare ekonomiska tillväxten i Förenta staterna avspeglasi utvecklingen av världsekonomin, men endast i ringa mån. Grundenför tillväxten håller emellertid på att stärkas i Europa, som ärviktigt för Finlands export. Den snabba tillväxten i Asien ser utatt accelerera trots att Kinas regering försöker dämpa för snabbtökande investeringar och överhettning. På grund av stor efterfråganär genomsnittspriset på olja fortfarande högt, men är 2007 någotlägre än 2006. Prisökningen på andra insatsvaror har börjat jämnasut, men förändringen jämfört med året innan ser inte ut att blinämnvärt mindre.

Styrräntorna har höjts en längre tid, men nu håller situationenpå bägge sidor av Atlanten på att utvecklas i olika riktning. Förentastaterna följer noggrant utvecklingen såväl i fråga om produktionoch efterfrågan som i fråga om priser. Än så länge är centralbankendär mera oroad över prisstegringen än över den långsammare produktionsökningen.Centralbanken i euroområdet följer i enlighet med sitt uppdrag dettryck att höja räntorna som orsakas av prisstegringen och nu särskiltav löneförhöjningar och har signalerat sin avsikt att fortsättahöja styrräntan. I Japan har förutsättningarna för en aktivare räntepolitikblivit bättre.

I Förenta staterna yttrar sig problemen på bostadsmarknadensom osäkerhet på finansmarknaden. Man tror fortfarande att situationenreder upp sig utan att landet drabbas av en kris eller svår recession.Ett annat problem i landet är yttre obalans även om försämringenav bytesbalansen i förhållande till bruttonationalprodukten harstannat upp åtminstone för en tid. Konsumenternas förtroende harökat och den privata konsumtionen återhämtat sig. Centralbankenhar hållit styrräntan på 5¼ %. Inflationstrycket har intelättat, vilket begränsar utrymmet för penningpolitiken. Tillväxttaktenmattas av 2007 till under 2 %. Den långsammare tillväxteni Förenta staterna stöder en mera balanserad utveckling av den internationellaekonomin och ett ökat sparande skulle stärka den ytterligare. Underskotteti den offentliga ekonomin har minskat, men utvecklingen hotar attbli tillfällig. Produktionen torde öka nästa år med något över 2 %.

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

I euroområdet har den kraftiga ökningen av efterfrågan fortsattoch produktionen förväntas öka med 2,6 % 2007, dvs. nästanlika mycket som 2006. Investeringarna är den efterfrågepost somökar snabbast, men ökad sysselsättning och större löneförhöjningarän under tidigare år har stärkt hushållens förtroende och ökat denprivata konsumtionen. Arbetslösheten beräknas minska till 7 %2007. I fråga om tillväxten har skillnaderna mellan de största euroländernaminskat. Produktionen ökar nästa år med 2,3 %.

Skatteinkomstökningen har varit överraskande stor och underskotteti den offentliga ekonomin har minskat mer än beräknat. Utsikternaför den offentliga ekonomin har blivit bättre och om den goda ekonomiskatillväxten fortsätter förväntas euroländerna få bukt på de alltförstora underskotten redan nästa år. Den offentliga skulden minskartill 65 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Den starkare euron har minskat det kostnadstryck som följerav importpriserna och stegringen i konsumentpriserna har sedan förrahösten underskridit centralbankens 2-procentsgräns. Styrräntan harhöjts till 4 %.

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

I Finland ökade den ekonomiska tillväxten år 2006 till 5 %och var övergripande, vilket gav ett gott utgångsläge för dettaår. I början av året ökade den den ekonomiska aktiviteten i samma taktsom 2006 och främjades av den utländska efterfrågan och framförallt av den inhemska konsumtions- och investeringsefterfrågan. Företagensoch hushållens konjunkturförväntningar är klart högre än vanligtoch således kommer ingen betydande avmattning av tillväxten attske under andra hälften av året. År 2007 förväntas bruttonationalproduktenöka med ½ %. Förtroendet för den ekonomiska utvecklingenär till stora delar starkt och de grundläggande faktorerna stödertillväxten, men resursbegränsningarna och flaskhalsarna på arbetsmarknadenutgör ett större hot mot tillväxten än tidigare. Högkonjunkturenfortsätter in på år 2008, men pris- och kostnadstrycken samt denökade osäkerheten inom världsekonomin dämpar den ekonomiska aktiviteten ochdärför beräknas totalproduktionen nästa år öka endast med drygt3 %.

Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning 1990—2008**

Den internationella efterfrågan förblir stark, såvida inga negativaöverraskningar inträffar. Industrins orderstockar är därför på enhög nivå och utbudsbegränsningar har blivit vanligare. Dessutomupplever vartannat företag inom byggbranschen och vart fjärde företaginom servicebranscherna att tillgången på yrkesskicklig arbetskraftutgör ett hinder för ökad produktion. I takt med att produktionenökar långsammare ökar inkomsterna snabbare och det finns en risk attindustrins prismässiga konkurrenskraft småningom börjar försvagas.I den inhemska ekonomin är också de stora produktionsvariationernainom elektronikindustrin tillsammans med resursbegränsningar enkälla till osäkerhet. Den privata konsumtionen finansieras fortsättningsvis genomökad skuldsättning och minskat sparande. Hushållens stora skuldsättningtillsammans med de ökade utgifterna för skuldskötsel och höga prisernabromsar bostadsinvesteringarna. Bostadspriserna är reellt redanpå samma nivå som 1989.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

Utrikeshandeln

Andelen varor tillverkade i länder med låg kostnadsnivå harökat i den inhemska efterfrågan och produktionen redan under fleraårs tid. År 2006 ökade varuexporten igen snabbare än importen ochnettoexportens andel av ökningen av bruttonationalprodukten svängdeuppåt.

I år och nästa år jämnar tillväxten i utrikeshandeln ut sigmen fortsätter ändå stark. Exporttillväxten stöds av att världsmarknadendrar bra och särskilt av den ökande efterfrågan inom euroområdet.Med undantag för den traditionella metallindustrin har dock exportutsikternablivit osäkrare och 2007 och 2008 torde tillväxten inom den totalaexporten bli långsammare än tillväxten inom världshandeln.

Konsumtion

Hushållens skuldsättning har i år fortsatt öka snabbt trotsatt räntorna har stigit. Konsumtionsökningen har främst gällt varor,men anskaffningarna av nya personbilar minskade under början avåret. Lättnaderna i inkomstbeskattningen främjar i år i hög gradlöntagarnas köpkraft. Hushållens starka förtroende och den alltbättre sysselsättningsnivån tillsammans med den snabbare inkomstökningenoch den ökande upplåningen upprätthåller en konsumtionstillväxtpå nästan 4 % även nästa år.

Investeringar

Investeringarna ökar 2007 snabbare än 2006 till följd av attindustrins kapacitetsutnyttjande har nått en hög nivå. Bostadsbyggandet,som pågått livligt i fyra år, kommer att jämnas ut när räntornastiger men ett stort antal lokalitets-, industri- och infraprojektpågår. Dessutom gör kommunernas förbättrade ekonomi det igen möjligtatt öka investeringarna. Nästa år inleder staten ett stort antaltrafikprojekt, vilket troligen leder till att marknadsläget i frågaom markbyggnad blir kärvt. Övriga investeringar börjar avta enligtkonjunkturcykelns mönster. Industrins investeringar ökas dock avbehovet att förnya och öka kapaciteten, även om en stor del av investeringarnafortfarande riktas utomlands.

Sysselsättning

Den kraftiga förbättringen av sysselsättningen fortsätter iår och koncentreras fortsättningsvis till privata servicefunktioneroch byggnadsverksamhet. Sysselsättningsgraden ökar till 70 % ochantalet sysselsatta överskrider genomsnittet för föregående år med47 000 personer. Ökningen fortsätter långsammare nästaår och antalet sysselsatta ökar med ca 15 000 personer. Ävenom utbudet på arbetskraft ökar snabbt ännu i år, sjunker arbetslöshetsgradeni år i genomsnitt till klart under 7 % och nästa år tillunder 6½ %. I landet råder samtidigt både arbetslöshet ochbrist på arbetskraft. Under första hälften av 2007 fanns det i genomsnittöver 50 000 lediga nya arbetsplatser, närmare 7 000fler än ett år tidigare. Av alla lediga arbetsplatser är drygt hälftendeltids- eller visstidsanställningar och över en tredjedel svåraatt tillsätta. I konjunkturenkäter har under den senaste tiden bristenpå yrkesskicklig arbetskraft angetts utgöra ett betydande hinderför tillväxt förutom inom byggbranschen även inom industrin ochinom vissa servicebranscher.

Löne- och prisutvecklingen

Under den inkomstpolitiska avtalsperiod som gäller till slutetav september 2007 genomförs inte flera nya löneförhöjningar ochunder den förbundsrunda som inletts har ännu bara några nya avtalingåtts. Löntagarnas förtjänstnivåindex beräknas i år stiga nominelltmed över 3 % och reellt med något under 1 %. Eftersomantalet arbetstimmar beräknas öka med ett par procent, ökar lönesummanmed 5½ %. Arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter ökarnågot snabbare än lönesumman, främst på grund av att kommunernasarbetspensionsavgifter ökar. Om höjningarna under den nya avtalsperiodeni stort sett följer de uppgörelser som hittills har undertecknatsär det möjligt att inkomsterna ökar reellt till ca 5 %år 2008. När dessutom antalet arbetstimmar beräknas öka med närmare1 %, är lönesummans tillväxttakt ca 6 %.

Inflationen har blivit snabbare. Konsumentprisindexet steg fråndecember 2005 till december 2006 med sammanlagt 2,2 %,varav nästan hälften som följd av höjda räntor och bostadspriser. Iår förväntas inflationstrycket lätta i någon mån både i fråga omräntorna och i fråga om bostadspriserna. Däremot kan löneförhöjningarnaöka kostnadstrycket mer än beräknat i slutet av året. År 2007 tordekonsumentprisindexet stiga i genomsnitt 2½ %, dvs. en procentenhetmer än 2006. Om yttre faktorer inte orsakar några nya betydandekostnadstryck och arbetskostnaderna stiger på det sätt som ovanbeskrivits är det möjligt att stegringen av konsumentprisindexetär kring 2½ % även år 2008. I fråga om prisbedömningarnaär den största osäkerheten fortfarande förknippad med utvecklingenav världsmarknadspriserna på råolja.

Mätt med de relativa enhetsarbetskostnaderna ökade fabriksindustrinskostnadskonkurrenskraft i fjol och var inom hela fabriksindustrini genomsnitt cirka en tredjedel bättre än det långsiktiga medeltalet.Konkurrenskraften ökade även inom andra industrier än den elektrotekniska industrin,men låg dock fortfarande endast en aning över det långsiktiga medeltalet.Om löneutvecklingen går i den riktning som beskrivits ovan verkardet som om kostnadskonkurrenskraften inom hela fabriksindustrinförblir så gott som oförändrad både i år och nästa år. Inom andra industrierän den elektrotekniska industrin kommer konkurrenskraften eventuelltatt försämras redan innevarande år.

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den snabba ekonomiska tillväxten och det goda sysselsättningslägethar avsevärt förbättrat den offentliga ekonomins finansiella ställningi fjol och i år. De genomförda skattelättnaderna har stött den ekonomiskatillväxten. En längre högkonjunktur än förväntat, den ökade sysselsättningenoch tillväxten i den privata konsumtionen har stärkt skattebasen.Även den kraftiga ökningen av kapitalinkomsterna har förbättratden offentliga ekonomins finansiella ställning. Överskottet inomhela den offentliga ekonomin håller på att stabiliseras till 4½ %i år. De offentliga utgifternas andel av totalproduktionen sjunkertill 47½ % tack vare den snabba ökningen av bruttonationalprodukten,även om utgifterna ökar.

Figur 3. De offentliga samfundens finansiella finansieringsbehovi förhållande till BNP

År 2008 minskar överskottet inom den offentliga ekonomin något,särskilt till följd av ökningen av statens utgifter. Skattegradensjunker tydligt trots att de offentliga samfundens skatteinkomsterökar med 5 %, vilket beror på att bruttonationalproduktensvärde ökar ännu mera. Det konjunkturjusterade överskottet inom denoffentliga ekonomin minskar 2008 i jämförelse med 2007, vilket ärett tecken på att finanspolitiken stöder tillväxten. Den offentligaskulden (EMU-skulden) sjunker i år till 36 % i förhållandetill totalproduktionen och fortsätter att sjunka nästa år. Den offentligaskulden sjunker också uttryckt i eurobelopp.

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Statens inkomster förväntas innevarande år öka med 5 %,uttryckt enligt begreppen i nationalräkenskaperna. Skatteinkomsternaökar lika mycket. Trots skattelättnaderna inflyter direkta skatteri större utsträckning än föregående år till följd av att samfundsskatteinkomsternaökar märkbart tack vare högkonjunkturen. Mervärdesskatteintäkternaökar tack vare uppgången i den privata konsumtionen. Skattebasernahar utvecklats i en gynnsammare riktning än beräknat till följdav ett bättre konjunkturläge än väntat. Statens totala utgifterberäknas öka med knappt 3 %.

Skatteinkomsterna beräknas fortsätta öka 2008 till följd avden goda ekonomiska tillväxten. Skatteinkomsterna ökar även tillföljd av accishöjningarna. Lindringen av inkomstbeskattningen fortsätternästa år bland annat genom att pensionärernas beskattning lindrasoch en måttfull sänkning av beskattningen av arbete genomförs. Mättmed de begrepp som används i nationalräkenskaperna kommer statensutgifter år 2008 att öka i klart snabbare takt än 2007, med över ca6 %. De statliga investeringarna ökar med cirka en femtedeldå de talrika farledsprojekt som inleds 2007 syns i utgifterna tillfullt belopp. Även konsumtionsutgifterna ökar snabbare. Justeringenav kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten ökar statensutgifter med ca 250 miljoner euro. Till följd av höjningarna avfolkpensionerna och studiestödet ökar statens överföringar tillFolkpensionsanstalten med något under 200 miljoner euro.

Statens finansiella sparande uppvisar 2007 ett överskott på1½ % i förhållande till bruttonationalprodukten. Överskottetminskar nästa år till 1 %. Statsskuldens andel av bruttonationalproduktenfortsätter att minska även nästa år, och skulden förväntas inteheller öka nominellt.

Kommunalekonomin enligt nationalräkenskaperna

År 2007 ökar kommunernas skatteinkomster med 7½ % tackvare högkonjunkturen. Den kraftiga utgiftsökningen fortsätter, menkommunalekonomins finansiella ställning stärks i och med att skatteinkomsternaoch statsandelarna ökar snabbare än utgifterna. Kommunernas konsumtionsutgifterökar nominellt med 5 % och reellt med 1½ %. Lönesummanökar med 4 % och den snabba ökningen av köp av tjänsterberäknas fortsätta. Den höga investeringsnivån ökar fortsättningsviskommunernas skuldsättning, men lånestocken ökar långsammare än underde senaste åren.

Till följd av de avtalsenliga löneförhöjningarna tilltar dennominella ökningen av kommunernas konsumtionsutgifter 2008 och blir6 %. I ökningen av lönesumman med 6 % ingår ettantagande om att inkomstnivån inom den kommunala sektorn stigerenligt den allmänna inkomstnivån, dvs. 5 %. Antalet anställdaberäknas öka med 4 000 personer, vilket huvudsakligen beror pådet uppskattade nettobehovet av mer personal inom social- och hälsovårdsväsendet.Svårigheterna med att få arbetskraft kan dock öka såväl löneglidningarnasom köpen av tjänster från den privata sektorn och därmed även ökakommunernas kostnader i större utsträckning än beräknat.

Den snabba ökningen av kommunernas skatteinkomster fortsätter2008 i och med att den ekonomiska tillväxten förutspås fortsättaoch den höjda inkomstnivån stärker kommunernas skattebas. Statsandelarnatill kommunerna märkbart ökar till följd av den lagstadgade justeringenav kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Genom höjningenav statsandelsindexet kompenseras kommunerna för utgifter som föranledsav löneförhöjningar och höjning av konsumentpriserna. Om ökningenav nettoinvesteringarna är måttlig och löneförhöjningarna inom denkommunala sektorn motsvarar antagandena, är kommunernas ekonomipå total nivå i balans.

Kommunalekonomin behandlas närmare i kapitel 6 i basservicebudgeten.

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsfonderna betalar ut understöd, förmåner och olikasjukvårdsersättningar till ett belopp av närmare 25 miljarder euroår 2007. Socialskyddsförmånerna ökar med 3½ % jämfört medåret innan. Snabbast ökar utgifterna för sjukförsäkring och arbetspension.Arbetslöshetsförsäkringsavgifterna minskar i takt med att arbetslöshetenminskar. Indexhöjningarna av folk- och arbetspensionerna är någotstörre än under tidigare år. Den genomsnittliga pensioneringstidenhar senarelagts med nästan ett halvt år sedan pensionsreformen 2005.Till följd av den kraftiga ekonomiska tillväxten minskar de socialaförmånerna, understöden och ersättningarna i förhållande till totalproduktionenmed en halv procentenhet och är 15½ % i förhållande tilltotalproduktionen. Under den djupaste recessionen var motsvarandeförhållande 23 %.

Socialskyddsfondernas inkomster av avgifter ökar år 2007 medca 6 %, dvs. i stort sett med lika mycket som ökningenav den lönesumma som ligger till grund för avgifterna. Inkomstöverföringarnafrån statsbudgeten till Folkpensionsanstalten ligger på samma nivåsom året innan. Socialskyddsfondernas finansiella överskott är 5½miljarder euro, varav merparten inflyter till arbetspensionsfonderna.Även arbetslöshetsförsäkringsfonden uppvisar ett överskott, somanvänds för att stärka konjunkturbufferten. Arbetspensionsfondernasmarknadsvärde är ca 70 % i förhållande till totalproduktionen.

Socialskyddsförmånerna och understöden förväntas öka år 2008med 6 %, dvs. snabbast sedan recessionsåren. Folkpensionsutgifternaökar snabbast, med ca 12 %, vilket främst beror på dennivåförhöjning av folkpensionerna med 20 euro som föreslås bli genomfördvid ingången av 2008 samt på att systemet med kommunernas dyrortsklassificeringslopas. Den sammanlagda kostnadseffekten av dessa är ca 280 miljonereuro. Höjningarna görs utöver indexhöjningarna. Studiepenningenhöjs i september 2008 med 15 %, vilket har en kostnadseffektpå ca 30 miljoner euro. Även utgifterna för sjukförsäkring och arbetspensionfortsätter att öka snabbt. Utgifterna för utkomstskyddet minskar.

Socialskyddsfondernas inkomster av avgifter ökar med drygt 5 %,dvs. betydligt långsammare än utgifterna för förmåner. Procentsatsernaför löntagarnas och privata arbetsgivares arbetspensionsavgift ökarmed 0,1 procentenheter. Däremot minskar arbetslöshetsförsäkringsavgifternaför såväl arbetsgivarna som arbetstagarna med 0,2 procentenheter.Dessutom minskar folkpensionsförsäkringsavgiften med 0,1 procentenheter.Socialskyddsfondernas överskott förblir 5½ miljarder euro, dvs.knappt 3 % i förhållande till totalproduktionen.