Statsbudgeten 2008

5. Anslagen i budgetpropositionen

Anslagen i budgetpropositionen utan minskning av statsskuldenföreslås uppgå till 43 127 miljoner euro, vilket är 6,5 %mer än i den ordinarie budgeten för 2007. Med beaktande av stegringeni prisnivån och ändringarna i budgetpropositionens struktur ökaranslagen reellt 3,7 %. Förvaltningsområdenas anslag ökarmed 2,6 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007.Av detta beror 1,6 miljarder euro på anslagstillägg som kommer avden gällande lagstiftningen och de beslut som fattades under föregåendevalperiod. Anslagstilläggen ingick redan i det sista rambeslut somden föregående regeringen fattade redan i mars.

Tablå 8. Anslagen enligt huvudtitlar åren 2006—2008¹⁾

¹⁾ Itablån anges anslagen för varje huvudtitel i enlighet med tabelldelennedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exaktavärdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

För att en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolitik skall kunnasäkerställas ingår i regeringsprogrammet en utgiftsregel som styrbudgetekonomins utgiftsutveckling under hela valperioden. Utgiftsregelnsätter ett maximibelopp för huvuddelen, ungefär tre fjärdedelar,av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och de på basisav den fastställda ramarna för statsfinanserna lämnas framför alltutgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen,så som utgifterna för utkomstskydd för arbetslösa, bostadsbidrag,sådana överföringar till Folkpensionsanstalten som beror på folkpensionslagenoch statens andel av utgifterna för utkomststödet. De nämnda utgifternainkluderas likväl i ramen när det gäller hur de ändringar som gjortsi grunderna för utgifterna inverkar på dem. Utanför ramen lämnasdessutom ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna,finansiella placeringar och utgifter i fråga om vilka staten enbartfungerar som teknisk förmedlare av prestationen, samt vissa andra utgiftersom det finanspolitiskt sett inte är motiverat att binda till ramen.

I rambeslutet från maj 2007 uppställdes ramen för valperiodenså att i den realiserar den i regeringsprogrammet överenskomna utgiftsökningenpå 1,3 miljarder euro på 2011 års nivå. Ramnivån för 2008 fastställdestill 33 577 miljoner euro, varav 60 miljoner euro lämnadessom en s.k. ofördelad reserv och för behoven i en tilläggsbudgetreserverades 300 miljoner euro.

I budgetpropositionen har ramen justerats med sammanlagt 328miljoner euro så att den skall motsvara de preciserade prisprognosernaoch ändringarna i budgetens struktur. Som en strukturell ändringhar i ramen beaktats stödet för yrkeshögskolornas strukturella arrangemangsom höjer statens andel av yrkeshögskolornas driftskostnader ochde momsinkomster som flyter in till staten med 4 miljoner euro.De inkomster som erhålls från EU:s fond för de yttre gränserna för anskaffningav gränsbevakningsväsendets luft- och bevakningsfarkoster har ändratsså att de är bruttobudgeterade, och därför har ramen höjts med 1miljon euro. De ränteutgifter som skall betalas på förskottsinkomsterfrån övriga pensionsanstalter har ändrats och blivit bruttobudgeteradesamt överförts som utgift utanför ramen i form av en tekniskt förmedladprestation. Med anledning av detta har ramnivån sänkts med 0,7 miljonereuro. När fartygsstöden inom sjötrafiken förenhetligas den 1 januari2008 ändras passagerarfartygens temporära befrielse från betalningav förskottsinnehållning, vilken har betraktats som en utgift utanförramen. Befrielsen blir en del av de direkta stöd som Sjöfartsverketbetalar till handelsfartygen. Detta ökar ramutgifterna på årsbasismed 24,3 miljoner euro. Med anledning av ändringen har ramen höjtsså att den motsvarar de ökade utgifterna. Det belopp på 50 miljonereuro som i regeringsprogrammet reserverats för en breddning av detlåglönestöd som inte hänförs till ramarna anvisas i denna budgetpropositionför förbättrande av förutsättningarna för unga att få sysselsättning,för lönestöd för handikappade och för utvidgning av den tilläggsutbildningsom ordnas som läroavtalsutbildning, vilka finansieras under momentsom hänförs till ramen. Därför har ramnivån höjts med 50 miljonereuro. Preciseringen av den beräknade pris- och kostnadsnivån föranlederen ramjustering till ett nettobelopp av ca 250 miljoner euro. Ijusteringen har inte förutsetts löneverkningarna av det nya tjänste-och arbetskollektivavtalet. Den justerade utgiftsramen för 2008uppgår till 33 905 miljoner euro.

Ofördelad reserv

De anslag som skall hänföras till ramen för budgetpropositionenföreslås uppgå till 33 358 miljoner euro, vilket lämnaren ofördelad reserv på 247 miljoner euro utöver den årliga tilläggsbudgetreserveringenpå 300 miljoner euro.

År 2007 uppgår nettoinkomsterna av försäljning av egendom till863 miljoner euro. Om de årliga inkomsterna från försäljningen avaktier i enlighet med regeringsprogrammet överstiger 400 miljonereuro kan högst 25 procent av den överskjutande delen, dock högst150 miljoner euro, utan hinder av ramen användas för investeringarav engångsnatur avsedda att främja kompetens, innovationer och ekonomisktillväxt, om det inte finns andra särskilda skäl. Sålunda finns116 miljoner euro disponibelt för extra utgifter av engångsnatur.Av detta belopp föreslås 12 miljoner euro bli anvisat i denna budgetpropositionför främjande av nätverkssäkerheten inom den offentliga förvaltningen.

Utgifter utanför ramen

Anslagen utanför ramen föreslås uppgå till 9 769 miljonereuro, vilket är 234 miljoner euro mer än i rambeslutet av den 25maj 2007. Denna ökning beror huvudsakligen på höjningen av kalkylenför ränteutgifter för statsskulden med 99 miljoner euro på grundav att den allmänna räntenivån har stigit samt på ökningen av mervärdesskatteutgiftermed 19 miljoner euro i jämförelse med rambeslutet. Den föreslagnaskattelättnaden när det gäller pensionsinkomster och ibruktagandetav avdraget för arbetsbostad minskar kommunernas skatteintäkteroch ökar statens behov av kompensation till övriga skattetagaremed 119 miljoner euro. Överföringen av EU-marknadsstödet, dvs. stödetför export av jordbruksprodukter och stödet för privat lagring, samtavgiften för vissa andra åtgärder som inverkar på marknaden förjordbruksprodukter från interventionsfonden för jordbruket tillbudgetekonomin ökar utgifterna utanför ramen med 50 miljoner euro.Höjningen av arbetsgivares arbetspensionsavgift kompenseras genomen sänkning av arbetsgivares folkpensionsavgift, och detta ledertill att statens andel av de utgifter som beror på folkpensionslagenstiger med ca 65 miljoner euro.

Tablå 9. Anslag utanför ramen, mn euro

5.2. De tväradministrativa politikprogrammen

Regeringen har tre politikprogram i regeringsprogrammet fördefinierade omfattande tväradministrativa uppgiftshelheter. De centralamål som regeringen uppställer för politikprogrammen genomförs medhjälp av gemensamma och likriktade åtgärder inom olika förvaltningsområden.Varje politikprogram leds och koordineras av den minister som ansvararför programmet och en programdirektör som bistår ministern. Riktlinjernai politikprogrammen och verksamhetsplanerna behandlas i ministergruppenför vart och ett program och de fastställs på hösten 2007 i regeringensstrategidokument (HSA). I detta sammanhang definieras närmare ävenpolitikprogrammens effektmål och de indikatorer och andra mätaresom beskriver dessa mål.

Politikprogrammet för arbete, företagande ocharbetsliv

Politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv genomförde åtgärder som är nödvändiga för att trygga den finansiella baseni ett välfärdssamhälle med anledning av förändringarna i befolkningensåldersstruktur och globaliseringsutvecklingen. Med åtgärderna iprogrammet eftersträvar man att höja produktiviteten av arbetetoch förbättra sysselsättningsgraden. För att målen skall uppnåsförutsätts att man värnar om utvecklandet av företagens verksamhetsmiljö. Programmetär övergripande och innefattar åtgärder som avser såväl arbetslivetsom företagandet, sysselsättningen, socialskyddet och utbildningen.

Sysselsättningsgraden försöker man förbättra på många sätt:

• För kraven på trygghet och flexibiliteti arbetslivet utvecklas en ny finländsk modell, som ger medborgarnasysselsättningstrygghet och som å andra sidan garanterar bättremöjligheter att få arbetskraft.

• För att den strukturella arbetslösheten skall sänkasutvärderas samordningen av socialskyddet och arbetet på nytt, enkartläggning görs av hindren för anställning och problemen med att anställaden första arbetstagaren utreds.

• Tillgången till arbetskraft förbättras med hjälp avriktlinjerna för revidering av arbetskraftspolitiken genom vilkaman i ett så tidigt skede som möjligt ingriper i arbetslöshetenoch förhindrar utslagning och långvarig arbetslöshet. Åtgärder somförlänger arbetskarriären, bl.a. komprimerade studietider, gynnas.Även arbetsrelaterad invandring gynnas.

• Lösningar söks på matchningsproblem som äventyrararbetsmarknadernas funktionsduglighet. Prognostiseringen av arbetskraftsbehovetförbättras och prognostiseringens inverkan på utbildningen effektiviseras.En utredning inleds av branscher som lider av brist på yrkeskunnig arbetskraft.

En av utgångspunkterna för förbättrandet av produktivitetenav arbetet är att identifiera verkningarna av kvaliteten på arbetslivetpå innovationsförmågan inom arbetsorganisationerna och därigenompå produktiviteten. De utvecklingsåtgärder som förbättrar kvalitetenpå arbetslivet sammanställs till en helhet som har samma målsättning.En del av den programbaserade utvecklingen är satsningarna på ledarskapsom stöder företagens innovationsförmåga och på affärskompetensen.Man bör sörja för förutsättningarna för företagsverksamhet genomatt stöda de olika förvaltningsområdenas åtgärder för att öka viljanatt bli företagare och företagens vilja att växa. Dessa främjasbl.a. genom företagarutbildning och genom utveckling av socialskyddet.

Avsikten är att politikprogrammet för arbete, företagande ocharbetsliv skall finansieras under arbets- och näringsministerietshuvudtitel 32 inom ramen för de anslag som föreslås i denna budgetproposition.För koordineringen av programmet svarar handels- och industriministern, ochdess programdirektör placeras vid arbets- och näringsministeriet.

Politikprogrammet för hälsofrämjande

Målen för politikprogrammet för hälsofrämjande är ett bättrehälsotillstånd för befolkningen och minskade hälsoskillnader. Politikprogrammetger en möjlighet att fortsätta utvecklingen av det hälsofrämjandeoch förebyggande arbete som var ett mål i det nationella hälso-och sjukvårdsprojektet, men som hamnat i bakgrunden. Riktlinjernapå längre sikt för främjande av befolkningens hälsa och välbefinnandehar antecknats i folkhälsoprogrammet Hälsa 2015.

Politikprogrammet ger också en möjlighet att i enlighet medtänkesättet ”Hälsa inom alla politikområden”,som var huvudtemat under Finlands EU-ordförandeskap, stärka detredan pågående utvecklingsarbetet över de traditionella gränsernamellan förvaltningssektorerna. Möjligheterna att påverka riskfaktorernaför folksjukdomar och andra bakgrundsfaktorer i anslutning tillhälsan är i stor utsträckning beroende av andra förvaltningsområdenän hälso- och sjukvården. Beslut som fattats inom olika förvaltningsområdeninverkar på hälsan, och därför bör hälsofrämjande omständigheterskapas och människors levnadssätt påverkas genom hela samhällspolitiken.Hälsan bör beaktas och hälsoeffekterna bör i mån av möjlighet utvärderasi beslutsfattandet inom alla sektorer.

I politikprogrammet för hälsofrämjande skall uppmärksamhet fästasbland annat vid främjande av strukturerna för hälsofrämjande ochutveckling av den lagstiftning som tryggar dem, främjande av barnsoch ungas hälsa och välfärd, arbets- och funktionsförmågan samtarbetstrivseln hos dem som är i arbetsför ålder, främjande av hälsanoch funktionsförmågan hos de äldre, ansvars- och resursfördelningenför hälsofrämjande och förebyggande arbete, idrottens och kulturensbetydelse som förutsättning för välfärd samt en hälsosam fysiskmiljö.

Avsikten är att politikprogrammet för hälsofrämjande skall finansierasunder social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel 33 inom ramenför de anslag som föreslås i denna budgetproposition. För koordineringenav programmet svarar omsorgsministern, och dess programdirektör placerasvid social- och hälsovårdsministeriet.

Politikprogrammet för barns, ungas och familjersvälfärd

Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd grundarsig på det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram som skallgodkännas av statsrådet före utgången av 2007. Samtliga ministerierdeltar i beredningen av politikprogrammet.

Med hjälp av politikprogrammet strävar man efter att förebyggaoch minska illamående och utslagning. Resurser inom olika sektoreranvisas till en sund och trygg utveckling av barn och unga samttill familjers välfärd. Man strävar efter att minska behovet avkorrigerande specialtjänster genom att i barn- och ungdomsåldernskapa en solid grund för god hälsa och social välfärd. Den barn-och ungdomspolitiska aspekten kan framhävas genom en samhälleligutvärdering av beslutens verkningar på barn och ungdomar, genomförbättring av kunskapsbasen för uppföljningen av barns och ungdomarsvälbefinnande och genom information om barnens rätttigheter.

Vid förebyggandet av hot om utslagning som avser barns och ungdomarsvälbefinnande och vid lösningen av problem som uppstått skall enav de genomgående principerna vara att i ett tidigt skede identifieraproblemen och erbjuda stöd. Stöd och ett ingripande i ett tidigtskede minskar väsentligt samhällets totala kostnader i jämförelsemed en situation då ett försämrat välbefinnande skall återställasmed hjälp av korrigerande åtgärder. Det förutsätter tväradministrativplanering och verkställighet av politiken på alla nivåer inom förvaltningen.Förvaltningens aspekt sammanfaller i politikprogrammet med näraväxelverkan och funktionellt partnerskap med familjerna och medborgarsamhället.

Vid sidan om barnfamiljernas förbättrade ekonomiska ställningär det centrala redskapet för stöd i ett tidigt skede och för ingripandei problemen ett nätverk av välfärdstjänster med tillräckliga resurseroch fungerande struktur. Politikprogrammets uppgift är att utvärderadet nuvarande servicesystemets funktionsduglighet.

Barns och ungdomars välbefinnande uppstår i första hand inomfamiljen. För att föräldrar skall växa in i rollen som förälderoch för att föräldraskapet skall bevaras som en fungerande mänskligrelation krävs stödåtgärder från samhället, av vilka en del riktastill relationen mellan barn och förälder och en del till upprätthållandetav den inbördes relationen mellan föräldrar. För såväl mammor sompappor och andra vårdnadshavare skall det vara möjligt att samordna familjensoch barnens behov samt kraven från arbetslivet.

Avsikten är att politikprogrammet för barns, ungas och familjersvälfärd skall finansieras under undervisningsministeriets huvudtitel29 inom ramen för de anslag som föreslås i denna budgetproposition.För koordineringen av programmet svarar kultur- och idrottsministern,och dess programdirektör placeras vid undervisningsministeriet.

5.3. Anslagen enligt förvaltningsområde

Statsrådets kansli (huvudtitel23)

Under statsrådets huvudtitel föreslås anslag om sammanlagt 61miljoner euro, vilket innebär en ökning på 6 miljoner euro jämförtmed den ordinarie budgeten för 2007. Av anslagen utgör 18 miljonereuro partistöd, som enligt förslaget ökas med 3 miljoner euro. Detökade antalet specialmedarbetare till statsrådsmedlemmarna och ministrarnaoch behoven av lägesbilder och säkerhetsåtgärder föranleder en ökningav anslagen med ca 2,3 miljoner euro. Anslaget för aktieförvärv,3 miljoner euro, är ett nytt anslag som har budgeterats under huvudtitelni och med överföringen av ägarstyrningen till statsrådets kansli.

Utrikesministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 24)

För utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag omsammanlagt 1 096 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 103 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007. Avanslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen förutrikesförvaltningen 20 procent, andelen för internationellt utvecklingssamarbete62 procent, andelen för närområdessamarbetet 2 procent och andelenför övriga utgifter 16 procent.

För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag om 191miljoner euro. Finland är 2008 ordförande för OSSE. Som ett ledi utvecklingen av de administrativa stöd- och servicefunktionernaslopas 17 administrativa stöd- och serviceuppgifter inom utrikesförvaltningen.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås ett anslagom sammanlagt 830 miljoner euro, som uppskattas motsvara ca 0,44procent av bruttonationalinkomsten. Av anslaget för utvecklingssamarbetehar 668 miljoner euro budgeterats under utrikesministeriets huvudtitel.Det föreslås att utöver anslaget för utvecklingssamarbete för budgetåreti budgetpropositionen beviljas fullmakter att ingå förbindelsertill ett värde av 644 miljoner euro så att utgifterna för dem infallerefter 2008.

För höjande av aktiekapitalet i Fonden för industriellt samarbeteAb (Finnfund) föreslås en överföring av sammanlagt 15 miljoner avanslaget för det egentliga utvecklingssamarbetet till fonden.

Närområdessamarbete

För närområdessamarbete föreslås anslag om 20,5 miljoner euro,vilket är 3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för2007. Det primära föremålet för samarbetet är Ryska federationensnordvästra delar. I enlighet med regeringsprogrammet koncentrerasnärområdessamarbetet särskilt till miljö-, kärnsäkerhets- och social-och hälsoområdet.

Krishanteringsverksamhet

För krishanteringsverksamheten föreslås anslag om sammanlagt105 miljoner euro, vilket är 17,5 miljoner euro mindre än 2007.Den högre anslagsnivån 2007 beror på finansieringen av UNIFIL-operationeni Libanon. Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel av utgifternaför underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna är 56,4miljoner euro. Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås48,2 miljoner euro för utgifter för krishanteringsverksamhetensmateriel och förvaltning. För den civila krishanteringen föreslåsett anslag om 14,1 miljoner euro. Den personal som är anställd föruppgifter inom militär och civil krishantering motsvarar enligtuppskattning ca 1 100 årsverken år 2008.

Justitieministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslagom 725 miljoner euro, vilket är 10 miljoner euro mera än i den ordinariebudgeten för 2007. Om man bortser från valutgifterna, som varierarmycket från år till år, är ökningen av anslaget för förvaltningsområdet19 miljoner euro, dvs. 2,7 procent, jämfört med år 2007.

Av anslagen är 37 miljoner euro avsedda för ministeriet ochde ämbetsverk som verkar i samband med det, 286 miljoner euro fördomstolarna och rättshjälpsverksamheten, 212 miljoner euro för verkställandeav straff, 86 miljoner euro för utsökningsväsendet, 37 miljonereuro för åklagarväsendet, 40 miljoner euro för mervärdesskatteutgifter,6 miljoner euro för val och 20 miljoner euro för övriga utgifter.

Justitieministeriet och förvaltningen

År 2008 inleds arbetet med att revidera valsystemet. Regeringentar i bruk en ny lagstiftningsplan för att effektivisera statsrådetsförfattningsberedning. En reform av tingsrättsnätverket bereds såatt det i landskapen finns 25—30 tingsrätter och någrafilialkontor som bistår dessa och så att inskrivningsärenden somgäller fastigheter överförs från tingsrätterna till Lantmäteriverket.Avsikten är dessutom att bereda en centraliserad behandling av enklaindrivningsärenden. I anslutning till avvecklingen av systemet medhärader kommer personal att överföras till justitieministerietsförvaltningsområde för att sköta uppgifter vid utsökningsverkenoch åklagarämbetena. I Enare kyrkby byggs ett samekulturcentrum.Avsikten är att projektet skall inledas 2008.

Rättssäkerhet

Ett av målen för rättssäkerheten är att korta behandlingstidernavid domstolarna och att minska de regionala skillnaderna i behandlingstid.Ett annat mål är att den totala tiden för förundersökning, åtalsprövningoch domstolsbehandling av ärenden skall bli kortare. För tryggandeav domstolarnas verksamhetsförutsättningar och för utvecklande avverksamheten föreslås en nivåförhöjning omfattande 3 miljoner euro,ett tilläggsanslag om 2 miljoner euro på grund av de extra uppgiftersom den nya barnskyddslagen orsakar förvaltningsdomstolarna ochett tilläggsanslag om 2,6 miljoner för utvecklande av datasystemen.Avsikten är att självrisken för rättshjälpsklienter skall höjas,men på ett sådant sätt att höjningen inte gäller dem som har detsämst ställt ekonomiskt.

Betalningsstörningar och behandling av dem

Den verksamhet som har som mål att bekämpa ekonomisk brottslighetoch den grå ekonomin effektiviseras genom att utsökningens specialindrivningförstärks. Målet för bekämpningen av kreditförluster är att överförasamma belopp till sökandena som år 2007, dvs. ca 640 miljoner euro,även om det faktum att de utestående privaträttsliga fordringarnaföråldras minskar indrivningsresultatet fr.o.m mars 2008. För attförbättra resultatet av verksamheten minskas antalet utsökningsdistrikt.

Bekämpning av brottsligheten

I syfte att bekämpa våldsbrottsligheten genomförs ett omfattandeprogram för minskande av våld.

Förundersökningen, åtalsprövningen och domstolsbehandlingeni krävande brottmål effektiveras och påskyndas. För genomförandetav detta utökas åklagarnas och polisens samarbete kring förundersökningarna.Det föreslås en nivåförhöjning om 1,6 miljoner euro och ett tilläggsanslagom 1 miljon euro i åklagarväsendets anslag för effektivisering avförundersökningssamarbetet och handläggningen av krävande ärenden.

Antalet fångar har börjat sjunka. Antalet fångar beräknas varai medeltal 3 600 år 2008. Målet när det gäller att minskaåterfallsbrottsligheten hos förstagångsfångar är att den andel somåtervänder till fängelset inom fem år efter frigivningen minskarfrån en nivå på 35 procent år 2005 till 32 procent år 2011. Fångarnasmöjligheter att delta i verksamhet som minskar risken för återfallutökas. Användningen av förvandlingsstraff för böter minskas tillett minimum. Avsikten är upprustningen av fängelseutrymmena skallinledas med ombyggnaden av och tillbyggnaden till fängelset i Kuopiooch fängelset i S:t Michel. Det föreslås att en nivåförhöjning om4 miljoner euro och ett tilläggsanslag om 2,6 miljoner euro förhyresutgifter görs i anslaget för verkställighet av straff. Produktivitetsfrämjandeåtgärder och det sjunkande antalet fångar beräknas minska behovetav anslag med sammanlagt 1,3 miljoner euro.

Inrikesministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag omsammanlagt 1 074 miljoner euro, vilket är 27 miljoner euromera än i den ordinarie budgeten för 2007. De största anslagsökningarnagäller gränsbevakningsväsendet samt räddningsväsendet och nödcentralsverket.

Polisväsendet och nödcentralsverket

Antalet polisinrättningar minskas till en tredjedel av det nuvarande,och reformen verkställs genom en anpassning till bl.a. tingsrättsindelningen.Totalreformen av polisens förvaltningsstruktur fortsätter så attden nu omfattar hela polisförvaltningen. För personalbehoven inompolisen uppgörs en långsiktig plan. I och med att häradenas förvaltningsstrukturupplöses övergår största delen av den gemensamma personalen i polisväsendetstjänst.

För polisväsendets utgifter föreslås anslag om 607 miljonereuro, vilket är 3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgetenför 2007. Minskningen föranleds till största delen av inrättandetav förvaltningsområdets IT-central och de interna anslagsöverföringarnai anslutning härtill. Till följd av produktivitetsfrämjande åtgärderhar anslaget minskats med 2,2 miljoner euro. För utgifter för lokalerhar en ökning om 4,6 miljoner euro anvisats och för sysselsättandet avarbetslösa poliser 1,5 miljoner euro. För de investeringar som orsakasav kompensation till teleföretagen för lagring av teleidentifieringsuppgifterreserveras enligt förslaget 6 miljoner euro.

Gränsbevakningsväsendet

Största delen av Gränsbevakningsväsendets bebyggda fastighetsförmögenhetöverförs den 1 januari 2008 till Senatfastigheters ägarförvaltning.De ökade kostnader som detta ger upphov till jämfört med år 2007uppgår till ca 4 miljoner euro, vilket har beaktats som en anslagsökning.

För Gränsbevakningsväsendets utgifter föreslås ett anslag om207 miljoner euro, varav 5,3 miljoner euro skall användas för förnyandetav de lätta helikoptrarna och patrullbåtarna. Gränsbevakningsväsendetfår dessutom finansiering från EU:s fond för de yttre gränserna.

Räddningsväsendet

En säker och snabb nödcentralsverksamhet säkerställs genom attnödcentralernas personal temporärt utökas med 40 årsverken. Nödcentralernasverksamhet revideras så att nödcentralerna bildar nätverk där destöder varandra vid utryckningsanhopningar och i undantagsförhållanden.

Som investeringsfullmakt för räddningsväsendet och myndighetsradionätetföreslås sammanlagt 29,7 miljoner euro. För nödcentralsverkets utgifterföreslås anslag om 51,7 miljoner euro, vilket är 4 miljoner euromer än i den ordinarie budgeten för 2007. Tilläggsanslaget användstill avlönandet av mer personal och för förbättring av ledningssystemet.

Invandring

För migrationsförvaltningens utgifter föreslås anslag om 84miljoner euro, vilket är 6,4 miljoner euro mindre än i budgetenför 2007. Minskningen föranleds av det minskade antalet flyktingaroch asylsökande och av nedläggningen av två förläggningar för flyktingaroch asylsökande.

Försvarsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslagom 2 426 miljoner euro, vilket är 190 miljoner euro meraän i den ordinarie budgeten för 2007. Nu föreslagna och tidigarebeviljade fullmakter föranleder ett utgiftsåtagande om 886 miljonereuro åren efter budgetåret.

Militärt försvar

Resurser för det militära försvaret används i första hand tillatt utveckla och upprätthålla förmågan att förebygga och avvärjaett strategiskt anfall. Förmågan att förebygga och avvärja hot ommilitärt våld av större omfattning upprätthålls på nuvarande nivå.Dessutom förbättras förutsättningarna för att delta i krishanteringensom en del av de europeiska krishanteringstrupperna.

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag om 1 412miljoner euro, vilket är 54,5 miljoner euro mer än i den ordinariebudgeten för 2007. Ökningen beror i huvudsak på återställandet avnivån på försvarsmaktens verksamhet, den omstrukturering som hänförsig till redogörelsen, utgifterna för förnyandet av fastigheterinom försvarsförvaltningen, hälsokontroller av de värnpliktiga ochjustering av kostnadsnivån.

Antalet anställda vid försvarsmakten samt personalens strukturoch kompetens anpassas för utförande av försvarsmaktens uppgifteroch för långsiktig utveckling av försvarssystemet. Alla män i dengivna åldersklassen utbildas som med tanke på sitt hälsotillståndär lämpliga för beväringstjänst. Vid reservövningar utbildas 25 000reservister.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag om 669 miljonereuro, vilket är 89 miljoner euro mer än i den ordinarie budgetenför 2007. Ökningen utgörs huvudsakligen av de nedskärningar i utgifternaför tidigare beviljande beställningsfullmakter och de ändringarav realiseringstidpunkten för utgifterna som fastställts i statsrådetsrambeslut. Av anslaget föranleds 557 miljoner euro av betalningarpå grund av tidigare beviljade beställningsfullmakter, 29 miljonereuro av betalningsandelarna för 2008 för den nya beställningsfullmaktenför materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2008), 63 miljonereuro av andra anskaffningar av försvarsmateriel och 21 miljonereuro av utgifter för ändringar i index och valutakurser. För den slutligafinansieringen för anskaffning av Hawk-plan föreslås ett tilläggav 31 miljoner euro. Avsikten är att i tilläggsbudgetpropositionenhösten 2007 föreslå beviljandet av en ny beställningsfullmakt föranskaffning av 18 Hawk-plan.

Militär krishantering

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 48,2 miljonereuro i anslag för utgifter för den militära krishanteringens materieloch förvaltning. Under utrikesministeriets förvaltningsområdes återfinnsanslaget för utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkornaom 56,4 miljoner euro. Fokus för den militära krishanteringen ärställt på att delta i EU:s stridsgrupper och bygga upp kapaciteteni anslutning till detta. Anslagen för den militära krishanteringenhar dimensionerats enligt styrkan för och uppgifterna inom de finskakrishanteringsgrupperna med beaktande av de krishanteringsoperationersom Finland sannolikt kommer att delta i år 2008.

Försvarsförvaltningens byggverk

Försvarsförvaltningens byggverk fungerar som ett kompetenscentrumför försvarsförvaltningens fastighetssektor och erbjuder försvarsförvaltningende expert- och anskaffningstjänster som dess fastighets- och miljöväsendebehöver.

Finansministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag omsammanlagt 6 749 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 361 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007.

Utvecklingen av förvaltningen

I enlighet med regeringsprogrammet ingår i budgetpropositionenett förslag om avveckling av häradssystemet fr.o.m. den 1 januari2008. Häradsämbetenas gemensamma personal överförs huvudsakligentill polisen, men personal överförs också till magistraterna, utsökningsväsendetoch åklagarväsendet. Häradsämbetenas gemensamma anslag fördelasmellan dessa sektorer.

Syftet med projektet för revidering av regionalförvaltningenär att utarbeta förslag och eventuella alternativ till uppgiftshelheteroch ändrade uppgifter med tanke på regionförvaltningen, till enöverföring av centralförvaltningen på regionala och lokala förvaltningsmyndigheteroch till minskning av de regionala förvaltningsmyndigheternas antalsamt till ändrad regionindelning och eventuell ändring av regionalförvaltningsmyndighet.

Statens pensionsutgifter

Omkring hälften av utgifterna inom finansministeriets förvaltningsområdeär pensioner. För de pensioner och ersättningar som staten betalarföreslås 3 487 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 152 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten 2007.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås1 601 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 73 miljonereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007. Ökningen berorpå den på bruttonationalinkomsten baserade avgiften, den lättnadi betalningsvillkoren som beviljas Förenade Konungariket och deökade mervärdesskattebaserade avgifterna.

Inkomstöverföringar till Åland

De inkomstöverföringar som skall betalas till landskapet Ålandberäknas uppgå till sammanlagt 235 miljoner euro. Anslagen ökarmed 27 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007.Storleken på avräkningsbeloppet till Åland bestäms enligt självstyrelselagenför Åland så, att avräkningsbeloppet är 0,45 procent avinkomsterna enligt statsbokslutet med undantag för upptagna nyastatslån. Anslaget för avräkningsbeloppet höjs i motsvarighet tillökningen av statens inkomster.

Kommunerna

Genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen fortsätteri enlighet med riktlinjerna i den godkända ramlagen.

Av anslaget under huvudtiteln utgör andelen för understöd tillkommuner 3,7 procent. För kommunernas allmänna stadsandel föreslåsett belopp på 175 miljoner euro, i vilket ingår en justering avkostnadsnivån på 4,7 procent.

I de anslag om 44 miljoner euro som är avsedda för sammanslagningsunderstödtill kommuner, för kommunindelning och för understöd för kommunsamarbetehar man berett sig på ikraftträdandet av en förändring i kommunindelningenår 2008. För kommunernas understöd enligt prövning föreslås 20 miljonereuro, vilket är 5,5 miljoner euro mera än 2007. De behovsprövade understödenkopplas från och med 2007 fastare samman med processerna för revideringav kommunernas strukturer och serviceproduktion.

Stöd för sysselsättningen och näringslivet

För det låglönestöd som på vissa villkor beviljas arbetsgivareföreslås ett anslag på 100 miljoner euro. För energiskattestödetföreslås ett anslag om 53 miljoner euro.

Undervisningsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 29)

För undervisningsministeriets förvaltningsområde föreslås anslagom sammanlagt 6 889 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 324 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007.

Största delen av anslagen under undervisningsministeriets huvudtitelbestår av anslag för universitetens verksamhet och stödjande avvetenskap samt statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisning,allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildningoch fritt bildningsarbete, biblioteksväsendet och kultur, konst,idrottsverksamhet samt ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings-och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna.Av utgifterna för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhetoch ungdomsarbete finansieras 419 miljoner euro med tippnings- ochpenninglotterivinstmedel.

Finansieringen av universiteten och av vetenskap

Staten svarar nästan helt för universitetens och vetenskapsverksamhetensomkostnader och anslag. Andra finansiärer, såsom företag och sammanslutningar,svarar för en andel om ca 15 procent av den totala finansieringen.Av universitetens omkostnader täcks ca 12 procent med inkomsternaav den avgiftsbelagda servicen. Grundfinansieringen av universitetensomkostnader bestäms utifrån målet för antalet examina och avlagdaexamina. Universitetens omkostnader ökar med sammanlagt 13 miljonereuro, i vilket har beaktats en ökning på 20 miljoner euro för tryggandeav universitetens verksamhetsförutsättningar. Därutöver anvisas7 miljoner euro för den strukturella utvecklingen av universitetsinstitutionen.Det föreslås en ökning av bevillningsfullmakten för Finlands Akademisforskningsanslag med 20,3 miljoner euro.

Studiestöd

Inkomstgränserna för studerandenas egna inkomster höjs med 30procent fr.o.m. den 1 januari 2008, och anslagen utökas därför med9 miljoner euro. Studiepenningen höjs med 15 procent fr.o.m. den1 augusti 2008. Av denna anledning ökas anslaget med 29 miljonereuro.

Statsandelar för undervisning och kultur

Statsfinansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunernaoch andra huvudmän samt statsfinansieringen av kulturverksamhetenfastställs huvudsakligen enligt ett kalkylmässigt statsandelssystemutifrån priserna per enhet och prestationsvolymen. För statsandelarför driftskostnaderna för utbildnings- och kulturverksamheten föreslås3 610 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 279miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007.

Dimensioneringen av statsandelarna baserar sig på en ny formav justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna,vilken omfattar fullständiga indexjusteringar. Kommunerna kompenserasinte i efterskott i samband med justeringen av kostnadsfördelningenför de minskningar i statsandelarna som hänför sig till tidigareindexnedskärningar, och statsandelsprocenten minskas därför i sammamån som kostnaderna ökat. I och med revideringen stiger undervisningsväsendetsoch bibliotekens enhetspriser till att motsvara de verkliga kostnaderna. Statsandelsprocentensjunker från nuvarande 45,3 procent till 41,89 procent, vilket imotsvarande mån ökar kommunernas invånarbaserade finansieringsandel.

Den kalkylerade inbesparingen på grund av de minskande åldersklassernainom undervisningsväsendet beräknas uppgå till ca 18 miljoner euro.Det föreslås att denna inbesparing anvisas för att utveckla undervisningenskvalitet, bl.a. genom minskande av undervisningsgruppernas storlekoch stärkande av stöd- och specialundervisningen.

För att understöda det livslånga lärandet föreslås att den grundläggandeyrkesutbildningen ökas med i genomsnitt 2 000 studerandeoch den tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildningökas med 2 100 studerande år 2008. För statsandelar föranläggningsprojekt föreslås 57 miljoner euro för skolprojekt och5,7 miljoner euro för biblioteksprojekt.

Användningen av tippningsvinstmedel

Det uppskattas att tippningsvinstmedel inflyter till ett beloppav 419 miljoner euro. Av utgifterna för vetenskap finansieras 27,7procent med avkastningen från tippning och penninglotterier. Avdet totala beloppet av den statliga finansieringen av konst, kultur-,musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete(inkl. statsandelarna till kulturen) beviljas 60,7 procent av tippningsvinstmedel.I enlighet med den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedelföreslås att ca 24 miljoner euro av konstens andel används tillstatsandelar för bibliotek, vilket utgör 22 procent av statsandelarnaför bibliotek. Av avkastningen av vinstmedel föreslås att 25 procentanvänds till att främja idrott och fysisk fostran, 9 procent tillatt främja ungdomsarbete, 18 procent till att främja vetenskap och48 procent till att främja konst.

Jord- och skogsbruksministerietsförvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslåsanslag om sammanlagt 2 796 miljoner euro, vilket innebären ökning på 170 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgetenför 2007.

Tablå 10. Utgifterna inom jord- och skogsbruksministerietsförvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro

De viktigaste anslagsökningarna föranleds av att vissa utgiftersom tidigare har finansierats av Interventionsfonden för jordbruketnu har lyfts in i budgeten, av det ökade räntestödet för räntestödslånoch av utgifterna för programmet för utvecklingen av landsbygdeni fasta Finland.

Inkomsterna från EU ökar med 47 miljoner euro jämfört med denordinarie budgeten för 2007. Ökningen föranleds av inkomsterna avinderventionsverksamheten.

Som en ny stödform ingår i budgeten för 2008 understödjandeav bioenergiproduktion, vars syfte är att öka användningen av lantbruksproduceraderåvaror för bioenergi, organiskt avfall och organiska biprodukterfrån livsmedelsindustrin och slam från glesbebyggelse och tätorti produktionen av bioenergi.

Utveckling av landsbygden

Regeringen har som mål att landsbygdens livskraft skall bevaraspå ett hållbart sätt. Enligt den strategi för utveckling av landsbygdensom utarbetats för programperioden 2007—2013 skall specielltlandsbygdsregionernas, i synnerhet den avlägset belägna landsbygdensoch den egentliga landsbygdens, balanserade utveckling i förhållandetill hela landets utveckling främjas genom att företagsverksamhetenoch kompetensen på landsbygden stärks och sysselsättningen förbättras.Strategin genomförs med hjälp av åtgärderna i programmet för utvecklingav landsbygden i fasta Finland samt genom landsbygdsrådgivning.Bevillningsfullmakten för projekten inom ramen för programverksamhetenär för det andra året av programperioden 133 miljoner euro, dvs.ca 27 miljoner euro mer än under föregående år. Utbetalningsmedlenökar med ca 18 miljoner euro. Anslagen för landsbygdsrådgivningenminskar. År 2008 verkställs även statsrådets särskilda landsbygdspolitiskaprogram.

Jordbruk

Målet är att jordbruksproduktionen skall fortsätta i hela Finland,att råvaror av hög kvalitet produceras för den inhemska livsmedelskedjan,att lönsamheten inom jordbruket tryggas samt att den näringsbelastningsom förorsakas av jordbruksproduktionen minskar. Också en ökad jordbruksbaseradproduktion av bioenergi eftersträvas. Beloppet av de jordbrukarstödsom betalas ut bibehålls på ungefär samma nivå som 2007. Genom EU:sinkomststöd kompenseras verkningarna av sänkningen av priserna påjordbruksprodukter och genom EU:s marknadsstöd främjas exportenav och åtgången på jordbruksprodukter. År 2008 tas nya stöd i brukför animalieproduktionsdjurens välbefinnande och för icke-produktivainvesteringar. Till odlare betalas dessutom med medlen för det nationellastödet för jordbruk och trädgårdsodling den nationella tilläggsdelentill kompensationsbidraget inom stödområdena A och B. Den nya bevillningsfullmaktenför räntestödslån uppgår till 285 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammetinleds ett program för främjande av finländsk mat som en del avlivsmedlesindustrins nationella kvalitetsstrategi. Anslagen underpolitiksektorn för jordbruk ökar med 135 miljoner euro. Ökningenberor till största delen på att det marknadsstöd som helt finansieratsav EU och de stöd för säljfrämjande av produkter som delvis finansieratsav EU övergår till att finansieras av budgetmedel samt på att räntestödetför räntestödslån och överföringen till Gårdsbrukets utvecklingsfondhar utökats.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Målet för verksamheten är skyddande av människors, djurs ochväxters hälsa samt miljön, minska riskerna för konsumenterna ochförbättra djurens välbefinnande. Inom hanteringen av säkerhetsriskerligger tyngdpunkten på att bekämpa sjukdomar som sprids mellan djuroch människor och på att utveckla krishanteringen.

Vattenhushållning

Syftet är att förbättra beredskapen inför exceptionella vattenförhållandenoch specialsituationer när det gäller vattenförsörjningen. Genomförandetav EU:s översvämningsdirektiv bereds. Stödet för vatten- och avloppstjänsterriktas till utbyggnaden av avloppsnäten i glesbygden.

Skogsbruk

Verksamheten har som mål en hög nivå på utnyttjandet av virkesproduktionen,ett i virkesproduktionshänseende gott tillstånd i skogarna samtskogarnas mångfald och ett lönsamt skogsbruk. Dessa mål eftersträvasgenom verkställigheten av Finlands nationella skogsprogram, som ienlighet med regeringsprogrammet revideras år 2007, och den handlingsplanför att säkra biodiversiteten i skogarna i södra Finland som hänförsig till skogsprogrammet.

Infrastruktur för fastigheter och geografisk information

De åtgärder som överföringen av registreringsuppgifterna frånjustitieministeriets förvaltningsområde till Lantmäteriverket ochsom genomförandet av INSPIRE-direktivet (EG 2007/2) om administrativutveckling och samanvändning av myndigheternas rumsliga datamängder ochdatatjänster förutsätter inleds.

Förvaltning och övrigt

Tillägget på 11,6 miljoner euro föranleds närmast av det nyaunderstödet för produktion av bioenergi och för stabilisering avdet år 2007 grundade Landsbygdsverkets verksamhet. För pilotprojektetvattenvård inom jordbruket anvisas 1 miljon euro. Projektet finansierasmed ett anslag om 1 miljon euro också under miljöministeriets huvudtitel.

Arbetskrafts- och näringscentralerna, vilkas verksamhetsanslaghar budgeterats inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde,sköter uppgifter på regional nivå för att verkställa EU:s gemensammajordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik och fiskeripolitik,och svarar bl.a. för att tillsynen över stöden utövas i överensstämmelsemed författningarna. De regionala miljöcentralerna, vilkas verksamhetsanslaghar budgeterats inom miljöministeriets förvaltningsområde, sköterjord- och skogsbruksministeriets uppgifter på regional nivå i frågaom användning och vård av vattentillgångar. Länsveterinärerna, vilkasverksamhetsanslag har budgeterats inom inrikesministeriets förvaltningsområde,sköter på regional nivå uppgifter i anslutning till livsmedelssäkerhet,djurens hälsa och välfärd samt medicinering. Skogscentralerna sköterpå regional nivå uppgifter i anslutning till främjandet av och tillsynenöver skogsbruket.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslagom sammanlagt 2 090 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 262 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007.Det totala beloppet av inkomsterna av ämbetsverkens och inrättningarnasavgiftsbelagda verksamhet och övriga nettobudgeterade inkomstersom kan disponeras beräknas uppgå till ca 184 miljoner euro. Enligtberäkningarna uppgår det totala beloppet av den finansiering somkan disponeras till 2 274 miljoner euro. Fullmaktsbeslutom icke slutförda och nya trafikledsprojekt föranleder utgiftsåtagandenom 1 426 miljoner euro åren efter budgetåret.

Kommunikationspolitik

Kommunikationsverket sköter administrativa uppgifter. Verketsomkostnader om 32,8 miljoner euro finansieras i huvudsak med inkomsternaav de avgifter kommunikationsverket tar ut. Anslagsfinansieringensandel är 6,1 miljoner euro. Verksamhetsområdet får direkt stöd förunderstödjande av tidningspressen till ett belopp av 18,5 miljonereuro. För de televisions- och radiotjänster från Finland som ingåri Rundradion Ab:s allmännyttiga uppdrag och som tillhandahålls utomlandsanvisas 2 miljoner euro. Rundradion Ab:s verksamhet finansierasmed ca 417 miljoner euro genom de televisions- och koncessionsavgiftersom betalas till televisions- och radiofonden.

Trafikpolitik

Trafikpolitiken verkställs med utnyttjande av de medel som lagstiftningenoch styrningen ger samt genom att man upphandlar trafiktjänsteri syfte att skapa ett tryggt och miljövänligt trafiktjänstsystem.Genom inköp av och stöd för tåg-, sjö-, flyg- och busstrafiktjänstertryggas behovet av basservice i fråga om samfärdsel i hela landetoch främjas bevarandet av trafiktjänster. Inom köptrafiken beräknasantalet resor 2007 uppgå till totalt ca 10,5 miljoner stycken.

Trafikpolitiken genomförs av kommunikationsministeriet, av förvaltningsmyndigheterna Fordonsförvaltningscentralen,Järnvägsverket och Luftverket samt av trafikledsverken Vägverket,Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverket. Trafikpolitiken verkställsockså genom att andra än statsägda trafiknät stöds och genom atttrafiktjänster upphandlas och stöds.

Kommunikationsministeriets utgifter beräknas uppgå till 18,6miljoner euro. Fordonsförvaltningscentralens utgifter beräknas uppgåtill 84,4 miljoner euro, varav 71,6 miljoner euro finansieras medinkomsterna av avgifter och uppgifterna i anslutning till fordonsbeskattningmed ett anslag om 12,8 miljoner euro. Järnvägsverkets utgifter beräknasuppgå till 4,2 miljoner euro, varav 4 miljoner euro finansierasmed anslag. Luftfartsverkets utgifter beräknas uppgå till 11,6 miljonereuro, varav 4 miljoner euro finansieras med inkomsterna av avgifteroch 7,6 miljoner euro med anslag.

Det totala anslaget för Vägförvaltningen uppgår till 834 miljonereuro, varav 98 miljoner euro utgörs av en anslagsökning. Basväghållningeninom Vägförvaltningen fokuserar på att trygga den dagliga farbarhetenpå vägarna och att förbättra trafiksäkerheten. För basväghållningenanvisas 525 miljoner euro och för investeringar för utveckling avvägnätet föreslås 202 miljoner euro.

Vägprojektet Ring I, Åboleden—Vallberget ändras tillett efterfinansieringsprojekt. Avsikten är att projektet skall genomförasin enlighet med ett efterfinansieringsavtal som ingås med Esbo stad.Om kostnadsförslagen överskrider de godkända fullmakterna skjuterVägverket fram projektet Sv 51 Kyrkslätt—Stensvik och avbryteranbudstävlingen för Rv 14 Nyslotts centrum. Vägprojekten Villmanstrand—Imatraoch Kemi inklusive broar samt trafikförbindelserna till Nordsjögenomförs i enlighet med de justerade kostnadsförslagen. För attöka trafiksäkerheten finansieras byggandet av ett parkeringsområdeför långtradare i Vaalimaa med ett anslag om 24 miljoner euro.

Det totala anslaget för Sjöfartsverket uppgår till 113 miljonereuro, varav 5 miljoner euro utgörs av en anslagsökning. Sjöfartsverketsomkostnader beräknas uppgå till 32 miljoner euro och utgifternaför farledshållningen till 62 miljoner euro. Inkomsterna av farledsavgifternaberäknas uppgå till 75 miljoner euro. Det föreslås en ändring avfarledsavgifterna så att farledsavgiften sänks med 10 procent. Iinkomstposten har också den uppskattade trafikökningen beaktats.

Det totala anslaget för Banförvaltningscentralen uppgår till502 miljoner euro, varav 162 miljoner euro utgörs av en anslagsökning.Inom Banförvaltningscentralens verksamhet ligger tyngdpunkten förbasbanhållningen på att förnya överbyggnaderna på de banavsnittsom genomgick en ombyggnad på 1970-talet och som nu är slutanvända.Utgifterna för basbanhållningen beräknas uppgå till 380 miljonereuro. Av anslaget anslås 42 miljoner euro för en grundlig förbättring avbanavsnittet Nyslott—Huutokoski. På grund av banavgifteroch andra inkomster är behovet av budgetfinansierat nettoanslag328 miljoner euro. För projekt för utvecklande av bannätet föreslåsett anslag om 146 miljoner euro.

Den ministerarbetsgrupp som utarbetar en trafikpolitisk redogörelseöverväger förutsättningarna för genomförandet av E18-avsnitten ochdess tidsplan samt bereder ett förslag därom. En utredning görsom genomförandet, omfattningen och verkningarna av försöket medvägtull på E18.

För privata vägar föreslås ett statsunderstöd på 13 miljonereuro. För stöd till andra flygfält med linjeflyg än sådana som Luftfartsverketansvarar för föreslås 3 miljoner euro.

För köp av och stöd för trafiktjänster föreslås sammanlagt 198miljoner euro, varav 96 miljoner euro anvisas för att främja sjöfartenoch den övriga sjötrafiken och 102 miljoner euro anvisas för köp,ersättningar och stöd avseende kollektivtrafiktjänster. I de anslagsom reserverats för upphandling och utveckling av förbindelsetrafikserviceni skärgården görs en nivåförhöjning på 0,1 miljoner euro. Ökningenav sjöfartsstödet med 24,3 miljoner euro föranleds av att befrielsenfrån passagerarfartygens förskottsinnehållningar omvandlas tilldirekt stöd.

Forskningsinstituten

Forskningsinstituten Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutetär verksamma inom förvaltningsområdet. Meteorologiska institutetsutgifter beräknas till 44,6 miljoner euro, varav 14,3 miljoner eurofinansieras med inkomster och 30,3 miljoner euro med anslag. Havsforskningsinstitutetsutgifter beräknas till 9,5 miljoner euro, varav 0,9 miljoner eurofinansieras med inkomster och 8,6 miljoner euro med anslag.

Arbets- och näringsministerietsförvaltningsområde (huvudtitel 32)

Det nya ministeriets huvudtitel består av anslagen under detförra handels- och industriministeriet, en del av anslagen underarbetsministeriets huvudtitel och de anslag för regionutveckling somtidigare funnits under inrikesministeriets huvudtitel.

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslåsanslag om 2 413 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 144 miljoner euro i förhållande till den ordinarie budgeten för 2007.

Teknologi- och innovationspolitik

Vid genomförandet av teknologi- och innovationspolitiken understryksalltjämt åtgärderna enligt principbeslutet om strukturell utvecklingav det offentliga forskningssystemet. Utvecklingen av politiksektornstyrs i synnerhet av spetskompetensklustrena, den strukturella omläggningenav sektorforskningen och effektiviseringen av den strategiska styrningen.Av utgifterna inom förvaltningsområdet går 613 miljoner euro tillteknologi- och innovationspolitiken. Bevillningsfullmakten för Tekes- utvecklingscentralen för teknologi och innovationer ökar med 17,5miljoner euro, och projektanslagen med 3,5 miljoner euro. För statenstekniska forskningscentral (VTT) föreslås anslag om drygt 78 miljonereuro, vilket innebär en ökning på över 4 miljoner euro jämfört medden ordinarie budgeten för 2007.

Företagspolitiken

Med hjälp av företagspolitiken stärks företagens konkurrenskraftoch förbättras företagens verksamhetsbetingelser. Finansiering riktastill objekt som präglas av marknadsmisslyckande, dvs. som den privatafinansieringsmarknaden på grund av bristfälligheter i marknadsmekanismeninte är villig att finansiera. Prioriteringsområden för företagspolitikenär företag i den inledande fasen och tillväxtorienterade företagsamt främjande av kompetens, nätverksbyggande och införande av nyteknologi i företagen. För politiksektorn föreslås ett anslag på167 miljoner euro. Företagspolitiken bedrivs dessutom delvis medhjälp av anslagen under kapitlet Fullföljande av EU:s strukturfondsprogram.Som Finnvera Abp:s fullmakt för räntestödslån föreslås 243 miljonereuro, vilket uppskattas föranleda utgifter om 11 miljoner euro.I ersättningar av kreditförluster till bolaget betalas uppskattningsvis22 miljoner euro.

Bevillningsfullmakten för stödjande av företagens investerings-och utvecklingsprojekt föreslås uppgå till 37 miljoner euro, varav12 miljoner euro reserveras för de understöd som skall användasför lindrande av sådana störningar som omstruktureringen av ekonominförorsakar sysselsättningen och produktionsverksamheten. Systemetmed transportstöd fortgår och det regionala transportstödet föreslåsuppgå till 5 miljoner euro.

Arbetskraftspolitiken

Anslagen för åtgärder inom den aktiva arbetskraftspolitikenomfördelas i enlighet med regeringsprogrammet så att de bättre änhittills stöder sysselsättandet av arbetslösa på den öppna arbetsmarknaden,vilket underlättar arbetsmarknadens matchningsproblem. Anslagenför sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärderinriktas på effektivare åtgärder för främjande av sysselsättningen,bl.a. på yrkesinriktad arbetskraftspolitisk utbildning, i synnerhet påutbildning som genomförs tillsammans med företagen och på stödsysselsättninginom den privata sektorn. I motsvarande utsträckning minskar denförberedande utbildningen och stödsysselsättningen inom den statligaoch kommunala sektorn. I priserna per enhet för arbetskraftsutbildningenhar den höjda kostnadsnivån beaktats. I medeltal 24 620personer omfattas av arbetskraftsutbildning, och i medeltal 46 800personer sysselsätts genom sysselsättningsanslagen. Anslaget ökarfrån 517 miljoner euro i budgeten år 2007 till 561 miljoner euroår 2008. Bevillningsfullmakten för investeringar i sysselsättningsfrämjandesyfte minskar till 8 miljoner euro från 35 miljoner euro i budgetenför 2007. Antalet personer som omfattas av arbetskraftspolitiskaåtgärder avsedda för i huvudsak arbetslösa arbetssökande beräknasår 2008 uppgå till i genomsnitt ca 92 600 personer, vilketär en nedgång med ca 3 880 personer jämfört med den beräknadevolymen i budgeten för 2007.

Övriga politiksektorer

Energipolitiken genomförs i enlighet med den gällande nationellaenergi- och klimatstrategin. För verkställigheten av energipolitikenföreslås 44 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 7,3 miljonereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007. Anslagen för regionutveckling uppgårtill sammanlagt 79 miljoner euro, varav 33 miljoner euro utgörsav landskapsutvecklingspengar och ca 46 miljoner euro av Kajanalandsutvecklingspengar. Anslagen ökar med ca 3 miljoner euro jämförtmed den ordinarie budgeten för 2007. Regionutveckling genomförsdessutom delvis med hjälp av anslagen under kapitlet Fullföljandeav EU:s strukturfondsprogram.

Anslagen för civiltjänst stiger till 6,2 miljoner euro från4 miljoner euro i budgeten för år 2007. Ökningen avsätts för civiltjänstgörarnasboendekostnader och för revidering av den grundläggande utbildningenför civiltjänstgörare.

Social- och hälsovårdsministerietsförvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslåsanslag om 13,9 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 948 miljonereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007.

Barnfamiljer och bostadsbidrag

Det föreslås att barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs med10 euro per kalendermånad och barn från nuvarande 36,60 euro till46,60 euro fr.o.m. den 1 januari 2008. Förslagets kostnadseffektuppgår till 18,8 miljoner euro om året.

I enlighet med regeringsprogrammet föreslås att bostadsbidragssystemetöverförs från miljöministeriets förvaltningsområde till social-och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. För bostadsbidragetföreslås ett anslag om 441 miljoner euro 2008. Antalet stödtagareberäknas sjunka då sysselsättningsläget förbättras och det genomsnittligabostadsbidraget beräknas stiga i takt med ökningen av boendeutgifterna.Utgifterna för bostadsbidraget som helhet betraktat beräknas förblipå innevarande års nivå.

Folkpensions- och sjukförsäkringsfonder

Staten svarar för cirka två tredjedelar av kostnaderna för folkpensionsförsäkringen.Resten av finansieringsbehovet täcks huvudsakligen med den folkpensionsavgiftsom tas ut hos arbetsgivarna. En sänkning av arbetsgivares folkpensionsavgiftmed 0,1 procentenhet planeras från ingången av 2008 för att kompenseraför förhöjningen av arbetsgivares arbetspensionsavgift, vilket ökarstatens finansieringsandel med ca 65 miljoner euro år 2008. Statsandelenav folkpensionsutgifterna är 970 miljoner euro. Utöver det finansierarstaten bostadsbidragen för pensionstagare och vårdbidragen för barnoch handikappbidragen i sin helhet, sammanlagt ca 763 miljoner euro.Därutöver tryggar staten folkpensionsfondens finansieringstillgångar,som skall vara minst 4 procent av de totala utgifter som utbetalasårligen. Staten tryggar också folkpensionsfondens likviditet. Föratt folkpensionsfondens miniminivå skall kunna bibehållas förutsätts2008 dessutom garantibelopp av staten på uppskattningsvis 529 miljonereuro.

Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och enarbetsinkomstförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras avarbetsgivarna och löntagarna samt av företagarna. Intäkterna avde försäkrades och arbetsgivarnas avgifter beräknas år 2008 uppgåtill sammmanlagt 1 900 miljoner euro. Staten deltar dessutomi finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen med sammanlagt 85miljoner euro genom att stå för minimidagpenningen, en andel avföretagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård och enandel av föräldradagpenningen. Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringenfinansierar staten helt de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länderoch en andel av Folkpensionsanstaltens omkostnader. I övrigt finansierarlöntagarna och företagarna samt förmånstagarna vardera hälften avsjukvårdsförsäkringen, sammanlagt 1 033 miljoner euro,medan staten deltar med en andel på sammanlagt 1 104 miljonereuro. Staten skall också trygga sjukförsäkringsfondens likviditet.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturelltsett oförändrad. Inga större förändringar sker i det sammanlagdabeloppet av de obligatoriska socialförsäkringarna. Arbetsgivaresarbetslöshetsförsäkringspremie beräknas förbli oförändrad. Gränsenför den lönesumma som utgör grund för premien höjs från 840 940euro år 2007 till 1 668 000 euro, vilket ledertill att den genomsnittliga premien sjunker med 0,2 procentenheter.Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie sjunker i motsvarandemån. Arbetsgivares arbetspensionsavgift beräknas stiga något. Denandel socialförsäkringsavgifterna utgör av lönen i fråga om privataoch statliga arbetsgivare sjunker med 0,3 procentenheter 2008 ochi fråga om kommunala arbetsgivare med 0,5 procentenheter.

Tablå 11. Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

¹⁾ I den beräknade arbetspensionsavgiften görsen temporär sänkning med 0,6 procentenheter åren 2006—2009,med hjälp av vilken det överskott som bildats av invalidpensionsavgiftenutjämnas.

²⁾ Innehållerutöver ovanstående avgifter även bl.a. olycksfallsförsäkrings- ochgrupplivförsäkringspremie.

Arbetsgivarens socialskyddsavgift

Arbetsgivarens socialskyddsavgift fastställs på grundval avdet sammanlagda beloppet av arbetsgivarens folkpensionsavgift ochsjukförsäkringsavgift. Det sammanlagda beloppet av avgifterna sjunkerfrån år 2007 hos samtliga arbetsgivare med 0,17 procentenheter.

Regionala försök med sänkt socialskyddsavgift för arbetsgivarehar utförts i Lappland och i skärgårdskommunerna, inom det områdesom omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland, i Pielinen-Karelensekonomiska region och i kommunerna Ilomants och Rautavaara.

Tablå 12. Arbetsgivares socialskyddsavgift, %

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsersättningarna beräknas 2008 stiga till totaltca 4 227 miljoner euro. Den största ökningen föranledsav ökade utgifter för föräldradagpenningar, läkemedelsersättningar ochsjukdagpenningar. Till den behovsprövade rehabilitering som ordnasav folkpensionsanstalten används 102 miljoner euro. För godkännandeav nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedelhar liksom tidigare reserverats 8,4 miljoner euro.

De kostnader som föranleds av sjukvård som ges till utomlandsbosatta personer ersätts fr.o.m. den 1 januari 2008 till kommunernaav statens medel.

Det föreslås att den lön som utgör grund för sjukdagpenningenoch dagpenningspremien skall samordnas fr.o.m. den 1 januari 2008.Reformen inverkar inte på statens andel.

Det föreslås att ersättningsnivån för tandläkararvoden höjsfr.o.m. den 1 januari 2008 så att den faktiska ersättningsnivånstiger till 40 procent av ersättningsgrunden. Reformen ökar utgifternaför ersättningar med 26 miljoner euro och statens andel med 13 miljonereuro.

Pensionsutgifter

För pensioner har via social- och hälsovårdsministeriets huvudtitelreserverats 2,9 miljarder euro år 2008. Pensionsutgifterna ökarjämfört med år 2007 med 371 miljoner euro, varav 154 miljoner euroföranleds av nivåförhöjningen av folkpensionerna och 114 miljonereuro av att dyrortsklassificeringen av kommunerna slopas med avseendepå folkpensionerna. Det föreslås dessutom att icke nedsatt folkpensionskall betalas till personer i anstaltsvård fr.o.m. den 1 januari2008. Reformen ökar utgifterna för folkpensionen med uppskattningsvis45,8 miljoner euro 2008, samtidigt som de statsandelar som betalastill kommunerna minskas med 44 miljoner euro. Av anslaget används2,3 miljarder euro till folkpensionerna, 469 miljoner euro tilllantbruksföretagarpensionerna, 67 miljoner euro till företagarpensionerna,45 miljoner euro till sjömanspensionerna, 37,7 miljoner euro tillfamiljepensionerna, 14,5 miljoner euro till lantbruksföretagarnasolycksfallspensioner, 14,5 miljoner euro till pensionsstöd tillvissa långtidsarbetslösa och 23,4 miljoner euro till särskilt stödtill invandrare.

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnasförsäkringsavgifter och de försäkrades försäkringspremier. Statendeltar i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensionerna.Folkpensionerna, som utgör ungefär 16 procent av de totala pensionsutgifterna,finansieras huvudsakligen med arbetsgivarnas försäkringsavgiftersamt med statens medel.

Lagstiftningen om bostadsbidrag för mottagare av folkpension,handikappförmåner och pension ändras fr.o.m. den 1 januari 2008,vilket ökar statens utgifter med sammanlagt omkring 9 miljoner euroår 2008, men minskar statens utgifter på lång sikt. I anslutningtill lagändringarna betalas bostadsbidraget till mottagarna av folkpensionut i sin helhet i början av månaden. Dessutom överförs vårdbidragetför pensionstagare till att finansieras direkt av staten fr.o.m.den 1 januari 2008. Denna ändring i finansieringen har inte någoninverkan på statsandelen.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Arbetspensionsindex stiger med uppskattningsvis 2,2 procentjämfört med år 2007 och folkpensionsinsex med uppskattningsvis 2,3procent. Den förväntade lönekoefficienten för 2008 innebär en ökningmed ca 1,9 procent jämfört med den lönekoefficient som användesår 2007.

Tablå 13. Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Utkomstskydd för arbetslösa

Statens utgifter för utkomstskydd för arbetslösa beräknas uppgåtill 1 431 miljoner euro 2008. Arbetslöshetsgraden beräknas2008 sjunka till 6,3 procent, vilket minskar såväl utgifterna för statsandelartill arbetslöshetskassorna som utgifterna för grunddagpenningen.Grunddagpenningen för arbetslösa höjs så att den motsvarar förändringeni levnadskostnaderna. Grunddagpenningens fulla belopp beräknas 2008vara 24,46 euro per dag.

I enlighet med regeringsprogrammet föreslås att anslagen förarbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, de studiesociala förmånernaför dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och arbetsmarknadsstödetöverförs från det tidigare arbetsministeriets förvaltningsområde tillsocial- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. För den ersättningsom staten betalar till kommunerna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfteföreslås 8,0 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1,5 miljonereuro jämfört med föregående år på grund av den ökade användningsom revideringen av arbetsmarknadsstödet gav upphov till. För arbetsmarknadsstödetföreslås anslag om 700 miljoner euro, vilket är 16 miljoner euromindre än året innan. Författningarna om arbetsmarknadsstöd ändrasså, att arbetsmarknadsstöd kan beviljas företag i form av lönesubventionför sysselsättande av en ung person som varit arbetslös i tre månaderi stället för som för närvarande i sex månader. Förmånerna för deltagarnai arbetskraftspolitisk vuxenutbildning beräknas år 2008 uppgå till141 miljoner euro, vilket är 3,1 miljoner euro mer än året innan.

Tablå 14. Centrala sifferserier för utkomstskyddet för arbetslösa

Beredskap för pandemier

Förvaltningsområdets förmåga att stödja den nationella beredskapenför en influensapandemi förbättras ytterligare. Folkhälsoinstitutetspermanenta beredskapsnivå höjs också med tanke på andra hotandesmittsamma sjukdomar eller biologiska hot bl.a. genom att jourberedskapenförbättras, laboratorieberedskapen upprätthålls och den kommunikations-och datatekniska beredskapen som byggts upp för bekämpning av pandemiereffektiviseras. Länsstyrelsernas aktionsberedskap effektiviseras.

Veteraner

För rehabilitering av krigsinvalider och frontveteraner haranvisats tilläggsanslag genom vilka tillgång till rehabiliteringkan tryggas för alla som önskar få sådan. Samtidigt revideras rehabiliteringensinnehåll och makars och efterlevandes ställning förbättras. Föråtgärdshelheten anvisas år 2008 ca 10 miljoner euro, som finansierasmed Penningautomatföreningens avkastning. Totalt understöds krigsinvalideroch veteraner med ca 420 miljoner euro i statsbudgeten 2008.

Social- och hälsovårdstjänster

För statsandelar för driftskostnaderna för den kommunala social-och hälsovården föreslås 4 885 miljoner euro, vilket innebären ökning på ca 577 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgetenför 2007. Av ökningen föranleds 226 miljoner euro av justeringenav kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och 215 miljonereuro av en höjning av statsandelarna med 4,7 procent till följdav de beräknade förändringarna i kostnadsnivån.

Av statsandelsökningarna utgörs 21,3 miljoner euro av ökadestatsandelar i enlighet med regeringsprogrammet, vilka bl.a. anslutersig till förbättrandet av primärvården och personalökningar inomåldringsvården.

Statsandelsökningen i anslutning till den nya barnskyddslagenutgör 6,9 miljoner euro och den ökning som ansluter sig till förordningenom bröstcancerscreening uppgår till 0,5 miljoner euro.

Statsandelen för driftskostnaderna inom den kommunala social-och hälsovården sjunker 2008 från nuvarande 33,88 procent till 31,77procent. Den minskade statsandelsprocenten beror i huvudsak på enkorrigering av eftersläpningen i de kalkylerade kostnader som liggertill grund för statsandelen. Den sista posten av den justering avkostnadsfördelningen som periodiserats över åren 2005—2008,och som var avsedd att betalas 2008, tidigarelades till år 2007och gottskrevs kommunerna via skattesystemet. Statsandelsprocentenminskas för att kommunerna inte skall kompenseras dubbelt år 2008.För att statsandelssystemet skall bli tydligare och mera transparentläggs de kostnader som motsvarar de nedskurna indexhöjningarna åren2001—2005 samt åren 2006—2007 till de kalkyleradekostnaderna för att de kalkylerade kostnader som ligger till grundför statsandelen skall motsvara de verkliga kostnaderna. Kommunernakompenseras inte i efterskott i samband med justeringen av kostnadsfördelningenför de minskningar i statsandelarna som hänför sig till indexnedskärningarna,och statsandelsprocenten minskas därför i samma mån som kostnadernaökat. Dessa faktorer sänker sammantaget statsandelsprocenten med2,59 procentenheter.

Den minskning av statsandelen på 25 miljoner euro som hänförsig till avgiftsreformen inom social- och hälsovården sänker statsandelenmed 0,16 procentenheter och den minskning av statsandelen på 44miljoner euro som hänför sig till slopandet av gränsdragningen mellanöppenvården och anstaltsvården sänker statsandelen med 0,29 procentenheter.Gränsdragningen mellan öppenvård och institutionsvård avlägsnasfr.o.m. den 1 januari 2008, så att folkpensionen betalas ut tillicke nedsatt belopp vid institutionsvård och avgiften för långvariginstitutionsvård höjs till 82 procent av inkomsterna. Klientavgifternasnivå utvärderas på nytt som ett led i revideringen av klientavgifternainom social- on hälsovården. Den ökning på 119 miljoner euro somhänför sig till kompensationen till kommunerna för förlorade skatteinkomsterhöjer dessutom statsandelen med 0,78 procentenheter.

I jämförelse med 2007 har statsandelarna ökats med 0,8 miljonereuro på grund av övergångsutjämningarna i anslutning till revideringenav statsandelssystemet och minskats med 1,9 miljoner euro på grundav den utjämning av statsandelarna som grundar sig på skatteinkomster.

Som statsunderstöd för kommunernas hälso- och sjukvårdsprojektföreslås 24,8 miljoner euro. Prioriteringsområden för projekt somstöds med statsunderstöd fastställs i det nationella utvecklingsprogrammetför social- och hälsovården.

Den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter förkostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning ökas med 5 miljonereuro 2008. För statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrainom det sociala området föreslås 3 miljoner euro, vilket innebären ökning med 0,5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgetenför 2007.

För utvecklande av avbytarservicen för lantbruksföretagare föreslåsen ökning av antalet semesterdagar med en från nuvarande 24 dagartill 25 dagar i året. Med anledning av förslaget föreslås en anslagsökningpå 4,7 miljoner euro. Dessutom föreslås det att 0,1 miljoner euroanslås för en precisering då det gäller rätten till vikariehjälpför skötseln av förtroendeuppdrag.

Miljöministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag omsammanlagt 320 miljoner euro. Anslagen för allmänt bostadsbidrag,som har utgjort ungefär två tredjedelar av förvaltningsområdetsbudgetanslag, överförs år 2008 till social- och hälsovårdsministerietsförvaltningsområde. När denna överföring tas i beaktande, ökar budgetanslagenmed ca 16 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2007.Användningen av statens bostadsfonds medel behandlas i kap. 8.1i allmänna motiveringen.

Inom miljö- och naturvård läggs tonvikten på åtgärder för avvärjningav och anpassning till klimatförändringen och strävandena att förhindravidare utarmning av naturens mångfald samt minska näringsbelastningenoch miljöriskerna för Östersjöns vidkommande. Det centrala då det gällerfrämjandet av boendet är att trygga förutsättningarna för tillräckligbostadsproduktion i tillväxtcentren och att boendet för specialgrupperstöds i tillräcklig utsträckning.

Miljö- och naturvård

Genom samarbete och åtgärder på internationell och nationellnivå påverkas klimatkonventionens målsättning och fördelningen avbördan under den nya förbindelseperioden. Åtgärderna för att förbättraÖstersjöns och insjöarnas tillstånd inriktas i synnerhet på reduceringav näringsbelastningen från jordbruket. För pilotprojektet vattenvårdinom jordbruket anvisas 1 miljon euro. Projektet finansieras medett anslag om 1 miljon euro också under jord- och skogsbruksministerietshuvudtitel. Insatser görs också för att effektivisera hanteringenav avloppsvatten i samhällen och glesbygd. För finansieringen avett kombinationsfartyg att förbättra beredskapen att bekämpa miljöriskeri Östersjön reserveras 23 miljoner euro.

Medel anvisas för ett fortsatt genomförande av nätverket Natura2000 och andra skyddsprogram samt biodiversitetsprogrammet för södraFinlands skogar.

Samhällen, byggande och boende

Samarbetet stärks kring den planering och de åtgärder i anslutningtill markanvändning, boende och trafik som en förenhetligad samhällsstrukturkräver. En effektivare energianvändning genom upplysning, byggföreskrifteroch reparationsunderstöd syftar till att dämpa klimatförändringen.För konvertering av uppvärmningen i småhus och för påskyndande avenergiekonomiska investeringar i rad- och bostadshöghus ökas anslagetför reparationsunderstöd med 10 miljoner euro.

För att tillgången på bostadstomter skall motsvara den ökadeefterfrågan i tillväxtcentra framhålls en mångsidig användning avplanläggnings- och markpolitiska medel. Man avstår från beviljandetav aravalån och räntestödslån för ägarbostäder på grund av den ringaefterfrågan på dessa stödformer. Understöden för bostäder för specialgrupperhöjs med 15 miljoner euro.

Statens ekonomiska risker inom bostadssektorn gäller i huvudsakkrediterna och statsgarantierna för hyreshus. Av aravalånebeståndetfinns över två tredjedelar inom de sex största tillväxtcentren,vilket minskar sannolikheten för kreditförluster.

Tablå 15. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2006—2008¹⁾

¹⁾ Varjeutgiftsmoment är försett med en nummerkod som anger utgiftsarten.På basis av dessa nummer-koder har utgifterna samlats i grupperenligt sin art. I tablån har varje tal avrundats särskilt från detexakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alladelar.

²⁾ Utgifter för skuldhantering beaktas undermomentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgetenuppvisar ett underskott.

5.4. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken

Enligt regeringsprogrammet skall den offentliga finansieringenav forskning ökas i syfte att höja den nationella satsningen påforskning till 4 % av bruttonationalprodukten under valperioden.För att målet skall uppnås krävs att den privata sektorn samtidigtförbinder sig starkt till saken. Med hjälp av ökad finansieringskapas bl.a. strategiska kluster av spetskompetens och säkras enbred tillväxt i fråga om kompetens och innovationskapacitet. Enstyrning av finansieringen förbättrar produktiviteten och ökar arbetsplatserna.I anslutning till detta förbättras de finansiella och andra förutsättningarnaför tillkomsten och tillväxten av forsknings- och teknologiorienteradföretagsverksamhet. Arbetsfördelningen mellan de offentliga innovationsorganisationernatydliggörs på både nationell och regional nivå.

Universitetens basresurser ökas allt igenom. Samtidigt breddasden finansiella basen. Alla universitet har redan möjlighet tillfondekonomi. Donationer som stöder vetenskaplig verksamhet bliri stor utsträckning avdragbara. Universitetens ekonomiska autonomistärks i och med att det är möjligt för universiteten att vara offentligrättsligajuridiska personer eller privaträttsliga stiftelser. Avsikten äratt innovationsuniversitetet i huvudstadsregionen skall inleda sinverksamhet 2009. De planerade omställningarna förutsätter en totalreformav universitetslagen, som är under beredning.

En nationell strategi utarbetas för internationalisering avhögskolorna. En professionell forskarkarriär utvecklas på grundvalav en modell i fyra steg. Socialskydd har börjat ordnas för för stipendiater.

Inrättandet av arbets- och näringsministeriet vid ingången av2008 stärker avsevärt teknologi- och innovationspolitiken. Parallelltmed tekniska innovationer betonar regeringen även betydelsen avinnovationer som gäller affärsverksamhet, formgivning och organisation.Det är främst finansieringen av forsknings- och utvecklingsarbetesom ökas.

Omläggningen av statens sektorsforskning har inletts. Genomstatsrådets förordning av den 14 juni 2007 har en delegation förstatens sektorsforskning inrättats och den 28 juni 2007 har regeringenfattat ett principbeslut om att utveckla sektorsforskningen. Regeringenfattar behövliga beslut om strukturreformer i fråga om forskningsinstitutenföre utgången av 2008.

Europeiska unionens vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitikbefinner sig i en viktig fas. Forskningens sjunde ramprogram, somnyligen inleddes, och de nya verksamhetsmodeller som ingår i programmetinnebär en avsevärd stärkning av det europeiska forskningsområdet. Särskiltintressanta ur finländskt perspektiv är Europeiska forskningsrådet(ERC), Europeiska teknologiinstitutet (EIT), de europeiska teknikplattformarna(ETP) och de gemensamma teknikinitiativen (JTI). Förutsättningenför att de startas upp och nyttiggörs fullt ut är att beslut fattas påEU-nivå i syfte att avgöra öppna finansieringsfrågor och åstadkommaett fungerande horisontalt samarbete.

Tablå 16. Utvecklingen av de centrala anslagen för forskningoch utvecklingsarbete, mn euro

5.5. Regionutvecklingen och strukturfonderna

Utveckling av regionerna

Staten, kommunerna och landskapsförbunden, som är regionalautvecklingsmyndigheter i regionerna, ansvarar för regionutvecklingen.Ett av syftena med den lag som trädde i kraft vid ingången av 2007är att effektivera åtgärderna i samband med utvecklingen av regionernaoch att styra regionutvecklingen på landskaps- och riksnivå på ettsådant sätt att utvecklingsarbetet sker i växelverkan så att detskapas en helhet av åtgärder för utveckling av regional- och centralförvaltningen.

Regeringsprogrammet och ett beslut som skall fattas av statsrådetvid årsskiftet 2007/08 om rikstäckande mål för regionutvecklingenfastställer tyngdpunkterna och de viktigaste åtgärderna i regionutvecklingensstrategi. Regionutvecklingsarbetet genomförs både med nationellaprogram och åtgärder och med program som delvis finansieras av EU.Den nationella regionutvecklingen och målen för den kommer i förstahand. EU:s regional- och strukturpolitik och den nationella strategini anslutning till den kompletterar och stöder den nationella politiken.

Den finansiering som hänför sig till regionutvecklingen fastställsårligen i samband med ramförfarandet och budgetprocessen. Ett avsyftena med lagändringen var att statsrådet bättre än tidigare skallkunna koordinera de anslag som är avsedda för regionutveckling ochfå en klar uppfattning om anslagen totalt sett. Budgetpropositionenför 2008 innehåller sammanlagt 24 moment under 7 huvudtitlar däranslaget helt eller delvis har upptagits som finansiering av regionutvecklingenenligt regionutvecklingslagen. De viktigaste av dessa är de anslagsom reserverats för genomförande av EU:s strukturfondsprogram.

De nationella särskilda programmen (regioncentraprogrammet,kunskapscentraprogrammet, det landsbygdspolitiska helhetsprogrammetoch skärgårdsprogrammet) fortsätter under den nya programperiodsom börjar vid ingången av 2007. Strukturfondsprogrammen granskasi kapitel 32.70 och de nationella specialprogrammen i kapitel 32.50.

Europeiska unionens strukturfonders verksamheti Finland

År 2008 avslutas strukturfondsprogrammens programperiod 2000—2006och fortsätter genomförandet av programperioden 2007—2013.I Finland genomförs under programperioden 2007—2013 måletför EU:s regionala konkurrenskraft och sysselsättning som primärtfokuserar på forskning, innovation, tillgänglighet och främjandeav sysselsättning. Dessutom kommer man i Finland att genomföra måletför territoriellt samarbete i Europa med syftet att bl.a. stärka integreringeninom unionens område på alla delområden samt öka det gränsöverskridandesamarbetet och utbytet av bästa praxis. EU:s finansiering av dessamål kommer från två strukturfonder, Europeiska regionutvecklingsfonden(ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Som förvaltningsmyndighetoch attesterande myndighet fungerar arbets- och näringsministeriet.

De åtgärdsprogram som genomför målen följer tyngdpunktsområdenaför den nationella region-, struktur- och sysselsättningspolitiskastrategin för 2007—2013. Åtgärdsprogrammen grundar sigpå riktlinjer för verksamheten som är gemensamma och som bl.a. beaktarde regionala särdragen.

Varje program finansieras ur en fond. De åtgärdsprogram somfinansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden är regionalastrukturfondsprogram och de tas fram storregionvis. Det åtgärdsprogramsom finansieras ur Europeiska socialfonden är ett nationellt programsom innehåller både en riksomfattande del och en regional del.

Den strukturfondsfinansiering som Finland fått för programperioden2007—2013 är totalt 1 716 miljoner euro enligtgängse pris. Statsbudgeten omfattar däremot inte EU:s finansiering föråtgärdsprogram som genomför gränsöverskridande samarbete. Finansieringeninkomstförs enligt programmens förvaltningsmodell direkt till enförvaltningsmyndighet och attesterande myndighet utanför budgetekonomin.Den statliga medfinansieringen, som motsvarar EU-stödet, ingår fördessa program i statsbudgeten. I statsbudgeten ingår inte hellermedel för de åtgärdsprogram som genomförs på Åland, för dessa programingår i landskapets behörighet.

Tabell 17. Åtgärdsprogram för EU:s strukturfond 2007—2013enligt gängse priser inklusive en indexering på 2 % perår

Strukturfondsmedlen i budgeten för 2008

Strukturfondsmedel väntas bli intäktsförda i statsbudgeten tillett belopp av sammanlagt ca 329 miljoner euro. Här ingår inkomsternafrån Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfondenför programperioderna 2000—2006 och 2007—2013.De inkomster som tillkommer av utvecklingssektionen vid EU:s utvecklings-och garantifond för jordbruket (EUGFJ-U) och EU:s fond för fisketsutveckling (FFU) består av betalningar för programperioden 2000—2006.

Figur 5. Bevillningsfullmakt för EU:s strukturfondsprogramper fond 2008, mn euro

Figur 6. Bevillningsfullmakten för EU:s strukturfonderoch den statliga medfinansieringen per ministerium år 2008

I budgeten för 2008 ingår såsom bevillningsfullmakt om sammanlagt240 miljoner euro i EU-strukturfondsmedel och 210 miljoner euroi statlig medfinansiering. Exakta uppgifter om EU-finansieringenoch den motsvarande statliga finansieringen finns under moment 32.70.64och 32.70.65 samt i tabellerna under dem.