Statsbudgeten 2008

7. Statens resursförvaltning

De centrala uppgifterna inom statens resursförvaltning är statens verksamhet som arbetsgivare och utvecklandet av förvaltningen. Inom statens budgetekonomi arbetar år 2008 ca 120 000 personer och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 5,3 miljarder euro.

7.1. Arbetsgivar- och personalpolitiken

Utgångspunkten är att personalledningen utgör en del av den övergripande ledningen på alla nivåer. Riktlinjerna för statskoncernens personalledning integreras i de centrala styrprocesserna. Genom god personalledning och utveckling av arbetslivet säkerställs de statliga verksamhetsenheternas serviceförmåga, genomförandet av reformerna inom central- och regionalförvaltningen och verkställigheten av utvecklingsprogrammen, såsom produktivitetsmålen. Personalens kompetens, arbetshälsa och engagemang är mycket viktiga för ett lyckat genomförande av ändringarna. I anslutning till statsrådets principbeslut av den 23 mars 2006 om ordnande av statsanställdas ställning vid organisationsförändringar drog finansministeriet i början av 2007 upp riktlinjerna för de principer och mål som gäller i fråga om personalutvecklingen inom statsförvaltningen. Finansministeriet har i juni 2007 startat det omfattande programmet Finwin - en förnyad statsförvaltning- mot nytt ledarskap. Programmet siktar mot en reformering, justering och utveckling av förändringsledningsprocesser och -förfaranden i samarbete med personalen.

Finansministeriet har i brett samarbete berett en reform av systemet för statsförvaltningens högsta ledning som syftar till att förbättra kvaliteten på och resultaten av ledningen i en kraftigt föränderlig verksamhetsmiljö. De strukturella förändringarna inom centralförvaltningen, genomförandet av regeringsprogrammets tväradministrativa mål och den ökade avgången inom den högsta ledningen förutsätter att den högsta ledningen har allt större yrkeskunskap och förbinder sig till statskoncernens gemensamma mål.

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal för åren 2005—2007 är i kraft till den 30 september 2007. De statsanställdas inkomster beräknas öka med 1,1 % år 2007 till följd av tillämpningen av avtalen. Lönejusteringar under den kommande avtalsperioden har inte prognostiserats i denna budgetproposition. En i det närmaste heltäckande revidering av statens lönesystem har genomförts. Införandet av systemet ökar löneutgifterna inom utgiftsramarna i enlighet med uppskattningarna. I syfte att förbättra statens förmåga till lönekonkurrens bereds en justering av lönerna hösten 2007 genom arbetsgivarbeslut så, att en procent av löneutgifterna används för detta ändamål inom statsförvaltningen i sin helhet. De behov av tilläggsanslag som detta föranleder behandlas i samband med höstens tilläggsbudgetproposition för 2007 och den kompletterade budgetpropositionen för 2008.

Tablå 29. Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2005—2008

¹⁾ Med undantag för pensionsutgifterna är uppgifterna förhandsuppgifter.

²⁾ Uppgifterna för 2007 och 2008 är huvudsakligen uppskattningar. Där har beaktats den minskning av statens personal som den förbättrade produktiviteten möjliggör, men inte några andra förändringar gällande personalen som ingår i budgetspropositionen för 2008.

³⁾ I uppskattningarna har beaktats ökningar som föranleds av kända avtalsjusteringar och tillämpningen av avtalen (bl.a. ibruktagandet av de nya lönesystemen).

Som en följd av genomförandet av statens produktivitetsprogram minskar antalet statsanställda från 2007 till 2008. Målet är att behovet av arbetskraft skall vara ca 2 200 årsverken mindre än 2007. Det mål som ligger till grund för rambeslutet är att den ökade produktiviteten skall leda till att antalet statsanställda från 2005 till 2008 minskar med sammanlagt 3 323 årsverken. Regeringen behandlar frågan om hur produktivitetsprogrammet framskrider hösten 2007. Om genomförandet av de produktivitetsfrämjande åtgärderna inom förvaltningsområdet, tidtabellen eller verkningarna på personalbehovet avviker från planerna beslutar regeringen om korrigerande åtgärder.

7.2. Utveckling av förvaltningen

Regeringen har som mål att genom en aktiv informationssamhällspolitik underlätta tillgången till vardagens tjänster, öka konkurrenskraften och produktiviteten, främja den regionala och sociala jämlikheten samt trygga tillgången och kvaliteten på den offentliga servicen. En kundorienterad reform av servicestrukturerna inom den offentliga sektorn genomförs genom att man i stor utsträckning utnyttjar data- och kommunikationstekniken samt moderniserar handlingsmodellerna. Medborgarnas och företagens kunskaper i att använda elektroniska tjänster främjas. I samband med reformen av servicestrukturerna tryggas tillgången till service på finska, svenska och samiska. Genomförandet av statens produktivitetsprogram och regionaliseringen av arbetsplatserna inom statsförvaltningen fortsätter.

Personalens ställning tryggas då förvaltningsreformerna genomförs. I samband med reformerna säkerställs genomförandet av statens krisledningsmodell inom alla nivåer av förvaltningen. Utvärderingen av de språkliga verkningarna av de största statliga och kommunala reformprojekten regleras.

Centralförvaltningen

Statens centralförvaltning revideras bland annat genom att sådana verkställande uppgifter som kan överföras från ministerierna och andra än nationella utvecklingsuppgifter överförs till regional- och lokalförvaltningen samt genom att man ser till att indelningen av ministeriernas ansvarsområden är tidsenlig. Detta förutsätter att t.ex. ministeriernas uppgifter och de centrala ämbetsverkens uppgifter åtskiljs och att de centrala ämbetsverkens uppgifter omvärderas. Den 1 januari 2008 koncentreras de centrala uppgifterna för utvecklande av förvaltningen till finansministeriet, inrättas arbets- och näringsministeriet samt inrättas en helhet som ansvarar för invandring och integration vid inrikesministeriet. Styrsystemet för statens sektorforskning revideras i snabb takt, så att den grundar sig på de ämnesområden som statsrådet fastställt. Beslut om strukturreformer i fråga om forskningsinstituten fattas 2008. Förfarandet för utnämning av Finlands Banks direktion revideras och Finansinspektionen och Försäkringsinspektionen sammanslås till en myndighet som inleder sin verksamhet vid ingången av 2009.

Regional- och lokalförvaltningen

Regionalförvaltningen revideras och görs mera demokratisk. Länsstyrelsernas, arbetskrafts- och näringscentralernas, övriga distriktsförvaltningsmyndigheters och landskapsförbundens arbetsfördelning preciseras, överlappande verksamhet rationaliseras och antalet förvaltningsmyndigheter minskas. Samtidigt utvärderas deras regionindelning. Den nuvarande länsförvaltningens uppgifter omorganiseras. Statens regionalförvaltning revideras genom att tillstånds-, tillsyns- och rättssäkerhetsuppgifter sammanförs och utvecklingspolitiska befogenheter överförs till den demokratiska styrningen. Dessutom utreds en sammanföring av medlen för regional utveckling enligt landskap och enligt ministerium under ett moment i statsbudgeten och en överföring av beslutsfattandet om dem till regionerna. Reformerna genomförs före 2010. Häradsförvaltningen avvecklas vid ingången av 2008, men indelningen i härader kvarstår. Häradsämbetenas gemensamma personal överförs till polisen, utsökningen, åklagarämbetet och magistraterna.

Verksamheten inom förvaltningsområdena

Inom justitieförvaltningen minskas antalet utsökningsdistrikt och indrivningen av ostridiga fordringar förenklas. Reformen av tingsrättsnätverket fortsätter och en överföring av fastigheternas registreringsärenden till lantmäteriverket bereds. Samarbetet gällande åländska ärenden revideras inom statsrådet så, att justitieministeriet ansvarar för dem som behörigt ministerium och sekretariat.

Till den helhet som ansvarar för invandring och integration som inrättas inom inrikesförvaltningen den 1 januari 2008 överförs från arbetsministeriet politikavdelningens arbetsteam för invandrarpolitik, verkställande avdelningens arbetsteam för invandring och arbetstillstånd, delegationen för etniska relationer, förläggningarna samt minoritetsombudsmannens byrå och diskrimineringsnämnden. Den nya IT-central för förvaltningsområdet som inrättas utgående från Polisens datacentral enligt beställar-utförar-modellen inleder sin verksamhet den 1 mars 2008. Utvecklingen av polisens förvaltningsstruktur fortsätter så att reformerna kan träda i kraft 2009. Då häradsförvaltningen avvecklas flyttar största delen av personalen över till polisväsendet.

Försvarsförvaltningens servicecentral blir den 1 januari 2008 ett verk som lyder under försvarsministeriet och som erbjuder ekonomi- och personalförvaltningstjänster till försvarsmakten och försvarsministeriet samt till andra organisationer inom statsförvaltningen.

Till finansförvaltningen överförs den 1 januari 2008 inrikesministeriets kommunavdelning, enheten för regional- och lokalförvaltning från avdelningen för utveckling av regioner och offentlig förvaltning samt KuntaIT-enheten och dess uppgifter. Också läns- och registerförvaltningen överförs från inrikesministeriet till finansministeriets förvaltningsområde. Skatteförvaltningen utformas den 1 januari 2008 till ett enda ämbetsverk med riksomfattande behörighet. Finansministeriet styr och samordnar det lagberedningsarbete som kommun- och servicestrukturreformen förutsätter i olika ministerier så att genomförandet av reformen kan inledas i kommunerna och regionerna vid ingången av 2009.

Inom utbildningsförvaltningen inleder servicecentralen för universitetens ekonomi- och personalförvaltning sin verksamhet 2008. De regionala konstkommissionernas sekretariat överförs från inrikesministeriets ansvarsområde till undervisningsministeriets ansvarsområde. Ställningen för tidig fostran inom förvaltningen utreds och en totalreform av universitetslagen bereds i syfte att stärka universitetens ekonomiska autonomi. En sammanslagning av Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola och Konstindustriella högskolan till ett innovationsuniversitet bereds så, att detta kan inleda sin verksamhet 2009.

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde ombildas Vägverket till ett bolag som helt ägs av staten den 1 januari 2008. Från VR-koncernen överförs funktionen för nationell tågstyrning till en trafikstyrningscentral som inrättas vid Banförvaltningscentralen. Biljettkontrollverksamheten överförs från Järnvägsverket till Huvudstadsregionens samarbetsdelegation. Beredningen av möjligheterna att avskilja sjöfartsverkets produktionsverksamhet fortsätter och alternativen för utveckling av Rederiverkets och Lotsverkets verksamhet utreds. Befrielsen från betalning av förskottsinnehållning i anslutning till kostnaderna för besättningen på passagerarfartyg slopas och motsvarande stöd överförs till att betalas av Sjöfartsverket som en del av det direkta stödet för handelsfartyg.

Arbets- och näringsministeriet inleder sin verksamhet den 1 januari 2008. Till det nya ministeriets uppgifter sammanförs handels- och industriministeriets uppgifter samt arbetsministeriets nuvarande uppgifter, utom flykting- och migrationsärenden samt anslagen för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, de studiesociala förmånerna för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och arbetsmarknadsstödet. Det nya ministeriet inrättas den 1 januari 2008. Till det nya ministeriet överförs också inrikesministeriets avdelning för utveckling av regioner och offentlig förvaltning, med undantag för enheten för regional- och lokalförvaltning och KuntaIT-enheten, samt de ärenden vid social- och hälsovårdsministeriet som anknyter till det nationella åtgärdsprogrammet för att befrämja arbetslivets dragningskraft och den yrkesaktiva befolkningens arbets- och funktionsförmåga. Dessutom utreds placeringen av funktionerna gällande landsbygdsföretagandet. Förberedelserna för en ombildning av statens tekniska forskningscentral till affärsverk fortgår med målet att affärsverket skall kunna inleda sin verksamhet vid ingången av 2009.

Till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde överförs den 1 januari 2008 på det sätt som anges i regeringsprogrammet de ärenden som gäller utkomstskydd från arbetsministeriet och bostadsbidragsärendena från miljöministeriet.

Inom miljöförvaltningen inleder Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet sin verksamhet den 1 januari 2008.

7.3. Utveckling av produktiviteten

Målet med ökad produktivitet inom statsförvaltningen är för sin del att stödja förutsättningarna för tillväxt genom att minska den offentliga sektorns andel av den kraftigt krympande arbetskraften och därigenom trygga tillgången till arbetskraft inom den privata sektorn. Genomförandet av produktivitetsprogrammet stärker statsekonomins hållbarhet, dämpar utgiftsökningen, ökar möjligheterna att omfördela resurserna samt stödjer strukturella reformer inom statsförvaltningen och serviceproduktionen. Samtidigt förbättras statens förmåga att konkurrera om arbetskraft. De produktivitets- och effektivitetshöjande projekten är också avsedda att göra tjänsterna bättre och mer tillgängliga samt att påverka arbetsförhållandena och arbetstillfredsställelsen positivt. Övergången till elektroniska tjänster blir snabbare. Målet är en planerad och bevislig ökning av produktiviteten när det gäller den offentliga förvaltningen och servicen samt en omfördelning av resurserna.

I enlighet med regeringsprogrammet fortsätter regeringen genomförandet av produktivitetsprogrammet för statsförvaltningen och fattar i samband med den ram som slås fast våren 2008 beslut om nya åtgärder. De pågående produktivitetsfrämjande åtgärder som den förra regeringen fattade beslut om föranleder en minskning av antalet statsanställda med sammanlagt ca 9 600 årsverken fram till 2011 i jämförelse med antalet anställda 2005 samt motsvarande inbesparingar och möjligheter till omfördelning av utgifterna. Under 2008 minskar de produktionsfrämjande åtgärderna behovet av personal med sammanlagt 2 170 årsverken. Det minskade personalbehov som den förbättrade produktiviteten möjliggör har beaktats i budgetpropositionen till den del produktivitetsprojekten har verkningar som hänför sig till 2008. Inom hela statsförvaltningen kan ändringarna genomföras inom ramen för personalens naturliga avgång, eftersom den naturliga avgången uppskattas till ca 5 400 personer 2008. Av dessa går ca 2 400 personer i egentlig ålderspension.

Ett minskat behov av personal leder till utgiftsbesparingar som varierar enligt hur de produktivitetshöjande projekten genomförs. Förvaltningsområdena har kunnat omfördela en del av de utgiftsbesparingar som produktivitetsprojektet har fört med sig, och resten har räknats som besparingar som minskar utgifterna inom statsfinanserna som helhet. I budgetpropositionen har åtgärder som ingår i det produktivitetsprogram som den föregående regeringen beslutade om beaktats, dock på så sätt att man utifrån vissa förslag från ministerierna inriktat åtgärder på nytt och ändrat på tidpunkten för åtgärderna.

De produktivitetsfrämjande åtgärderna inom de olika förvaltningsområdena och verkningarna av dem har behandlats i motiveringarna till huvudtitlarna, kapitlen och momenten.

Tablå 30. Verkningarna av de produktivitetsfrämjande åtgärderna i fråga om behovet av personal

I enlighet med regeringsprogrammet inleds beredningen av nya åtgärder omedelbart, samtidigt som man genomför de produktivitetsfrämjande åtgärder som redan inletts. Eftersom antalet anställda som går i ålderspension ökat kommer den naturliga avgången bland de statsanställda att stiga i synnerhet efter 2011, och förblir hög under hela det kommande årtiondet. År 2007 går ca 2 100 statsanställda i ålderspension och från och med 2012 kommer antalet redan att vara drygt 3 700 varje år. Inte minst på grund av de utmaningar konkurrensen om arbetskraften ställer, men också till följd av utgiftstrycket är det motiverat att fortsätta att genomföra produktivitetsfrämjande åtgärder som utvecklar och effektiviserar servicen och förvaltningen samt att bereda och besluta om genomförandet av nya åtgärder.

Regeringen ser över de nya förslagen till produktivitetsfrämjande åtgärder på senhösten 2007 och fattar beslut om ytterligare åtgärder i samband med den ram som slås fast våren 2008. Verkningarna av åtgärderna berör också tiden efter 2011. Regeringen är inställd på att produktiviteten förbättras genom de nya åtgärderna och att antalet statsanställda minskar med ytterligare 4 800 årsverken. Åtgärderna genomförs utan att man ger avkall på servicenivån och utvecklandet av verksamheten.

I budgeten har finansiering av produktivitetshöjande datateknikprojekt och projekt för utveckling av vissa centrala datasystem beaktats inom de olika förvaltningsområdena till ett belopp om sammanlagt 10 miljoner euro. Med anslaget finansieras en effektivering av behandlingen av summariska mål, förnyandet av valdatasystemet och utvecklandet av elektronisk röstning, utvecklandet av rättsregistercentralens datatekniska miljö, datasystemet för nödcentralerna, statens gemensamma planerings- och uppföljningssystem, statens gemensamma system för hantering av beställningar, fastighetsdatasystemet, systemet för omsättning av fastigheter, den strukturella utvecklingen av universitetsväsendet samt landsbygdsverkets och livsmedelsverkets gemensamma IT-infrastruktur. I budgeten har dessutom beaktats finansieringen av andra produktivitetsfrämjande investeringar i informationsförvaltning, undersökningar, utredningar samt utbildningstjänster och andra tjänster med ett anslag om 11,5 miljoner euro.

Den naturliga avgången öppnar betydande möjligheter att genomföra rätt omfattande reformer som ökar serviceförmågan, effektiviteten och produktiviteten utan att anställningsförhållandena äventyras. Regeringen syftar till att produktiviteten skall förbättras samtidigt som man förbättrar arbetslivskvaliteten. Ökad produktivitet förutsätter gott ledarskap och gott chefsarbete samt samarbete. Genomförandet av produktivitetsprogrammen integreras med de mål som avser att trygga personalens anställningsförhållanden, kontinuiteten i arbetet och utvecklandet av arbetslivskvaliteten. Produktivitetsprogrammen skall förberedas och genomföras i gott samarbete med personalen och dess företrädare på alla nivåer.

Vid genomförandet av produktivitetsprogrammen tillämpas det principbeslut som statsrådet fattat den 23 mars 2006 och som gäller personalpolitiken i samband med förändringar. Beslutet har beretts i samarbete med statens personalorganisationer.

Servicecentralerna för ekonomi- och personalförvaltning

I enlighet med tidigare beslut har man beslutat att det inom statsförvaltningen inrättats fem servicecentraler för ekonomi- och personalförvaltning. Med hjälp av servicecentralerna och de processer som utarbetats för dem kan man i betydande grad öka produktiviteten och effektiviteten i ekonomi- och personalförvaltningsuppgifterna och förbättra verksamhetens kvalitet. Samtidigt minskar behovet av personal för serviceproduktion. Justitieministeriets servicecentral finns i Tavastehus, Åbo och Kuopio, inrikesförvaltningens servicecentral i Joensuu och i tillfälliga kontor i Helsingfors, Tavastehus och Rovaniemi, försvarsmaktens servicecentral i Tavastehus och servicecentralen för ekonomi- och personförvaltningen inom finansministeriets förvaltningsområde i Tavastehus, Björneborg och Helsingfors. En servicecentral för universitetens ekonomi- och personalförvaltning inrättas i Vasa samt filialer i Joensuu och huvudstadsregionen. Servicecentralen inleder sin verksamhet 2008 på det sättet att universiteten stegvis blir kunder hos servicecentralen före utgången av 2009. Servicecentralerna är nettobudgeterade ämbetsverk eller enheter som producerar avgiftsbelagda tjänster.

I budgetpropositionen finns beredskap för anskaffande av ett gemensamt informationssystem för ekonomi- och personalförvaltning som skall användas gemensamt av servicecentralerna och ämbetsverken och som finansieras med centraliserade medel. 

Utveckling av upphandlingen, informationsförvaltningen och lokalitetsförvaltningen

Upphandlingen inom statsförvaltningen effektiviseras bl.a. genom att stordriftsfördelar utnyttjas, upphandlingsenheterna styrs att koncentrera sig på upphandling som anknyter till kärnverksamheten och minska onödig upphandling, processerna inom upphandlingen utvecklas samt genom att upphandlingsenheterna åläggs att utnyttja avtal som konkurrensutsätts genom ett centraliserat förfarande. Dessutom försöker man se till att upphandlingen sköts professionellare och utveckla anvisningarna för upphandling.

Inom utvecklandet av statsförvaltningens informationsförvaltning har man övergått till en verksamhetsform av koncerntyp. Målet är att förbättra servicekvaliteten och effektivisera införandet av lösningar som bygger på IT i hela statsförvaltningen. Produktivitetsvinsterna märks inte bara i servicekvaliteten utan också i de totala kostnaderna och i antalet anställda. I budgetpropositionen för 2008 har för ledningsenheten för statens IT-verksamhet reserverats 2,4 miljoner euro och för revidering och integrering av gemensamma informationssystem för personal- och ekonomiförvaltningen 8 miljoner euro.

Inom statens lokalitetsförvaltning tillämpas riktlinjer och lösningar som gör servicen och användningen när det gäller lokaler effektivare, stöder nya arbetsmetoder och beaktar ny informationsteknik.