Statsbudgeten 2008

8. Fonder och affärsverk utanför statsbudgeten samt statens ägarpolitik

Den sammanlagda balansen för fonderna utanför statsbudgeten var 23,4 miljarder euro vid utgången av 2006, vilket innebär en tillväxt på 10 % jämfört med året innan. De statliga affärsverkens sammanlagda balans var 10,4 miljarder euro i slutet av året. Affärsverkens soliditet växlade mellan 53 % och 98 %. Dessutom har staten innehav i allt som allt 12 börsbolag och över 40 andra bolag. I slutet av år 2006 var värdet på statens innehav i börsbolag 25,2 miljarder euro. År 2008 beräknas det inflyta 1 450 miljoner euro i utdelning av statens bolagsinnehav.

8.1. Fonder utanför statsbudgeten

Staten har elva fonder som står utanför budgetekonomin. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas år 2008 uppgå till ca 4,8 miljarder euro och utgifterna till 3,7 miljarder euro, vilket innebär att fondekonomins nettoöverskott är ca 1,1 miljarder euro. Från fonderna intäktsförs sammanlagt 1,5 miljarder euro till statsbudgeten och det föreslås att det till dem skall överföras 26 miljoner euro år 2008. I tablå 31 finns sammanfattande uppgifter om fondernas ekonomi åren 2006—2008.

Statens bostadsfond

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån, räntestöd och understöd som beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Fonden svarar också för utgifterna för sina skulder.

Fonden får sina medel av räntor, amorteringar och annuiteter på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. För fonden skaffas finansiering som en del av statens upplåning. Vid ingången av budgetåret är fondens skulder ca 2,4 miljarder euro. Kapitalet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2008 vara ca 9,7 miljarder euro och det lånebestånd som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden ca 4,7 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 3,5 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 2 miljarder euro i fråga om delgarantier för ägarbostadslån och ca 0,4 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån.

År 2008 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 640 miljoner euro. Fonden får ha lån till ett belopp av 2,5 miljarder euro. Det föreslås att fullmakten för nya räntestöds- och borgenslån som beviljas är 685 miljoner euro och att fullmakten för understöd och ackord som betalas ur fonden är 88,7 miljoner euro sammanlagt. Det föreslås att det från fonden skall överföras 148 miljoner euro till statsbudgeten år 2008. Dessutom betalas ur statens bostadsfond ännu sådana understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter som har beviljats före 2006.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostader i slutet av 2008 får uppgå till sammanlagt högst 2,5 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 12,5 miljarder euro.

Statens pensionsfond

Med hjälp av statens pensionsfond gör staten sig redo att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som den strävar efter att utjämna pensionsutgifterna under kommande år. Till fonden insamlas 2008 uppskattningsvis 1 246 miljoner euro i arbetsgivares pensionsavgifter från statens ämbetsverk och inrättningar, affärsverk, kommuner, privata statsunderstödda institutioner och s.k. VALTAVA-inrättningar. I arbetstagares pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier insamlas till fonden 318 miljoner euro. Till fondens inkomster hör också avkastningen av fondens investeringar, sammanlagt uppskattningsvis ca 637 miljoner euro år 2008.

För fonden har i lagen om statens pensionsfond föreskrivits ett fonderingsmål. Ur fonden överförs årligen till budgeten 40 procent av statens årliga pensionsutgifter. Fonden får växa tills dess belopp motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Överföringen till budgeten är 1 337 miljoner euro år 2008. Vid utgången av 2008 beräknas fondens kapital vara 12 930 miljoner euro, vilket motsvarar 16 % av pensionsansvaret.

Gårdsbrukets utvecklingsfond

Syftet med att utveckla gårdsbrukets struktur är att förbättra inkomstnivån samt levnads-, arbets- och produktionsbetingelserna på gårdarna. För gårdsbruksenheternas investeringar och ägarbyten beviljas finansieringsstöd som räntestöd för räntestödslån ur budgeten samt som understöd och vissa lån ur Gårdsbrukets utvecklingsfond. Gårdsbrukets utvecklingsfonds disponibla medel, inklusive den post som överförs från föregående år, uppgår år 2008 till ca 172,3 miljoner euro. Det föreslås att det från statsbudgeten överförs 23,1 miljoner euro till fonden. Uppskattningsvis 11,0 miljoner euro intäktsförs som medfinansiering från EU.

Fondens utgifter uppgår till sammanlagt ca 140 miljoner euro. Fondens utgifter utgörs av bl.a. understöd, förvaltningsarvoden, utgifter för skuldreglerings- och försäkringsverksamheten, understöd till forskningen och investeringsutgifter. Av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel beviljas nya statliga lån endast för vissa investeringar när det gäller renhushållning, naturnäringar och skolter. Med fondens medel finansieras programmet för utveckling av landsbygden i fasta Finland under den nya programperioden.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Sedan ingången av 2004 består statens kärnavfallshanteringsfond av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet för fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Kärnavfallsavgifter skall betalas för verksamhet som medför kärnavfall. Avgifter betalas därmed av Teollisuuden Voima Ab och Fortum Power and Heat Ab samt statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR-1-forskningsreaktor. Till fondens uppgifter hör även att vara med och fastställa omfattningen av den reserveringsskyldighet som gäller de avfallshanteringsskyldiga. Reserveringsfondens balans är ca 1,5 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond skall dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. År 2007 uppgick de avgifter som samlas in hos innehavare av kärnanläggningar till sammanlagt 2,7 miljoner euro och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga till sammanlagt 1,3 miljoner euro. De avgifter som samlas in hos innehavare av kärnanläggningar år 2008 beräknas kvarstå i stort sett på samma nivå som år 2007.

Försörjningsberedskapsfonden

Till försörjningsberedskapsfonden intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med accisen på bränslen och el och vars avkastning är ca 50 miljoner euro per år. Fondens medel används till att trygga minimibehoven för medborgarna, näringslivet och försvaret samt en fungerande infrastruktur i samhället vid allvarliga störningar under normala förhållanden och under exceptionella förhållanden. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang. Fondens balans är ca 1,2 miljarder euro.

Statsgarantifonden

Syftet med statsgarantifonden är att trygga att de exportgarantier, borgen och andra förbindelser som avses i lagen om statsgarantifonden (444/1998) och som ges av Finnvera Abp uppfylls. Med medel ur fonden sköts även tidigare ingångna förbindelser. Statsgarantifonden får sina medel från de garantipremier och fordringar som skall återkrävas vilka hänför sig till exportgarantier och andra ansvarsförbindelser som getts av Statsgaranticentralen och av de anstalter som föregick den, från medel som Finnvera Abp överfört till fonden och från ett anslag som anvisas i statsbudgeten för att överföras till fonden.

Fonden hade den 31 december 2006 ansvar som uppkommit huvudsakligen av garantier enligt lagen om statliga exportgarantier (422/2001) för sammanlagt ca 5,2 miljarder euro. Ansvarsstocken växte med ca 0,5 miljarder euro från året innan. Av dessa garantier har ca 5,1 miljarder euro beviljats efter år 1999, då Finnvera Abp inledde sin verksamhet och dessa syns i bolagets bokslut i form av ansvar utanför balansen. Av de garantier som beviljats före 1999 är ca 149 miljoner euro på statsgarantifondens ansvar. Fondens likvida medel uppgick i början av 2007 till ca 673 miljoner euro.

Statens säkerhetsfond

Då statens säkerhetsfond slutför nedkörningen av systemet med bankstöd koncentrerar sig fonden på administreringen av beviljat bankstöd och övervakningen av att stödvillkoren iakttas, eftersom några nya behov av bankstöd inte är i sikte. Vid utgången av 2006 hade beviljat bankstöd betalats till ett nettobelopp av 6,1 miljarder euro sammanlagt. I beloppet ingår det stöd som beviljats av Finlands Bank, statens säkerhetsfond och statsrådet via statsbudgeten. Statliga proprieborgensansvar avskaffades som onödiga i slutet av 2003.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond ordnar finansieringen av Rundradion Ab:s verksamhet och främjar även övrig televisions- och radioverksamhet. Fonden förvaltas av Kommunikationsverket, som tar ut televisionsavgifter och koncessionsavgifter för fonden. Fondens inkomster av avgifterna uppskattas till ca 430 miljoner euro. Statsrådet beslutar på föredragning från kommunikationsministeriet om användningen av fondens medel för Rundradion Ab:s verksamhet, till Kommunikationsverket för indrivningen, kontrollen och övervakningen av avgifter samt för upphovsrättsliga ersättningar och för främjandet av televisions- och radioverksamheten.

Interventionsfonden för jordbruket

De marknadsstöd och som helt finansierats av EU och de stöd för säljfrämjande av produkter som delvis finansierats av EU övergår till att finansieras av budgetmedel. Ur fonden finansieras endast sådana utgifter som ovillkorligen kräver formen av en fond, närmast kostnader för interventionslagring och livsmedelsbistånd. Utgifterna för den egentliga interventionsverksamheten finansieras med medel från Europeiska garantifonden för jordbruket. Från och med 2004 har också anslaget för interventionsverksamheten inom fiskerihushållningen intäktsförts till fonden. Det beräknas att sammanlagt ca 2,0 miljoner euro behövs till interventionsverksamheten år 2008. För täckande av de ränte- och förvaltningsutgifter och vissa utgifter i anslutning till livsmedelsbiståndet som finska staten skall svara för föreslås i budgetpropositionen en överföring av 1,0 miljoner euro till interventionsfonden.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) skall i syfte att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland årligen betalas en brandskyddsavgift. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Ur fonden kan beviljas allmänt understöd eller specialunderstöd till kommuner och räddningsområden, avtalsbrandkårer samt organisationer inom räddningsbranschen och andra motsvarande sammanslutningar. Understöden har riktats till projekt som inte omfattas av statens övriga finansieringssystem. Understöden ur fonden har samordnats med statsandelssystemet.

Beloppet av de brandskyddsavgifter som inflyter 2008 väntas uppgå till ca 7,9 miljoner euro. De understöd som betalas ur fonden uppgår till sammanlagt ca 7,5 miljoner euro. Understöden till kommunerna utgör ca 2,8 miljoner euro och övriga understöd ca 4,7 miljoner euro.

Oljeskyddsfonden

Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs i statsbudgeten dessutom inkomster som influtit i form av oljeavfallsavgifter. Det föreslås att 2,3 miljoner euro överförs till fonden 2008. Oljeskyddsfondens årliga budget är ca 11,6 miljoner euro.

Av oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning och underhåll av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. De ökande oljetransporterna på Finska viken medför en ökning av statens och de lokala räddningsväsendenas anskaffningar och därav föranledda ersättningsbehov.

Tablå 31. Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

8.2. Affärsverk

Staten har sammanlagt sex affärsverk inom tre olika förvaltningsområden, av vilka Vägverket bolagiseras den 1 januari 2008. Affärsverken verkar på marknaden i en konkurrenssituation och finansierar sin verksamhet med inkomster av affärsverksamheten. Affärsverkens ekonomi står utanför statsbudgeten. I samband med behandlingen av statsbudgeten godkänner riksdagen målen för affärsverkets tjänster och övriga mål för verksamheten samt fattar övriga viktiga styrbeslut; den ger t.ex. vid behov sitt samtycke till affärsverkets upplåning. Det behöriga ministeriet beslutar om affärsverkets resultatmål. Statsrådet fastställer bokslutet och beslutar om beloppet av den vinst som skall intäktsföras till staten. Affärsverkens verksamhet grundar sig på lagen om statliga affärsverk (1185/2002) och de lagar som gäller respektive affärsverk.

I tablåerna nedan har samlats prognoser för de statliga affärsverken. Av affärsverkens intäktsföring av vinster 2007 beräknas det inflyta ca 173 miljoner euro under moment 13.05.01 i statsbudgeten för 2008, och då har man även beaktat intäktsföringen för 2007 (6,6 miljoner euro) för Vägverket som bolagiseras den 1 januari 2008.

Tablå 32. De statliga affärsverkens verksamhet år 2008

Tablå 33. Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2008 (mn euro)

8.3. Statens ägarpolitik

Statsrådet fattade i juni 2004 beslut om att centralisera ägarstyrningen i sådana statsbolag och intressebolag som är verksamma på marknadsvillkor. Genom att centralisera ägarstyrningen i sådana statsbolag och intressebolag som är verksamma på marknadsvillkor och genom att göra en klarare skillnad än förut mellan dels ägarstyrning, dels regleringar och myndighetsuppgifter inom respektive sektor kan man se till att statens ägarpolitik och ägarstyrning är öppen och konsekvent. En sådan omställning genomfördes den 1 maj 2007, då en ny avdelning för ägarstyrning inledde sin verksamhet vid statsrådets kansli.

Utifrån det principbeslut om statens ägarpolitik som statsrådet fattade i juni 2007 utvecklas statsbolagen och de statliga intressebolagen på så sätt att värdet på statens innehav ökar på lång sikt. De bolag som är verksamma på marknadsvillkor skall vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Det allmänna målet för de bolag som sköter statliga specialuppgifter är lönsam verksamhet. Samtidigt eftersträvas ett så gott helhetsresultat som möjligt med tanke på samhället. Regeringen är beredd att fortsätta minska statens innehav i de bolag där ägandet baserar sig främst på investeringsintressen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande befogenheter som riksdagen gett.