Statsbudgeten 2007

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den ökade ekonomiska tillväxten och det förbättrade sysselsättningsläget har förbättrat den offentliga ekonomins finansiella ställning. De genomförda skattelättnaderna har stött den ekonomiska tillväxten. Den ökade sysselsättningen och tillväxten i den privata konsumtionen har stärkt skattebasen. Överskottet inom hela den offentliga ekonomin håller på att stabiliseras och blir nästan 3 % i relation till den totala produktionen under innevarande och nästa år. Också statens och kommunernas sammanräknade finansiella ställning uppvisar ett litet överskott.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten sjunker till 49 % under innevarande år, även om utgifterna ökar nominellt. Lättnaderna i inkomstbeskattningen gör att skattegraden fortsätter att gå ned 2006 och 2007. År 2007 kommer balansen i den offentliga ekonomin att vara ungefär på samma nivå som 2006 och finanspolitiken kan beskrivas som neutral. Den offentliga skulden (EMU-skulden) sjunker under innevarande år till 38,4 % i förhållande till totalproduktionen och fortsätter att sjunka också nästa år. Skulden i euro bibehålls dock närmast oförändrad på 64 miljarder euro. Tillväxten av kommunernas skuldsättning kommer att mattas av. Däremot minskar statsskulden.

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Enligt nationalräkenskaperna förväntas statens inkomster gå upp med 3 % innevarande år. De sammanlagda skatteinkomsterna ökar med 2 %. Direkta skatter kommer att inflyta i mindre utsträckning än föregående år till följd av skattelättnaderna, däremot ökar mervärdesskatteintäkten i enligheter med uppgången i den privata konsumtionen. Staten har i år fått ovanligt stora dividendinkomster, vilket beror på att vissa bolag har delat ut extra dividender. Statens totala utgifter beräknas öka med drygt 2 % år 2006, dvs. en aning mindre än inkomsterna. Statsbidragen till kommunerna ökar med en tiondedel.

Också under år 2007 beräknas skatteinkomsterna öka. Statens dividendinkomster minskar. Utgifterna ökar med 2½ %. Konsumtionsutgifterna ökar måttligt medan investeringsutgifterna ökar betydligt. Ränteutgifterna stiger en aning.

Statens finansiella överskott utgör i år 0,6 % jämfört med nationalprodukten och sjunker till 0,3 % år 2007. Statsskulden fortsätter att minska i förhållande till bruttonationlaprodukten, och inte heller nominellt förväntas skulden längre öka.

Kommunalekonomin enligt nationalräkenskaperna

År 2006 uppvisar kommunalekonomin fortfarande ett underskott. Kommunernas finansiella ställning förbättras dock till följd av en snabbare ökning i skatteinkomster än förväntat. Kommunernas lånebestånd ökar långsammare än under de senaste åren.

Kommunernas konsumtionsutgifter ökar nominellt med 4½ %. Lönesumman ökar med drygt 3½ % och köpen av tjänster beräknas öka med ca 6 %, dvs. något mindre än under de föregående åren. Höjningarna av kommunala arbetsgivares pensionsavgift och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ökar utgifterna för personal. Utgifterna ökas också av bl.a. det fortsatta genomförandet av vårdgarantin, reformen av finansieringen av arbetsmarknadsstödet och förpliktelsen att ordna fortbildning på det socala området.

År 2007 uppvisar kommunalekonomin fortfarande ett litet underskott. Den beräknade uppgången i kommunalekonomin beror på att skatteinkomsterna och statsandelarna ökar med sammanlagt ca 4½ % medan uppgången i de totala utgifterna väntas sakta av till 3½ %. Den tidigarelagda justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten och utbetalningen av den sista raten via skattesystemet ökar kommunernas inkomster med 185 miljoner euro 2007.

Konsumtionsutgifterna ökar nominellt med 4 %. Inköpen förväntas liksom under 2006 uppvisa en snabb ökning. Förtjänstnivån i kommunerna beräknas öka med ca 2½ %, dvs. med ca ½ procentenhet mindre än 2006. Även om de kommunala arbetsgivarnas pensionsavgift höjs och personalens antal beräknas öka med 3 000 personer, avtar löneutgiftsökningen och stannar på 3½ %. De ökade svårigheterna med att få arbetskraft kan dock öka trycket på löneglidningarna och medföra att löneutgifterna ökar i större utsträckning än beräknat.

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsfonderna betalar ut förmåner, understöd och olika sjukvårdsersättningar till ett belopp av ca 24 miljarder euro år 2006. Därutöver betalas av medel i statsbudgeten arbetspensioner som grundar sig på statliga arbetsförhållanden till ett belopp av 3 miljarder euro. Socialskyddsförmånerna ökar med 3 % jämfört med året innan. Snabbast ökar utgifterna för sjuk- och arbetspensionsförsäkring. Utgifterna för utkomstskyddet går ner i och med den minskade arbetslösheten. Indexförhöjningarna i fråga om pensioner blev större än året förut, och också i fråga om folkpensionerna gjordes en extra förhöjning från den 1 september 2006. Nivån på arbetspensioner som påbörjas höjs av de 63 år fyllda arbetstagarnas ökade pensionstillväxt och av att pensionstaket (60 % av lönen) faller bort i och med den pensionsreform som trädde i kraft från ingången av 2005.

Till följd av sjukförsäkringsreformen stiger såväl arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgifter som arbetstagarnas sjukförsäkringspremier, vilket ökar avgiftsintäkterna år 2006, även om arbetsgivarna ersattes för avgiftshöjningen genom en motsvarande sänkning av folkpensionsavgiften. Arbetslöshetsförsäkringsfonden uppvisar ett litet överskott tack vare de höjda arbetslöshetsförsäkringspremierna. Arbetspensionsanstaltens finansiella överskott minskar däremot något på grund av de sänkta arbetspensionsavgifterna. Socialskyddsfondernas finansiella överskott är 2½ % i förhållande till totalproduktionen. Arbetspensionstillgångarnas marknadsvärde var 104,6 miljarder euro i slutet av juni 2006, dvs. ca 63 % i förhållande till totalproduktionen.

År 2007 beräknas socialskyddsförmånerna öka med 3½ %. Snabbast ökar utgifterna för sjuk- och arbetspensionsförsäkringen. Nedgången i arbetslöshetsutgifter fortsätter. Pensionernas indexförhöjningar blir högre än i år. Indexförhöjningen i fråga om folkpensioner uppskattas bli 1½ % och i fråga om arbetspensioner 2 %. Antalet pensionstagare ökar med 2 %. Totalt uppgår pensionstagarna till 1,3 miljoner personer. Antalet familjer och barn som får barnbidrag sjunker, eftersom antalet personer som fyller 17 år och därmed inte längre omfattas av barnbidraget är större än antalet födda. Barnbidrag betalas för 1,0 miljoner barn.

Socialförsäkringsavgiftsprocenten beräknas förblir på samma nivå som tidigare med undantag för en liten höjning av arbetspensionsavgifter. Socialförsäkringsavgifterna ökar därmed i det närmaste i samma takt som lönesumman inom samhällsekonomin, där avgifterna i huvudsak uppbärs. Arbetspensionsanstalternas överskott beräknas vara 2,4 % i förhållande till den totala produktionen och med de oförändrade avgiftsprocenterna ökar konjunkturbufferten för arbetslöshetsförsäkringsfonden med 0,2 procentenheter i förhållande till den totala produktionen.