Statsbudgeten 2007

5. Anslagen i budgetpropositionen

Anslagen i budgetpropositionen föreslås uppgå till 40 319miljoner euro, vilket är 1,9 % mer än anslagen i den ordinariebudgeten för 2006. Med beaktande av höjningen av prisnivån och ändringarnai budgetens struktur ligger anslagen reellt sett på samma nivå somi år; förvaltningsområdenas utgifter minskar med 0,3 %.Ränteutgifterna beräknas öka med 2,9 %. Att ökningen avstatens utgifter avtar mot slutet av valperioden motsvarar den linjesom avtalats i regeringsprogrammet och enligt vilken utgiftsökningarnakoncentreras till början av perioden.

Tablå 8. Anslagen enligt huvudtitlar åren 2005—2007¹⁾

¹⁾ Itablån anges anslagen för varje huvudtitel i enlighet med tabelldelennedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exaktavärdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

²⁾ En revidering av sjukförsäkringens finansieringhöjer anslagsnivån fr.o.m. 2006.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

Som stöd för en långsiktig finanspolitik ingår i regeringsprogrammeten utgiftsregel som styr budgetekonomins utgiftsutveckling underhela regeringsperioden. Utgiftsregeln sätter en maximigräns förhuvuddelen, ungefär tre fjärdedelar, av utgifterna i statsbudgeten.Utanför utgiftsregeln och de på basis av den fastställda ramarnaför statsfinanserna lämnas framför allt utgifter som växlar medkonjunkturerna och den automatiska finansieringen, så som utgifternaför utkomstskydd för arbetslösa, bostadsbidrag och överföringartill Folkpensionsanstalten. Verkningarna av de ändringar som görsi grunderna för dessa utgifter tas dock in i ramarna. Utanför ramenlämnas dessutom ränteutgifterna för statsskulden, finansiella placeringaroch vissa andra utgifter som det finanspolitiskt sett inte är motiveratatt binda till ramen.

I rambeslutet i mars 2006 höll man sig till en stram utgiftslinjeoch anslagen för förvaltningsområdena minskades med 146 miljonereuro, så att man skall kunna säkerställa ett tillräckligt spelrummed tanke på oförutsedda utgifter och den politiska beslutsprocessen.I fråga om de anslag som är beroende av prövning gjordes dessutominte, med några undantag, några nivåförhöjningar på grund av ändringari prisnivån, vilket ökade utrymmet i ramarna med ca 120 miljonereuro. Till följd av produktivitetsprogrammen minskar utgifternainom förvaltningsområdena med ca 16 miljoner euro år 2007.

Genom vårens rambeslut justerades dessutom valperiodens ramartill att tekniskt motsvara pris- och kostnadsnivån år 2007 och ändringarnai budgetens struktur. Beloppet av ramanslagen för år 2007 fastställdestill 30 211 miljoner euro, varvid 139 miljoner euro kvarstårsom en ofördelad reserv med tanke på oförutsedda utgiftsbehov.

I budgetpropositionen har ramen justerats med sammanlagt 160miljoner euro så att den skall motsvara de preciserade prisprognosernaoch ändringarna i budgetens struktur. Som en strukturell ändringhar i ramen beaktats den ändring av systemet med energiskattestödsom höjer både anslagen i budgeten och inkomstposterna med 74 miljonereuro. Preciseringen av den beräknade pris- och kostnadsnivån föranlederen ramjustering till ett nettobelopp av ca 86 miljoner euro. Denjusterade utgiftsramen för 2007 uppgår till 30 510 miljonereuro.

Ofördelad reserv

De anslag som skall hänföras till ramen för budgetpropositionenföreslås uppgå till 30 213 miljoner euro, vilket lämnaren ofördelad reserv på 112 miljoner euro. Regeringen strävar efter attbudgetpropositionen för 2007 håller sig inom de gränser som uppställsi ramarna för valperioden. Tilläggsbudgetpropositionen för våren2007 ges sannolikt under följande valperiod inom ramen för den nyaregeringens program.

Det minskade spelrummet i vårens rambeslut beror på de tilläggssatsningarpå bl.a. förbättring av sysselsättningen samt jordbruksstödet somföreslås i denna budgetproposition. Å andra sidan har uppskattningenöver Finlands EU-avgifter för nästa år sjunkit avsevärt sedan ramperioden. Betalningentill kommunerna av den sista raten av justeringen av kostnadsfördelningenmellan staten och kommunerna åren 2005—2008 tidigareläggsfrån år 2008 till 2007. Även om den sista raten betalas till kommunernagenom en sänkning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen,anses den i detta fall minska den ofördelade reserven för 2007 eftersomden i annat fall jämställs med den justering av kostnadsfördelningensom betalas via statsandelssystemet och ökar statens utgifter.

År 2005 uppgick nettoinkomsterna av försäljning av egendom till1 491 miljoner euro, varav enligt regeringens beslut 10 %av den del som överstiger 500 miljoner euro, dvs. 99,1 miljoner euro,utan hinder av utgiftsregeln får användas för extra utgifter avengångsnatur, närmast för infrastrukturinvesteringar samt för främjandeav forsknings- och utvecklingsverksamhet. Av detta belopp har knappt90 miljoner euro budgeterats för basbanhållning och basväghållning samtnya farledsprojekt åren 2006 och 2007. Med återstående 9,3 miljonereuro föreslås i denna budgetproposition att fyra nya farledsprojektskall inledas.

Regeringen kompletterade sitt tidigare beslut om användningenav inkomsterna av försäljningen av egendom i rambeslutet våren 2006,enligt vilket 20 % av den del av inkomsterna av försäljningenav egendom som överstiger 500 miljoner euro får budgeteras för ovannämnda behov fr.o.m. år 2006.

Med stöd av de försäljningsfullmakter som riksdagen beviljatkan staten under denna regeringsperiod åren 2006 och 2007 beräknasfå sådana inkomster från försjälning av egendom att sammanlagt 115miljoner euro av inkosterna i enlighet med ovan nämnda rambeslutkan användas främst till att förbättra och upprätthålla trafikinfrastrukturensamt till forskning och utveckling. Finansieringsobjekt är basväghållningen(17 miljoner euro), anskaffningen av jordområden för vägprojekt(4 miljoner euro), basbanhållningen (29 miljoner euro), underhålletav enskilda vägar (2 miljoner euro), mervärdesskatteutgifterna förovan nämnda områden (10 miljoner euro), ökningen av bevillningsfullmakternaför forskning ock produktutveckling (42 miljoner euro) samt 2007års andel av anskaffningen av ett kombinationsfartyg för oljebekämpning(10 miljoner euro). I utgifterna utanför ramen för budgetpropositionenför 2007 ingår tilllägg uppgående till sammanlagt 182 miljoner eurosom skall finansieras med inkomsterna av försäljning av egendom.

Utgifter utanför ramen

Som anslag utanför ramen föreslås 10 106 miljoner euro,vilket är 194 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för2006. Denna ökning beror huvudsakligen på att kalkylen för ränteutgifterinom statsskulden har stigit till följd av höjningen av den allmännaräntenivån samt på att de utgifter som motsvarar inkomster av försäljningav egendom har ökat.

Tablå 9. Anslag utanför ramen, mn euro

5.2. De tväradministrativa politikprogrammen

I enlighet med regeringsprogrammet startades år 2003 fyra tväradministrativapolitikprogram, som leds och koordineras av de ministrar som svararför programmen: informationssamhällsprogrammet (statsministern),sysselsättningsprogrammet (arbetsministern), företagsamhetsprogrammet(handels- och industriministern) och politikprogrammet för medborgarinflytande(justitieministern). Politikprogrammen fortgår till regeringsperiodensslut.

Informationssamhällsprogrammet

Syftet med informationssamhällsprogrammet är att öka konkurrenskraftenoch produktiviteten, den sociala och regionala jämlikheten samtmedborgarnas välfärd och livskvalitet genom utnyttjande av data-och kommunikationsteknik i hela samhället. Med programmet eftersträvas enbibehållen ställning för Finland som en av de ledande producenternaoch användarna av informations- och kommunikationsteknik samt koordinasstatsförvaltningens egna åtgärder på horisontell nivå.

Ministergruppen för informationssamhällsprogrammet har uppställtföljande allmänna prioriteringar för informationssamhällsprogrammetåren 2005—2007: horisontellt och vertikalt samarbete, effektiveradserviceproduktion med hjälp av data- och kommunikationsteknik, utbildningoch kompetens i fråga om informationssamhället, telekommunikationsförbindelsersamt lagstiftnings- och verksamhetsmiljö.

Avsikten med informationssamhällsprogrammet är ett informationssamhälleför hela befolkningen som omfattar medborgarperspektivet (färdigheteratt utnyttja informationssamhällets tjänster), den offentliga förvaltningensperspektiv (nya verksamhetsmodeller och effektiverad verksamhetmed hjälp av data- och kommunikationsteknik) samt företagsperspektivet(främjande av konkurrenskraften med hjälp av data- och kommunikationsteknik).

Under slutdelen av politikprogrammet ligger tyndgpunkten påatt inleda genomförandet av den nationella strategin för informationssamhället.Strategin innehåller ett konkret åtgärdsprogram inklusive eventuellaansvariga instanser som sträcker sig till följande regeringsperiod.Utvecklingen av tillgången på offentliga tjänster samt tjänsternaskvalitet och effekt fortsätter genom projekt för revidering av informationsförvaltningeninom den offentliga förvaltningen (projekten KuntaIT och ValtIT,det nationella systemet för klientuppgifter inom social- och hälsovårdenoch en nationell aktör) samt bl.a. genom att främja ibruktagandetav elektroniska identifikationslösningar inom hela den offentligaförvaltningen (tjänsterna VETUMA och KATSO). Vid inrikesministeriethar från och med den 1 september 2006 grundats en enhet som styrkommunernas informationsförvaltning, KuntaIT-enheten. Enhetens uppgiftär att styra utvecklingen av och samarbetet i fråga om kommunernasinformationsförvaltning, koordinera den finansiering av informationsförvaltningsprojekteninom statsförvaltningen som riktats till kommunerna och genomföragemensamma utvecklingsprojekt inom den kommunala sektorn. KuntaITfungerar i nära samarbete med ledningsenheten för statens IT-verksamhetoch social- och hälsovårdsministeriet. Nationella lösningar närdet gäller elektronisk kommunikation och revideringen av processernagenomförs som en del av Fenix-sökningen som riktar sig till denoffentliga förvaltningen inom Tekes. År 2007 fortsätter också andrapågående projekt och åtgärder inom informationssamhällsprogrammet.

Avsikten är att projekt och åtgärder som hänför sig till informationssamhällsprogrammetskall finansieras under följande moment inom ramen för de anslagsom föreslås i denna budgetproposition:

23.02.21, 26.98.43, 27.01.21, 27.10.21, 28.01.21, 28.01.22,28.05.21, 28.18.21, 29.01.21, 29.10.25, 29.10.30, 29.20.25, 29.20.30,29.30.22, 29.40.30, 29.50.21, 29.60.22, 29.60.50, 30.10.61, 30.10.62,30.20.21, 30.20.47, 30.60.21, 30.70.21, 31.01.21, 31.60.63, 32.10.21, 32.20.22,32.20.27, 32.20.28, 32.20.40, 32.20.41, 32.20.83, 32.30.45, 32.30.47,32.30.62, 33.01.28, 33.01.63, 33.32.36, 33.92.50 och 34.06.51.

Dessutom är det meningen att anslag som närmast ingår underomkostnadsmomenten för ett flertal verk skall användas till utvecklandeav elektronisk kommunikation och statens informationsförvaltning.

Politikprogrammet för sysselsättning

En del av regeringens åtgärder i syfte att höja sysselsättningsgradenoch sänka arbetslösheten har genomförts inom ramen för det tväradministrativapolitikprogrammet för sysselsättning. Tyngdpunkten i sysselsättningsprogrammetligger på en sänkning av den strukturella arbetslösheten och främjandeav utbudet på arbetskraft.

Sysselsättningsprogrammet har genomförts i form av fyra delprojekt,som är

1) reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur,

2) aktivering av arbetsmarknadsstödet,

3) arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning

4) förlängning av tiden i arbetslivet.

Mot slutet av programperioden betonas i sysselsättningsprogrammetett effektivt genomförande av projekten i samarbete mellan olikaförvaltningsområden och arbetsmarknadsorganisationer och stöds enfortsättning av de program och åtgärder som har inletts inom olikaförvaltningsområden.

Genom den revidering av arbetsmarknadsstödet som inleddes ibörjan av år 2006 verkställs samhällsgarantin för långtidsarbetslösa,stärks arbetsmarknadsstödets beroende av motprestation och ändrasansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna då det gäller finansieringen avarbetsmarknadsstödet och utkomststödet. Genom revideringen effektiverasockså förebyggandet av långtidsarbetslöshet.

Målet för de arbetskraftspolitiska aktiva programmen och utvecklingenav utbildningen är att förebygga långtidsarbetslöshet och främjade ungas placering i utbildning eller på arbetsmarknaden och minskaungdomsarbetslösheten. Den mellanliggande arbetsmarknaden för demsom är svårast att sysselsätta stärks och ett individuellt aktivtprogram utarbetas för alla långtidsarbetslösa, och rillräckligtlångvariga serviceprocesser genomförs. Alla arbetslösa unga erbjuds utbildnings-,arbetspraktik- eller arbetsverkstadsåtgärder efter att arbetslöshetenvarat i högst tre månader. Målet för utbildningsgarantin för ungaär att år 2008 skall minst 97 % av dem som avslutar grundskolanunder samma år inleda sina studier i gymnasiet, i yrkesutbildningeller i grundskolans påbyggnadsundervisning. Arbetsverkstadsverksamhetenför unga permanentas.

För att öka och utveckla vuxenutbildningen verkställs Noste-programmet,görs förfarandet för gemensam ansökan till den arbetskraftspolitiskavuxenutbildningen för i synnerhet de små och medelstora företagensbehov smidigare och förbättras de regionala prognoserna för yrkesutbildningenoch dess kontakter med arbetslivet. Kvaliteten på och effektiviteteni vuxenutbildningen förbättras genom utveckling av utbildningeni form av ett samarbete mellan arbets- och undervisningsförvaltningen.

För att utbudet på arbetskraft skall kunna ökas och sysselsättningsgradenhöjas förutsätts att de unga övergår från den grundläggande utbildningentill fortsatta studier och arbetslivet tidigare än nu och att äldrepersoners tid i arbetslivet förlängs ytterligare. För att de ungaskall komma ut i arbetslivet snabbare än nu utvecklas universitetensurval av studerande och verkställs ett åtgärdsprogram med syftetatt främja avläggande av examina inom utsatt tid. Särskild uppmärksamhetfästs vid genomströmningen vid yrkeshögskolorna och inom yrkesutbildningengenomförs ett åtgärdsprogram som syftar till att minska andelenstuderande som avbryter sina studier. Vuxenutbildningssystemet stärks.

Det görs attraktivare att fortsätta arbeta genom att arbetslivetskvalitet förbättras med hjälp av olika utvecklingsprogram (Veto,Tykes, Kesto m.fl.) och genom arbetslagstiftningen. Säkerheten ochflexibiliteten i arbetslivet utvecklas på ett balanserat sätt ochgenom åtgärderna höjs arbetets produktivitet. Genomförandet avprogrammen för utvecklande av arbetslivet fortsätter utgående frånde riktlinjer som dragits upp (Tykes) och en del slutförs i enlighetmed vad som beslutats i programmen (Veto). I arbetet med att utvecklaarbetslivets kvalitet betonas tillämpningen av resultaten av utvecklingsprogrammeni praktiken och på arbetsplatserna (Kesto). Samtidigt främjas utvecklingav arbetslivet utgående från efterfrågan. En central tyngdpunktför arbetslagstiftningen år 2007 är slutförandet av revideringenav samarbetslagen.

Avsikten är att politikprogrammet skall finansieras under följandemoment inom ramen för de anslag som i föreslås i denna budgetproposition:

26.98.63, 29.01.62, 29.20.31, 29.30.31, 29.30.34, 29.91.51,33.01.62, 33.01.63, 33.17.53, 33.17.54, 33.32.30, 34.01.23, 34.01.63,34.05.61, 34.05.62, 34.06.21, 34.06.31, 34.06.50, 34.06.51 och 34.06.52.

Politikprogrammet för företagsamhet

Politikprogrammet för företagsamhet består av följande fem delområden:

• Främjande av inledande av företagsverksamhet
• Förbättrande av förutsättningarna för tillväxtföretagande
• Främjande av generationsväxling och ägarskifte i företag
• Utvecklande av företagstjänster genom ökad kompetens ochinnovativitet
• Regelverkens förutsägbarhet, marknadens funktion och omläggningav serviceproduktionen inom den offentliga sektorn.

När åtgärdsavvägningarna avgörs och resurserna riktas beaktasde varierande behoven i regionerna. Särskild vikt läggs vid samarbetetmed regionala aktörer.

En betydande del av projekten under senare delen av politikprogrammetsprogramperiod ansluter sig till utvecklingen av företagsamheteninom servicebranscherna. Utvecklingen av företagarnas socialskydd,omorganiseringen av rådgivnings- och stödorganisationerna och åtgärder somsyftar till att stärka kvinnligt företagande är särskilt viktigaför serviceföretagen, liksom projekt som hänför sig till förutsättningarför företagsamhet bland invandrare. Bättre förutsättningar för akademisktutbildades företagsamhet stöder utvecklingen av tjänsteinnovationeroch i synnerhet tjänster inom företagsvärlden, också som exportprodukter.Inom politikprogrammet framhävs våren 2007 verkställandet av fattadebeslut och slutförandet av pågående projekt.

Revideringen av de offentliga företagstjänsterna och utvecklingenav samarbetet mellan olika aktörer fortsätter och flyttas till enallt mer praktisk nivå. I beredningsskedet av den nya programperiodenför EU:s strukturfonder som börjar år 2007 beaktas ordnandet avregionala företagstjänster samt kvinnligt företagande. Stödsystemetför företagsverksamhet på landsbygden görs mera flexibelt och mångsidigt,bl.a. i syfte att stärka förutsättningarna för turism. Från och medingången av år 2007 tas inom fem TE-centralers område i bruk enmodell som har utvecklats för hantering av förändringarna på landsbygden.Man följer upp projektet för utvärdering av lagstiftningens verkningarpå företagen och verkställandet av de förslag till åtgärder somden s.k. författningsarbetsgruppen har lagt fram. När det gälleratt minska sådan byråkrati som stör företagsverksamheten liggertyngdpunkten på utveckling av den elektroniska kommunikationen.

Inom ramen för politikprogrammet följs hur åtgärdsprogrammetför produktivitet och kommun- och servicestrukturprojektet framskridersamt bereds förslag som stöder målen för projekten och förutsättningarnaför företagsverksamheten. Programmet ingår i genomförandet av helhetslinjenför fostran till företagsamhet inom alla utbildningsnivåer. Inomprogrammet utreds vilka åtgärder som skall vidtas för främjandeav företagsamhet inom kreativa branscher. Man utvecklar modellerför att stödja företagsamhet bland handikappade och andra specialgrupper. Huruvidaverksamheten i det nätverk som stöder företagsamhet bland invandrareskall göras permanent utvärderas utgående från erfarenheterna år2006. Forsknings- och produktutvecklingsverksamheten och finansieringenbeträffande servicebranscherna stärks inom Finnveras, TEKES, FinProsoch TE-centralernas verksamhet. Verkningarna av reformen av företagsbeskattningenoch låglönestödet för äldre arbetskraft följs upp. Den finansiellasituationen inom det reviderade systemet med startpeng följs upp.

Uppgifterna enligt centrala mätare för företagsamhet samlasi en företagsamhetsöversikt som publiceras varje år och som kommeratt publiceras även efter utgången av politikprogrammet.

Avsikten är att politikprogrammet för företagsamhet skall finansierasunder följande moment inom ramen för de anslag som föreslås i dennabudgetproposition:

26.98.43, 26.98.61, 26.98.62, 26.98.63, 28.18.21, 29.01.62,29.10.25, 29.20.25, 29.20.30, 29.20.31, 29.30.22, 29.40.25, 29.40.30,29.50.21, 30.10.61, 30.10.62, 30.10.63, 32.10.21, 32.10.22, 32.20.22,32.20.27, 32.20.28, 32.20.40, 32.20.83, 32.30.22, 32.30.42, 32.30.43, 32.30.44,32.30.45, 32.30.47, 32.30.49, 32.30.62, 33.17.50, 33.17.51, 33.18.60,34.05.61, 34.05.62 och 34.06.51.

Politikprogrammet för medborgarinflytande

Demokratin i Finland är till grunderna en av de bästa i världenoch innehåller många exemplariska drag. Nivån på medborgaraktivitetenär ett av de tydligaste problemen; ett exempel är utnyttjandet avrösträtten som är avsevärt lägre än i de bästa länderna i Europa.Skillnaderna i aktivitet ökar; Finland håller på att delas upp mellanaktiva medborgare och medborgare som drar sig undan från samhället.Förtroendet för samhällets centrala institutioner är svagt. Förhållandetmellan medborgarna och förvaltningen är avlägset, vilket tyder påen bristfällig växelverkan.

När politikprogrammet upphör år 2007 är det centrala målet attde saker som har utvecklats inom ramen för politikprogrammet skallbli bestående i ministerierna och att förvaltningen av demokratifrågorskall effektiveras. Målet är att reformera medborgarfostran vidläronastalterna, säkerställa verksamhetsbetingelserna för medborgarsamhälletoch den allmännyttiga verksamheten i ett föränderligt samhälle,utveckla växelverkan mellan medborgarna och förvaltningen och förbättraden representativa demokratins dragningskraft.

Främjandet av ett aktivt medborgarskap inom lärarutbildningen,i skolan, vid läroanstalterna och inom vuxenpedagogiken fortsätter.Undervisning och forskning kring medborgar- och organisationsverksamheteffektiveras vid universiteten, i yrkeshögskolorna och vid läroanstalternaför fritt bildningsarbete. Ramarna för organisationsverksamhetengörs tydligare så att de sporrar verksamheten.

Projekt för utvecklande av medborgardeltagande och medborgarpåverkani deras egenskap av individer, via medborgarorganisationer och ipolitiska grupperingar fortsätter. I detta arbete utnyttjas de verktygden moderna informationstekniken erbjuder, men också andra medelför påverkan utvecklas.

Indikatorerna för demokrati, särskilt medborgarfostran, medborgarverksamheten,den kommunala demokratin, kommunalvalen och den kommunala partiverksamhetenskall följas kontinuerligt och över dessa skall upprätthållas ettregister som står till allas förfogande. Ett bättre kunskapsunderlagär nödvändigt med tanke på en kontinuerlig utveckling av demokratini föränderliga förhållanden.

Beredningen och genomförandet av politikprogrammet för medborgarinflytandesköts av statsrådets kansli, justitieministeriet, inrikesministeriet,finansministeriet och undervisningsministeriet. Riksdagspartierna,medborgarorganisationernas sakkunniga, Finlands Kommunförbund samtrepresentanter för kommunerna och vetenskapssamfunden deltar i programmet.

Avsikten är att politikprogrammet för medborgarinflytande skallfinansieras under följande moment inom ramen för de anslag som iföreslås i denna budgetproposition:

23.27.50, 25.01.21, 25.70.21, 28.01.22, 29.30.22, 29.30.25 och29.50.22.

5.3. Anslagen enligt förvaltningsområde

Nedan granskas de föreslagna anslagen förvaltningsområdesvis.De ändringar som föreslås i funktionerna, uppgifterna och organisationeninom förvaltningsområdena har sammanfattats i avsnitt 7.

Statsrådets kansli (huvudtitel23)

För statsrådets huvudtitel föreslås anslag om sammanlagt 52miljoner euro, vilket innebär en minskning på 23 miljoner euro jämförtmed den ordinarie budgeten för 2006. I anslaget har som avdrag beaktatssammanlagt 25,4 miljoner euro som utgifter av engångsnatur för EU-ordförandeskapetoch som tillägg sammanlagt 1,6 miljoner euro på gund av att statensägarstyrning koncentreras till statsrådets kansli från och med den1 maj 2007. För politisk aktivitet föreslås ett anslag om 14,9 miljonereuro, varav 2,5 miljoner euro är utgifter av engångsnatur som 2007års riksdagsval föranleder.

Utrikesministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 24)

För utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag omsammanlagt 974 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 78,3 miljonereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006. Av anslagen underutrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen21 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete60 %, andelen för närområdessamarbetet 2 % ochandelen för övriga utgifter 17 %.

För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag om 185miljoner euro. År 2007 deltar utrikesministeriet fullt ut i Osse-trojkanoch bereder ordförandeskapet i OSSE år 2008 samt sköter ordförandeskapeti Nordiska ministerrådet. Som en del av utvecklingen av de administrativa stöd-och servicefunktionerna slopas 31 administrativa stöd- och serviceuppgifterinom utrikesförvaltningen.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås i budgetpropositionenett anslag om sammanlagt 746,1 miljoner euro, som motsvarar ca 0,43 %av bruttonationalinkomsten. För utrikesministeriets huvudtitel underkapitel 30, Internationellt bistånd, föreslås sammanlagt 582,5 miljonereuro i enlighet med den ram som anvisats för förvaltningsområdet.Det föreslås att utöver anslaget för utvecklingssamarbete för budgetåreti budgetpropositionen beviljas fullmakter att ingå förbindelsertill ett värde av 656 miljoner euro så att utgifterna för dem infallerefter 2007.

Närområdessamarbete

För närområdessamarbete föreslås anslag om 22,5 miljoner euro,vilket är 0,5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för2006. I enlighet med den strategi för närområdessamarbete som statsrådethar fastställt är det primära föremålet för samarbetet Ryska federationens nordvästradelar. Närområdessamarbetet genomförs i synnerhet inom följandeområden: miljö, jord- och skogsbruk, social- och hälsovård, rättsväsendet,trafik och datakommunikation, energi, kärnsäkerhet samt utbildningoch medborgarsamhället.

Krishanteringsverksamhet

För militär krishantering föreslås sammanlagt 107,9 miljonereuro, vilket är 0,8 miljoner euro mer än i den ordinarie budgetenför 2006. Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel av utgifternaför underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna är 57,4miljoner euro. Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås46,9 miljoner euro för utgifter för krishanteringsverksamhetensmateriel och förvaltning. För den civila krishanteringen föreslåsett anslag om 14,1 miljoner euro. Den personal som är anställd föruppgifter inom militär och civil krishantering motsvarar enligtuppskattning ca 1 100 årsverken år 2007.

Justitieministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslagom 706 miljoner euro, vilket är 10 miljoner euro mera än i den ordinariebudgeten för 2006.

Av anslagen är 95 miljoner euro avsedda för ministeriet ochde myndigheter som verkar i samband med det, 226 miljoner euro fördomstolarna, 55 miljoner euro för rättshjälpsverksamheten, 80 miljonereuro för utsökning, 204 miljoner euro för verkställande av straff,32 miljoner euro för åklagarväsendet och 14,7 miljoner euro förval.

För att förbättra uppföljningen av demokratins tillstånd ochförutsättningarna för medborgarinflytande inrättas en demokratienhetvid justitieministeriet.

Rättssäkerhet

Målet för domstolsväsendet är att bevara tillgången till rättssäkerhetpå nuvarande nivå och jämna ut skillnaderna i behandlingstidernamellan olika domstolar genom att utveckla domstolsförfarandet, domstolsorganisationenoch informationsteknikens applikationer. I förvaltningsdomstolarnaser man till att i synnerhet ärenden som är viktiga med tanke påsamhället och utvecklandet av regionerna behandlas snabbt. Omorganiseringenav tingsrätternas domkretsar påskyndas.

I syfte att utveckla rättsskyddet permanentas försöken med juridiskrådgivning och utvidgas konsumentklagonämndens verksamhetsfält tillatt omfatta bl.a. boendefrågor samt införs gruppbesvär.

Betalningsstörningar och behandling av dem

Genom åtgärder för utvecklande av utsökningen och genom förfarandetmed offentlig utredning i enlighet med den nya konkurslagen effektiverasbekämpningen av den ekonomiska gråzonen och den ekonomiska brottslighetensamt utredningen av missbruk. Genom åtgärder i enlighet med detskuldhanteringsprogram som utarbetats genom ett brett samarbeteeffektiveras förebyggandet av skuldproblem och skötseln av dem görssmidigare. De utredningsförfaranden som hänför sig till företagsverksamhetoch lagstiftningen om kreditupplysning utvecklas även i anslutningtill företagsamhetsprogrammet. I syfte att effektivera utsökningenutvecklar man utsökningens verksamhetsprocesser och organisationgenom att utsökningsdistrikten breddas.

Bekämpning av brottsligheten

För att minska brottsligheten och dess negativa verkningar genomförsprogrammet för inre säkerhet. Särskilda tyngdpunktsområden för dennärmaste tiden är åtgärder för minskande av dels våldsbrottsligheten,dels den ekonomiska brottsligheten.

För att påskynda verkställandet av straffrättsligt ansvar strävarman inom åklagarväsendet efter att särskilt effektivera behandlingenav ekonomiska brottmål och andra krävande brottmål så, att antaletärenden där åtalsprövningen varar länge skall minska väsentligt.I syfte att effektivera verksamheten omorganiseras åklagarväsendetpå så sätt att de nuvarande samarbetsområdena ombildas till åklagarämbetenmed ett tillräckligt antal lokala verksamhetsställen.

Antalet fångar beräknas vara i medeltal 3 800. I syfteatt förbättra fångvårdens effekt och produktivitet fortsätter utvecklingenav verksamhetens innehåll och organisations- och personalstruktureni enlighet med den reviderade lagstiftningen. För att utveckla anstaltsbeståndetinom fångvården och avlägsna hygieniska olägenheter i gamla anstalterfortsätter genomförandet av ett långsiktigt investeringsprogram.

Inrikesministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag omsammanlagt 1 584 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 31 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006.

Utlänningsförvaltningen

Utlänningslagen kommer att ändras på grund av de rättsaktersom godkänts i Europeiska unionen. Exempelvis åren 2006—2007skall åtminstone sju direktiv genomföras på nationell nivå. Utlänningsverketsverksamhet effektiveras genom en övergång till elektroniska processer.

Polisväsendet

Revieringen av alkohollagstiftningen har medfört förändringari synnerhet när det gäller antalet misshandelsfall och antalet berusadepersoner som tagits i förvar. Om alkoholkonsumtionen håller sigpå nuvarande nivå eller eventuellt ökar ytterligare, torde olägenheternaav alkoholkonsumtionen även i fortsättningen att synas i polisensuppgifter.

Samarbetet mellan myndigheterna utvecklas vidare i takt medatt verksamheten vid polisens, tullens och gränsbevakningsväsendetsgemensamma analyscentrum blir etablerad. Genomförandet av ett omfattandetväradministrativa brottsförebyggande program, vars syfte är attminska våldet, inleds.

Avvärjning och förebyggande av våld i familjer och i närrelationerär ett allt viktigare samhälleligt mål. Samarbetet mellan polisensamt social- och hälsovårdsmyndigheterna utökas i syfte att skapaen socialjour för hela landet. Våld mot barn kommer fram allt oftare.

Polisen, gränsbevakningsväsendet och utlänningsverket ökar satsningarnapå bekämpning av människosmuggling och människohandel.

Polisväsendet, räddningsväsendet och gränsbevakningsväsendetdeltar för sin del i upprätthållandet av den interna säkerheten,vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften,i syfte att Finland skall vara det tryggaste landet i Europa.

Polisens tjänster är tillgängliga över hela landet i enlighetmed de servicemål som har ställts upp.

Polisen deltar i genomförandet av programmet för den inre säkerheteni samarbete med andra myndigheter och aktörer. Målet är att allteffektivare avslöja sådan kriminalitet som lätt förblir dold, såsomvåld i familjer, människohandel och ekonomisk brottslighet.

Polisens teknikcentral flyttar till ombyggda lokaler i Kuusankoski.Polisyrkeshögskolan och Polisskolan slås samman till en läroanstaltsom förläggs till Tammerfors. Planeringen av lokaler för polisinrättningarnai Joensuu och Tavastehus inleds.

Räddningsväsendet

Inom räddningsväsendet inleds åtgärder som förutsätts i denstrategi som syftar till att skydda befolkningen och som en delav strategin fortgår projektet med räddningsväsendets ledningssystem.Räddningsväsendets verksamhet vid storolyckor utvecklas, liksomde datasystem som behövs vid dem. Åtgärder vidtas för att läggaom systemet med befolkningsskydd så att det motsvarar de nya hotbilderna.Åtgärder som syftar till att förbättra boendesäkerheten inleds.Sambruket av nödcentralernas resurser effektiviseras genom att datasystemetför nödcentralerna och tillvägagångssätten utvecklas. Räddningsinstitutetsforskningsverksamheten utvecklas så att den motsvarar hela branschensbehov. Utbildningen för civil krishantering etableras som en del avRäddningsinstitutets verksamhet.

Gränssäkerhet

Gränssäkerheten upprätthålls och gränstrafikens smidighet tryggas.Bekämpningen av brott såsom ordnande av olaglig inresa i landetoch människohandel effektiveras genom att gränsbevakningsväsendeti ökande omfattning deltar i brottsbekämpningen och i förundersökningsverksamheten.Myndighetssamarbetet effektiveras i samband med upprätthållandetav gränssäkerheten och genom att gränsbevakningsväsendets resurserallt bättre utnyttjas i samband med upprätthållandet av den inresäkerheten. Prioritetsområden för gränsbevakningsväsendet är forskningsverksamhetoch riskanalys, fungerande internationella gränsövergångsställen,en ny kostnadseffektiv gränsbevakningsmodell, kriminalunderrättelseoch brottsutredning, förmågan att stöda polisen i bekämpningen avterrorism och i andra specialsituationer samt sjöräddningstjänsten.Gränsbevakningsväsendet deltar aktivt i utvecklandet av EU:s gränsbevakningssamarbete.

Kommunerna

Av anslagen under huvudtiteln utgör andelen för understöd tillkommuner och utveckling av regionerna ca 32 %. För kommunernasallmänna stadsandel föreslås ett belopp på 189,2 miljoner euro.I förslaget ingår en justering av kostnadsnivån på 2,0 %,vilket motsvarar 75 % av totalbeloppet av den uppskattadeförändringen i kostnadsnivån. På dimensioneringen av anslaget inverkardessutom den utjämning av statsandelarna som görs på basis av ändringeni skatteintäkterna.

I de anslag om 54,7 miljoner euro som är avsedda för sammanslagningsunderstödtill kommuner och stöd för investerings- och utvecklingsprojekthar man berett sig på att 14 ändringar av kommunindelningen träderi kraft år 2007. För kommunernas understöd enligt prövning föreslås12 miljoner euro, vilket är 14,5 miljoner euro mindre än år 2006.Av anslaget reserveras 2 miljoner euro som enligt beslut av statsrådetskall användas till understöd för lindrande av sådana störningarsom omstruktureringen av ekonomin förorsakar sysselsättningen ochproduktionsverksamheten.

Försvarsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslagom sammanlagt 2 225 miljoner euro, vilket innebär en minskningpå 49 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006.Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett utgiftsåtagandeom 1 425 miljoner euro åren efter budgetåret. Detta innebären ökning med 132 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgetenför 2006.

Riktlinjerna för utvecklingen av förvaltningsområdet har fastställtsi den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004. Prioritetsområdenaför utvecklandet av försvarssystemet är ledningssystemet, arménsberedskapsförband, luftvärnet, militär krishanteringsförmåga ochett logistik- och underhållssystem som bildat nätverk med näringslivetbåde nationellt och internationellt.

Utvecklingen av försvarsmakten förutsätter fokusering på kärnverksamheternasamt en fortsatt omstrukturering. I syfte att bygga upp de resursersom behövs för utvecklingen genomför försvarsmakten en revideringav lednings- och förvaltningssystemet, fortsätter med omstruktureringenoch förbättrar stödfunktionernas produktivitet genom partnerskaps-och servicecentralsprojekt samt genom utveckling av den egna verksamheten.Under åren 2006—2007 hanteras kostnadstrycket genom kraftigainterna sparåtgärder.

Anskaffning av försvarsmateriel

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag om 580,9miljoner euro, varav 433,5 miljoner euro föranleds av betalningarpå grund av tidigare beviljade beställningsfullmakter. Av anslagetför materielanskaffningar föranleds dessutom 70,4 miljoner euroav betalningsandelarna för 2007 för de nya beställningsfullmakternaför materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2007) och forskning,produktutveckling och projektberedning (TTK-PROTO 2007), 46 miljonereuro av annan anskaffning av försvarsmateriel och 31,1 miljonereuro av utgifter för ändringar av index och valutakurser. Det anslagsom föreslås för försvarsmaterielanskaffningar minskar med 62,4miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006. Minskningenföranleds huvudsakligen av de nedskärningar i utgifterna och deändringar av realiseringstidpunkten för utgifterna som fastställtsi statsrådets rambeslut.

Resurser för utvecklingen av försvaret används i första handtill att uppnå förmåga att förebygga och avvärja ett strategisktanfall. Förmågan att förebygga och avvärja hot om militärt våld avstörre omfattning upprätthålls i proportion till hotets omfattning.Dessutom förbättras förutsättningarna för att delta i krishanteringensom en del av de europeiska krishanteringsgrupperna.

Försvarsmaktens omkostnader

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag om sammanlagt1 357 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 28,2 miljonereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006. Ökningen föranledsfrämst av en lönejustering och en allmän ökning av kostnadsnivån.

Antalet anställda vid försvarsmakten samt personalens strukturoch kompetens anpassas för utförande av försvarsmaktens uppgifteroch för långsiktig utveckling av försvarssystemet. Försvarsmaktenspersonalutgifter skall successivt minskas till nivån för 2004 föreår 2008. Alla män i den givna åldersklassen utbildas som med tankepå sitt hälsotillstånd är lämpliga för beväringstjänst. Vid reservövningarutbildas 5 000 reservister. Samarbetet och växelverkanmed det övriga samhället och myndigheterna utvecklas i syfte atttrygga samhällets livsviktiga funktioner och objekt.

Militär krishantering

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 46,9 miljonereuro för materiel- och förvaltningsutgifter för militär krishanteringoch 3,5 miljoner euro för omkostnader i hemlandet för FörsvarsmaktensInternationella Central. Andelen för underhållet av de finska krishanteringsgrupperna,57,4 miljoner euro, ingår i utrikesministeriets förvaltningsområde.Fokus för den militära krishanteringen är att delta i EU:s stridsgrupperoch bygga upp prestationsförmågan i anslutning till detta. Anslagenför den militära krishanteringen har dimensionerats enligt styrkanför och uppgifterna inom de finska krishanteringsgrupperna med beaktandeav de krishanteringsoperationer som Finland sannolikt kommer attdelta i år 2007.

Finansministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag omsammanlagt 5 995 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 203 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006. Ökningenberor främst på uppgången i statens pensionsutgifter samt ändringenav budgeteringen av energiskattestödet.

Avsikten är att medlen i statens pensionsfond skall öka medett större belopp än tidigare på grund av den gynnsamma inkomstutvecklingen.Därför minskas intäktsföringen från pensionsfonden till budgetekonomintill 484 miljoner euro.

För genomförande av projekt som främjar produktiviteten i denoffentliga förvaltningen föreslås ett anslag på 13 miljoner euroför budgetåret.

Statens pensionsutgifter

Över hälften av utgifterna inom finansministeriets förvaltningsområdeär pensioner. För de pensioner och ersättningar som staten betalarföreslås 3 334 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 4,6 % jämfört med den ordinarie budgeten 2006.

Figur 5. Statens årliga pensionsutgifter, mn euro(vänstra skalan) och antalet pensioner (högra skalan)

Inkomstöverföringar till Åland

De inkomstöverföringar som skall betalas till landskapet Ålandberäknas uppgå till sammanlagt 207 miljoner euro. Anslagen ökarmed 7 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006.Storleken på avräkningsbeloppet till Åland bestäms enligt självstyrelselagenför Åland så, att avräkningsbeloppet är 0,45 % av inkomsternaenligt statsbokslutet med undantag för upptagna nya statslån. Anslagetför avräkningsbeloppet höjs i motsvarighet till ökningen av statensinkomster.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås1 528 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 12miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006. Avgifternabaserade på bruttonationalprodukten samt andelen av den avgiftsnedsättningsom beviljas Förenade konungariket minskar i budgeten för 2006 ioch med att de mervärdesskattebaserade avgifterna ökar.

Energiskattestöd

Anslagen i den ordinarie budgeten för 2006 innehöll inte energiskattestöd.För energiskattestödet föreslås 94 miljoner euro. Avsikten är attanslaget skall användas för stöd som via accissystemet betalas tilljordbruket och trädgårdsodlingen, växthusodlingen, fartygstrafiken,elproduktionen och energiintesiva företag. De stöd som tidigarehar betalats via accissystemet har betalats till stödtagarna i formav acciser. De utbetalda prestationerna har minskat intäkten av acciser.Enligt det nya förfarandet tas de in i budgeten till bruttobelopp.

Undervisningsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 29)

För undervisningsministeriets förvaltningsområde föreslås anslagom sammanlagt 6 552 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 81 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006.

Största delen av anslagen under undervisningsministeriets huvudtitelbestår av anslag för universitetens verksamhet och stödjande avvetenskap samt statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisning,allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildningoch fritt bildningsarbete, biblioteksväsendet och kultur, konst,idrottsverksamhet samt ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings-och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna.Av utgifterna för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhetoch ungdomsarbete finansieras 402 miljoner euro med tippnings- ochpenninglotterivinstmedel.

Den finansiering som beviljats för den ortodoxa kyrkostyrelsensomkostnader föreslås bli ersatt med ett lagstadgat statsunderstöd.

Finansieringen av universiteten och av vetenskap

Staten svarar nästan helt för universitetens och vetenskapsverksamhetensomkostnader och anslag. Andra finansiärer, såsom företag och sammanslutningar,svarar för en andel om ca 15 % av den totala finansieringen.Av universitetens omkostnader täcks ca 12 % med inkomsternaav den avgiftsbelagda servicen. Grundfinansieringen av universitetensomkostnader bestäms utifrån målet för antalet examina och avlagdaexamina. Universitetsväsendets omkostnadsanslag ökar med sammanlagt31 miljoner euro, varav en ökning på 20 miljoner euro härrör frånlagen om utveckling av högskoleväsendet. Till bevillningsfullmaktenför Finlands Akademis forskningsanslag föreslås en ökning på 19,7miljoner euro. Dessutom tilldelas förvaltningsområdet, huvudsakligenuniversitet, via avtalet om skuldkonversion med Ryssland olika instrumentoch förnödenheter.

Statsandelar för undervisning och kultur

Statsfinansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunernaoch andra huvudmän samt statsfinansieringen av kulturverksamhetenfastställs huvudsakligen enligt ett kalkylmässigt statsandelssystemutifrån priserna per enhet och prestationsvolymen. För statsandelarför driftskostnaderna för utbildnings- och kulturverksamheten föreslås3 328 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 39miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006. Ökningenföranleds främst av den justering av kostnadsnivån med 2,0 %som ligger till grund för statsandelssystemet samt av justeringenav kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Dessutom ökardet ersättningsbara antalet timmar för morgon- och eftermiddagsverksamheten försmå skolbarn från tre till fyra timmar, och i motsvarighet tilldet höjs statsandelarna med 7 miljoner euro. För åtgärdspaketetavseende skoltrivseln anslås 8 miljoner euro. För tilläggsutbildningenför läroavtalsstuderande föreslås 8,3 miljoner euro. Maximiantaletstuderande ökar till följd av tilläggsfinansieringen med ca 3 000studerande till sammanlagt 25 000 studerande.

För statsandelar för anläggningsprojekt föreslås 47 miljonereuro för skolprojekt och 5,8 miljoner euro för biblioteksprojekt.Fullmakten avseende statsandelarna för anläggningsprojekt vid läroanstalterbeviljas 2007 i form av efterfinansiering.

För programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna föreslåsen ökning med 5 miljoner euro, varvid 35 miljoner euro används förprogrammet.

Användningen av tippningsvinstmedel

Det statsägda Oy Veikkaus Ab:s nettovinst används i sin helheti form av anslag inom undervisningsministeriets förvaltningsområdeför att stödja idrott och fysisk fostran, ungdomsarbete samt vetenskapoch konst. Av utgifterna för vetenskap finansieras 28,6 %med avkastningen från tippning och penninglotterier. Av det totalabeloppet av den statliga finansieringen av konst, kultur-, musei-och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarnatill kulturen) beviljas 61,3 % av tippningsvinstmedel.Tippningsvinstmedel beräknas inflyta till ett belopp av 397,7 miljonereuro. Beloppet av de statsandelar till bibliotek som finansierasmed tippningsvinstmedel föreslås vara 33 % av det totalabeloppet av dessa statsandelar. Av den avkastning av vinstmedelföreslås att 25 % används till att främja idrott och fysiskfostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 19 %till att främja vetenskap och 47 % till att främja konst.

Jord- och skogsbruksministerietsförvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslåsanslag om sammanlagt 2 633 miljoner euro, vilket innebären minskning på 70 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgetenför 2006. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranlederett anslagsbehov om sammanlagt 3 734 miljoner euro årenefter budgetåret, vilket innebär en ökning med 1 664 miljonereuro jämfört med budgeten för 2006. Ökningen beror på att störstadelen av de förbindelser om miljöstöd för jordbruket och kompensationsbidragsom ingåtts skall förnyas.

Tablå 10. Utgifterna inom jord- och skogsbruksministerietsförvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro

Största delen av avdragen av anslag föranleds av att programperiodenför EU-medfinansierad utveckling av landsbygden byts. Utbetalningarnaunder föregående period koncentrerades till år 2006, och en ny periodinleds 2007. EU-medlen för utvecklande av landsbygden krymper under dennya perioden. Inkomsterna från EU ökar dock med ca 56 miljonereuro, vilket beror på den exceptionellt låga nivån 2006. År 2006minskas de inkomster som flyter in av förskott som erhållits ibörjan av programperioden.

Utveckling av landsbygden

Regeringen har som mål att landsbygdens livskraft skall förbättraspå ett hållbart sätt. Landsbygdsregionernas, i synnerhet den avlägsetbelägna landsbygdens och den egentliga landsbygdens balanseradeutveckling i förhållande till hela landets utveckling, främjas enligtden strategi för utveckling av landsbygden som utarbetats för programperioden2007—2013 speciellt genom att företagsverksamheten ochkompetensen på landsbygden stärks och sysselsättningen förbättras.Strategin genomförs med hjälp av åtgärderna i programmet för utvecklingav landsbygden i fasta Finland samt genom landsbygdsrådgivning.Utvecklingen av landsbygden omfattar även lokala verksamhetsgrupperoch byaverksamhet. Bevillningsfullmakten för projekt inom programverksamhetenär under den nya programperiodens första år 62,4 miljoner euro störreän året innan, medan utbetalningsmedlen minskar betydligt. Anslagenför landsbygdsrådgivningen minskar. År 2007 verkställs även statsrådetssärskilda landsbygdspolitiska program.

Jordbruk

Målet är att jordbruksproduktionen skall fortsätta i hela Finland,att råvaror av hög kvalitet produceras för den inhemska livsmedelskedjan,att lönsamheten inom jordbruket tryggas samt att den näringsbelastningsom jordbruksproduktionen förorsakar minskar. Målet är också attutöka den åkerareal som används för energiproduktion. Beloppet avde jordbrukarstöd som betalas ut bibehålls på ungefär samma nivåsom 2006. Genom EU-inkomststödet kompenseras verkningarna av sänkningenav priserna på jordbruksprodukter. År 2007 införs nya system förmiljöstöd och kompensationsbidrag. Dessa system innehåller skärptamiljökrav och krav på djurvälfärd. Den nationella tilläggsdelentill miljöstödet sammanförs med det av EU delfinansierade systemet.Nya stödsystem för bl.a. utvecklingen av sockerbranschens strukturinförs också. Till odlare betalas dessutom med medlen för det nationellastödet för jordbruk och trädgårdsodling den nationella tilläggsdelentill kompensationsbidraget inom stödområdena A och B. Den nya räntestödsfullmaktenbeviljas till ett belopp av 170 miljoner euro. Den nationella kvalitetsstrategininom livsmedelshushållningen genomförs inom de prioritetsområdensom man kommit överens om inom näringsgrenen. Anslagen ökar med24 miljoner euro från 2006 till 2007. Då det belopp på 62,7 miljonereuro som överförts från tidigare år i budgeten för 2006 beaktatssom en faktor som minskar utgifterna och motsvarande överföring2007 är 44,5 miljoner euro, bibehålls de disponibla anslagen pånästan samma nivå.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Åtgärderna för att skydda människornas och djurens hälsa ochmiljön samt för att förbättra jordbruks- och livsmedelsproduktionenskonkurrenskraft fortgår. Målen för reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitikär att livsmedelssäkerheten skall tryggas, produkt- och produktionskvalitetenskall förbättras, miljöverkningarna skall iakttas allt bättre ochdjurens välfärd skall främjas.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Verksamheten syftar till att fisk- och viltbestånden skall utnyttjaspå ett hållbart och mångsidigt sätt.

Vattenhushållning

Syftet är att förbättra beredskapen inför exceptionella vattenförhållandenoch specialsituationer när det gäller vattenförsörjningen.

Skogsbruk

Verksamheten har som mål en hög nivå på utnyttjandet av virkesproduktionen,ett i virkesproduktionshänseende gott tillstånd i skogarna samtskogarnas mångfald. Dessa mål eftersträvas genom att det nationellaskogsprogrammet 2010 och den handlingsplan för mångfalden i skogarnai södra Finland som hänför sig till skogsprogrammet verkställs ienlighet med regeringsprogrammet.

Lantmäteri och samanvändning av geografisk information

Genomförandet av den nationella strategi för geografisk informationsom ingår i regeringens informationssamhällsprogram fortsätter 2005—2010.De verkställighetsuppgifter på nationell nivå som INSPIRE-direktivförslagetförutsätter inleds.

Förvaltning och övrigt

Uppgifter från ministeriet och ministeriets informationstjänstcentralöverförs till Landsbygdsverket, som grundas 2007. Arbetskrafts-och näringscentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeteratsinom handels- och industriministeriets förvaltningsområde, sköteruppgifter på regional nivå för att verkställa EU:s gemensamma jordbrukspolitik,landsbygds- och strukturpolitik och fiskeripolitik, och svarar bl.a.för att tillsynen över stöden utövas i överensstämmelse med författningarna.De regionala miljöcentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inommiljöministeriets förvaltningsområde, sköter jord- och skogsbruksministerietsuppgifter på regional nivå i fråga om användning och vård av vattentillgångar.Länsveterinärerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inominrikesministeriets förvaltningsområde, sköter på regional nivåuppgifter i anslutning till livsmedelssäkerhet, djurens hälsa ochvälfärd samt medicinering. Skogscentralerna sköter på regional nivåuppgifter i anslutning till främjandet av och tillsynen över skogsbruket.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslagom sammanlagt 1 773 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 23 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006.Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga inkomstervid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beräknas uppgåtill ca 180 miljoner euro.

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde genomförsregeringens trafik- och kommunikationspolitik samt ägarpolitikeni fråga om de företag och affärsverk vilkas ägarstyrning sköts avministeriet. De övriga politiksektorerna utgörs av forskningsanstalterna.

Kommunikationspolitik

Målet med kommunikationspolitiken är att skapa en god omvärldför serviceproducenterna och att erbjuda användarna en möjlighetatt nyttiggöra informationssamhällets tjänster. Kommunikationspolitikengenomförs med hjälp av lagstiftning och styrning.

Kommunikationsverket sköter administrativa uppgifter. Verketsomkostnader om 32,3 miljoner euro finansieras i huvudsak med inkomsternaav de avgifter kommunikationsverket tar ut. Anslagsfinansieringensandel är 5,2 miljoner euro. Verksamhetsområdet får direkt stöd förunderstödjande av tidningspressen till ett belopp av 14,3 miljonereuro. Rundradion Ab:s verksamhet finansieras med ca 411 miljonereuro genom de televisions- och koncessionsavgifter som betalas tilltelevisions- och radiofonden.

Trafikpolitik

Trafikpolitiken har som mål att sörja för medborgarnas välfärdoch för förbättringen av näringslivets verksamhetsbetingelser genomatt på ett balanserat sätt på olika områden och med tanke på deolika befolkningsgrupperna säkerställa smidig samfärdsel och enfungerande transportmarknad. De som planerar och ordnar med trafiktjänstermåste beakta finländarnas dagliga behov av samfärdsel och näringslivetstransportbehov.

Trafikpolitiken verkställs med utnyttjande av de medel som lagstiftningenoch styrningen ger samt genom att man upphandlar trafiktjänsteri syfte att skapa ett tryggt och miljövänligt trafiktjänstsystem.Genom inköp av och stöd för tåg-, sjö-, flyg- och busstrafiktjänstertryggas behovet av basservice i fråga om samfärdsel i hela landetoch främjas bevarandet av trafiktjänster. Inom köptrafiken beräknasantalet resor 2007 uppgå till totalt 20 miljoner stycken.

Trafikpolitiken genomförs av kommunikationsministeriet, av förvaltningsmyndigheterna Fordonsförvaltningscentralen,Järnvägsverket och Luftverket samt av trafikledsverken Vägverket,Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverket. Trafikpolitiken verkställsockså genom att andra än statsägda trafiknät stöds och genom atttrafiktjänster upphandlas och stöds.

Kommunikationsministeriets utgifter beräknas till 18,7 miljonereuro. Fordonsförvaltningscentralens utgifter beräknas till 81,8miljoner euro, varav 69,9 miljoner euro finansieras med inkomsterav avgifter och skötseln av uppgifter i anslutning till fordonsbeskattningmed ett anslag på 11,9 miljoner euro. Järnvägsverkets utgifter beräknastill 6 miljoner euro, varav 2 miljoner euro finansieras med inkomsternaav kontrollavgifter och 4 miljoner euro med anslag. Luftfartsverketsutgifter beräknas till 11,6 miljoner euro, varav 4 miljoner eurofinansieras med inkomsterna av avgifter och 7,6 miljoner euro medanslag.

Basväghållningen inom Vägförvaltningen fokuserar på att tryggaden dagliga farbarheten på vägarna och att förbättra trafiksäkerheten.Till basväghållningen riktas 572 miljoner euro och för investeringarför utveckling av vägnätet föreslås 119 miljoner euro.

Inom Banförvaltningscentralens verksamhet ligger tyngdpunktenför basbanhållningen på att förnya överbyggnaderna på de banavsnittsom genomgick en ombyggnad på 1970-talet och som nu är slutanvända.Utgifterna för basbanhållningen beräknas till 343 miljoner euro.På grund av banavgifter och andra inkomster är behovet av budgetfinansieratnettoanslag 293 miljoner euro. För banprojekt föreslås 36,2 miljonereuro.

Sjöfartsverkets omkostnader beräknas till 100,1 miljoner euro,varav 94,1 miljoner euro täcks med anslag. Farledsavgifterna harbudgeterats till bruttobelopp på inkomstsidan i budgeten. För utvecklingav havsfarlederna föreslås 14 miljoner euro.

Trafikledsverken föreslår att tio nya utvecklingsprojekt inleds: Rv 6 Villmanstrand—Imatra, Lv 101 Åboleden—Vallbergetpå Ring I, Rv 4 Lusi—Vaajakoski, Sv 51 Kyrkslätt—Stensvik, Rv14 Nyslotts centrum, Rv 4 vid Kemi och broarna, farleden till Fredrikshamn,förbättring av servicenivån (etapp I) på banavsnittet Seinäjoki—Uleåborg,förbättring av servicenivån på banavsnittet Lahtis—Luumäkioch förbättring av servicenivån på bangården i Mellersta Böle.

För privata vägar föreslås ett statsunderstöd på 12 miljonereuro. För stöd till andra flygfält med linjeflyg än sådana som Luftfartsverketansvarar för föreslås 1 miljon euro.

För köp av och stöd för trafiktjänster föreslås sammanlagt 158miljoner euro, varav 67,6 miljoner euro anvisas för att främja sjöfartenoch den övriga sjötrafiken och 90,4 miljoner euro anvisas för köp,ersättningar och stöd avseende kollektivtrafiktjänster.

Forskningsinstituten

Forskningsinstituten Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutetär verksamma inom förvaltningsområdet. Meteorologiska institutetsutgifter beräknas till 41,3 miljoner euro, varav 11 miljoner eurofinansieras med inkomster och 30,3 miljoner euro med anslag. Havsforskningsinstitutetsutgifter beräknas till 9,4 miljoner euro, varav 0,9 miljoner eurofinansieras med inkomster och 8,5 miljoner euro med anslag.

Handels- och industriministerietsförvaltningsområde (huvudtitel 32)

För handels- och industriministeriets förvaltningsområde föreslåsanslag om 1 013 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 38,9 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006.

Teknologi- och innovationspolitik

Vid genomförandet av teknologi- och innovationspolitiken understryksåtgärderna enligt principbeslutet om strukturell utveckling av detoffentliga forskningssystemet. Utvecklingen av politiksektorn styrsi synnerhet av spetskompetensklustrena, den strukturella omläggningenav sektorforskningen och effektiviseringen av den strategiska styrningen. Drygt hälften, dvs. 569 miljoner euro, av utgifterna inom ministerietsförvaltningsområde går till teknologi- och innovationspolitiken.Bevillningsfullmakterna och projektanslaget under Teknologiska utvecklingscentralens(Tekes) moment ökas med 5 % från 2006 års nivå, från vilkenverkningarna av inkomster av engångsnatur av försäljningen av aktierhar rensats. När den allmänna besparing på 5 miljoner euro som 2007 anvisats ministeriet i utgiftsramarna har riktats till Tekes momentför projektanslag blir tillväxten av Tekes FoU-finansiering sammanlagt4,2 %. För statens tekniska forskningscentrals (VTT) omkostnaderföreslås 74 miljoner euro, i vilket belopp en ökning på över 4 miljonereuro ingår. Ökningen tryggar för sin del att internationellt högklassigakompetenscentra kan byggas upp och bilda nätverk. Dessutom tilldelasforskningsinstituten inom förvaltningsområdet via avtalet om skuldkonversionmed Ryssland olika instrument och förnödenheter. FoU-finansieringenbehandlas i ett helhetsperspektiv i avsnitt 5.4.

Företagspolitik

Med hjälp av företagspolitiken stärks företagens konkurrenskraftoch förbättras företagens verksamhetsbetingelser.

Finansiering riktas till objekt som präglas av marknadsmisslyckande,dvs. som den privata finansieringsmarknaden på grund av bristfälligheteri marknadsmekansimen inte är villig att finansiera. Prioriteringsområdenför företagspolitiken är företag i den inledande fasen och tillväxtorienteradeföretag samt främjande av kompetens, nätverksbyggande och införandeav ny teknologi i företagen. Det föreslås att anslagen för politiksektornskall uppgå till 232 miljoner euro. Bevillningsfullmakten för denstatliga medfinansieringen av EU:s strukturfonder föreslås uppgå till63 miljoner euro. Som Finnvera Abp:s fullmakter för räntestödslånföreslås sammanlagt 235 miljoner euro, varav utgifter på 12,7 miljonereuro beräknas uppkomma. I ersättningar för kreditförluster tillbolaget betalas enligt uppskattning 21,7 miljoner euro. Det föreslåsatt fullmakten för stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojektskall uppgå till 21,7 miljoner euro, varav 12 miljoner euro reserverasför att enligt statsrådets beslut användas till understöd för lindrandeav sådana störningar som omstruktureringen av ekonomin förorsakar sysselsättningenoch produktionsverksamheten. Omfattande åtgärder avseende företagsamheteningår i regeringens politikprogram för företagsamhet, som behandlasi avsnitt 5.2.

Övriga politiksektorer

Energipolitiken genomförs i enlighet med den gällande nationellaenergi- och klimatstrategin. I syfte att nå målen med energipolitikensatsar man på att effektivisera energiproduktionen och energianvändningen,utnyttja förnybara energikällor och biobränslen och utveckla prisstrukturenför el. Handel med utsläppsrätter bedrivs särskilt genom att Kyotomekanismernanyttiggörs. Som bevillningsfullmakt för energistödet föreslås 30,2miljoner euro och som fullmakt för förbindelser i anslutning tillKyotomekanismerna 30 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministerietsförvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslåsanslag om 11,7 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 379 miljonereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006.

Regeringen har som mål att utveckla välfärdssamhället genomatt förbättra sysselsättningen och minska arbetslösheten, upprätthållaarbetsförmågan, stärka bastjänsterna och utkomstskyddet samt balanseraden regionala utvecklingen. Social- och hälsovårdspolitikens viktigasteutvecklingsmål är främjande av hälsan och funktionsförmågan, förbättrandeav arbetslivets dragningskraft, förebyggande och skötsel av utslagning,välfungerande tjänster och ett skäligt utkomstskydd, barnfamiljernasvälbefinnande samt främjande av jämställdhet mellan könen.

Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och deförsäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel avkostnaderna varierar från system till system på så sätt att de avgifteroch premier som arbetsgivarna och de försäkrade betalar primärtfinansierar de inkomstrelaterade förmånerna. När det gäller utkomstskyddssystemensvarar staten för grundskyddet i sin helhet, dock med undantag förutkomststödet och arbetsmarknadsstödet. Dessutom garanterar statenfinansieringen av folkpensionsförsäkrings-, sjukförsäkrings- ochföretagarpensionssystemen. Kommunerna svarar för att social- ochhälsovårdstjänster ordnas samt för utkomstskyddet, och staten deltari finansieringen av dessa. Andelen under social- och hälsovårdsministerietshuvudtitel är nästan en fjärdedel av socialutgifterna.

Folkpensions- och sjukförsäkringsfonder

Folkpensionsanstaltens andel av folkpensionskostnaderna är 60 %.Staten svarar för den resterande delen av kostnaderna. Folkpensionsanstaltensfinansieringsandel täcks huvudsakligen med den folkpensionsavgiftsom tas ut hos arbetsgivarna. Statsandelen av folkpensionsutgifternaär 841 miljoner euro. Utöver det finansierar staten bostadsbidragenför pensionstagare och vårdbidragen för barn och handikappbidrageni sin helhet, sammanlagt ca 450 miljoner euro. Dessutom tryggarstaten folkpensionsfondens finansieringstillgångar, som skall varaminst 4 % av de årliga utbetalda totala utgifterna, samttryggar folkpensionsfondens likviditet. För att folkpensionsfondensminiminivå skall kunna bibehållas förutsätts 2007 dessutom garantibeloppav staten på uppskattningsvis 600 miljoner euro.

Sjukförsäkringen är uppdelad i en arbetsinkomstförsäkring ochen sjukvårdsförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen finansieras avarbetsgivarna samt av löntagarna och företagarna. År 2007 intäktsförsenligt beräkning sammanlagt 1 859 miljoner euro av de försäkradespremier och arbetsgivarnas avgifter. Dessutom deltar staten i finansieringenav arbetsinkomstförsäkringen genom att stå för minimidagpenningen,en andel av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovårdoch en andel av föräldradagpenningen uppgående till sammanlagt 90miljoner euro. Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierarstaten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder i sinhelhet samt en andel av Folkpensionsanstaltens omkostnader. I övrigtfinansierar löntagarna och företagarna samt förmånstagarna varderahälften av sjukvårdsförsäkringen, sammanlagt 1 008 miljonereuro, medan staten deltar med en andel på 1 072 miljonereuro. Staten skall dessutom trygga sjukförsäkringsfondens likviditet.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturelltsett oförändrad. Inga större förändringar sker i det sammanlagdabeloppet av de obligatoriska socialförsäkringarna. Arbetslöshetsförsäkringspremiernaberäknas kvarstå oförändrade medan arbetspensionsavgifterna beräknasstiga något.

Tablå 11. Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

Arbetsgivarens socialskyddsavgift

Arbetsgivarens socialskyddsavgift fastställs på grundval avdet sammanlagda beloppet av arbetsgivarens folkpensionsavgift ochsjukförsäkringsavgift. Det sammanlagda beloppet av avgifterna stigerfrån år 2006 hos samtliga arbetsgivare med 0,003 procentenheter.

Försöket med arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuneri Lappland och i skärgårdskommunerna fortsätter åren 2006—2009och har utvidgats så att det också gäller kommunala arbetsgivareoch församlingen som arbetsgivare. De privata arbetsgivarna samtkommunala arbetsgivare och församlingen som arbetsgivare inom dekommuner som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland är befriadefrån arbetsgivares socialskyddsavgift under åren 2005—2009.De privata arbetsgivarna samt de kommunala arbetsgivarna och församlingensom arbetsgivare i ekonomiska regionen Pielinen—Karelen,kommunerna Rautavaara och Ilomants befrias dessutom från arbetsgivaressocialskyddsavgift under åren 2007—2009.

Tablå 12. Arbetsgivares socialskyddsavgift, %

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Från och med 2007 är arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 2,06 %av lönen. Avgiften är den samma som år 2006.

Arbetsgivares folkpensionsavgift

Privata arbetsgivares och statliga arbetsgivares folkpensionsavgiftär 2007 beroende på avgiftsklassen 0,901 %, 3,101 %eller 4,001 %. Folkpensionsavgiften för statliga och kommunala arbetsgivaresamt för församlingen som arbetsgivare stiger till 1,951 %.Höjningen av folkpensionsavgiften med 0,003 procentenheter föranledsav utvidgningen av försöket med sänkt socialskyddsavgift för arbetsgivare.Folkpensionspremie tas inte ut hos de försäkrade.

De försäkrades sjukförsäkringspremier

Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av sjukförsäkringensdagpenningspremie och sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

En dagpenningspremie på 0,76 % och en sjukvårdspremiepå 1,30 %, dvs. sammanlagt 2,06 %, tas 2007 uthos löntagarna utifrån arbetsinkomsten. En dagpenningspremie på1,01 % och en sjukvårdspremie på 1,30 %, dvs.sammanlagt 2,31 %, tas 2007 ut hos företagare utifrån arbetsinkomsten.Av pensionsinkomster och inkomster av förmåner tas en sjukvårdspremiepå 1,47 % ut.

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas kvarståpå 2006 års nivå, dvs. 0,75 % av en lönesumma på 840 940euro och 2,95 % av det överskjutande beloppet. Löntagarnasarbetslöshetsförsäkringspremie beräknas fortfarande vara 0,58 %av lönen.

Arbetspensionsförsäkringsavgifter

Arbetsgivares genomsnittliga APL-avgift beräknas stiga till16,6 procent. Statliga arbetsgivares arbetspensionsavgift, 19,2 %,beräknas förbli oförändrad. Kommunala arbetsgivares arbetspensionsavgiftberäknas stiga till 23,83 procent. Arbetspensionsavgiften för såvälarbetstagare som företagare och arbetsgivare beräknas stiga från2006 års nivå. (Närmare om arbetspensionsavgifter i tablå 11.)

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsutgifterna beräknas 2007 stiga till totalt ca4,029 miljarder euro. Den största ökningen föranleds av ökade utgifterför föräldradagpenningar, läkemedelsersättningar och sjukdagpenningar.

Till den behovsprövade rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstaltenanvänds maximalt 100,1 miljoner euro. För godkännande av nya läkemedeli förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har liksomtidigare reserverats 8,4 miljoner euro.

Besöken hos lantbruksföretagarna effektiviseras fr.o.m. den1 januari 2007 som ett led i företagshälsovården för lantbruksföretagare.De totala kostnaderna ökar på grund av reformen med 0,7 miljonereuro, varav statsandelen är 0,3 miljoner euro.

Familjeledighet

I samband med reformen av familjeledigheten ökas föräldradagpenningendelvis. Till modern betalas under de 56 första vardagarna av moderskapsledighetenen högre dagpenning än för närvarande (ca 90 % av arbetsinkomsterna).Den moderskaps- och föräldradagpenning som betalas ut efter detbestäms enligt gällande grunder. Om fadern använder en del av föräldradagpenningsperiodenbetalas till honom för de 50 första vardagarna en högre dagpenningän för tillfället, nämligen ca 80 % av arbetsinkomsterna.Fadern behöver inte stanna hemma genast efter att moderskapsdagpenningsperiodenutgått, utan familjen kan fritt dela upp föräldradagpenningsperioden.

Den semesterersättning som betalas till arbetsgivaren höjs ochanvändningen av den s.k. pappamånaden blir flexiblare. Dessutomförlängs minimilängden på adoptivföräldrars föräldradagpenningsperiodfrån 180 dagar till 200 dagar. Staten finansierar 0,8 miljoner euroav reformen. Dessutom finansieras reformen genom en höjning av löntagarnasoch företagarnas dagpenningspremie med 0,04 procentenheter och arbetsgivaressjukförsäkringsavgift med 0,05 procentenheter. Höjningen ingår ide ovannämnda försäkringsavgifterna.

Deltidsdagpenning införs den 1 januari 2007. Den sänker utgifternaför sjukvårdsdagpenning med 3,5 miljoner euro, vilket på årsnivåinnebär 5,5 miljoner euro.

Idrottsföreningar betalar från och med ingången av 2007 arbetsgivaressjukförsäkringsavgift. Som en ökning av intäkterna av försäkringsavgiftenhar 0,3 miljoner euro beaktats, som också tas i betraktande vidfastställandet av försäkringsavgiften.

De socialförsäkringsnämnder som har varit verksamma i anslutningtill Folkpensionsanstalten läggs ned fr.o.m. den 1 januari 2007och verksamheten flyttas över till besvärsnämnden för social trygghet.

Pensionsutgifter

För pensioner har via social- och hälsovårdsministeriets huvudtitelreserverats 2,44 miljarder euro år 2007. Detta innebär en ökningpå 55,3 miljoner euro, vilken huvudsakligen föranleds av nivåökningenav folkpensionerna den 1 september 2006. Till folkpensionerna används1,9 miljarder euro, till lantbruksföretagarpensionerna 447 miljonereuro, till företagarpensionerna 68 miljoner euro och till sjömanspensionerna 42 miljoner euro.

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnasförsäkringsavgifter och de försäkrades försäkringspremier. Statendeltar i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensionerna.Folkpensionerna, som utgör ungefär 16 % av de totala pensionsutgifterna,finansieras huvudsakligen med arbetsgivarnas försäkringsavgiftersamt med statens medel.

Reformerna av lagen om pension för företagare och andra lagari anslutning till den genomförs fr.o.m. den 1 januari 2007. Tillföljd av dessa reformer beräknas den statliga medfinansieringen minskamed nästan 10 miljoner euro år 2007. Specialvårdbidraget för pensionstagareoch barn samt specialhandikappbidraget höjs med 15 euro i månadenfr.o.m. den 1 januari 2007 och de maximala boendeutgifterna inomramen för bostadsbidrag för pensionstagare justeras med 2,8 %i kommungrupp I och II och med 1,4 % i kommungrupp III.Höjningarna ökar statens utgifter med 1,1 miljoner euro i frågaom specialvårdbidraget för barn och specialhandikappbidraget, med4,8 miljoner euro i fråga om specialvårdbidraget för pensionstagareoch med 4,6 miljoner euro i fråga om bostadsbidraget för pensionstagare.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Arbetspensionsindex stiger med uppskattningsvis 2,07 %jämfört med föregående år. Folkpensionsindex stiger med uppskattningsvis1,67 %. Lönekoefficienten kommer att innebära en ökningmed ca 2,7 procent jämfört med den lönekoefficient som användesår 2006.

Tablå 13. Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Utkomstskydd för arbetslösa

Statens utgifter för utkomstskydd för arbetslösa beräknas till660 miljoner euro 2007. Arbetslöshetsnivån beräknas 2007 sjunkatill 7,4 procent, vilket minskar såväl utgifterna för statsandelartill arbetslöshetskassorna som utgifterna för grundtryggheten. Grunddagpenningenför arbetslösa höjs så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna.Grunddagpenningens fulla belopp beräknas 2007 vara 23,89 euro perdag.

Rätten för företagares familjemedlemmar att få utkomstskyddför arbetslösa ändras den 1 oktober 2007 så att det inte krävs attföretagsverksamheten eller det egna arbetet skall ha upphört ellervarit avbrutet i fyra månader om en familjemedlems arbete i företagethar upphört på grund av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker.Reformen ökar statens utgifter 2007 med 1,25 miljoner euro. På årsnivåär kostnaden 8,2 miljoner euro.

Tablå 14. Centrala sifferserier för utkomstskyddet för arbetslösa

Beredskap för pandemier

Förvaltningsområdets förmåga att stödja den nationella beredskapenför en influensapandemi förbättras ytterligare. Folkhälsoinstitutetspermanenta beredskapsnivå höjs också med tanke på andra hotandesmittsamma sjukdomar eller biologiska hot bl.a. genom att jourberedskapenförbättras, laboratorieberedskapen upprätthålls och den kommunikations-och datatekniska beredskapen som byggts upp för bekämpning av pandemiereffektiviseras. Till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten riktasdessutom statsunderstöd för förbättring av beredskapen att bekämpa smittsammasjukdomar, inbegripet iståndsättning av de nuvarande isoleringsrummenoch byggande av nya.

Elektroniskt arkiv för klientuppgifter

Resurser riktas till att definiera och inrätta ett nationelltelektroniskt arkiv för klientuppgifter inom social- och hälsovården.

Social- och hälsovårdstjänsterna

Målet med den kommunala social- och hälsovårdsservicen är attsäkerställa en heltäckande tillgång på fungerande social- och hälsovårdstjänstersamt att trygga den grundläggande försörjningen i hela landet. Social-och hälsovårdsministeriet har startat flera utvecklingsprojekt som försin del hjälper kommunerna att producera social- och hälsovårdstjänstersom uppfyller de uppställda målen.

Inom ramen för det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet,som genomförs åren 2003—2007, fortgår 2007 bedömningenav vårdbehovet på lika grunder och tryggandet av tillgången tillvård, genomförandet av arbetsfördelnings- och samarbetsplanernainom specialsjukvården och stärkandet av primärvårdens ställninginom hälso- och sjukvårdens servicesystem samt utvecklingen av datasystem.Inom utvecklingsprojektet för det sociala området 2003—2007prioriteras 2007 slutförandet av åtgärderna i enlighet med programmetsmål, spridningen av resultat och utvärderingen av projektet.

För statsandelar för driftskostnaderna för den kommunala social-och hälsovården föreslås 4 302,9 miljoner euro, vilketinnebär en ökning på 280,6 miljoner euro jämfört med 2006. Av ökningenföranleds 63 miljoner euro av justeringen av kostnadsfördelningenmellan staten och kommunerna och 82,4 miljoner euro av en höjningav statsandelarna med 2,0 procent till följd av förändringar i kostnadsnivån.

Av ökningen av statsandelarna hänför sig 50 miljoner euro tillutvecklingen av kommunernas hälso- och sjukvårdssystem enligt detnationella hälso- och sjukvårdsprojektet och 25 miljoner euro tillutveckling av socialservicesystemet i anslutning till utvecklingsprojektetför det sociala området. Av tillägget till utvecklingsprojektetför det sociala området används ca 17,1 miljoner euro för utvecklingav socialtjänster: barndagvården utvecklas genom att tillgångentill specialbarnträdgårdslärare förbättras, tillgången till familjedagvårdareförbättras genom att minimibeloppen för vårdarvodena och kostnadsersättningarnahöjs, tjänsterna för handikappade förbättras genom utvidgning avtolkningstjänsterna och genom utvidgning av dagverksamheten så att denomfattar alla gravt handikappade, orken för närståendevårdare stödsgenom att den ledighet som ordnas för närståendevårdare utökas,underhållsstödet höjs och stödet för hemvård och privatvård av barnjusteras.

Tillägget på 50 miljoner euro till det nationella hälso- ochsjukvårdsprojektet och ca 7,9 miljoner euro av tillägget till utvecklingsprojektetför det sociala området används för höjning av statsandelsprocentenmed sammanlagt 0,46 procentenheter. Dessutom höjs statsandelsprocentenmed 0,10 procentenheter som kompensation för att självrisken förboendeutgifterna slopades ur utkomstskyddet 2006.

Statsandelen för driftskostnaderna inom den kommunala social-och hälsovården höjs 2007 från nuvarande 33,32 % till 33,88 %.

I jämförelse med 2006 har statsandelarna ökats med 3,4 miljonereuro på grund av övergångsutjämningarna i anslutning till revideringenav statsandelssystemet och minskats med 8,6 miljoner euro på grundav den utjämning av statsandelarna som grundar sig på skatteinkomster.

Som statsunderstöd för kommunernas hälso- och sjukvårdsprojektföreslås 39,8 miljoner euro. Av understödet används knappt 13 miljonereuro till utvecklingsprojekt som stöder det nationella hälso- ochsjukvårdsprojektet. Den resterande delen av anslaget riktas tillutvecklingsprojektet för det sociala området samt till projekt medanknytning till genomförandet av alkoholprogrammet samt till utbetalningav statsunderstöd till sjukvårdsdistrikten för effektivisering av bekämpningenav smittsamma sjukdomar och för beredskap för pandemier.

Arbetsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 34)

För arbetsministeriets förvaltningsområdet föreslås anslag omsammanlagt 1 938 miljoner euro, vilket innebär en minskningpå 27 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2006.Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehovom sammanlagt 460 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebären ökning med 106 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgetenför 2006.

Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden med 100 000personer fram till år 2007.

Offentlig arbetskraftsservice

Den offentliga arbetskraftsservicens centrala uppgift är attarbeta för en fungerande arbetsmarknad. Avsikten är att upprätthållaoch främja balansen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraftpå arbetsmarknaden, trygga tillgången på arbetskraft, bekämpa arbetslöshetensamt ordna arbete för dem som söker arbete. Den strukturella reformenav den offentliga arbetskraftsservicen har slutförts 2006. År 2007finns det 38 servicecenter för arbetskraft. De är sakkunnignätverkdär man på samma byrå tillhandahåller dels offentlig arbetskraftsserviceför dem som det är svårast att sysselsätta, dels tjänster som anordnasav kommunerna, i synnerhet social- och hälsovårdsväsendet och Folkpensionsanstalten.Vid de jobbcenter som inrättas vid arbetskraftsbyråerna satsar manpå att dels stödja de arbetssökande att söka arbete på eget initiativ,dels ge de arbetssökande handledning då de söker arbete. Arbetsgivartjänsternakommer i allt större utsträckning att produceras i samarbete medandra företagstjänster och näringslivet. Inom kundtjänsten byggsInternettjänsterna ut. Informationstjänsterna produceras i störreutsträckning än förut i form av Internettjänster som tillhandahållerinformation om arbets- och utbildningsmöjligheter, arbetslivet ocharbetsmarknaden. Med hjälp av Internettjänsterna kan kundtjänstengöras effektivare och servicen mer tillgänglig samtidigt som detblir möjligt att omfördela tjänstemännens arbetsinsatser.

Prioritetsområden inom arbetskraftspolitiken ochdimensioneringen av dem

Centrala samhälleliga mål inom arbetsministeriets ansvarsområdeär att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och att minska denstrukturella arbetslösheten.

Den revidering av arbetsmarknaden som inleddes 2006 fortgår2007. Målet är att tyngdpunkten för arbetsmarknadsstödet skall överförasfrån passivt stöd till aktivt stöd. Arbetsmarknadsstödet blir merberoende av motprestationer. Om en arbetslös person som fått arbetsmarknadsstödsom passivt stöd i 500 dagar eller efter att ha lyft arbetslöshetsdagpenningfått arbetsmarknadsstöd i 180 dagar vägrar att acceptera en arbetsuppgiftsom erbjuds honom eller henne, som är lämplig och som främjar sysselsättningen,upphör rätten till arbetsmarknadsstöd tills vidare. De aktiveringsåtgärdersom riktas till denna målgrupp utökas med i snitt 4 000personer 2007 (ökningen 2006 i snitt 3 000 personer). Aktiveringsåtgärdernaordnas i samarbete mellan staten, kommunerna, servicecentren förarbetskraft och andra aktörer.

Sysselsättningen samt matchningen av efterfrågan och utbud påarbetskraft underlättas i enlighet med de förslag som lagts framav en arbetsgrupp på trepartsbasis som tillsatts att utreda åtgärdersom främjar sysselsättningen. Användningen av lönesubvention ochstödsedel i samband med arbetsmarknadsstödet i företag görs smidigareså att företag kan beviljas stöd för visstidsanställningar redanefter att den aktuella personens arbetslöshet har varat i sex månader.Arbetsförvaltningen och privata personalserviceföretag inleder ettsamarbete, genom vilket man påskyndar sysselsättandet och underlättarbesättandet av lediga arbetsplatser. Till följd av ändringarna ökarantalet arbetslösa som deltar i aktiveringsåtgärder med i snitt4 750 personer 2007.

För verkställigheten av arbetskraftspolitiken (kap. 34.06) föreslås1 553 miljoner euro. Av anslagen för verkställigheten användsnågot under hälften till utgifterna för det utkomstskydd för arbetslösasom betalas i form av arbetsmarknadsstöd. I medeltal omfattas 25 310personer av arbetskraftsutbildning. I medeltal 46 440 personersysselsätts med sysselsättningsanslag. För EU:s strukturfondsprogram(kap. 34.05) föreslås 221 miljoner euro. Programmen omfattar i genomsnitt4 500 arbetslösa. Enligt uppskattning omfattar aktiveringsåtgärderna,som i första hand är avsedda för arbetslösa arbetssökande, i genomsnittsammanlagt 96 500 personer, vilket är ca 3,8 %av arbetskraften. Aktiveringsgraden beräknas stiga till den nivåsom definieras i regeringsprogrammet.

Av förvaltningsområdets anslag reserveras 8 miljoner euro ochav fullmakt på 8 miljoner euro för förvaltningsområdet för att enligtbeslut av statsrådet användas för lindrande av sådana oförutseddastörningar som omstruktureringen av ekonomin förorsakar sysselsättningenoch produktionsverksamheten.

Genom den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen riktas insatserpå att arbetsmarknaden skall få tillräckligt med yrkeskunnig arbetskraftsamtidigt som man ser till att de som redan är i arbetslivet fårutveckla sitt kunnande. För att säkerställa att utbildningen inriktasrätt kommer man att bilda regionala samarbetsnätverk med organisationeroch företag som representerar de centrala branscherna. Arbetskraftsutbildningenriktas särskilt till branscher som rekryterar arbetskraft. De arbetssökandesporras till yrkesmässig och regional rörlighet. Som en ny åtgärd införsett behovsprövat flyttbidrag. Kilometerersättningen i samband medrörlighetsbidraget höjs och maximitiden för resebidrag enligt prövningförlängs från två till fyra månader. Invandrarnas möjligheter attdelta i yrkesinriktad arbetskraftsutbildning ökas. I syfte att höjautbildningsnivån för arbetslösa arbetssökande utökas andelen arbetskraftsutbildningsom syftar till examen. För att göra utbildningen mer arbetslivscentreradskall den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen alltid inkluderahandledd och övervakad inlärning i arbetet. Andelen samanskaffningsutbildningsom planeras och finansieras tillsammans med arbetsgivare utökasalltjämt.

Miljöministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag omtotalt 743 miljoner euro, dvs. 11 miljoner euro mindre än år 2006.Av budgetfinansieringen används två tredjedelar för allmänt bostadsbidragoch en tredjedel för miljö- och naturvård. Det beräknas att ca2,7 miljarder euro av Statens bostadsfonds medel används för betalningav bostadslån, bostadsväsendets räntestöd och bidrag samt av räntoroch amorteringar av fondens lån. Ur statens bostadsfond överförs 116,5miljoner euro till budgeten 2007.

Inom miljö- och naturvård läggs tonvikten på att avvärja klimatförändringengenom internationellt samarbete, fördröja utarmningen av naturensmångfald och förbättra Östersjöns tillstånd. Boendet främjas genomökat tomtutbud inom tillväxtområdena i syfte att motsvara efterfråganbättre än hittills. För bostadsproduktionens del ligger tyngdpunktenpå tillväxtområdena och på att stöda grupper med särskilda behovgenom utbud av bostäder.

Miljövård

Östersjöns och insjöarnas tillstånd förbättras genom att manreducerar näringsbelastningen från i synnerhet jordbruket samt genomatt man effektiverar hanteringen av avloppsvatten i samhällen ochi glesbygden. Byggandet av överföringsledningar som främjar vattenvårdeni samhällena och restaureringen av förorenade markområden stödsockså med statens arbetsanslag. Finansieringen av det kombinationsfartygsom anskaffas för att förbättra beredskapen att bekämpa miljöskadorfortsätter 2007—2008. Miljötillstånden hanteras förstklassigtoch snabbt och tillsynen av tillstånden effektiveras. Åtgärder föratt dämpa klimatförändringarna vidtas på nationell och internationellnivå. Utsläppen av de farligaste ämnena och av små partiklar samt derasförekomst i miljön minskas stegvis. Uppkomsten av avfall förebyggs,avfallsanvändningen ökas och slutförvaringen på avstjälpningsplatserminskas genom att man verkställer riksomfattande och regionala avfallsplaner.Oljeavfallsavgiften föreslås bli höjd från 4,2 cent till 5,75 centper kilo smörjolja. Den extra intäkt som fås av höjningen av oljeavfallsavgifteninriktas på iståndsättning av mark som förorenats av olja.

Områdesanvändning och naturskydd

Genom att stärka samarbetet mellan markanvändningen och bostadspolitikeneftersträvar man att öka utbudet av tomter för bostadsbyggande ochstärka Helsingforsregionens konkurrenskraft. Särskild uppmärksamhetfästs vid samhällsstrukturens utveckling i syfte att främja hållbar utvecklingoch uppnå de klimat- och energipolitiska målen.

Naturskyddsprogrammen och nätverket Natura 2000 genomförs ienlighet med det finansieringsprogram som setts över år 2005.

Boende och byggande

Efterfrågan på ägarbostäder förutspås fortfarande vara stor.Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i Finland och den låga räntenivångör att marknaden för ägarbostäder är stark. Skuldsättningen avunga människors och medelåldersmänniskors hushåll har snabbt ökat. Den största efterfrågan på bostäder har riktats på småhus. Prisetpå och byggandet av småhus har kraftigt ökat. Det problematiskai fråga om en balanserad prisutveckling på bostadsmarknaden är attökningen av bostadsbyggandet har skett utanför tillväxtcentrerna,och inte på de områden där efterfrågan är störst. Främst inom huvudstadsregionenhar bostadsproduktionen under de två senaste åren gått ned tydligtsom en följd av tomtbristen.

På hyresmarknaden har tillgången till bostäder varit exceptionelltbra. Uppkomsten av nya arbetsplatser och försnabbningen av flyttningsrörelsenökar efterfrågan på hyresbostäder i tillväxtcentrerna. På medellångsikt är främst ett tillräckligt stort utbud av hyresbostäder tillrimligt pris, viktigt för den ekonomiska utvecklingen för att tryggarörligheten för arbetskraften och utbudet av arbetskraft. Särskiltinom Helsingforsregionen är en bostad till rimligt pris för många anställdainom servicebranschen grundförutsättningen för att kunna bo ocharbeta inom regionen. På grund av detta har man förbättrat möjligheternaför medelinkomsttagare att få hyresbostad genom att höja inkomstgränsernaför ARA-hyresbostäder. Dessutom förbättras villkoren för det allmännabostadsbidraget fr.o.m. den 1 januari 2007 genom att man föreskriveratt barnens familjepensioner är prioriterade inkomster vid beviljandeav bostadsbidrag.

Den statsunderstödda bostadsproduktionen har minskat i taktmed att efterfrågan och behovet minskat och produktionen koncentrerasallt mera på ett ökat utbud av bostäder för grupper med särskildabehov. Utgångspunkten för den statsunderstödda produktionen är ettbehov av långvarig användning av bostäderna och projektens ekonomiskahållbarhet.

I områden med minskande befolkning föranleder den avtagandeefterfrågan på bostäder en sänkning av ägarbostädernas priser, ochett lågt nyttjande av bostäderna leder till problem för hyresbostädernasägare. Genom bostadspolitiken försöker man hålla bostadsområdenatrivsamma och livskraftiga, men med bostadspolitiska medel kan inteman egentligen inte inverka på att ett sjunkande invånarantal. Genom att utveckla hyreshussamfundens verksamhet strävar man efteratt förbättra deras effektivitet och lönsamhet. Statens ekonomiskarisker på bostadssektorn gäller i huvudsak krediterna och garantiernaför hyreshus. Största delen av de bostäder som finansieras med statslånoch garanteras av staten är belägna i områden med växande befolkning,vilket minskar sannolikheten för förluster. I slutet av 2005 hadestaten totalt ca 27 miljoner euro i ekonomiska förluster för kredit-och borgensverksamhet i fråga om bostäder.

Tablå 15. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2005—2007¹⁾

¹⁾ Varjeutgiftsmoment är försett med en nummerkod som anger utgiftsarten.På basis av dessa nummer-koder har utgifterna samlats i grupperenligt sin art. I tablån har varje tal avrundats särskilt från detexakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alladelar.

²⁾ Inkluderarendast de löneanslag som har dessa nummerkoder, de övriga ingåri omkostnaderna.

³⁾ Utgifter för skuldhanteringbeaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01),om budgeten uppvisar ett underskott.

Fullmakter

I samband med behandlingen av statsbudgeten får beviljas entill beloppet och syftet begränsad fullmakt att ingå avtal elleravge förbindelser. En fullmakt får i allmänhet användas endast underdet finansår i vars budget den har beviljats. Anslagen för de utgiftersom fullmakterna medför upptas i senare budgetar till fullt ellerbristande belopp.

Tablå 16. Budgetutgifter för användningen av fullmakterenligt fullmaktstyper, mn euro

Det föreslås att i budgeten för 2007 beviljas fullmakter påså sätt att de föranleder utgifter till ett belopp av sammanlagt8,0 miljarder euro. Över hälften av utgifterna beror på jord- och skogsbruksministerietsfullmakter i anslutning till EU:s nya programperiod. Det beräknasatt av de fullmakter som beviljats i tidigare budgetar föranledsutgifter fr.o.m. 2007 totalt 7,4 miljarder euro, varav de utgiftersom föranleds 2007 är 2,6 miljarder euro. Av de nu föreslagna ochde tidigare beviljade fullmakterna föranleds ett behov av anslagunder åren efter budgetåret om totalt 11,6 miljarder euro. Tablå16 omfattar inte fullmakter för fonder som är utanför budgeten. Debehandlas i avsnitt 8.

5.4. Vetenskaps- och teknologipolitiken

Satsningarna på utbildning, forskning, teknologisk utvecklingoch stöd av innovationsverksamheten är ett centralt villkor fören samhällelig och ekonomisk utveckling som grundar sig på kunskapoch kunnande på hög nivå. Parallellt med en ökning av anslagen måsteresurserna kunna inriktas allt klarare på de mål som är viktigastför utvecklingen. Regeringen har därför fordrat att det under ledningav statens råd för vetenskap och teknologi utarbetas en nationellstrategi för att skapa och stärka internationellt konkurrenskraftigakompetenskoncentrationer och enheter för spetskompetens inom vetenskapoch teknologi. Satsningar på att utveckla forskningsinfrastruktureroch skapa nationell infrastrukturpolitik har gjorts på motsvarandesätt.

Övriga centrala utvecklingsprojekt inom det offentliga forskningssystemetär inriktade på strukturellt och funktionellt förnyande av högskolorna,på styrning av den statliga sektorforskningen och dess resurserenligt samhällets förändrade behov samt på att skapa yrkesmässiga forskarbanor.Internationaliseringen av vetenskapen och teknologin är ett genomgåendedrag för utvecklingsåtgärderna.

Universitetens basfinansiering ökas 2007 lagstadgat med 20 miljonereuro. Luckorna i innovationsfinansieringen samt bristerna i finansieringenav teknologiföretag som är i sådd- och startfasen har börjat avlägsnasgenom offentlig riskfinansiering som ligger mellan forskningsfinansieringoch privata kapitalplacerares verksamhet.

Europeiska unionens sjunde ramprogram för forskning som hållerpå att startas erbjuder finländska forskningsorganisationer ochenskilda talrika nya möjligheter som skall tas till vara ända frånprogrammets början. Programmet som sträcker sig till 2013 är klartstörre än de tidigare. I programmet ingår flera lovande öppningar,såsom inledning av Europeiska forskningsrådets (ERC) verksamhet,grundande av europeiska tekniksammanslutningar (ETP) och planeringoch genomförande av gemensamma teknologiinitiativ (JTI). Genom demär det möjligt att främja det europeiska området för forskningsverksamhet(ERA) så att en fungerande inre marknad för forsknings- och innovationsverksamhetkan skapas i Europa.

Tablå 17. Utvecklingen av de centrala anslagen för forskningoch utvecklingsarbete, mn euro

¹⁾ Enligt skuldkonverteringsavtalet mellanFinland och Ryska federationen sköts de fordringar Finland har hosdet forna Sovjetunionen delvis genom leveranser av apparatur ochtjänster som är inriktade på forskning och utbildning. Till Finlandlevereras 2006—2008 varor och tjänster som räknas tillforskningsfinansiering för ett värde av totalt ca 20 miljoner euro. Leveranserna fördelas på flera förvaltningsområden. För Finlandsdel är handels- och industriministeriet den myndighet som är behörigatt avtala om leveransförteckningen och projektspecifika värden.

5.5. Regionutvecklingen och strukturfonderna

Regionalpolitikens mål enligt regeringsprogrammet är socialoch regional balans. För att uppnå detta utjämnas skillnaderna iregionernas utvecklingsbetingelser. Målet är att uppnå balans i flyttningsrörelsenoch befolkningsstrukturen samt att trygga servicestrukturen i helalandet. Det regionala utvecklingsarbetet genomförs både genom nationellaregionala program och genom regionala program som delvis finansierasav EU.

Utveckling av regionerna

De allmänna målen för regionutvecklingen grundar sig på regionutvecklingslagen(602/2002). Staten, kommunerna och landskapsförbunden, som är regionalautvecklingsmyndigheter i regionerna, ansvarar för regionutvecklingen.Det regionala utvecklingsarbetet bildar en växelverkande helhetav region- och centralförvaltningens utvecklingsåtgärder.

Regeringsprogrammet och strategidokumentet, som kompletterardet, samt statsrådets beslut om rikstäckande mål för regionutvecklingenfastställer tyngdpunkterna och de viktigaste åtgärderna i regionutvecklingensstrategi. Målen och åtgärderna för regionutvecklingen för respektiveministerium preciserar regeringens regionutvecklingsstrategi inomolika förvaltningsområden. Strategierna grundar sig på både riksomfattandeoch regionala mål. På regionnivå beaktas riksomfattande mål ochministeriernas områdesstrategier i de landskapsprogram som beredsgenom statliga myndigheters, kommuners och övriga finansiärers samarbeteoch under ledning av landskapsförbunden.

Ändringen av regionutvecklingslagen (954/2005) stärker landskapsförbundensställning som regionutvecklingsmyndighet och förbättrar samordningenav region- och centralförvaltningens åtgärder genom ökat samarbeteoch koordinering av sektormyndigheterna. Som en del av det nyorganiseradeplaneringssystemet i anknytning till regionutvecklingen godkännerlandskapsförbunden årligen en genomförandeplan för landskapsprogrammetmed förslag till anslag som tas in i statsbudgeten. På motsvarandesätt samlar ministerierna de centrala anslag som inverkar på regionutvecklingen.Dessutom används landskapens framställningar om ovan nämnda anslagsom hjälp i sektorministerierna när förslag bereds för budgetpropositionenför 2008. Ministerierna skall även förhandla med landskapen om beredningoch allokering av de samlade anslagen. Målet är att statsrådet skallbesluta om den regionala fördelningen av de samlade anslagen enligtdet nya förfarandet så samtidigt som möjligt i början av 2007.

De nationella specialprogrammen; regioncentrumprogrammet, programmetför kunskapscentra, landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och skärgårdsprogrammetfortsätter med nya program 2007.

De mål som uppställts för regionernas utvecklingsarbete, medlenför att uppnå målen och de regionala verkningarna av budgetpropositionengranskas närmare i budgetpropositionens bilaga 2.

Europeiska unionens strukturfonders verksamheti Finland

År 2007 avslutas strukturfondernas programperiod 2000—2006och inleds en ny programperiod 2007—2013. Under den nyaprogramperioden genomförs i Finland målet EU:s regionala konkurrenskraftoch sysselsättning, som primärt är inriktad på att främja forskning,innovation, tillgänglighet och sysselsättning. Dessutom kommer mani Finland att genomföra målet Territoriellt samarbete i Europa medsyftet att bl.a. stärka integreringen inom unionens område på alladelområden samt öka det gränsöverskridande samarbetet och utbytetav bästa praxis. EU:s finansiering av dessa mål kommer från tvåstrukturfonder, Europeiska regionutvecklingsfonden (ERUF) och Europeiskasocialfonden (ESF).

De åtgärdsprogram som genomför målen följer tyngdpunktsområdenaför den nationella region- och byggnadspolitiska strategin för 2007—2013.Åtgärdsprogrammen grundar sig på verksamhetslinjer som är gemensammaför programmen. Verksamhetslinjernas centrala prioritering och innehållpreciseras när beredningen av programmet framskrider bl.a. med beaktandeav de regionala särdragen.

Varje program finansieras ur en fond. Åtgärdsprogrammen somfinansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden är regionalastrukturfondsprogram och de tas fram storregionvis. Det åtgärdsprogramsom finansieras ur Europeiska socialfonden är ett nationellt programsom innehåller både en riksomfattande del och en regional del.

Den strukturfondsfinansiering som Finland fått för programperioden2007—2013 uppgår till totalt 1 716 miljoner euro,uttryckt i gängse priser. Statsbudgeten omfattar däremot inte EU:s finansieringför åtgärdsprogram som genomför gränsöverskridande samarbete. Finansieringen inkomstförsenligt programmens förvaltningsmodell direkt till en administrativoch attesterande myndighet utanför budgetekonomin. Den statligamedfinansieringen, som motsvarar EU-stödet, ingår för dessa programi statsbudgeten. I statsbudgeten ingår inte heller medel för deåtgärdsprogram som genomförs på Åland, för dessa program ingår ilandsskapets behörighet.

Tabell 18. Åtgärdsprogram för EU:s strukturfond 2007—2013,gängse priser inkluderande en indexering på 2 % per år

Strukturfondsmedlen i budgeten för 2007

Strukturfondsmedel beräknas inkomstföras i statsbudgeten totaltca 310 miljoner euro. I det ingår inkomster från Europeiska regionalautvecklingsfonden och Europeiska socialfonden för programperioden2000—2006 och förskottsbetalningar för programperioden2007—2011. De inkomster som tillkommer av utvecklingssektionenvid EU:s utvecklings- och garantifond för jordbruket (EUGFJ-U) ochEU:s fond för fiskets utveckling (FFU) består av betalningar förprogramperioden 2000—2006.

Figur 6. Bevillningsfullmakt för EU:s strukturfondsprogramper fond 2007, mn euro

I budgeten för 2007 ingår såsom bevillningsfullmakt om sammanlagt246 miljoner euro i EU-strukturfondsmedel och 196 miljoner euroi statlig medfinansiering. I propositionen motsvarar förhållandetmellan EU:s finansiering och den nationella offentliga finansieringennuvarande läge och är i östra och norra Finland 50/50 och i södraoch västra Finland samt i den nationella delen av ESF-programmet40/60. Förhållandet mellan den statliga och den kommunala finansieringenär 75/25 i propositionen. Exakta uppgifter om EU-finansieringenoch den motsvarande statliga finansieringen finns under moment 26.98.61och 34.05.61 samt i tabellerna under dem.

Figur 7. Bevillningsfullmakten för EU:s strukturfonderoch den statliga medfinansieringen per ministerium år 2007