Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2007

2. De ekonomiska utsikterna de närmaste årenPDF-versio

Världsekonomin håller på att passera konjunkturtoppen och övergåtill ett skede med långsammare tillväxt. De höga råvaruprisernabegränsar efterfrågan och regleringen av den monetära politikeninom de viktigaste ekonomiområdena övergår från att ha understötttillväxten till att upprätthålla prisstabiliteten. Det inhemskakonjunkturläget är fortfarande gott. En del av det här årets snabbatillväxt förklaras av att förra årets arbetsmarknadstvist leddetill en sänkning av engångsnatur i referensnivån. Tillväxten bedömsockså sjunka till tre procent år 2007. Redan inom den närmaste framtidenhämmar begränsningarna för ett ökat utbud på arbetskraft den inhemskavälfärdsutvecklingen.

2.1. Den internationella ekonomin

Osäkerheten i anslutning till den internationella ekonominsutveckling ser ut att ha ökat. De politiska spänningarna har ökatoch tillväxten i den internationella efterfrågan håller på att försvagas.Priserna på flera produktionsförnödenheter är fortfarande höga,men den utjämnade efterfrågan och det ökade utbudet torde minskatrycket på prisökningar. Oljepriset är högt, och det förväntas intesjunka nämnvärt, eftersom produktionskapaciteten fortfarande utnyttjasnästan fullt ut. Konsumentprisstegringen i Förenta Staterna harökat ytterligare och överstiger 4½ %, medan den inom euroområdethar stigit till 2½ %. Världshandelstillväxten mattas avtill 6 % i år och till något under 6 % år 2007.

I Förenta staternas ekonomi har tecknen på avtagande tillväxtblivit allt allmännare. Ökningen i fråga om bostadspriserna haravtagit och privatkonsumtionen ökar långsammare än förut. För attstävja det stora underskottet i bytesbalansen, som redan överstiger6 %, och den ökade inflationstakten har finanspolitikenstegvis stramats åt, och referensräntan har redan stigit till över 5 %.Den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna förväntas avta undersenare delen av innevarande år och stanna på knappt 3 %åren 2006 och 2007.

Effekterna av den långsammare tillväxten i världshandeln ochdet höga oljepriset torde småningom avspegla sig i tillväxttakteni utvecklingsländerna. Trots detta bibehålls den ekonomiska tillväxteni Kina och Indien, och inte heller i Ryssland förväntas den avtanämnvärt. Det verkar som om Japan har fått bukt med den prisnedgångsom landet länge har dragits med, och tillväxten håller på att öka.

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

I euroområdet ökade den ekonomiska tillväxten under början avåret. Den ekonomiska tillväxten, som länge har varit beroende avexportökningen, har börjat stöda sig allt mer också på den inhemskaefterfrågan, eftersom den förbättrade sysselsättningen har ökathushållens förtroende för marknaden och deras beredskap att konsumera.Den senaste tidens ökade osäkerhet kan dock återspeglas i konsumenternasagerande och produktionstillväxten. Den minskade efterfrågan i Förentastaterna förutspås däremot till en början återspegla sig i vår ekonominärmast indirekt och därmed med en viss fördröjning. Produktionenförväntas öka med 2 % åren 2006 och 2007. Riskerna förden globala ekonomin ansluter sig till oljepriset, inflationen,valutakurserna och den internationella konjunkturutvecklingen.

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

År 2005 var den ekonomiska tillväxten intensiv, trots strejkeroch lock-out inom skogsindustrin. Den totala tillväxten ökade med2,9 %, eftersom tillväxten understöddes av alla noteringar avefterfrågan utom de offentliga investeringarna. Tack vare den starkaekonomiska aktiviteten började sysselsättningen öka och antaletarbetslösa sjönk snabbare än hittills. Trots de brant stegrade energiprisernastannade konsumentprisökningen på en knapp procent, även om producentprisernasteg med 2 % inom industrin och exportpriserna med hela6½ %.


Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning

Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

Den ekonomiska tillväxten i Finland genomgår just nu konjunkturcykelnssnabbaste fas. Den totala produktionstillväxten har redan undernågra år legat på ca 3 %. Under första halvåret 2006 varbruttonationalprodukten enligt de preliminära uppskattningarna 5 %högre än föregående år, och produktionen ökades av alla efterfrågekomponenter.Tillväxten är i hög grad beroende av såväl utländsk som inhemskefterfrågan. Detta tillsammans med positiva prognosindikatorer pekarpå att högkonjunkturen fortsätter också under andra halvan av året.När den låga referensnivån har vikit kommer den i jämförelse medföregående år anmärkningsvärt snabba tillväxten emellertid att avtamot slutet av året och närma sig den nivå den har enligt produktionspotentialen.Nästa år stiger tillväxten trots det fortfarande till tre procent.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

  2003 2004 2005* 2006** 2007**
           
Bruttonationalprodukt,gängse priser, md euro 145,9 151,9 157,4 166,8 173,4
Bruttonationalprodukt,volymförändring, % 1,8 3,5 2,9 4,5 3,0
Arbetslöshetsgrad,% 9,0 8,8 8,4 7,7 7,4
Sysselsättningsgrad,% 67,3 67,2 68,0 68,8 69,1
Konsumentprisindex,förändring, % 0,9 0,2 0,9 1,5 1,3
Långa räntor(statsobligationer, 10 år), % 4,1 4,1 3,4 3,8 4,1

Utrikeshandeln

Såväl export- som importökningen är fortfarande snabb. Tillexportökningen bidrar i synnerhet den stora efterfrågan på metallindustrinsprodukter, men i teknisk mening också förra årets produktionsstoppinom pappersindustrin. Att värdet på importen har ökat beror delvispå den snabba importprisstegringen. Tillväxten i utrikeshandelnupprätthålls också av den fortsatta tillväxten i export och importsom sker som transit genom Finland. Den avtagande tillväxten i efterfråganinom världshandeln och på den inhemska marknaden dämpar tillväxteni utrikeshandeln nästa år, även om några förändringar i den inhemskaindustrins priskonkurrensförmåga inte förväntas. I synnerhet inommetallindustrin fortsätter den snabba exportökningen.

Konsumtion

Konsumenternas starka förtroende för den egna ekonomin och Finlandsekonomi sviktade en aning under våren, men återhämtade sig redanunder sommaren. Hushållens konsumtion var i början av året störreän väntat, även om inkomstutvecklingen har förblivit lam. I synnerhetanskaffningarna av kapitalkonsumtionsvaror, med undantag för bilar,var klart fler än året innan. Hushållen utökade sina anskaffningarav varor och tjänster med i genomsnitt 3½ % under året. Nästaår kommer inkomstökningarna att vara mindre än i år, och även konsumtionsökningen kommerdärför att avta. Också de kostnader den snabbt ökade skuldsättningenmedför kräver en större del av hushållens inkomster än tidigare.

Den offentliga konsumtionen ökar långsamt år 2006 och år 2007.Statens reella konsumtionsutgifter förväntas till och med minska.Även kommunernas konsumtionsutgifter ökar 1½ % åren 2006och 2007. År 2007 föranleder åtagandena i samband med vårdgarantinmindre utgiftsökningar än år 2006.

Investeringar

Investeringarna inom bostadsbyggnadsbranschen och jord- ochvattenbyggnadsbranschen har ökat snabbt under senare år och tillväxtenfortsätter också detta år inom bostadsbyggnationen. Tyngdpunktendå det gäller investeringar håller emellertid småningom på att förskjutastill annan byggnadsverksamhet, maskiner och anläggningar och vidarefrån den inhemska till den utländska marknaden. Industrins produktionspotentialstärks också av de ökade utgifterna för forskning och produktutveckling.

Sysselsättning

Sysselsättningstillväxten är stark. Enligt beräkningarna kommerde 36 000 nya arbetsplatserna, en ökning med 1,5 %,att höja sysselsättningsgraden till 68,8 % år 2006. Nyaarbetsplatser uppstår i synnerhet inom de privata tjänsterna ochbyggbranschen, men också inom industrin ökar efterfrågan på arbetskraft.I och med att efterfrågan har ökat har också utbudet av arbetskraftökat, eftersom äldre arbetstagare stannar längre på arbetsmarknaden,yngre aktivare än tidigare söker sig ut på arbetsmarknaden och ocksåandelen utländsk arbetskraft som söker sig till den finska arbetsmarknadeni någon mån ökar. Problemen med att få tag i arbetskraft har dock förvärratsregionalt, särskilt inom byggbranschen, men också inom vissa andrabranscher där efterfrågan och utbudet på arbetskraft inte matcharvarandra.

Antalet arbetslösa minskar under innevarande år med i genomsnitt17 000 personer och arbetslöshetsgraden minskar till 7,7 %.Den strukturella arbetslösheten — drygt 150 000personer — förblir ett stort problem och är tillsammansmed de strukturella flaskhalsarna på arbets- och bostadsmarknadenallt större riskfaktorer med tanke på en stabil ekonomisk tillväxt.År 2007 kommer ökningen av sysselsättningen inom vissa branscheroch därmed tillväxten i hela ekonomin att avta, men framför alltkommer den sjunkande arbetslöshetsgraden att fortsätta sjunka ochden sjunker till 7,4 %.

Löne- och prisutvecklingen

Det inkomstpolitiska avtal som undertecknades i december 2004är i kraft till utgången av september 2007. Kostnadsverkningarnaav löneförhöjningarna enligt avtalet var 2,1 % från början avjuni i år. Några fler löneökningar tillkommer inte under avtalsperioden.Eftersom löneglidningarna uppskattas förbli på ungefär den genomsnittliganivån för de senaste åren, stiger löntagarnas förtjänstnivåindexi genomsnitt med 2,9 % i år och med 2,5 % nästaår. På grund av de ökade arbetsinsatserna stiger lönesumman i årmed drygt 4½ % och nästa år med 3½ %.

Inflationen har varit snabbare än väntat under de senaste månadernapå grund av den kraftiga uppgången i råoljepriserna på världsmarknaden.Också världsmarknadspriserna på vissa andra råvaror har gått uppkännbart under innevarande år. Effekten av uppgången i dollarprisernapå råvaror har i någon mån dämpats av den starkare euron. Om världsmarknadsprisetpå råolja och eurokursen förblir på i stort sett nuvarande nivå,kommer konsumentpriserna inte att stiga med mer än ungefär 1,5 %i genomsnitt år 2006. Producentpriserna stiger mer än konsumentpriserna. Under2007 försvagas stegringen i konsumentpriserna något, då det kostnadstryckpå importpriserna som det förväntade världsmarknadspriset på råoljaskapat förblir mindre än under innevarande år och också stegringeni arbetskostnader fortsätter att mattas av.

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den ökade ekonomiska tillväxten och det förbättrade sysselsättningslägethar förbättrat den offentliga ekonomins finansiella ställning. Degenomförda skattelättnaderna har stött den ekonomiska tillväxten.Den ökade sysselsättningen och tillväxten i den privata konsumtionenhar stärkt skattebasen. Överskottet inom hela den offentliga ekonominhåller på att stabiliseras och blir nästan 3 % i relationtill den totala produktionen under innevarande och nästa år. Ocksåstatens och kommunernas sammanräknade finansiella ställning uppvisarett litet överskott.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten sjunkertill 49 % under innevarande år, även om utgifterna ökarnominellt. Lättnaderna i inkomstbeskattningen gör att skattegradenfortsätter att gå ned 2006 och 2007. År 2007 kommer balansen i denoffentliga ekonomin att vara ungefär på samma nivå som 2006 ochfinanspolitiken kan beskrivas som neutral. Den offentliga skulden(EMU-skulden) sjunker under innevarande år till 38,4 %i förhållande till totalproduktionen och fortsätter att sjunka ocksånästa år. Skulden i euro bibehålls dock närmast oförändrad på 64miljarder euro. Tillväxten av kommunernas skuldsättning kommer attmattas av. Däremot minskar statsskulden.

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

  2002 2003 2004 2005* 2006** 2007**
  i förhållande till bruttonationalprodukten,%
             
Skatter ochsocialskyddsavgifter 44,5 43,8 43,5 43,8 43,0 42,7
Offentligasamfunds utgifter 48,8 50,0 50,3 50,1 49,0 48,7
Offentligasamfunds nettokreditgivning 4,1 2,3 2,1 2,5 2,9 2,8
  Statsförvaltningen 1,4 0,5 0,4 0,4 0,6 0,3
  Lokalförvaltningen -0,2 -0,6 -0,8 -0,7 -0,3 -0,1
  Socialskyddsfonderna 3,0 2,5 2,5 2,7 2,6 2,6
     Arbetspensionsanstalterna 3,0 2,7 2,7 2,8 2,5 2,4
     Övrigasocialskyddsfonder 0,0 -0,2 -0,2 -0,1 0,1 0,2
De offentligasamfundens skuld (EMU) 41,3 44,3 44,3 40,5 38,4 37,0
Statsskulden 41,2 43,4 42,0 38,2 35,8 34,4

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Enligt nationalräkenskaperna förväntas statens inkomster gåupp med 3 % innevarande år. De sammanlagda skatteinkomsternaökar med 2 %. Direkta skatter kommer att inflyta i mindreutsträckning än föregående år till följd av skattelättnaderna, däremotökar mervärdesskatteintäkten i enligheter med uppgången i den privatakonsumtionen. Staten har i år fått ovanligt stora dividendinkomster,vilket beror på att vissa bolag har delat ut extra dividender. Statenstotala utgifter beräknas öka med drygt 2 % år 2006, dvs.en aning mindre än inkomsterna. Statsbidragen till kommunerna ökarmed en tiondedel.

Också under år 2007 beräknas skatteinkomsterna öka. Statensdividendinkomster minskar. Utgifterna ökar med 2½ %. Konsumtionsutgifternaökar måttligt medan investeringsutgifterna ökar betydligt. Ränteutgifternastiger en aning.

Statens finansiella överskott utgör i år 0,6 % jämförtmed nationalprodukten och sjunker till 0,3 % år 2007. Statsskuldenfortsätter att minska i förhållande till bruttonationlaprodukten,och inte heller nominellt förväntas skulden längre öka.

Kommunalekonomin enligt nationalräkenskaperna

År 2006 uppvisar kommunalekonomin fortfarande ett underskott.Kommunernas finansiella ställning förbättras dock till följd aven snabbare ökning i skatteinkomster än förväntat. Kommunernas lånebeståndökar långsammare än under de senaste åren.

Kommunernas konsumtionsutgifter ökar nominellt med 4½ %.Lönesumman ökar med drygt 3½ % och köpen av tjänster beräknasöka med ca 6 %, dvs. något mindre än under de föregåendeåren. Höjningarna av kommunala arbetsgivares pensionsavgift ocharbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ökar utgifterna förpersonal. Utgifterna ökas också av bl.a. det fortsatta genomförandetav vårdgarantin, reformen av finansieringen av arbetsmarknadsstödetoch förpliktelsen att ordna fortbildning på det socala området.

År 2007 uppvisar kommunalekonomin fortfarande ett litet underskott.Den beräknade uppgången i kommunalekonomin beror på att skatteinkomsternaoch statsandelarna ökar med sammanlagt ca 4½ % medan uppgångeni de totala utgifterna väntas sakta av till 3½ %. Den tidigarelagdajusteringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och statenoch utbetalningen av den sista raten via skattesystemet ökar kommunernasinkomster med 185 miljoner euro 2007.

Konsumtionsutgifterna ökar nominellt med 4 %. Inköpenförväntas liksom under 2006 uppvisa en snabb ökning. Förtjänstnivåni kommunerna beräknas öka med ca 2½ %, dvs. med ca ½ procentenhetmindre än 2006. Även om de kommunala arbetsgivarnas pensionsavgifthöjs och personalens antal beräknas öka med 3 000 personer,avtar löneutgiftsökningen och stannar på 3½ %. De ökadesvårigheterna med att få arbetskraft kan dock öka trycket på löneglidningarna ochmedföra att löneutgifterna ökar i större utsträckning än beräknat.

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsfonderna betalar ut förmåner, understöd och olikasjukvårdsersättningar till ett belopp av ca 24 miljarder euro år2006. Därutöver betalas av medel i statsbudgeten arbetspensionersom grundar sig på statliga arbetsförhållanden till ett belopp av3 miljarder euro. Socialskyddsförmånerna ökar med 3 % jämförtmed året innan. Snabbast ökar utgifterna för sjuk- och arbetspensionsförsäkring.Utgifterna för utkomstskyddet går ner i och med den minskade arbetslösheten.Indexförhöjningarna i fråga om pensioner blev större än året förut,och också i fråga om folkpensionerna gjordes en extra förhöjningfrån den 1 september 2006. Nivån på arbetspensioner som påbörjashöjs av de 63 år fyllda arbetstagarnas ökade pensionstillväxt ochav att pensionstaket (60 % av lönen) faller bort i ochmed den pensionsreform som trädde i kraft från ingången av 2005.

Till följd av sjukförsäkringsreformen stiger såväl arbetsgivarnassjukförsäkringsavgifter som arbetstagarnas sjukförsäkringspremier,vilket ökar avgiftsintäkterna år 2006, även om arbetsgivarna ersattesför avgiftshöjningen genom en motsvarande sänkning av folkpensionsavgiften. Arbetslöshetsförsäkringsfondenuppvisar ett litet överskott tack vare de höjda arbetslöshetsförsäkringspremierna.Arbetspensionsanstaltens finansiella överskott minskar däremot någotpå grund av de sänkta arbetspensionsavgifterna. Socialskyddsfondernasfinansiella överskott är 2½ % i förhållande till totalproduktionen.Arbetspensionstillgångarnas marknadsvärde var 104,6 miljarder euroi slutet av juni 2006, dvs. ca 63 % i förhållande tilltotalproduktionen.

År 2007 beräknas socialskyddsförmånerna öka med 3½ %.Snabbast ökar utgifterna för sjuk- och arbetspensionsförsäkringen.Nedgången i arbetslöshetsutgifter fortsätter. Pensionernas indexförhöjningarblir högre än i år. Indexförhöjningen i fråga om folkpensioner uppskattasbli 1½ % och i fråga om arbetspensioner 2 %. Antaletpensionstagare ökar med 2 %. Totalt uppgår pensionstagarnatill 1,3 miljoner personer. Antalet familjer och barn som får barnbidragsjunker, eftersom antalet personer som fyller 17 år och därmed intelängre omfattas av barnbidraget är större än antalet födda. Barnbidragbetalas för 1,0 miljoner barn.

Socialförsäkringsavgiftsprocenten beräknas förblir på sammanivå som tidigare med undantag för en liten höjning av arbetspensionsavgifter.Socialförsäkringsavgifterna ökar därmed i det närmaste i samma taktsom lönesumman inom samhällsekonomin, där avgifterna i huvudsak uppbärs.Arbetspensionsanstalternas överskott beräknas vara 2,4 %i förhållande till den totala produktionen och med de oförändradeavgiftsprocenterna ökar konjunkturbufferten för arbetslöshetsförsäkringsfondenmed 0,2 procentenheter i förhållande till den totala produktionen.