Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomsposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådet
         03. Arbetslöshetsnämnden
         04. Prövningsnämnden
         08. Folkhälsoinstitutet
         10. Strålsäkerhetscentralen
         12. Statens skolhem
         14. Statens sinnessjukhus
         16. Allmän familjepension
         18. Sjukförsäkring
         19. Pensionsförsäkring
         20. Olycksfallsförsäkring
         21. Frontveteranpensioner
         28. Annat utkomstskydd

Statsbudgeten 2006

33. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa en tillräcklig försörjning och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster.

Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en dryg femtedel av socialutgifterna, eftersom poster som hör till socialutgifterna finansieras också via andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln.

Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster har socialutgifterna utvecklats måttligt. För Finlands del understiger socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten samt de köpkraftskorrigerade socialutgifterna per capita den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas stiga något 2006 och vara ca 27,2 %.

Faktorer som under de närmaste åren kommer att inverka på hur socialskyddet utvecklas utgörs av befolkningens åldrande och funktionsförmåga, den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, den europeiska integrationen, sysselsättningsgraden och långtidsarbetslösheten, fattigdomen och utslagningen, ibruktagandet av ny teknologi, den regionala utvecklingen i landet och förändringarna bland personalen inom social- och hälsovården. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs betydelsen av att personer i arbetsför ålder fortsätter i arbetslivet samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga under de närmaste åren. När det gäller socialskyddet är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. Verksamheten på gemenskapsnivå, såsom målsättningen, handlingsprogrammen för olika regioner samt jämförelseindikatorer som beskriver de politiska resultaten, har blivit intensivare inom socialskyddssektorn.

Det huvudsakliga målet för regeringen är att utveckla välfärdssamhället genom att förbättra sysselsättningen, upprätthålla arbetsförmågan, stärka bastjänsterna och utkomstskyddet samt balansera den regionala utvecklingen.

Av de politikprogram som fastställts i samband med regeringsprogrammet deltar ministeriet i sysselsättningsprogrammet, företagsamhetsprogrammet och informationssamhällsprogrammet.

De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är grupperade i följande helheter:

  • Främjande av hälsa och funktionsförmåga
  • Ett mera lockande arbetsliv
  • Förhindra och lindra utslagning
  • Fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd
  • Barnfamiljernas välbefinnande
  • Jämställdhet mellan könen.

Statsrådet uppställer följande mål, omfattande hela regeringsperioden, för de samhälleliga verkningarna inom social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde:

Främjande av hälsa och funktionsförmåga

  • Hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupperna minskar
  • Antalet unga vuxna män som dör genom olycka eller våld sjunker
  • Alkoholens skadliga verkningar på folkhälsan minskar
  • Skador som förorsakas av narkotikabruk minskar
  • Arbetsföras arbets- och funktionsförmåga ökar
  • Funktionsförmågan för personer över 75 år förbättras
  • Äldres möjligheter att bo och klara sig själva hemma förbättras.

Ett mera lockande arbetsliv

  • Arbetstagarna stannar kvar i arbetslivet 2 —3 år längre än för närvarande
  • Frånvaron på grund av sjukdomar och yrkesskador börjar gå ner och minskar med 15 %
  • Frekvensen då det gäller olycksfall i arbetet och uppkomsten av yrkessjukdomar minskar med 40 % och de är av mindre allvarlig art än tidigare
  • Trenden för tobaksrökningen och alkoholkonsumtionen bland personer i arbetsför ålder vänder och visar en tydlig nedgång
  • Arbetstagarna kommer tidigare in i arbetslivet
  • Tillgången till och kvaliteten på företagshälsovård förbättras och samarbetet med rehabiliteringsinstanserna effektiveras
  • Utkomstskydds- och pensionssystemens sporrande effekt ökar, och det blir vanligare att stanna kvar i och återvända till arbetslivet

Förhindra och lindra utslagning

  • Långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten minskar
  • Långvarigt behov av utkomststöd minskar
  • Fattigdomen bland barnfamiljer minskar
  • Barns och ungdomars förebyggande hälsovårdstjänster utökas
  • Tjänsterna utökas inom missbrukarvård, mentalvård och barnskydd
  • Tillgången på tjänster för vård av narkotikamissbrukare förbättras
  • Samarbetet mellan förvaltningsområdena intensifieras för bekämpning av utslagning
  • De bostadslösas antal minskar.

Fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd

  • Tillgången och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster förbättras
  • Tillgången på social- och hälsovårdsservice på finska, svenska och samiska garanteras
  • Tillgången till personal tryggas
  • Strukturerna för att ordna tjänster läggs om
  • Regionalt samarbete stärks
  • Hållbar finansiering säkras för tjänsterna
  • Handikappades möjlighet att verka i samhället främjas
  • Ett tillräckligt minimiskydd och rimligt förtjänstskydd garanteras
  • Hållbar finansiering av socialförsäkringarna säkras.

Barnfamiljernas välbefinnande

  • Föräldraskap och familjernas enhet stöds
  • Sammanjämkningen av arbetsliv och familjeliv underlättas
  • Kostnaderna för barn fördelas jämnt
  • Trygga uppväxt- och utvecklingsmiljöer för barn säkerställs.

Jämställdhet mellan könen

  • Handlingsprogrammet för jämställdhet verkställs
  • Jämställdhetslagen verkställs
  • Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar
  • Tidsbundna anställningsförhållanden minskar
  • Kvinnornas andel inom beslutsprocessen och ekonomin ökar
  • Kvinnliga företagare ökar i antal
  • Våldet mot kvinnor och prostitutionen minskar
  • De jämställdhetspolitiska frågorna bedöms också ur mansperspektiv.

Utfallet av målen bedöms i samband med utvärderingen av regeringens strategidokument samt i samband med den resultatbedömning som görs i anslutning till med statens bokslutsberättelse. I de resultatavtal som ingås med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet enas man om vilket ansvar respektive instans har för uppnående av målen. Genomförandet av målen bedöms i ministeriets ställningstagande till bokslutet över varje inrättning.

Sammanfattning av fullmakterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (mn euro)
  2006 2007 2008 Samtliga utgifter för användningen av fullmakter
         
Förbindelser som ingåtts före 2006 4,638 3,195 - 7,833
Förbindelser år 2006 0,819 1,436 2,754 5,009
Fullmakterna sammanlagt 5,457 4,631 2,754 12,842

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2004—2006

    År 2004
bokslut
1000 €
År 2005
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2006
budgetprop.
1000 €

Ändring 2005—2006
    1000 € %
             
01. Social- och hälsovårdsministeriet 61 452 66 396 68 301 1 905 3
02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården 21 910 22 630 22 740 110 0
03. Arbetslöshetsnämnden 1 795 1 795 1 837 42 2
04. Prövningsnämnden 1 630 1 777 1 964 187 11
06. Rättsskyddscentralen för hälsovården 4 204 4 876 5 426 550 11
07. Institutet för arbetshygien 37 162 38 437 40 600 2 163 6
08. Folkhälsoinstitutet 42 926 43 257 44 125 868 2
09. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral 5 047 4 930 5 055 125 3
10. Strålsäkerhetscentralen 11 330 11 400 11 562 162 1
11. Läkemedelsverket och Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling 2 284 2 574 2 664 90 3
12. Statens skolhem 588 588 588
13. Arbetarskyddets distriktsförvaltning 22 608 23 400 24 310 910 4
14. Statens sinnessjukhus 204 607 607
15. Utjämning av familjekostnader 1 432 853 1 428 900 1 422 600 - 6 300 - 0
16. Allmän familjepension 39 160 39 300 38 000 - 1 300 - 3
17. Utkomstskydd för arbetslösa 717 431 720 000 641 500 - 78 500 - 11
18. Sjukförsäkring 769 619 1 017 000 1 107 800 90 800 9
19. Pensionsförsäkring 1 604 806 1 632 001 2 369 001 737 000 45
20. Olycksfallsförsäkring 13 000 13 000 14 500 1 500 12
21. Frontveteranpensioner 96 012 90 700 80 000 - 10 700 - 12
22. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering 251 463 245 308 233 798 - 11 510 - 5
23. Annat skydd för personer som lidit skada av krigen 2 499 2 550 2 400 - 150 - 6
28. Annat utkomstskydd 29 680 44 960 68 600 23 640 53
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 3 563 172 3 924 788 4 424 717 499 929 13
33. Vissa utgifter inom social- och hälsovården 7 040 6 625 12 050 5 425 82
53. Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning 9 753 9 860 9 660 - 200 - 2
57. Avbrytarverksamhet för lantbruksföretagare 207 016 207 250 207 700 450 0
92. Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet 405 945 423 445 400 445 - 23 000 - 5
  Sammanlagt 9 362 590 10 028 354 11 262 550 1 234 196 12

  Det totala antalet anställda 3 938 3 990 4 0301)    

1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 502 årsverken.