Statsbudgeten 2006

30. JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Enligt ministeriets vision är Finland ett samhälle som utnyttjar förnybara naturtillgångar på ett hållbart, allsidigt och effektivt sätt och där både människorna och naturen mår bra. I ministeriets politik för hållbar användning av förnybara naturtillgångar ingår också livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet samt djurhälsa och växtskydd. Genom sina åtgärder skapar ministeriet förutsättningar för utvecklande av näringarna och rekreationsmöjligheterna på landsbygden. För att målet skall uppnås påverkas också beslutsfattandet på EU-nivå.

Enligt principen för hållbar användning bör förnybara naturtillgångar nyttjas så, att deras ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella värde förblir intakt också för kommande generationers bruk. De förnybara naturtillgångar som produktionen av produkter och tjänster baserar sig på är

• ekosystem på åker, grödor för jordbruksproduktion och animalieproduktionsdjur
• skogar, inbegripet virkesförrådet samt svamp, bär och annat som kan tas till vara i skogar
• vilt, renar och fisk
• vattentillgångar.

Enligt unionsfördraget utformar och driver unionen den gemensamma jordbrukspolitiken. Målen för jordbrukspolitiken är höjd produktivitet inom jordbruket, en skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen, stabilisering av marknaderna, tryggande av försörjningen och skäliga konsumentpriser. Målen för fiskeripolitiken har jämställts med målen för jordbrukspolitiken. Nya mål som ställts upp vid den jordbrukspolitiska reformen av år 2003 är ökad marknadsorientering, förbättrad miljövård samt ökad livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurvälfärd.

Här nedan följer en beskrivning av verksamhetsbetingelserna för politiksektorerna inom ansvarsområdet och de av jord- och skogsbruksministeriet fastställda samhälleliga effektmålen samt en motivering till de föreslagna anslagsändringarna 2005/2006. De andra preliminära resultatmålen, nyckelmåtten, nyckeltalen och motiveringarna anges i kapitel- och momentmotiveringarna.

Utvecklande av landsbygden

Verksamhetsbetingelser

Under de senaste åren har minskningen av antalet bosatta i landsbygdsområdena planat ut något. Å andra sidan koncentreras befolkningen till allt färre tillväxtcentra. I synnerhet unga, utbildade, personer i arbetsför ålder och kvinnor flyttar bort från den glest bebyggda och den egentliga landsbygden, vars befolkningsstruktur blir snedvriden. Av alla aktiva gårdar är ungefär en fjärdedel sådana där man vid sidan av jordbruket också bedriver någon annan företagsverksamhet. Antalet små- och mikroföretag på landsbygden och antalet personer som arbetar inom dem ökar stadigt, framför allt på landsbygden i anslutning till städerna. Antalet företag på den glest bebyggda landsbygden minskar. De skillnader i utvecklingsnivån som råder mellan landsbygden i anslutning till städerna och den glest bebyggda samt den egentliga landsbygden växer.

Utvecklandet av landsbygden sker i form av omfattande samarbete mellan olika förvaltningsområden och organisationer. De högprioriterade utvecklingsområdena har fastställts i statsrådets landsbygdspolitiska specialprogram för åren 2005—2006.

Effektmål

Statsrådet har uppställt följande effektmål:

• landsbygdens livskraft består på ett hållbart sätt
• utvecklingen i landsbygdsområdena, särskilt på den glest bebyggda och den egentliga landsbygden, är balanserad i förhållande till utvecklingen i hela landet.

Föreslagna anslagsändringar

Utgifter som stöder utvecklandet av landsbygden förekommer under olika huvudtitlar. Under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel ökar anslagen för landsbygdsutveckling med 23,9 miljoner euro (+14 %), vilket beror på att utbetalningarna av medel för den EU-delfinansierade programverksamheten främst sker under de sista åren av den innevarande programperioden. Däremot minskar anslagen för landsbygdsrådgivning klart.

Jordbruk

Verksamhetsbetingelser

Avregleringen av världshandeln och EU:s utvidgning har skärpt konkurrensen på världsmarknaden, och handeln med livsmedel på den inre marknaden ökar hela tiden. Den allt hårdare konkurrensen märks redan i form av en nedgång i den reella producentprisnivån. Jordbrukarnas inkomstutveckling i Finland har också varit nedåtgående under EU-tiden. År 2004 var den sammanräknade lantbruksinkomsten reellt sett omkring 68 % av 1994 års nivå, även om jordbruksproduktionen inte har minskat. Även lantbruksinkomsten per capita har fallit inom jordbrukarkåren.

Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik medför betydande förändringar i systemen med stöd till jordbruket. Till de centrala förändringarna i samband med reformen hör att kopplingen mellan stöd och produktion slopas helt eller delvis och att de direkta stöden skärs ned. I Finland genomförs det nya stödsystemet fr.o.m. år 2006 utgående från en s.k. blandmodell. Blandmodellen består av en modell för regionalt enhetligt stöd och av en gårdsspecifik tilläggsdel för vissa produktionsinriktningar samt av vissa stöd som är kopplade till produktionen. Som villkor för erhållande av direkta stöd, s.k. tvärvillkor, fastställdes redan år 2005 viktiga krav beträffande miljön och djurskyddet, och kraven blir fler år 2006.

Det bedöms att den partiella frikopplingen av stöd från produktionen ökar produktionens marknadsorientering och regionala koncentrering på medellång sikt, samtidigt som den minskar produktionen och påskyndar gårdarnas strukturutveckling. Till följd av att produktionsvolymerna minskar kan också producenternas inkomster gå ned. Verkningarna blir kraftigast inom sektorerna för mjölk och nötkött. Behovet av åkerareal för foder- och livsmedelsproduktion minskar sannolikt.

Effektmål

• familjejordbrukens verksamhetsbetingelser tryggas
• konsumenterna garanteras tillgång till högklassiga livsmedel
• den näringsbelastning som jordbruket förorsakar minskar
• åkerarealen fortsätter att odlas och användningen av åker för energiproduktion ökar klart.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagen minskar med 34,8 miljoner euro (-2 %), men de disponibla medlen ökar med 27,9 miljoner euro eftersom anslag om 62,7 miljoner euro som överförs från år 2005 används till finansiering av miljöstödet för jordbruket. Beloppet av jordbrukarstöd som betalas ut stiger med 25,0 miljoner euro, när EU-inkomststödet stiger med anledning av att EU:s institutionella priser går ned.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Verksamhetsbetingelser

Säkerhetsmålen i den finländska livsmedelskedjan utgår från EU:s gemensamma politik. Gemenskapens nya livsmedelsförordningar och den nya förordning som gäller kontroll av livsmedel och foder träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2006. Livsmedelssäkerhet och djurvälfärd profileras mer än förr som mål för den gemensamma jordbrukspolitiken. Uppnåendet av målen säkerställs genom övervakning av tvärvillkoren.

EU:s utvidgning, den tilltagande världshandeln och klimatförändringens verkningar för med sig nya risker inom handeln på den inre marknaden, risker som hänför sig till spridningen av växt- och djursjukdomar och säkerheten hos insatsvarorna för jordbruk.

Den nationella djurhälsovård som upprättats genom samarbete mellan näringen, producenterna och myndigheterna breddas att omfatta produktionen av mjölk- och köttboskap, får, getter och fjäderfä. Enheterna inom den kommunala miljöhälsovården sammanförs först på frivillig basis i 50—85 regionala enheter i enlighet med statsrådets principbeslut om utvecklandet av livsmedelstillsynen.

Effektmål

• djurhälsan och växternas sundhet samt säkerheten hos och kvaliteten på insatsvarorna för jordbruk förblir goda
• djurvälfärden förbättras
• sådana sjukdomsfall där smittan överförts till människor från livsmedel eller djur minskar, och förekomsten av främmande ämnen i livsmedel förblir på den nuvarande goda nivån
• anteckningarna om ursprung och produktionssätt är tillförlitliga
• ibruktagningen av genmodifierade produkter är behärskad.

Föreslagna anslagsändringar

De anslag som är disponibla för utgifterna förblir oförändrade. Anslagen minskar med 6,0 miljoner euro till följd av tekniska ändringar (de inkomstposter som beaktas i nettoanslagen ökar).

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Verksamhetsbetingelser

Fisk- och viltstammarna väntas förbli livskraftiga, inom renhushållningen har en utveckling till det bättre gått att skönja i fråga om betesmarkernas hållbarhet. Antalet yrkesutövare väntas minska, men antalet fritidsfiskare och fritidsjägare ligger fortfarande på en relativt hög nivå.

Effektmål

Målet är att fisk- och viltbestånden skall utnyttjas på ett hållbart och allsidigt sätt. Inom fiskerinäringen eftersträvas bättre lönsamhet, och ansträngningar görs för att fritidsfisket skall främjas inom de gränser som en hållbar användning tillåter. Inom vilthushållningen är målet att ökningen av stammarna av vilt som orsakar skada skall begränsas. Inom renhushållningen är målet lönsamhet och en dimensionering som bygger på hållbar användning av renbetena.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagsnivån förblir oförändrad.

Vattenhushållning

Verksamhetsbetingelser

År 2004 återgick vattensituationen i stora delar av landet till nära nog den genomsnittliga efter att torkan hade upphört. I början av år 2005 var vattenståndet i sjöarna och vattenvärdena i snön avsevärt högre än genomsnittligt i östra och norra Finland. På andra håll i landet var vattensituationen ordinär. Översvämningarna sommaren 2004 som berodde på störtregn, kustöversvämningarna i början av år 2005 samt översvämningarna i Lappland under försommaren år 2005 visade än en gång hur viktigt det är med beredskap inför exceptionella vattensituationer. I synnerhet ökar behovet av och efterfrågan på sådana projekt som förbättrar samhällenas bemästrande av översvämningsrisker och vattendragens brukbarhet. Samarbete över kommungränserna och sådana projekt för vattentjänster som gagnar beredskapen inför särskilda situationer är aktuella på många olika håll i landet. Efterfrågan på statligt stöd är fortfarande stor.

Effektmål

Målet är en samhälleligt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar vattenhushållning. Inom skötseln av vattendragen är målet att vattendragens brukbarhet skall vara stor och att riskhanteringen skall vara god också när exceptionella vattensituationer råder. Inom främjandet av vatten- och avloppsåtgärderna är målet förbättrande av det regionala samarbetet, beredskapen inför särskilda situationer och vatten- och avloppsåtgärderna på landsbygden.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagsnivån sjunker något, vilket närmast beror på att finansieringen av projekt för vattentjänster minskar.

Skogsbruk

Verksamhetsbetingelser

Virkesförrådets årliga tillväxt uppgår enligt de senaste inventeringsuppgifterna till 87 miljoner m3. Industrins användning av råvirke (75 miljoner m3 år 2004) har ökat. Avverkningsuttaget (61 miljoner m3 år 2004) har dock inte ökat på det sätt som angetts som mål i Finlands nationella skogsprogram 2010, eftersom virkesimporten har tilltagit klart. Importvirkets andel av industrins råvirkesanvändning utgör redan nästan en fjärdedel. Värdet av den export som träproduktindustrin står för har inte stigit i takt med det mål som angetts i programmet, men positivt med tanke på utvecklingen inom branschen är att träprodukternas förädlingsgrad har stigit och att användningen av träprodukter i Finland har fördubblats. Användningen av skogsflis (2,7 miljoner m3 år 2004) har ökat i överensstämmelse med målet. Genomförandet av Finlands nationella skogsprogram verkar för sin del ha fördröjt minskningen av antalet arbetsplatser inom skogssektorn. För tryggandet av landsbygdens livskraft är det viktigt både att arbetsplatserna inom skogssektorn bevaras och att skogsbruket är lönsamt. Under de senaste åren har skogsbrukets lönsamhet dock sjunkit reellt sett, eftersom avverkningsuttaget inte har ökat i enlighet med målsättningen och priserna på barrvirke, med undantag av grantimmer, har sjunkit reellt.

Effektmål

En ökning av avverkningsuttaget till 63—68 miljoner kubikmeter, vilket uppställts som mål i Finlands nationella skogsprogram, skulle öka rotprisinkomsterna och förbättra skogsbrukets lönsamhet och landsbygdsbefolkningens försörjning, förutsatt att andelen timmer bland avverkningsuttaget inte minskar påtagligt. Staten kan inverka indirekt på en ökning av avverkningsuttaget och konkret på skogsbrukets hållbarhet. Detta förutsätter att man sörjer för skogsvårds- och skogsförbättringsarbetena och bevarandet av skogsnaturens biologiska mångfald på ett långsiktigt sätt, så att avverkningarna kan företas utan att skogarnas hållbarhet äventyras. Jord- och skogsbruksministeriet uppställer följande viktigaste samhälleliga effektmål för skogspolitiken under de närmaste åren:

• en hög nivå på utnyttjandet av virkesproduktionen i skogarna
• ett i virkesproduktionshänseende gott tillstånd i skogarna
• skoglig mångfald.

Dessa mål eftersträvas genom att Finlands nationella skogsprogram och den handlingsplan för mångfalden i skogarna i södra Finland som hänför sig till skogsprogrammet verkställs i enlighet med regeringsprogrammet.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagsnivån sjunker en aning. De största förändringarna består i att stödet för tryggande av virkesproduktionens uthållighet minskar med 3,5 miljoner euro och medlen för främjande av vård av skogsnaturen ökar med 1,28 miljoner euro.

Lantmäteri och samanvändning av geografisk information

Verksamhetsbetingelser

Lantmäteriuppgifterna utgör ett led i statens uppgift att tillhandahålla basservice genom vilket ett riksomfattande fastighets- och terrängdatasystem upprätthålls. Dessa system utgör en bas för många av samhällets viktigaste funktioner och för datasystemen i anslutning till dem. Tjänsterna och produkterna inom lantmäterisektorn är hela tiden föremål för krav på förändringar som beror på att utnyttjandet av system för geografisk information och positionering ökar, informations- och innehållsindustrin expanderar och användningen av dataarkiv som bygger på en utvecklad dataöverföringsteknik tilltar. De nationella dataarkivens och tjänsternas betydelse som officiella och tillförlitliga informationskällor accentueras. I Europeiska unionen tas enhetliga koordinatsystem och kartprojektioner i bruk. Direktivförslaget INSPIRE, som syftar till harmonisering av geografisk information, kommer att ha betydelse för genomförandet av Finlands nationella strategi för geografisk information 2005—2010.

Effektmål

• fastighets- och terrängdatasystemet tryggar det enskilda markägandets beständighet och korrektheten hos terrängdata
• fastighets- och terrängdata omspänner hela landet, är aktuella och utnyttjas i stor utsträckning i samhället (inom utnyttjandet av dataarkiv stiger antalet sökningar med minst 3 % jämfört med det föregående året)
• en allsidig användning av dataarkiven inom ansvarsområdet underlättar medborgarnas vardag, effektiviserar förvaltningen och främjar näringslivets konkurrenskraft.

Föreslagna anslagsändringar

Anslagsnivån förblir oförändrad.

Förvaltning och övrigt

Anslagen minskar med anledning av att funktionerna inskränks.

Resultatmål för verksamheten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

Vid ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet

• verkställs produktivitetsprogram
• verkställs den forskningsstrategi som gäller ministeriets förvaltningsområde
• utvecklas den redovisning som behövs för styrningen och ledningen
• utarbetas strategiska personalplaner för åren 2007—2011.

Utvecklandet av förvaltningsstrukturen

Centralförvaltningen för livsmedelstillsyn och veterinärmedicinsk övervakning samt övervakning av växternas sundhet och insatsvarorna för jordbruk omorganiseras så, att övervakningen av hela livsmedelskedjan styrs enhetligt. Inom den statliga centralförvaltningen inrättas ett nytt verk, Livsmedelssäkerhetsverket, som svarar för en enhetlig riskbedömning och riskövervakning i hela livsmedelskedjan. Målet är att de mål som EU:s nya lagstiftning om livsmedelssäkerhet ställer skall uppfyllas. Det nya arrangemanget stöder också uppnåendet av målen i den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelshushållningen. Reformen förbättrar bemästrandet av den helhet som övervakningen utgör, identifieringen av behov och insatsområden samt uppföljningen av övervakningens resultat.

Forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Livsmedelsverket och Kontrollcentralen för växtproduktion sammanslås den 1 maj 2006 till det nya Livsmedelssäkerhetsverket, till vilket också överförs de verkställighetsuppgifter som ministeriets avdelning för livsmedel och hälsa nu sköter. Handels- och industriministeriet, jord- och skogsbruksministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet styr verket för sina respektive ansvarsområdens del.

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2004—2006

¹⁾ Dessutom kan anslag under huvudtitel 30 (mom. 30.10.50, 30.10.61 och 62, 30.20.47, 30.40.41, 42, 51, 62 och 77) användas för anställande av ett antal visstidsanställda vid statliga ämbetsverk eller inrättningar, motsvarande 140 årsverken, för uppgifter av tillfällig natur. Vidare sköts förvaltningsområdets uppgifter av personal under andra huvudtitlar: HIM, TE-centralerna: ca 705 inom uppgifter i anslutning till genomförandet av EU:s jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik, MM: 245 inom uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna, IM: 26 länsveterinärer, UM: 7 specialsakkunniga, FM: ca 40 vid tullverket i inspektionsuppgifter. Ytterligare beräknas att det vid ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet avlönas personal motsvarande ca 114 årsverken genom finansiering utanför statsbudgeten.