Statsbudgeten 2006

29. UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

De statsandelar och statsunderstöd som beviljas inom undervisningsministeriets förvaltningsområde budgeteras 2006 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.

Förklaring:

Verksamhetsmiljö

Finlands internationella framgångar bygger på högtstående utbildning och forskning, kreativitet och en livskraftig nationell kultur samt modern informations- och kommunikationsteknik. Förändringen i befolkningsstrukturen ökar de ungas ansvar för samhällsutvecklingen. Ett minskat antalet elever i grundskoleåldern leder till ett minskat antal elever i den grundläggande utbildningen. Den avgång från arbetslivet som beror på befolkningens stigande medelålder inverkar också på utbildningsbehoven. Tillgången på arbetskraft försvåras. Arbetsuppgifterna utvecklas på alla områden mot allt högre krav på kunnande och kompetens. När arbetskraften och tjänsterna koncentreras finns det en risk för regional obalans mellan behovet av arbetskraft och utbildningen. Utvecklingen i fråga om informationssamhället medför utmaningar när det gäller utvecklandet av nätinnehåll och nättjänster, förbättrandet av färdigheter i fråga om informationssamhället och förverkligandet av demokrati och samhällelig jämlikhet. Befolkningens stigande medelålder ökar vikten av att arbets- och funktionsförmågan upprätthålls.

Budgetpropositionens utgångspunkter

Undervisningsministeriet driver regeringens utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts-, och ungdomspolitik tillsammans med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet och sammanslutningar inom verksamhetsområdet. Till förvaltningsområdets värderingar hör bildning, jämlikhet, skapande och välmåga. Målet är att öka bildningen, vilken en hållbar ekonomisk tillväxt och Finlands andliga och materiella välfärd bygger på.

Inom undervisningsministeriets ansvarsområde har man i effektmålen beaktat regeringsprogrammet, regeringens strategidokument, utvecklingsplanen för utbildning och forskning samt andra principbeslut av statsrådet.

Strategiska nyckelområden inom undervisningsministeriets ansvarsområde

Utbildningsmässig och kulturell jämlikhet främjas genom att man strävar efter att trygga möjligheterna till utbildning och kulturtjänster för de olika befolkningsgrupperna och regionerna. Förverkligandet av grundtryggheten i utbildningen stärks. Tillgången och tillgängligheten till samt utbudet av kultur-, konst-, idrotts- och ungdomsarbetstjänster utvecklas.

Samhällets kulturella och ekonomiska konkurrenskraft främjasgenom att man ökar kunnandet och skapar förutsättningar för innovationsverksamhet. Målet är att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och förlänga tiden i arbetslivet. Informationssamhällets funktionsduglighet stärks. Innovationsgrunden för ett kreativt välfärdssamhälle stärks med hjälp av forskning och kulturella medel.

Befolkningens andliga och fysiska välfärd samt delaktighet och deltagande i samhället främjas. Vuxnas möjligheter att studera ökas. En hälsosam och trygg uppväxtmiljö för barnen främjas, levnadsförhållandena för de unga förbättras och förebyggandet av utslagning fortsätter. Befolkningens hälsa och funktionsförmåga främjas. Integrationen av invandrare främjas. Verksamhetsförutsättningarna för religiösa samfund stöds.

Samhälleliga effektmål

Utbildnings- och vetenskapspolitik

Målet med utbildnings- och vetenskapspolitiken är att stärka Finlands konkurrenskraft och kunnande som främjar välfärden.

Prioriteringarna i utbildningen består i att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet, stöda och handleda barn och unga samt förbättra utbildningsmöjligheterna för vuxna. Förlängning av tiden i arbetslivet främjas såväl genom en effektivare placering av unga i utbildning och arbetslivet som genom ökade utbildningsmöjligheter för den vuxna befolkningen i arbetsför ålder. Målet är att

• minst 96 % av dem som avslutar grundskolan under samma år inleder studier i gymnasiet, i yrkesutbildning eller i grundskolans påbyggnadsundervisning,
• avbrytande av studierna minskar och genomströmningen ökar,
• åldern då högre utbildning inleds sjunker med ett år före utgången av 2008 och studietiden förkortas med minst ett år före utgången av 2012 och
• andelen av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder som årligen deltar i utbildning stiger till minst 60 % före utgången av 2008.

Företagsamhet, kompetens i fråga om informationssamhället och medborgarinflytande främjas med utbildningspolitiska medel.

Studiestödet utvecklas utifrån de utbildningspolitiska målen. Målet är ett sporrande studiestöd som främjar planmässiga studier på heltid och kortare studietider.

¹⁾ Utbildning som lyder under Utbildningsstyrelsen. Studerande som avbryter sina studier helt och inte får en annan studieplats inom utbildningssystemet.

²⁾ I statistiken ingår inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning i specialläroanstalter.

³⁾ Lägre och högre högskoleexamina ingår.

¹⁾ Ungas utbildning

¹⁾ Anger situationen i fråga om sysselsättning och placering i fortsatta studier i slutet av året. I granskningen ingår examina som avlagts före slutet av juli ifrågavarande år och under de tre föregående åren.

²⁾ Av de studerande som avlagt högre högskoleexamem.

¹⁾ Utbildning som lyder under Utbildningsstyrelsen.

²⁾ Antal årsstuderande enligt statsandelssystemet.

³⁾ IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.

⁴⁾ Inkluderar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen.

⁵⁾ Omfattar sådan utbildning i skolform och läroavtalsform som leder till yrkesexamen och specialyrkesexamen.

⁶⁾ Uppgifterna om nya studerande och examina hämtade ur yrkeshögskolornas databas AMKOTA. Uppgifterna om utländska studerande från Statistikcentralen.

⁷⁾ Inkluderar inte studerande som avlägger högre yh-examen eller specialiseringsstudier eller studerande inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen, källa databasen AMKOTA.

⁸⁾ Omfattar studerande för lägre och högre högskoleexamina och dessa examina, källa universitetens databas KOTA.

⁹⁾ Omfattar alla postgraduala studerande (även licentiater), källa databasen KOTA.

Inom vetenskapspolitiken ligger tyngdpunkten på att stärka internationaliseringen, utveckla forskarutbildningen och forskarkarriärerna samt öka växelverkan mellan vetenskapen och samhället.

Konst- och kulturpolitiken

Förbättrande av förutsättningarna för kreativitet

Målet är att förbättra förutsättningarna för kreativ verksamhet, att på ett mångsidigare sätt fastställa och stärka konstens och kreativitetens betydelse för samhällsutvecklingen och att aktivera och stöda verksamhet och åtgärder som anknyter till dessa mål.

Förbättrande av tillgången till konst, kultur och information

Målet är att öka den kulturella mångfalden och förbättra de kulturella rättigheterna, öka tillgången till kulturtjänster för barn och unga, handikappade och minoritetsgrupper samt att trygga nationellt viktiga kultur- och konstinrättningars verksamhet.

Bevarande och skydd av det nationella kulturarvet samt stöd till ett aktivt bruk av det

Målet är att skydda och bevara kulturmiljön och kulturarvet och att öka kulturarvets tillgänglighet och kunskapen om det. Medborgarnas och andra användares delaktighet i kulturarvet stärks genom att tillgången görs mångsidigare och material och tjänster utvecklas.

Stärkande av förutsättningarna för kulturproduktion och av kulturens ställning i informationssamhället

Målet är att stärka den kreativa ekonomin inom kulturens och konstens områden. Den nationella konkurrenskraften och sysselsättningen förbättras genom understöd till produkter och tjänster samt till innehållsproduktion och omsättning inom kulturens områden.

¹⁾ Inkluderar två orkestrar som inte omfattas av statsandelssystemet.

Idrottspolitiken

Främjande av befolkningens välmåga, hälsa och funktionsförmåga

Målet är att inom alla åldersgrupper skall de som inte motionerar tillräckligt börja motionera regelbundet, att övervikten bland befolkningen skall minska med hjälp av motion och idrott och att samhällsplaneringen skall beakta motionsmiljön. Målet förverkligas genom program som främjar hälsomotion och genom understöd till idrottsorganisationernas verksamhet och genom byggande av idrottsanläggninggar som tjänar breda befolkningsgrupper.

Stärkande av delaktigheten och deltagandet i samhället

Målet är att stöda kvalitets- och innehållsutvecklingen av de riksomfattande idrottsorganisationernas utbildningsverksamhet som en del av utbildningssystemet för motion och idrott så att verksamheten tjänar barns och ungas, hälsomotionens och elitidrottens behov.

Stöd till en etisk och samhällsansvarig elitidrott som siktar på internationella framgångar

Målet är att förbättra elitidrottens förutsättningar genom stöd till utveckling och effektivering av träningssystemen, integrering av handikappidrott på elitnivå och till antidopingverksamhet.

Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

Stöd till ett aktivt medborgarskap för de unga

Målet när det gäller ett aktivt medborgarskap för de unga är att utveckla den målinriktade verksamheten bland unga i medborgarsamhället. Ett aktivt medborgarskap för de unga främjas i syfte att skapa förutsättningar till deltagande och egna fritidssysselsättningar för alla unga. Målet är att de unga röstar lika aktivt som resten av befolkningen i nationella val.

Stärkande av de ungas sociala identitet

För att förbättra de ungas livskompetens vidtas åtgärder som riktar sig till de unga. Stärkande av den sociala identiteten är målinriktad verksamhet som koncentrerar sig på unga i grupper som löper risk att marginaliseras. Genom verkstadsverksamheten för unga minskas antalet unga arbetslösa och genom förebyggande drogarbete minskas bruket av och experiment med narkotika bland unga.

Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden

De ungas uppväxt- och levnadsförhållanden förbättras genom att regeringen driver en effektivare generationspolitik i fråga om de unga så att de ungas levnadsförhållanden når samma nivå som andra befolkningsgruppers. Uppnåendet av målet följs med hjälp av indikatorer som beskriver de ungas levnadsförhållanden.

Statsandelsreformen

Statsandelssystemet och statsandelsreformen beskrivs i sin helhet i allmänna motiveringen till budgetpropositionen.

Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) ändras som en del av reformen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. En reform som gäller hela statsandelssystemet är en ändring av justeringen av kostnadsfördelningen så att justeringen görs vart fjärde år och statsandelsprocenterna bestäms särskilt vart fjärde år. Uppgifter som inte omfattas av kostnadsfördelningen har fortfarande en fast statsandelsprocent. Dessutom görs de indexjusteringar som motsvarar förändringen i kostnadsnivån enligt fullt belopp.

Kommunernas självfinansieringsandel höjs inte och därför beaktas tidigare ändringar av kommunernas självfinansieringsandelar genom att statsandelsprocenten för undervisnings- och biblioteksväsendet sänks.

Lagarna träder i kraft den 1 januari 2006. Förfarandet för justering av kostnadsfördelningen tilllämpas första gången då statsandelsgrunderna för 2008 fastställs. Förslagen om justering av kostnadsfördelningen och beräkning av index gäller hela finansierings- och statsandelssystemet.

Sättet att beräkna priserna per enhet för den grundläggande utbildningen förenklas och vikten av de olika beräkningsgrunderna för priserna per enhet ändras med koefficienter som fastställs genom förordning av statsrådet. Antalet elever med ett främmande språk som modersmål tas i bruk som en ny grund för gradering av statsandelen för den grundläggande utbildningen.

Resultat och verkan tas i bruk som en bestämningsgrund för finansieringen av yrkesutbildningen.

I priserna per enhet för yrkeshögskolorna beaktas avlagda examina. Den yrkespedagogiska lärarutbildningen beviljas statsandel. Beräkningen av pris per enhet görs enklare och förutsägbarheten inom finansieringen ökas.

I finansieringen av yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna frångår man de särskilda statsandelar som beviljas för anläggningskostnader.

Den bosättningsstrukturgruppering som används vid beräkning av priset per enhet för bibliotek frångås och man övergår till ett pris per enhet. Priset per enhet höjs i de glesast bebodda kommunerna och på grund av en särskild uppgift som åläggs ett bibliotek.

I priserna per enhet för teatrarna görs en indexjustering. De pris per enhet som ligger till grund för statsandelen till teatrar, museer och orkestrar beräknas särskilt för respektive typ av kulturinstitution vart fjärde år fr.o.m. 2008.

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2004—2006

Tippnings- och penninglotterivinstmedel

Oy Veikkays Ab:s intäktsföringsmål för 2006 uppgår till 387,2 miljoner euro. Vid dimensioneringen av tippningsvinstmedelsmomenten 29.90.52, 29.98.50 och 29.99.50 har som tillägg bektats 4 000 000 euro i sådana från Oy Veikkaus Ab:s dispositionfond intäktsförda medel, som unflutit under tidigare år. Som amorteringar och räntor på lån som tidigare beviljats av vinstmedel beräknas dessutom inflyta 0,2 miljoner euro. De tippningsvintmedel som är disponibla för förmånstagarna uppgår till sammanlagt 391,4 miljoner euro.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 75,7 miljoner euro bli beviljat under moment 29.88.53 för stöd till vetenskapen, 186,4 miljoner euro under moment 29.90.52 för stöd till konsten, 95,1 miljoner euro under moment 29.98.50 för stöd till idrotten och 34,2 miljoner euro under moment 29.99.50 för stöd till ungdomsfostringsarbetet.

I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovan nämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen. Beloppet av de statsandelar till bibliotek som finansieras med avkastningen av tippningsvinstmedel enligt 2 § i lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel (1054/2001) föreslås uppgå till 40 miljoner euro, vilket är 44 % av det totala beloppet av dessa statsandelar. Beloppet av tippningsvinstmedel för andra ändamål är således 351,5 miljoner euro. Det föreslås att, inom de gränser som bestäms i 1 § i nämnda lag, används 27,1 % av detta eurobelopp för främjande av idrott och fysisk fostran, 9,7 % för främjande av ungdomsarbete, 21,5 % för främjande av vetenskap och 41,7 % för främjande av konst. Vinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om användning av avavkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel.