Statsbudgeten 2016
70. Utvecklande av statsförvaltningen
Förklaring:Utvecklingen av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen grundar sig på utvecklingsobjekt som har identifierats i den offentliga förvaltningens IKT-strategi. Objekten hänför sig till fem insatsområden:
- — Serviceinnovationernas ekosystem
- — Öppen information och samanvändning av information
- — Förmågan att utnyttja IKT
- — Klara strukturer för informationsförvaltningen
- — En funktionssäker och kostnadseffektiv IKT-infrastruktur.
Till finansministeriets ansvarsområde hör styrningen av dataadministrationen inom statsförvaltningen och de allmänna grunderna för den elektroniska kommunikationen och datasäkerheten. Enligt lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen ska finansministeriet ha hand om den allmänna styrningen av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningens myndigheter. Finansministeriet har till uppgift att styra anordnandet av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster och tjänsternas kvalitet samt tjänsternas interoperabilitet och förenlighet med den övergripande arkitekturen. Finansministeriet svarar för styrningen av verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät.
De centrala och för varje förvaltningsområde och ämbetsverk specifika IKT-projekt som används för att utveckla organisationer, processer, tjänster och informationsteknik stöds med produktivitetsanslaget under moment 28.70.20. Från momentet överförs årligen i budgeten anslag till förvaltningsområdenas och ämbetsverkens förfogande.
Finansministeriet ställer upp följande preliminära effektmål för IKT-utvecklandet inom statsförvaltningen för 2016:
- — De möjligheter som IKT erbjuder utnyttjas så att de tjänster som ska ordnas av den offentliga förvaltningen i allt högre grad kan produceras som processer som överskrider organisationsgränserna och i samarbete med andra aktörer.
- — Den operativa reaktionsförmågan utvecklas.
- — Effekterna av informationssäkerhetsverksamheten ökas bl.a. genom verkställandet av en förordning om informationssäkerheten och av cybersäkerhetsstrategin samt genom utvärderingar av informationssäkerheten.
- — En övergripande arkitektur, interoperabilitet och gemensamma tjänster främjas.
- — Den nationella servicearkitekturen utvecklas i samarbete med andra aktörer.
01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 3 000 000 euro.
Anslaget får användas
1) till genomförandet av statens gemensamma reformer av informationssystemet och av gemensamma IKT-tjänster och IKT-lösningar
2) för utvecklande och genomförande av gemensamma stödtjänster för elektronisk kommunikation och förvaltning inom den offentliga förvaltningen
3) för den styrning och utveckling som krävs med tanke på lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011), lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013) och lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (10/2015)
4) för styrning och utveckling av informations- och cybersäkerheten, beredskapen och informationssäkerhetstjänsterna inom den offentliga förvaltningen
5) till avlönande av visstidsanställd (2 år) extra personal motsvarande högst sju årsverken för den offentliga förvaltningens IKT-strategi och programmet för öppen information, för planering och genomförande av en informationssäkerhetsfunktion för staten som är i funktion dygnet runt samt för styrning av den offentliga förvaltningens informations- och cybersäkerhet och beredskap
6) vid behov till uppföljning av IKT-utgifter som genomförs som köptjänster och av vinningar och projekt med hjälp av sådana utredningar eller sådan annan särskild rapportering som utförs vid ämbetsverken och inrättningarna
7) för internationell verksamhet och samarbetsprojekt i anslutning till styrningen av IKT-verksamheten och informations- och cybersäkerheten.
Förklaring:Anslaget är avsett för genomförande av gemensamma tjänster för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen och av andra sådana åtgärder i anslutning till informationsförvaltningen som behövs med tanke på samordnad verksamhet samt för genomförande av program och projekt för utveckling av informations- och cybersäkerheten och beredskapen samt för anskaffning av köpta tjänster som stöder styrningen av statens IKT hos kommersiella och interna tjänsteproducenter.
| Mål för resultatet av verksamheten | Åtgärder |
| Utnyttjandet av information som den offentliga förvaltningen tar fram utökas. Målet är att myndigheterna avgiftsfritt ska ha teknisk tillgång till grunddatalagren, att informationsflödet mellan kommunerna och staten ska vara smidigt och att informationen utnyttjas på ett omfattande sätt i samhället med beaktande av de begränsningar lagstiftningen ställer. | Öppnandet av datalagren fortsätter och stöds planenligt. Avoindata.fi utvecklas som en tjänst för öppna data och interoperabilitet. En allmän modell för produktion, hantering och service i fråga om de viktigaste grunddatalagren planeras. Möjligheten till avgiftsfria grunddatalager, dess kostnader och effekter utreds och utvärderas. |
| Med hjälp av interoperabilitet görs samarbetet mellan myndigheter smidigt, främjas en omfattande användning av information och minskas användningen av och kostnaderna för överlappande datasystem. Den offentliga förvaltningens skicklighet att utnyttja information och teknik i verksamhetsutvecklingen stärks. | Den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen och statsförvaltningen upprätthålls och utvecklas. Man styr och stöder arkitekturarbetet, införandet av en metod för den övergripande arkitekturen och planeringen av arkitekturen inom den offentliga förvaltningens organisationer. Metadatatjänster för den offentliga förvaltningen tas i bruk och interoperabilitetstjänsterna utvecklas med avseende på funktionalitet, innehåll och användning. Gemensamma lösningar utvecklas för användningen och utnyttjandet av de gemensamma grunddatalagren inom den offentliga förvaltningen. I syfte att förbättra interoperabiliteten bereds förordningar med stöd av informationsförvaltningslagen. Ibruktagandet av de nya allmänna avtalsvillkoren för it-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen påskyndas med hjälp av information och styrning. |
| Strukturerna för hela den offentliga förvaltningens informationsförvaltning liksom dess styrning och olika aktörers roller görs tydligare så att verksamheten blir mer verkningsfull och effektiv. | Centraliseringen av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster slutförs genom att man överför produktionen av informations- och kommunikationstekniska tjänster i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät från Förvaltningens IT-central till Statens center för informations- och kommunikationsteknik. |
| Kontinuiteten, riskhanteringen och kvaliteten inom verksamheten inom den offentliga förvaltningen förbättras genom att man utvecklar datasäkerheten och beredskapen. Målet är att den offentliga förvaltningens uppgifter ska vara ändamålsenligt skyddade och tillgängliga och att myndigheternas handlingsförmåga tryggas under alla förhållanden. | Verksamheten utvecklas i enlighet med målen i säkerhetsstrategin för samhället och i cybersäkerhetsstrategin. |
| Gemensamma, kostnadseffektivt genomförda informations- och kommunikationstekniska tjänster som motsvarar användningsändamålet används allmänt av den offentliga förvaltningen. | Elektroniska stödtjänster för service och förvaltning vidareutvecklas. |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Besparing av engångsnatur | 5 000 |
| Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (överföring från moment 28.20.06) | 1 070 |
| Nedskärning i poster som överförs | -3 000 |
| Omkostnadsinbesparing (regeringsprogr. 2015) | -1 000 |
| Nivåförändring | -3 670 |
| Sammanlagt | -1 600 |
| 2016 budget | 3 000 000 |
| 2015 budget | 4 600 000 |
| 2014 bokslut | 11 163 000 |
02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 12 260 000 euro.
Anslaget får användas för utveckling, anskaffning och genomförande av processer och datasystem för sådan ekonomi-, personal- och lokalförvaltning som betjänar statsförvaltningen.
Om en del av fullmakten för upphandling av systemlicenser och köp av tjänster i den andra fasen av det ekonomi- och personalförvaltningssystem för staten som ska upphandlas centraliserat inte har använts 2015, får avtal om den oanvända delen ingås 2016.
Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas för genomförande av datasystemprojektet Kieku för statsförvaltningens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning och för stödjande av systemets idrifttagning och användningen under begynnelseskedet vid ämbetsverk och inrättningar samt för åstadkommande av nödvändig integration och dataöverföring till ämbetsverkens och inrättningarnas övriga datasystem. För att säkerställa att införandet sker enligt den tidtabell som gjorts upp för ämbetsverken och inrättningarna och för att åstadkomma besparingar är avsikten att integrationen av ämbetsverkens och inrättningarnas centrala datasystem och dataöverföringar finansieras på ett centraliserat sätt inom ekonomi- och personalförvaltningens Kieku-system. Fullmakten, till ett totalt belopp av 30 821 000 euro, beräknas medföra utgifter på ca 20,5 miljoner euro till utgången av 2015.
Avsikten är att anslaget i någon mån också ska användas för utgifter som föranleds av utvecklandet av det datasystem som stöder beredningen av budgeten och rambesluten om statsfinanserna. De årliga utgifterna för förvaltningen av systemet betalas från moment 28.01.01. Anslaget är dessutom avsett att användas för utveckling och revidering av statens övriga gemensamma system för ekonomi- och personalförvaltningen, inkl. elektroniska system för hantering av resor och räkningar.
Projekt och beräknad användning av anslaget (euro)
| Ekonomi- och personalförvaltningens Kieku-datasystem och statsrådets budgeterings- och ramsystem | 7 000 000 |
| Utveckling av informationssystemet Kiekus produktivitet | 1 200 000 |
| Genomförande av övriga gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltningen | 4 060 000 |
| Sammanlagt | 12 260 000 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Sammanlagt fr.o.m. 2016 |
|
| Förbindelser som ingåtts före år 2016 | 2 719 | - | - | - | 2 719 |
| Förbindelser år 2016 | 7 585 | - | - | - | 7 585 |
| Utgifter sammanlagt | 10 304 | - | - | - | 10 304 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Nivåförändring | 1 700 |
| Sammanlagt | 1 700 |
| 2016 budget | 12 260 000 |
| 2015 budget | 10 560 000 |
| 2014 bokslut | 8 652 000 |
03. Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 27 500 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds
1) av utvecklandet och styrningen av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT), såsom av den nationella servicearkitekturen, inklusive en servicekanal, en elektronisk identitet, datasäkerhet och servicegränssnitt
2) av avlönande av personal motsvarande högst 25 årsverken för nationella lösningar i informationsbranschen (IKT)
3) av åtgärder som stöder ibruktagandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT) inom olika förvaltningsområden
4) av internationellt samarbete i anslutning till utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT)
5) av statsunderstöd beroende på prövning inom utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT) och åtgärder som stöder ibruktagandet
6) av priser inom utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT).
Av anslaget får högst 100 000 euro användas till betalning av priser enligt punkt 6.
Förklaring:Finansministeriet styr utvecklandet av de datatekniska tjänster som överskrider gränserna för den nationella informationsbranschens ansvarsområden, och driver den nationella informationspolitiken. Genom att stärka styrstrukturerna kan man säkerställa ett effektivt utvecklande och omfattande ibruktagande av de nationella lösningarna.
Den nationella servicearkitekturen är en betydande helhet som gör det möjligt att förstärka datasystemens och informationens interoperabilitet och, genom datatekniska lösningar, effektivisera verksamheten och som omfattar hela den offentliga förvaltningen och i tillämpliga delar företagssektorn och tredje sektorn.
De lösningar inom informationsbranschen som utvecklas med anslag under momentet är nya, nationella och viktiga infrastrukturtjänster som utgör en förutsättning för en avancerad digitalisering av samhället.
| Mål för resultatet av verksamheten | Åtgärder |
|---|---|
| Digitaliseringen av förvaltningen möjliggörs med hjälp av den nationella servicearkitekturen. Målet är att minska servicebehovet och göra e-servicen primär inom den offentliga förvaltningen. | Servicevyn för medborgare beta.suomi.fi tas i bruk. Servicevyn för medborgare utvecklas så att medborgaren kan söka tjänster, samla egna uppgifter i sin vy, kommunicera med myndigheter och få rekommendationer och påminnelser om sina tjänster. En servicevy för företagare offentliggörs och ett koncept för en servicevy för tjänstemän bereds samtidigt som man fastställer sättet för genomförande av vyn. Servicehelheten OffICT Lab, dvs. plattformen för serviceutveckling och innovationer, utvidgas och sådana tjänster och metoder för nättjänster och produkthantering som stöder innovationsverksamheten inom den offentliga förvaltningen och användning av öppen källkod genomförs. |
| Servicekanalen möjliggör informationsförmedling mellan organisationer på enhetligt överenskomna sätt. Målet är att övergå från överlappande informationsregistrering och enskilda integrationstjänster till en centraliserad modell som möjliggör ett kostnadseffektivare och snabbare utvecklande av datasystem. | Man utarbetar en tydlig process för hur användare ansluts till servicekanalen och gör 45 anslutningar till servicekanalen. |
| För att den nationella servicearkitekturen ska fungera och elektroniska tjänster ska kunna utvecklas och produceras krävs det en tillförlitlig och lättanvänd elektronisk identifiering inklusive en rollidentifieringsmöjlighet för organisationer. Målet är att identifieringstjänsten för medborgare samt roll- och hanteringstjänsterna ska vara i produktionsbruk. | Till identifieringstjänsten för medborgare överförs användarna av tunnistus.fi-tjänsten och, när det gäller användarna av VETUMA, Folkpensionsanstalten. Helheten för hantering av roller och behörigheter utvecklas så att man med stöd av en registerbaserad rätt kan sköta ärenden för en annan persons räkning och i rollen som företag kan ge en person namnteckningsrätt. |
| Lösningar som avses i den nationella servicearkitekturen förutsätter att datasäkerheten tryggas. | Datasäkerhetslösningar som är nödvändiga med tanke på servicearkitekturens verksamhet skapas, liksom också behövliga styrmodeller och styrstrukturer. |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Nivåförändring | -4 500 |
| Sammanlagt | -4 500 |
| 2016 budget | 27 500 000 |
| 2015 budget | 32 000 000 |
| 2014 bokslut | 13 000 000 |
(04.) Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (reservationsanslag 3 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.
| 2015 budget | 8 600 000 |
| 2014 bokslut | 4 350 000 |
20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 29 565 000 euro.
Anslaget får användas
1) till anskaffning av informationsförvaltningsprojekt, forskning och undersökningar som syftar till att främja produktiviteten inom den offentliga förvaltningen samt till anskaffning av utbildningstjänster och andra tjänster
2) till utveckling av centrala datasystemprojekt inom förvaltningsområdena.
Anslaget får användas till avlönande av personal i tidsbundna uppgifter motsvarande högst 25 årsverken.
Förklaring:Anslaget är avsett att användas till finansiering av sådana projekt som ökar produktiviteten inom förvaltningen och för vars del finansministeriet och respektive ministerium har ingått ett samarbetsavtal som gäller ökning av produktiviteten och realisering av produktivitetsvinsterna. Genom att de datasystem som används i ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna moderniseras och funktionerna automatiseras kan produktiviteten förbättras, övergången till elektronisk kommunikation främjas och föråldrade system ersättas. Anslaget får även användas till utveckling av centrala datasystemprojekt som ökar produktiviteten och till utveckling av datasystem som är avsedda att användas gemensamt inom statsförvaltningen.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Datasystemet Erica (överföring till moment 26.30.02) | -3 500 |
| Engångsbesparing | -25 000 |
| Förandet av registret för verifierat kunnande (finansieringen 2016) (överföring till moment 29.01.02) | -880 |
| Gränssnitt för en företagsinformationstjänst för myndighetsbruk (finansieringen 2015) (överföring från moment 28.10.01) | 500 |
| Ibruktagningen av massprodukter inom justitieministeriets förvaltningsområde (överföring till moment 25.01.22) | -1 935 |
| Inbyggd programvara och programreform för Skatteförvaltningen (finansieringen 2015) (överföring från moment 28.10.01) | 13 900 |
| Inbyggd programvara och programreform för Skatteförvaltningen (finansieringen 2016) (överföring till moment 28.10.01) | -18 700 |
| Klientdatasystemprojektet (Roti) (finansieringen 2015) (överföring från moment 25.40.01) | 530 |
| Klientdatasystemprojektet (Roti) (finansieringen 2016) (överföring till moment 25.40.01) | -3 200 |
| Myndigheternas fältledningssystem (finansieringen 2015) (överföring från moment 26.10.21) | 4 000 |
| Myndigheternas fältledningssystem (finansieringen 2016) (överföring till moment 26.10.21) | -3 000 |
| Projektet Envibase för utvecklande av anskaffning, lagring och distribution av miljöinformation (finansieringen 2015) (överföring från moment 35.01.04) | 2 610 |
| Projektet Envibase för utvecklande av anskaffning, lagring och distribution av miljöinformation (finansieringen 2016) (överföring till moment 35.01.04) | -2 270 |
| Projektet för att revidera e-förvaltningen och Terhikki-registret (SAMPO) (finansieringen 2015) (överföring från moment 33.02.05) | 825 |
| Projektet för informationshanteringen inom vattenförsörjningen (finansieringen 2015) (överföring från moment 30.40.21) | 150 |
| Projektet för vidareutveckling av det elektroniska systemet för hantering av utlänningsärenden (UMA) (UMA4) (finansieringen 2016) (överföring till moment 26.40.01) | -1 000 |
| Totalreformen av tullklareringssystemen (investeringsutgifter för IKT-anskaffning) (finansieringen 2016) (överföring till moment 28.10.02) | -5 400 |
| Åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas databank (AIPA) (finansieringen 2016) (överföring till moment 25.10.03) | -6 000 |
| Återföring av en besparing av engångsnatur i budgeten för 2015 | 15 000 |
| Återföring av ett avdrag i budgeten för 2015 | 10 000 |
| Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | 10 000 |
| Nivåförändring | 30 400 |
| Sammanlagt | 17 030 |
| 2016 budget | 29 565 000 |
| 2015 I tilläggsb. | -2 080 000 |
| 2015 budget | 12 535 000 |
| 2014 bokslut | 17 810 000 |
21. Inrättandet av ett nationellt inkomstregister (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 5 855 000 euro.
Anslaget får användas för anskaffning och utveckling av ett nationellt inkomstregister. Anslaget får användas för projektledning i anslutning till inkomstregisterprojektet, för kravdefinition för registret och dess förvaltning, för anskaffningsprocessen samt för konfiguration, planering, inrättande och testning av registret.
Anslaget får användas till avlönande av visstidsanställd personal motsvarande högst 10 årsverken.
År 2016 får avtal i anslutning till inrättandet av inkomstregistret ingås så att de åren 2016—2018 får föranleda staten utgifter på högst 24 204 000 euro.
Förklaring:Anslaget används för inrättandet av ett nationellt inkomstregister som en del av spetsprojektet för digitalisering av offentliga tjänster. Inrättandet av inkomstregistret hänför sig till ett större projekt för utveckling av den nationella helhetsinfrastrukturen. Inkomstregistret är en av de viktigaste funktionerna i den nationella servicearkitekturen och det omfattar nästan alla medborgare. Inkomstregistret gör det möjligt att förmedla uppgifter om inkomster i realtid, minska rapporteringen om inkomstuppgifter och effektivisera verksamheten inom den privata och den offentliga sektorn. Finansministeriet ansvarar för organiseringen och tillsättandet av inkomstregisterprojektet.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
| 2016 | 2017 | 2018 | Sammanlagt fr.o.m. 2016 |
|
| Förbindelser 2016 | 5 855 | 10 828 | 7 521 | 24 204 |
| Utgifter sammanlagt | 5 855 | 10 828 | 7 521 | 24 204 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Digitalisering, försöksverksamhet och avveckling av normer: Digitaliseringen av förvaltningens interna processer och avvecklandet av de tidigare processerna | 5 855 |
| Sammanlagt | 5 855 |
| 2016 budget | 5 855 000 |
22. Stöd till digitalisering av offentliga tjänster (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 27 145 000 euro.
Anslaget får användas till
1) planering, utveckling och genomförande av projekt som stöder digitalisering och förutsättningarna för den
2) behovsprövade statsunderstöd för planering, utveckling och genomförande av projekt som stöder digitalisering.
Anslaget får användas till avlönande av visstidsanställd personal motsvarande högst 25 årsverken.
Förklaring:Avsikten är att anslaget ska användas för främjande av digitaliseringen av offentliga tjänster, i synnerhet för utveckling av processer som har störst genomslag utifrån ansökningar från organisationer inom den offentliga sektorn. Anslaget får även användas för att skapa förutsättningar för digitalisering.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Digitalisering, försöksverksamhet och avveckling av normer: Digitaliseringen av förvaltningens interna processer och avvecklandet av de tidigare processerna | 27 145 |
| Sammanlagt | 27 145 |
| 2016 budget | 27 145 000 |