Statsbudgeten 2016

Förklaring:Geologiska forskningscentralen (GTK) har till uppgift att producera och distribuera geologisk information som främjar en hållbar användning av naturtillgångarna i jordskorpan. Forskningscentralen har som mål att med hjälp av information, kompetens och innovationer stödja näringslivets och regionernas konkurrenskraft och främja en kostnadseffektiv samhällsplanering. Forskningscentralen utvecklas som ett nationellt geodatacenter med toppexpertis på europeisk nivå inom forskningen kring hållbart utnyttjande av mineraltillgångar.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen för 2016:

1) Innovationerna och geodata stärker spetsområdena

2) Investeringsviljan ökar hos den näringsverksamhet som avser råvarorna från jordskorpan

3) Utnyttjandet av geodata minskar överlappande verksamheter i datainsamlingen samt stärker förutsättningarna för faktabaserat beslutsfattande och ökar den systemiska effektiviteten i samhället.

Förklaring:Innovationsfinansieringsverket Tekes främjar utvecklingen av industrin och tjänsterna genom teknologi, innovationer och tillväxtfinansiering. Detta förnyar näringarna, höjer förädlingsvärdet, förbättrar produktiviteten och arbetslivskvaliteten, ökar exporten samt skapar sysselsättning och välfärd. Resultaten nås genom kundernas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, som Tekes uppmuntrar genom finansiering och anknytande service. Till Tekes kunder hör utan branschbegränsningar företag av olika storlek samt forskningsorganisationer och offentliga organisationer.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Tekes för 2016:

I arbetet med att nå Tekes resultatmål deltar förutom Tekes också den personal som vid närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter Tekes-uppgifter. I fråga om dem har resurser budgeterats under moment 32.01.02. För att nå resultatmålen används utöver omkostnaderna anslagen och fullmakterna under de övriga moment som Tekes förvaltar (32.20.40, 32.20.42, 32.20.83 och 32.20.89). Med bevillningsfullmakterna under dessa moment finansierar Tekes riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som huvudsakligen genomförs åren 2016—2019.

Förklaring:Materialeffektivitet innebär en sparsam användning av naturresurser, effektiv hantering av sidoströmmar, minskning av mängden avfall och materialåtervinning samt minimering av skadlig miljöpåverkan. Anslaget används för projekt i samband med genomförandet av det nationella programmet för materialeffektivitet som syftar till att främja nya lösningar som förbättrar materialeffektiviteten på ett sätt som stärker företagens konkurrenskraft och minskar skadlig miljöpåverkan. Anslaget används också för försök i företagen som gäller kartläggning av materialflöden.

Samhälleliga effektmål

— En effektivare användning av material ökar energieffektiviteten, stärker konkurrenskraften och främjar övergången till hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Förklaring:Finansiering riktas särskilt till riskfyllda projekt som påskyndar förnyandet av näringslivets strukturer. Med finansieringen sporras företag och andra sammanslutningar samt organisationer som omfattas av statens budgetekonomi till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma program som har som mål att påskynda utvecklingen, höja förädlingsvärdet och produktiviteten samt främja utvecklingen av arbetslivet. Vid beviljandet av finansiering beaktas effekterna av Tekes finansiering på projektets genomförande, projektets genomslagskraft, den eftertraktade affärsverksamheten och nyhetsvärdet av den innovation eller det kunnande som ska utvecklas, nyttiggörandet av resultaten, de resurser som ska användas, de ekonomiska förutsättningarna och nätbildningen samt projektens indirekta verkningar i näringslivet och samhället.

Stöd beviljas särskilt

För att nå Tekes resultatmål används också anslagen och fullmakterna under moment 32.20.06, 32.20.42, 32.20.83 och 32.20.89.

EU-inkomsterna från europeiska samarbetsprojekt har antecknats under moment 12.32.99.

Uppnåendet av effektmålen för Tekes följs i första hand upp genom oberoende effektivitetsbedömningar samt genom indikativa uppföljningsmätare som publiceras årligen.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Tekes för 2016:

Förklaring:Andra anslag än sådana som är avsedda att utgöra allmänt understöd till Finpro har överförts till moment 32.01.40.

Allmänt understöd kan beviljas för funktioner vid Finpro som främjar företagens etablering på den internationella marknaden, turistresor från utlandet till Finland och utländska investeringar i Finland samt för kostnaderna för upprätthållandet av det nätverk av exportcentra som lyder under Finpro. I arbetet för att främja företagens företagens etablering på den internationella marknaden ger Finpro företagen råd om internationalisering, identifierar och sprider information om internationella affärsmöjligheter samt förenar företag i nätverk både inom Finland och i utlandet. I den turistfrämjande verksamheten stärks och förbättras bilden av Finland som turistland. Dessutom stimuleras exporten av och efterfrågan på turismprodukter genom gemensam marknadsföring tillsammans med aktörerna samt stöds produktutveckling. I anskaffningen av investeringar ligger fokus på kunskapsintensiva branscher, produktion med högt mervärde, investeringar i forskning, utveckling och innovationer samt investeringarnas sysselsättningseffekter.

Momentets rubrik har ändrats.

Förklaring:Med anslaget ökas samarbetet mellan de största stadsregionerna och staten i syfte att skapa attraktiva innovationskluster i Finland. Med anslaget skapas även starka, regionala innovationskluster som nätverkar både inom och utom Finland. Samarbetet innebär att de nationella riktlinjerna och de lokala utvecklingsstrategierna blir enhetliga och att resurser riktas till utvalda tematiska fokusområden.

Den viktigaste åtgärden är programmet Innovativa städer (INKA), för vilket man fastställt fem nationellt betydelsefulla tematiska fokusområden: Bioekonomi, Hållbara energilösningar, Cybersäkerhet, Hälsan i framtiden samt Smart stad och industri i förnyelse. Tolv stadsregioner har utsetts att genomföra programmet. I enlighet med målen i regeringsprogrammet avslutas INKA-programmet senast 2017. På grund av de minskande anslagen omfördelas åtgärderna på de projekt som har det största genomslaget.

Inom INKA-programmet används anslaget för att öka samarbetet mellan de olika aktörerna i regionen, aktivera företagen och bereda omfattande projekthelheter samt för forsknings- och utvecklingsprojekt i företag, högskolor, kommuner, samkommuner och i allmännyttiga samfund och statens ämbetsverk och inrättningar. Genom projekten främjas utvecklings- och testmiljöer som möjliggör samarbete mellan användare, företag och offentliga aktörer och pilotgenomförande av lösningar för att skapa ny affärsverksamhet. Målet är att utnyttja stora framtidsinvesteringar i stadsregionerna som test- och demonstrationsmiljöer för innovationer.

Anslaget får användas för att genomföra utvecklingsprojekt inom programmet Innovativa städer på de grunder som fastställs i statsrådets förordning om finansiering av forsknings-, utvecklings-, och innovationsverksamhet (1444/2014).

Anslaget under momentet får också användas för andra utvecklingsåtgärder som främjar innovationskluster.

Förklaring:År 2016 beviljas inte längre några nya understöd med anslag under momentet. Samprojekt mellan företag genomförs av organisationer som främjar utrikeshandeln och näringspolitiken och av Finpro, av olika branschförbund och företag eller av sammanslutningar av dem.

Med anslaget genomförs sådana samprojekt mellan företag där deltagarna i huvudsak är små och medelstora företag. Genom att delta i samprojekt strävar företagen efter att inleda export inom nya marknadsområden samt att exportera nya produkter till marknaden, öka exporten och bevara befintliga affärsförbindelser samt att se sig om efter nya partnerskap inom nya exportmarknader. Deltagande i samprojekt sänker företagens tröskel för internationalisering och påskyndar små och medelstora företags inträde på nya marknader. Deltagare i samprojekten är tillväxtföretag, företag som befinner sig i det kommersialiseringsskede som följer på produktutvecklingsskedet, nya och innovativa företagsnätverk samt andra grupper av företag.

Förklaring:Statsrådet har med stöd av 8 § i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) ingått en förbindelse om att staten, enligt villkoren i förbindelsen, ersätter Finnvera Abp för kreditförluster som gäller de krediter och borgensförbindelser som bolaget har beviljat från och med den 1 januari 1999. Kredit- och borgensförluster på krediter och borgensförbindelser som Kera Abp har beviljat före denna tidpunkt ersätts enligt de förbindelser som statsrådet har ingått med stöd av lagen om Kera Abp (65/1971). Statens ersättningsandel i Finnvera Abp:s kreditförluster är enligt de kredit- och borgensförlustförbindelser som staten ingått 35—80 %, beroende på stödområdet, företagstypen och det finansiella instrument som använts.

Finnvera Abp korrigerar de marknadsmisslyckanden som föreligger inom företagsfinansieringen och riktar sin finansiering till etablering av företagsverksamhet och till företagens tillväxt och internationalisering.

Ersättningarna för kreditförluster gör det möjligt för Finnvera Abp att bevilja lån och ställa borgen också när företagets säkerhet är otillräcklig. År 2016 bedöms Finnvera Abp fatta ca 8 000 finansieringsbeslut och bevilja sådana lån och ställa sådan borgen för företagsverksamhet som omfattas av kredit- och borgensförlustförbindelsen till ett belopp av ca 1,0 miljarder euro. Finnvera Abp har ca 29 000 kunder varav ca 90 % är företag med mindre än tio anställda. Finnvera Abp finansierade år 2014 mer än 2 200 växande företag, och volymen förväntas ligga på samma nivå år 2016. Finnvera Abp beviljar finansiering för integrerade projekt på ca 2,0 miljarder euro, varav Finnvera Abp:s andel är något under 50 % och bankernas och den övriga finansieringens andel något över 50 %.

Förklaring: Genom räntestöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter säkerställs det att de finländska exportörerna förfogar över en motsvarande finansiell mekanism för export och fartygsleveranser som exportörerna i våra viktigaste konkurrentländer. Med hjälp av denna mekanism förbättras de finländska exportörernas utsikter till framgång i anbudstävlingar som gäller kapitalvaruexport och fartygsleveranser. Samtidigt hjälper man exportörerna, de inhemska skeppsvarven och underleverantörerna att generera arbetstillfällen.

Med stöd av lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011) får Finlands Exportkredit Ab ingå ränteutjämningsavtal till ett kapitalbelopp på högst 7 000 miljoner euro och fatta finansieringsbeslut som gäller krediter med fast eller rörlig ränta som beviljas på OECD-villkor till ett kapitalbelopp på högst 7 000 miljoner euro.

Vid beräkningen av bevillningsfullmaktens användningsgrad beaktas i fråga om ränteutjämningsavtalen det oförfallna kapitalet till dess fulla belopp, och i fråga om anbud 50 % av kapitalbeloppet.

Ränteutjämningsavtalen och skyddet mot ränte- och valutarisker ger utöver utgifterna upphov till räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder till staten. År 2014 uppgick de till staten influtna räntegottgörelserna till sammanlagt 19,5 miljoner euro, medan ränteutjämningsverksamheten uppvisade ett överskott på 12,4 miljoner euro. De räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder som inflyter till staten från ränteutjämningsverksamheten bedöms uppgå till sammanlagt 19,4 miljoner euro år 2015 och 27,1 miljoner euro år 2016.

Förklaring:VTT:s uppgift är att i egenskap av oberoende och objektivt forskningsinstitut främja att forskningen och teknologin tillgodogörs på ett mångsidigt sätt och kommersialiseras inom näringslivet och samhället. Bolaget svarar för den internationella verksamheten i anslutning till sin uppgift. Bolaget kan ha dotterbolag som sköter bolagets uppgifter. För att sköta sina uppgifter bedriver bolaget tillämpad teknologisk forskning och teknologiutveckling samt gör upp prognoser i anslutning till dessa (strategisk forskning), producerar teknologi- och innovationsbaserade forsknings- och experttjänster (forskning på företagsekonomiska grunder), verkar som nationellt metrologiinstitut inom vetenskaplig metrologi, upprätthåller och utvecklar det nationella metrologisystemet och mätnormalsystemet och den nationella kalibreringstjänsten samt bedriver strategisk forskning och forskning på företagsekonomiska grunder inom metrologi.

I forskning av särskilt stor strategisk betydelse är det statliga stödet 100 %.

VTT driver sina effektmål både genom sina egna program (spets- och innovationsprogrammen samt programmet iBet (innovative Business from Emerging Technologies)) och genom att delta i offentliga forskningsprojekt (EU, Tekes, de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation, Finlands Akademi, finansieringsinstrumentet för strategisk forskning samt statsrådets kanslis utrednings- och forskningsverksamhet) där ny kompetens utvecklas. Huvuddelen av statsunderstödet används som självfinansieringsandel i dessa offentliga forskningsprojekt. Det huvudsakliga verktyget för förnyelse vid VTT är iBet-programmet, inom ramen för vilket man skapar lösningar som kommer att ha betydande teknologiska, industriella och samhälleliga effekter på 5—10 års sikt. VTT:s forskningsverksamhet bidrar till att främja den finska industrins livsduglighet och konkurrenskraft genom att ge upphov till tillämpad teknologisk forskning och tillämpade teknologiska innovationer.

Förklaring:Det internationella teknologipriset, det s.k. milleniumpriset, är ett pris på en miljon euro som beviljas vartannat år och som syftar till att förhöja bilden av Finland som en teknologi- och välfärdsstat på hög nivå.

Priset ska delas ut till en person, en sammanslutning eller ett projekt som erkänsla för en framtidsinriktad, teknikbaserad innovation med vittomspännande verkningar som främjar livskvaliteten och humana samhälleliga värderingar. Prisprojektet sköts av Stiftelsen Teknikakademien.

Förklaring:En modell för refinansiering av exporten tillämpades temporärt åren 2009—2011. I den första tilläggsbudgeten 2012 beviljades dessutom en ny lånefullmakt på en miljard som får användas tills man får igång det nya systemet för exportfinansiering i form av krediter (1543/2011). Utbetalningen av refinansieringskrediter som beviljats under den tid som den temporära refinansieringsmodellen tillämpades fortsätter till år 2015. Därefter föranleds staten inkomster av/får staten utgifter för skyddsåtgärder tills krediterna har amorterats, alltså uppskattningsvis till år 2023.

Målet med modellen för refinansiering av exporten är att säkerställa att de finländska bolagen förfogar över en motsvarande finansiell mekanism för export och fartygsleveranser som exportörerna i våra viktigaste konkurrentländer. Med hjälp av denna mekanism förbättras de finländska exportörernas utsikter till framgång i anbudstävlingar som gäller kapitalvaruexport och fartygsleveranser. Samtidigt hjälper man exportörerna, de inhemska skeppsvarven och underleverantörerna att generera arbetstillfällen.

Inom ramen för refinansieringsmodellen för exportprojekt refinansierar Finlands Exportkredit Ab på OECD-villkor köparkrediter som finländska eller utländska kreditinstitut eller finansiella institut har ordnat för export av finländska kapitalvaror. Refinansieringen genomförs med hjälp av lån som beviljats Finlands Exportkredit Ab.

Återbetalningen av lånet till kreditinstitutet följer samma tidsplan som återbetalningen till Finlands Exportkredit Ab. Det maximala beloppet av Finlands Exportkredit Ab:s finansieringsandel är beloppet av den exportkredit som beviljas på OECD-villkor, förutsatt att Finnvera Abp ställer full garanti för den kredit som Finlands Exportkredit Ab beviljat. Ett ytterligare villkor är att den bank som beviljas refinansiering i tillräcklig utsträckning uppfyller kraven på soliditet och ekonomisk funktionsförmåga.

De tillgångar som används för refinansieringsverksamheten är sådana lån som ska återbetalas och som staten får inkomster av i form av återbetalat kapital och räntor. Refinansieringsverksamheten kan ge staten inkomster av skyddsåtgärder eller föranleda utgifter för skyddsåtgärder. Det sammanlagda nettobeloppet av inkomster av eller utgifter för skyddsåtgärder under budgetåret antecknas vid årets slut antingen under moment 12.32.99 som en inkomst av skyddsåtgärder eller under moment 32.20.80 som en utgift för skyddsåtgärder. Amorteringarna på lån för refinansieringsverksamheten samt kursdifferenserna för lån och derivat intäktsförs under moment 15.01.04 medan ränteintäkterna för lån och derivat intäktsförs under moment 13.01.05. År 2014 föranledde intäkterna av skyddsåtgärderna nettoutgifter till ett belopp av 8,1 miljoner euro. År 2014 var amorteringarna på lånen 356,3 miljoner euro och ränteintäkterna 86,8 miljoner euro. Intäkterna av skyddsåtgärderna föranledde nettoutgifter till ett belopp av 8,1 miljoner euro.

De beräknade amorteringarna, ränteintäkterna och intäkterna av skyddsåtgärder i fråga om lån för refinansieringen är sammanlagt 434,0 miljoner euro år 2015 och 448,1 miljoner euro år 2016. Amorteringarna på lån för refinansieringsverksamhet samt kursdifferenserna för lån och derivat intäktsförs under moment 15.01.04 medan ränteintäkterna för lån och derivat intäktsförs under moment 13.01.05.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:Med stöd av lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011) får Finlands Exportkredit Ab bevilja export- och fartygskrediter som grundar sig på Finnvera Abp:s medelsanskaffning. Enligt lagen om statens specialfinansieringsbolag kan staten ställa garanti för Finnvera Abp:s medelsanskaffning i anslutning till exportfinansiering i form av krediter. Om det finns sådana störningar i finansmarknadens funktion att Finnvera Abp inte via marknaden kan skaffa lån och låneprogram avsedda för medelsanskaffningen på skäliga villkor, kan bolaget inom ramen för anslagen i statsbudgeten mot gängse ränta beviljas kortfristigt lån för högst 12 månader. Avsikten är att lånen ska beviljas utan krav på säkerhet.

Syftet med de export- och fartygskrediter som Finlands Exportkredit Ab beviljar är att säkerställa att de finländska bolagen förfogar över en motsvarande, internationellt konkurrenskraftig finansiell mekanism för export och fartygsleveranser som exportörerna i våra viktigaste konkurrentländer. Med hjälp av denna mekanism förbättras de finländska exportörernas utsikter till framgång i anbudstävlingar som gäller kapitalvaruexport och fartygsleveranser. Samtidigt hjälper man exportörerna, de inhemska skeppsvarven och underleverantörerna att generera arbetstillfällen.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:Med lånen sporras företag och andra sammanslutningar till teknologi-, forsknings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma teknologi-, forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som har som mål att påskynda utvecklingen samt att höja förädlingsvärdet och produktiviteten.

Finansiering beviljas särskilt

— till företag och andra sammanslutningar för forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja utvecklingen och förbättringen av internationellt konkurrenskraftiga produkter, produktionsmetoder och tjänster

— för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till nyttiggörande av ny teknik och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster

— för startande av affärsverksamheter vid nystartade innovativa företag och nya affärsverksamheter vid redan verksamma företag samt för främjande av företagsekonomiskt nyttiggörande av forsknings- och utvecklingsverksamheten och dess resultat

— för marknadsnära, riskfyllda utvecklings-, pilot- och demonstrationsprojekt

— för utveckling av innovativa produktionssätt och testning av dem i pilot- eller demonstrationsskala samt till försöksproduktion

— till små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella rättigheter och innovationstjänster som en del av ett forsknings-, produktutvecklings- eller innovationsprojekt.

Tekes lånestock som sköts av statskontoret uppgick i 2014 års bokslut till 721,7 miljoner euro.

Inkomsterna av återbetalning av lån har antecknats under moment 15.01.04 och räntorna under moment 13.01.05.

Effektmålen har angetts i samband med moment 32.20.40.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring: Aloitusrahasto Vera Oy är en kapitalinvesterare som kompletterar den finansiella marknaden. Fondverksamheten kompletterar den finansiella marknaden mellan produktutvecklingsfinansieringen och den privata kapitalinvesteringsverksamheten, särskilt i företagens sådd- och uppstartsfas. Fonden investerar i nyetablerade teknologiföretag samt i teknikintensiva eller innovativa serviceföretag. Avsikten är att återbetalningstiden på kapitallånen ska vara högst 15 år.

Målföretagen ska ha potential att utvecklas till tillväxtföretag och internationaliseras. För fondens förvaltning ansvarar Finnveras dotterbolag Veraventure Ab. Avsikten med anslaget är att förebygga sådana brister på marknaden för riskkapitalinvesteringar som gör det svårt särskilt för snabbväxande företag och för nystartade och expanderande företag att få riskkapital.

Finnvera Abp:s kapitalinvesteringsverksamhet upphör vid utgången av 2017, när den kapitalinvesteringsverksamhet som avser företag i sådd- och uppstartsfasen stegvis överförs till Innovationsfinansieringsverket Tekes.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:Anslaget fördelas på fonder som investerar i finländska tillväxtföretag, i syfte att utveckla och diversifiera kapitalinvesteringsmarknaden i Finland.

Anslaget är avsett att användas för att utveckla och diversifiera den finska kapitalinvesteringsmarknaden genom marknadsbaserade investeringar i sådana kapitalinvesteringsfonder som investerar i finländska tillväxtföretag. Bolagets investeringsverksamhet inriktas i synnerhet på finansiering av företag i sen venturefas. De viktigaste placeringsobjekten är fonder som upprättats av nya förvaltningsbolag och förvaltningsteam och som i Finland investerar i den sena venturefasen. Dessutom får medel riktas till tillväxtfonder, exempelvis mezzaninfonder och små buyout-fonder för små och medelstora företag. Avsikten är att anslaget ska fördelas på 6—8 fondplaceringar åren 2016—2017. Investeringsverksamhetens effektivitet följs upp årligen bl.a. när det gäller målbolagens tillväxt och antalet arbetstillfällen.

Investeringsverksamheten syftar till att göra den finska kapitalinvesteringsmarknaden mer mångsidig genom att sänka tröskeln för nya aktörer att komma in på marknaden samt genom att sträva efter att öka antalet fonder med inriktning på den sena venturefasen och antalet tillväxtfonder på marknaden. Målet är att få målfondernas volym att öka så att investeringarna i finländska tillväxtföretag blir tillräckligt stora och når upp till en internationellt sett konkurrenskraftig nivå. Bolagets investeringar fungerar i många fall som ankarinvesteringar i fonderna, som öppnar för att också utländska investerare kan komma med i målfonderna. Investeringsverksamheten syftar till att vara ekonomiskt lönsam och de medel som anvisats för verksamheten kan när de återförs från investeringarna användas för nya investeringar i tillväxtföretag.

— Det bedöms att målfonderna med hjälp av anslaget utöver den offentliga finansieringen kommer att ta in sammanlagt minst 100—200 miljoner euro i privat och globalt kapital. Detta innebär att nytt riskkapital kan kanaliseras till finländska tillväxtföretag.

Anslaget står utanför ramen.

Förklaring:Innovationsfinansieringsverket Tekes inledde år 2014 kapitalinvesteringsverksamhet som sköts av Tekes Kapitalinvestering Ab. Verksamheten är en del av programmet för tillväxtfinansiering och ett led i omorganiseringen av statens kapitalinvesteringsverksamhet. Tekes Kapitalinvestering Ab investerar i kapitalfonder, som har privata investerare. Fondernas investeringsverksamhet fokuserar på tillväxtorienterade och internationellt inriktade finländska bolag i startfasen.

Anslaget får användas för kapitalisering av en eller flera privat förvaltade nya fonder. Fonderna kan beroende på sin investeringspolitik investera i nystartade företag som kommersialiserar forskningsbaserade innovationer.

År 2016 beräknas beloppet av investeringsåtaganden i fråga om kapitalinvesteringsfonder som investerar i nystartade företag uppgå till 30 miljoner euro. I investeringarna kan ingå statligt stöd.

— 2—4 nya fondinvesteringar där andelen privat kapital i regel är minst 50 %.

Anslaget står utanför ramen.

Momentets rubrik har ändrats och anslaget har ombildats till ett treårigt reservationsanslag.