Statsbudgeten 2009

35. MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Dämpningen av klimatförändringen och anpassningen till förändringen för att uppnå de klimat- och energimål som EU godkänt och som sträcker sig fram till 2020 liksom lösningen av andra miljöproblem kräver tekniska innovationer och ökar efterfrågan på ny teknik och ny kunskap. I syfte att uppnå Finlands klimat- och energipolitiska mål krävs att samhällsstrukturen blir enhetligare och utsläppen från användningen av byggnader och från boende minskar. Genom att planera samhällena, byggandet och användningen av områden, trygga naturens mångfald och miljöskyddet kan man skapa förutsättningar för anpassning till klimatförändringen.

EU har ställt som mål att stoppa utarmningen av naturens mångfald före 2010. Målet ingår i den strategi för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden 2006—2016 som godkänts av statsrådet. Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland är av central betydelse för måluppfyllelsen.

Miljöfrågornas globala och gränsöverskridande karaktär är en ständig utmaning också för det internationella samarbetet. Centrala mål för den internationella miljövården är att minska spridningen av farliga kemikalier och näringsbelastningen. De skadliga utsläppen på land, i vattendrag och i luften har minskat i Finland tack vare det finska tillståndssystemet och kraven i internationella avtal samt industrins och samhällenas frivilliga åtgärder. Näringsbelastningen från jordbruket minskar emellertid långsamt och övergöder fortfarande vattendragen. Miljöriskerna ökar särskilt på havet på grund det ökande antalet olje- och kemikalietransporter.

Produktions- och konsumtionstillväxten ökar utnyttjandet av naturresurser och energiförbrukningen samt även avfallsmängden och utsläppen i miljön. Den offentliga upphandlingen spelar en viktig roll som vägvisare för främjandet av hållbar konsumtion och produktion.

Efterfrågan på bostäder påverkas på ett avgörande sätt av att befolkningen koncentreras till Helsingforsregionen och tillväxtcentren. Den livliga efterfrågan på bostäder och de begränsade resurserna höjer priserna på tomter och bostäder. Ökat samarbete mellan planläggningen och kommunerna behövs för att trygga ett tillräckligt utbud av bostadstomter inom de växande stadsområdena. Även den höga sysselsättningen inom servicebranscherna ökar efterfrågan på hyresbostäder inom dessa områden.

Kvaliteten på byggandet och byggnadernas energiprestanda och säkerhet är viktiga vid styrningen av byggandet.

I syfte att samordna de ökande uppgifterna med god kvalitet på tjänsterna och stigande produktivitetsmål förutsätts att uppgifterna och resurserna för dem omvärderas samt att strukturerna och rutinerna inom förvaltningen utvecklas. De riktlinjer som förbereds för utvecklingen av regionförvaltningen innebär vid genomförandet synnerligen stora strukturella förändringar även inom miljöförvaltningen.

Anslagen i budgeten för miljöministeriets förvaltningsområde beräknas inte i sig ha betydande inverkan på jämställdheten mellan könen. Finansieringen från statens bostadsfond anvisas bl.a. till att minska bostadslösheten. År 2007 fanns det i Finland ca 7 400 ensamma bostadslösa, varav uppskattningsvis 80 % är män. Bostadslöshet och särskilt långvarig bostadslöshet har ofta samband med många slag av sociala problem som leder till utslagning. Männens stora andel av de bostadslösa har för sin del lett till att de nuvarande bostadstjänsterna inte tillräckligt beaktar de bostadslösa kvinnornas särskilda behov. Regeringens program för att minska långtidsbostadslösheten (2008—2011) avser att i avgörande grad utöka boendeservicen med nya platser och minska otillfredsställande boende i inackorderingshem. Dessa åtgärder riktas främst till män, men avsikten är att utbudet även mer än hittills ska beakta bostadslösa kvinnors behov av service.

Statsrådet uppställer följande mål för de samhälleliga verkningarna inom miljöministeriets ansvarsområde:

• En dämpning av klimatförändringen eftersträvas.
• Inom Helsingforsregionen ökar utbudet av bostadstomter och produktionen av bostäder och samhällsstrukturen blir enhetligare.
• Byggnadernas energikonsumtion minskar.
• Östersjöns tillstånd förbättras och miljöriskerna minskar.
• Utarmningen av naturens mångfald dämpas.

Miljöministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för de samhälleliga verkningarna inom ansvarsområdet:

Förhindrande av miljöförstöring och skydd av naturens mångfald

• Handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland 2008—2016 tryggar skyddet av naturtyper med skog och skogsarter. Skyddsformer som grundar sig på frivillighet sprids i hela södra Finland. Nätverket av skyddsområden förbättras.
• Förekomsten av de mest farliga ämnena och fina partiklarna minskar gradvis i miljön liksom exponeringen för dem.
• Näringsbelastningen i Östersjön och insjöarna minskar samtidigt som föroreningsrisken i fråga om viktiga grundvatten minskar.
• Ökningen av mängden kommunalt avfall dämpas och går ner, återvinningen av avfall blir effektivare och mängden avfall på avstjälpningsplatserna minskar.

Hållbar samhällsutveckling, byggande och boende

• De nationella mål för områdesanvändningen som statsrådet sett över genomförs effektivt i landskapens och kommunernas planering.
• Kommunernas planering samt planeringssamarbete och aktiv markpolitik främjar en tillräcklig bostadsproduktion.
• Styrningen av byggandet stöder särskilt förbättringen av byggnadsbeståndets energiprestanda och ekonomi.
• Vid planeringen av samhällen och byggandet bereder man sig för de ytterlighetsfenomen och risker som klimatförändringen kan medföra i väderförhållandena.
• Fastighetsägarna har tillräcklig beredskap för reparationsåtgärder.
• Långtidsbostadslösheten minskar.
• Förorterna är lockande boendemiljöer.
• I tillväxtcentrerna finns det tillräckligt hyres- och ägarbostäder och hyrorna och bostadspriserna utvecklas måttligt.

Produktivitetsprogrammets konsekvenser

I enlighet med regeringens riktlinjer genomförs det inom miljöministeriets förvaltningsområde produktivitetsfrämjande åtgärder som inverkar minskande på behovet av personal motsvarande totalt 67 årsverken år 2009.

Förvaltningsområdets anslag 2007—2009