Statsbudgeten 2009
33. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
För temporär betalning av förmåner ur fonden för övrig social trygghet enligt 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten som ändras i enlighet med regeringens förslag får användas anslag som reserverats för betalning av andra förmåner ur samma fond under följande moment: 33.10.50, 51, 52, 53, 54, 55, 33.20.51, 52, 53, 54, 55, 33.40.56 och 57.
Förklaring:
Omvärlden
Viktiga utmaningar under de närmaste åren när det gäller socialskyddet är befolkningens stigande medelålder, den internationella ekonomiska utvecklingen, tryggandet av tillgången till kvalitativa social- och hälsovårdstjänster, konsekvenserna av ny teknologi samt den regionala utvecklingen i landet. Utvecklingen av Europeiska unionens inre marknad och den övriga verksamheten inverkar också på den nationella socialpolitiken. Med tanke på en hållbar finansiering av den sociala tryggheten framhävs betydelsen av att främja befolkningens arbets- och funktionsförmåga, förlänga arbetskarriärerna och behovet av att genomföra en totalrevidering av systemet för social trygghet.
Budgetpropositionens utgångspunkter
Regeringens mål är att genom uppmuntran och omsorg stärka människornas grundtrygghet och trygghet i vardagen, förbättra servicesystemets kvalitet, verkningsfullhet och kostnadseffektivitet samt öka den mänskliga välfärden. Genom reformer i arbetslivet och inom den sociala tryggheten kan en tillräcklig och heltäckande grundtrygghet garanteras för alla.
Ministeriet ansvarar för politikprogrammet för hälsofrämjande och deltar i politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd. Ministeriet deltar också i politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv. Ministeriet ansvarar för omfattande helheter som syftar till att förbättra systemet för social trygghet (SATA-kommittén, PARAS-projektet, KASTE-programmet och MASTO-projektet).
Största delen, två tredjedelar, av socialutgifterna finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialskyddsavgifter, kommunala skattemedel samt klientavgifter. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en knapp fjärdedel av socialutgifterna. Poster som hör till socialutgifterna finansieras också under andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln.
Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster väntas socialutgifterna utvecklas måttligt åren 2009—2011. Förhållandet mellan socialutgifterna och bruttonationalprodukten fortsätter enligt uppskattning att vara knappt 25 %. De sociala utgifterna i Finland understiger i någon mån den genomsnittliga nivån i EU-länderna.
De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
- Främjande av hälsa och funktionsförmåga.
- Ett mera lockande arbetsliv.
- Minskande av fattigdom och utslagning.
- Tryggande av fungerande tjänster och ett rimligt utkomstskydd.
I regeringsprogrammet prioriteras dessutom familjernas välfärd och jämställdheten mellan könen. Inom ramen för social- och hälsovårdsministeriets strategiska mål genomförs en analys av könskonsekvenserna.
Social- och hälsovårdsministeriet genomför i tillämpliga delar principerna för den ändring av regionutvecklingslagen (602/2002) som trädde i kraft den 1 januari 2007. Vid den regionala fördelningen av Europeiska unionens strukturfondsmedel (ERUF- och ESF-programmen) förhandlas de regionala resurserna för projekt inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fram med det ansvariga ministeriet, dvs. arbets- och näringsministeriet. Med hjälp av en dispositionsplan ser man till att resurserna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.
Samhälleliga effektmål strategivis
Främjande av hälsa och funktionsförmåga
Målen för Politikprogrammet för hälsofrämjande, som social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för, är ett bättre hälsotillstånd för befolkningen och minskade hälsoskillnader. Detta är möjligt genom en minskning av alkoholkonsumtionen och tobaksrökningen, en minskning av antalet dödsfall som beror på olyckor och våld bland unga vuxna män samt en förbättring av arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder och funktionsförmågan hos äldre. Övervikten hos befolkningen överlag och i synnerhet hos unga kan påverkas genom hälsosamma matvanor och tillräckligt med motion. Dessa mål stöds under kapitel 33.03, 33.60 och 33.70. Målet är att
- andelen överviktiga minskar
- skadeverkningarna av alkohol minskar
- tobaksrökning minskar
- antalet nya invalidpensioner minskar.
| Nyckeltal för hälsa och funktionsförmåga | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2000 utfall |
2006 utfall |
2007 utfall |
2009 uppskattning |
|
| Andel överviktiga (BMI 25 eller över) av 15—64-åringar, % | ||||
| — män | 53 | 55 | 57 | 55 |
| — kvinnor | 37 | 41 | 43 | 40 |
| Antal döda i alkoholrelaterade sjukdomar och av alkoholförgiftning, sammanlagt | ||||
| — män | 1 192 | 1 588 | 1 5801) | 1 550 |
| — kvinnor | 285 | 432 | 4251) | 410 |
| Andel 15—64-åringar som dricker för att bli fulla (över 6 portioner per gång minst en gång i veckan), % | ||||
| — män | 25 | 25 | 28 | 25 |
| — kvinnor | 7 | 8 | 9 | 8 |
| Andel 15—64-åringar som röker dagligen, % | ||||
| — män | 28 | 24 | 26 | 23 |
| — kvinnor | 20 | 19 | 17 | 16 |
| Antal nya invalidpensioner | 22 839 | 24 399 | 25 422 | 25 000 |
| — män | 12 144 | 12 451 | 12 948 | 12 500 |
| — kvinnor | 10 695 | 11 948 | 12 474 | 12 500 |
1) Uppskattning
Ett mera lockande arbetsliv
Tyngdpunkten ligger på att sporra medborgarna att delta i arbetslivet fullt ut och göra arbetet mera sporrande i alla situationer. Förusättningen för detta är att arbetsförhållandena utvecklas, att företagshälsovården är högklassig och att den sociala tryggheten är sporrande och stöder folk att fortsätta i arbetslivet längre än för närvarande. Viktigt är att lyckas förlänga arbetskarriärerna. Detta mål stöds genom politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv samt genom tväradministrativa åtgärder under flera olika moment och huvudtitlar och i synnerhet genom pensionsreformen år 2005.
Kostnaderna för familjeledigheter delas jämnare än hittills mellan arbetsgivarna inom mans- och kvinnodominerade branscher, och samhällets finansiella bidrag utökas. Tidigt utträde ur arbetslivet förebyggs genom ett omfattande program för förebyggande av depressioner (MASTO-projektet). Målet är att
- arbetstagarna år 2011 ska stanna kvar i genomsnitt ett år längre i arbetslivet än år 2007
- frekvensen då det gäller olycksfall i arbetet och uppkomsten av yrkessjukdomar under perioden 2007—2011 ska minska med 40 % och vara av mindre allvarlig art än tidigare
- frånvaron på grund av sjukdomar under perioden 2007—2011 ska minska med 15 %.
| Nyckeltal för ett mera lockande arbetsliv | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2000 utfall |
2006 utfall |
2007 utfall |
2009 uppskattning |
|
| Den förväntade pensionsåldern för 50-åringar, år | ||||
| — män | 60,6 | 61,5 | 61,5 | 61,8 |
| — kvinnor | 60,6 | 61,5 | 61,6 | 61,8 |
| Olycksfall i arbete och yrkessjukdomar som ersatts, sammanlagt | 121 000 | 137 000 | 143 5001) | 140 000 |
| — män | 84 500 | 91 800 | 96 1501) | 93 900 |
| — kvinnor | 36 500 | 45 200 | 47 3501) | 46 200 |
| Frekvensen av olycksfall på arbetsplatsen (per miljon arbetstimmar) | 30,2 | 33,0 | 33,91) | 32,5 |
| Andel sjukdagar av arbetsdagar, % | ||||
| — män | 3,4 | 3,6 | 3,5 | 3,4 |
| — kvinnor | 4,4 | 4,7 | 4,8 | 4,5 |
| Sjukdagar/arbetande, % | ||||
| — män | 7,8 | 7,9 | 7,6 | 7,5 |
| — kvinnor | 9,3 | 9,6 | 9,8 | 9,5 |
1) Uppskattning
Minskande av fattigdom och utslagning
Man kan förebygga utslagning genom att sänka långtidsarbetslösheten, garantera fungerande tjänster för specialgrupper samt se till att minimiförmånerna är tillräckliga. Syftet med den reform av den sociala tryggheten som regeringen har inlett är också att minska fattigdomen och garantera en tillräcklig grundtrygghet i alla livssituationer. Vid utslagning är det ofta fråga om personer med många problem vars problem har pågått under en längre tid. Målet stöds genom tväradministrativa åtgärder under flera moment och huvudtitlar.
Barnfamiljernas fattigdom minskas och man ingriper i ojämlikhetsutvecklingen genom att förbättra barnfamiljernas ekonomiska ställning. Social- och hälsovårdsministeriet deltar i Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd, som undervisningsministeriet ansvarar för, och vars syfte är att förebygga och minska illamåendet och marginaliseringen. Målet är
- en nedgång i långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten
- ett minskat långvarigt behov av utkomststöd
- stöd för familjernas välfärd och föräldraskap.
| Nyckeltal för förebyggande och lindring av utslagning | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2000 utfall |
2006 utfall |
2007 utfall |
2009 uppskattning |
|
| Fattigdomsgrad, andel personer i låginkomsthushåll, %1) | 11,3 | 12,52) | 12,0 | 11,0 |
| Fattigdomsgrad avseende barn, andel barn i låginkomsthushåll, % | 11,7 | 12,32) | 11,82) | 10,5 |
| Personer som varit arbetslösa i över ett år | 86 800 | 63 800 | 51 200 | 48 000 |
| — män | 47 500 | 35 000 | 27 700 | 26 400 |
| — kvinnor | 39 300 | 28 800 | 23 500 | 21 600 |
| Låginkomsttagare under en längre tid | 301 600 | 439 200 | 420 000 | 400 000 |
| — män | 151 400 | 220 000 | 210 000 | 200 000 |
| — kvinnor | 150 200 | 219 200 | 210 000 | 200 000 |
| Andel utkomststödtagare som får utkomststöd under en lång tid, % | 24 | 24 | 233) | 21 |
| Barn som omfattas av stödåtgärder inom öppenvården | 49 351 | 59 058 | 62 4853) | 60 500 |
| Bostadslösa | 9 999 | 7 399 | 7 303 | 7 100 |
| — män | 8 247 | 6 034 | 5 868 | 5 750 |
| — kvinnor | 1 752 | 1 365 | 1 435 | 1 350 |
1) Andel personer i hushåll som underskridit fattigdomsgränsen (de disponibla inkomsterna under 60 % av medianinkomsten för alla hushåll per konsumtionsenhet).
2) Uppskattning
3) Uppskattning
Tryggande av fungerande tjänster och ett rimligt utkomstskydd
Målet är att trygga en hållbar och stabil finansiering av social- och hälsovården samt tillgången på service. Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2009—2011 utgör ramen för revideringen av servicesystemet. Fungerande basservice för medborgarna ombesörjs oberoende av boningsort och ekonomisk ställning, liksom också tillgången på service på såväl finska som svenska. I arbetet med att producera och utveckla servicen ska datateknik, regionalt samarbete och fungerande praxis för arbetsfördelning och vårdkedjor tas till hjälp. Kommunernas serviceproduktion kompletteras av den privata sektorn och den tredje sektorn. Servicen ska stödja möjligheterna för äldre att bo kvar hemma och göra det möjligt för handikappade att delta i samhället. Man försöker se till att personalen är tillräcklig genom att göra branschen mera attraktiv som arbetsplats. I samband med reformen av den sociala tryggheten stärks systemets sporrande effekt och tillgången till en tillräcklig grundtrygghet i alla livssituationer.
Med familjepolitiska stöd och tjänster främjar man en hög nativitet och utjämnar kostnaderna för barn. Man kan påverka nativiteten genom att göra det möjligt att förena arbetsliv och familjeliv. Barnfamiljer ska stödas så att barn och unga kan växa upp i en trygg miljö. Dessa mål stöds i synnerhet under kapitel 33.10, 33.20, 33.30, 33.40 och 33.60. Målet är att
- tillgången och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster förbättras
- tillgången till personal tryggas
- en hållbar finansiering av servicen och förmånerna säkras
- ett tillräckligt minimiskydd och rimligt förtjänstskydd garanteras
- kostnaderna för barn fördelas jämnt
- trygga uppväxt- och utvecklingsmiljöer för barn säkerställs.
Genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen fortsätter och nödvändiga ändringar i lagstiftningen bereds.
I samband med utvecklingen av tillgången och kvaliteten på social service beaktas jämställdheten mellan könen. I personalstrukturen inom socialbranschen, vid rekryteringen av personal och i utbildning inom branschen fäster man allt mera medvetet uppmärksamhet vid jämställdhet mellan män och kvinnor.
| Nyckeltal för fungerande tjänster och rimligt utkomstskydd | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2000 utfall |
2006 utfall |
2007 utfall |
2009 uppskattning |
|
| Social- och hälsovårdstjänster | ||||
| Realisering av vårdgarantin (specialiserad sjukvård) | ||||
| — antal som köat i över 6 mån. | .. | 7 300 | 9 500 | 3 000 |
| Andel av dem som fyllt 75 år som får tjänster för äldre personer, % | ||||
| — hemservice | 19,7 | 17,8 | 18,01) | 18,5 |
| — serviceboende | 5,1 | 5,8 | 5,8 | 5,9 |
| — boende i åldringshem | 5,3 | 4,1 | 4,0 | 4,0 |
| — långtidsvård i hälsovårdscentraler | 3,1 | 2,4 | 2,3 | 2,0 |
| — vård med stöd för närståendevård | 3,0 | 3,3 | 3,4 | 4,0 |
| Bristen på läkare vid hälsovårdscentralerna, % | .. | 8,9 | 10,0 | 7,0 |
| Förstföderskornas medelålder, år | 27,6 | 28,0 | 28,0 | 27,9 |
| Total fertilitet | 1,73 | 1,84 | 1,83 | 1,84 |
| Andel av åldersgruppen i dagvård, % | ||||
| — 1—2-åringar | 35 | 38 | 38 | 39 |
| — 3—5-åringar | 66 | 70 | 70 | 71 |
| Barn och unga som placerats utanför hemmet | 12 861 | 15 774 | 16 059 | 15 700 |
| Social- och hälsovårdsväsendets utgifter i förhållande till kommunernas totala utgifter, % | 50,9 | 53,2 | 53,4 | 54,0 |
| Pensionstagare | ||||
| Ålderspension | 869 700 | 964 400 | 978 300 | 1 010 000 |
| — män | 338 400 | 394 900 | 402 700 | 420 000 |
| — kvinnor | 531 300 | 569 500 | 575 600 | 590 000 |
| Deltidspension | 24 600 | 30 600 | 30 000 | 31 000 |
| — män | 11 200 | 14 100 | 13 600 | 13 000 |
| — kvinnor | 13 400 | 16 500 | 16 400 | 18 000 |
| Invalidpension | 276 300 | 267 400 | 271 600 | 266 000 |
| — män | 147 000 | 141 900 | 143 600 | 141 000 |
| — kvinnor | 129 300 | 125 500 | 128 100 | 125 000 |
| Arbetslöshetspension | 54 300 | 48 700 | 50 300 | 50 000 |
| — män | 25 900 | 23 300 | 23 400 | 23 500 |
| — kvinnor | 28 400 | 25 400 | 26 900 | 26 500 |
| Efterlevandepension | 252 800 | 262 600 | 263 400 | 265 000 |
| — män | 26 300 | 34 400 | 35 400 | 37 000 |
| — kvinnor | 226 500 | 228 200 | 228 000 | 228 000 |
| Genomsnittliga förmåner (euro/mån.) | ||||
| Ålderspension | ||||
| — män | 1 178 | 1 453 | 1 507 | 1 610 |
| — kvinnor | 718 | 932 | 971 | 1 050 |
| Invalidpension | ||||
| — män | 1 012 | 1 100 | 1 117 | 1 145 |
| — kvinnor | 807 | 914 | 934 | 955 |
| Inkomstrelaterad dagpenning för arbetslösa | ||||
| — män | 916 | 1 164 | 1 201 | 1 235 |
| — kvinnor | 719 | 899 | 922 | 953 |
| Sjukdagpenning | ||||
| — män | 1 037 | 1 200 | 1 228 | 1 262 |
| — kvinnor | 897 | 1 053 | 1 075 | 1 107 |
| Föräldradagpenningar | ||||
| — män | 1 230 | 1 545 | 1 620 | 1 875 |
| — kvinnor | 765 | 1 060 | 1 170 | 1 288 |
| Minimiförmåner och utkomststöd (euro/mån.) | ||||
| Sjukförsäkringsdagpenning och moderskaps-/föräldrapenning | 252 | 380 | 380 | 550 |
| Grunddagpenning för arbetslösa | 441 | 505 | 527 | 550 |
| Folkpension (full) | 447 | 511 | 558 | 582 |
| Utkomststöd | ||||
| — hushåll | 271 686 | 226 617 | 221 100 | 210 000 |
| — personer | 454 353 | 358 369 | 349 600 | 332 000 |
1) Uppskattning
Jämställdhet mellan könen
Målet är att främja jämställdhet mellan könen genom att stödja statsrådets tväradministrativa åtgärder. Jämställdhet mellan könen främjas bl.a. genom en höjning av moderskapspenningens minimibelopp samt moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen. Målet är att
- löneskillnaderna mellan kvinnor och män genomgår en tydlig minskning under denna valperiod. Alla de åtgärder som ingår i det på trepartsbasis utarbetade likalönsprogrammet genomförs under valperioden
- kvinnors karriärutveckling och kvinnligt ledarskap främjas systematiskt både inom den offentliga och inom den privata sektorn
- arbetsmarknadens uppdelning efter kön minskas
- män uppmuntras att ta ut familjeledigheter
- jämställdhetsperspektivet integreras i lagberedningen, budgetprocessen och andra viktiga projekt redan i inledningsfasen
- jämställdhetsmedvetenheten ökas i grundskolorna och lärarutbildningen och jämställdhetsmedveten undervisning inkluderas i barnträdgårdslärarutbildningen
- verksamhetsbetingelserna och resurserna för myndigheter och kvinnoorganisationer som utför jämställdhetsarbete stärks.
Statsrådets principbeslut om regeringens jämställdhetsprogram 2008—2010 samlar och koordinerar regeringens åtgärder för främjande av jämställdhet mellan könen.
| Nyckeltal för jämställdheten mellan könen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2000 utfall |
2006 utfall |
2007 utfall |
2009 uppskattning |
|
| Kvinnors inkomst för ordinarie arbetstid i förhållande till mäns motsvarande inkomster, % | 80,6 | 80,4 | 80,7 | 81,0 |
| Andel visstidsanställningar av alla anställningsförhållanden, % | ||||
| — män | 12,9 | 12,6 | 12,3 | 12,1 |
| — kvinnor | 19,9 | 20,0 | 19,4 | 19,0 |
| Andel föräldrapenningsdagar som betalats till fadern, % | 4,2 | 5,7 | 6,1 | 6,5 |
| Andel fäder som utnyttjat föräldrapenningen, % | 63,1 | 70,5 | 71,01) | 72,0 |
1) Uppskattning
Produktivitet
Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 97 årsverken år 2009. Genom de produktivitetsfrämjande åtgärderna inom förvaltningsområdet ska antalet årsverken minskas med sammanlagt 340 fram till år 2011. Åtgärderna avser särskilt effektivering av forskningsverksamheten vid Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården och Arbetshälsoinstitutet. Ministeriets forsknings- och utvecklingsverksamhet koncentreras genom att Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården och Folkhälsoinstitutet fr.o.m. den 1 januari 2009 slås samman till Forsknings- och utvecklingsinstitut för social- och hälsovården. Ställningen för Statens sinnessjukhus och skolhems utreds. Åtgärderna avser också en minskning av behovet av personal vid kontrollmyndigheter, besvärsinstanser och tillståndsmyndigheter genom att antalet ärenden som kommer till behandling påverkas och genom att verksamheten koncentreras. Detta sker genom genom en sammanslagning av Rättsskyddscentralen för hälsovården och Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral fr.o.m. den 1 januari 2009 till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Överföringen av tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen till servicecentraler genomförs före 2009. Dessutom utvecklas ministeriets lednings- och sakkunniguppgifter samtidigt som administrationen av stora projekt, den elektroniska ärendehanteringen och andra arbetsformer effektiviseras.
Folkpensionsanstaltens finansiering
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av folkpensionslagen, sjukförsäkringslagen och lagen och Folkpensionsanstalten i det syfte som anges närmare i förklaringsdelen under moment 33.30.60. Som en del av de reformer som hänför sig till propositionen inrättas vid Folkpensionsanstalten en fond för övrig social trygghet. Ur fonden betalas de förmåner som betalas under de moment som nämns i förklaringsdelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Ur fonden för övrig social trygghet betalas dessutom de förmåner som betalas under moment 29.70.52, 29.70.55, 29.70.57 och 29.70.59 under undervisningsministeriets huvudtitel. För att trygga fondens likviditet föreslås en möjlighet att temporärt, för betalning av en förmån ur fonden, förutom det anslag som uttryckligen reserverats för betalning av förmånen använda också anslag som reserverats för betalning av andra förmåner ur fonden, dock så att den temporära användningen av fondens medel för betalning av andra förmåner ur samma fond korrigeras så snabbt som möjligt och senast vid utgången av kalenderåret.
Förvaltningsområdets anslag 2007—2009
| År 2007 bokslut 1000 € |
År 2008 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2009 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2008—2009 |
|||
| 1000 € | % | |||||
| 01. | Förvaltning | 84 170 | 65 374 | 67 925 | 2 551 | 4 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 01. | Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 36 316 | 38 763 | 39 404 | 641 | 2 |
| 02. | Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) | 1 961 | 2 020 | 2 102 | 82 | 4 |
| 03. | Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) | 3 000 | 3 060 | 4 162 | 1 102 | 36 |
| 04. | Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) | 718 | 718 | 488 | - 230 | - 32 |
| 05. | Omkostnader för statens skolhem (reservationsanslag 2 år) | 603 | 603 | 559 | - 44 | - 7 |
| (27.) | Ersättning till Folkpensionsanstalten för uppbyggande och upprätthållande av ett elektroniskt arkiv (reservationsanslag 3 år) | 21 000 | — | — | — | — |
| 29. | Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 17 030 | 16 000 | 17 000 | 1 000 | 6 |
| 66. | Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) | 3 542 | 4 210 | 4 210 | — | — |
| 02. | Tillsyn | 29 521 | 32 084 | 35 699 | 3 615 | 11 |
| 03. | Strålsäkerhetscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 11 833 | 12 165 | 14 196 | 2 031 | 17 |
| 04. | Läkemedelsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 700 | 1 363 | 1 363 | — | — |
| 05. | Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) | 9 425 | 11 306 | 12 140 | 834 | 7 |
| 20. | Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag) | 7 563 | 7 250 | 8 000 | 750 | 10 |
| 03. | Forskning och utveckling | 115 635 | 111 488 | 110 235 | - 1 253 | - 1 |
| 03. | Omkostnader för Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling (reservationsanslag 2 år) | 1 339 | 1 370 | 1 390 | 20 | 1 |
| 04. | Omkostnader för Forsknings- och utvecklingsinstitutet för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) | 58 039 | 59 288 | 60 904 | 1 616 | 3 |
| 50. | Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år) | 38 200 | 38 240 | 38 901 | 661 | 2 |
| (62.) | Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) | 6 517 | 4 900 | — | - 4 900 | - 100 |
| 63. | Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) | 11 540 | 7 690 | 9 040 | 1 350 | 18 |
| 10. | Utjämning av familje- och boendekostnader | 1 860 041 | 1 889 861 | 2 132 385 | 242 524 | 13 |
| (27.) | Statlig ersättning till Folkpensionsanstalten för kostnader för genomförande av överföringen av underhållsstödet (reservationsanslag 2 år) | — | 1 861 | — | - 1 861 | - 100 |
| 28. | Omkostnader som betalas till Folkpensionsanstalten för verkställigheten av förmåner som betalas ur fonden för övrig social trygghet (förslagsanslag) | — | — | 117 410 | 117 410 | 0 |
| 50. | Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag) | 10 490 | 11 400 | 11 400 | — | — |
| 51. | Barnbidrag (förslagsanslag) | 1 403 600 | 1 414 600 | 1 426 000 | 11 400 | 1 |
| 52. | Vissa familjeförmåner som skall ersättas av staten (förslagsanslag) | 767 | 1 500 | 1 500 | — | — |
| 53. | Militärunderstöd (förslagsanslag) | 17 500 | 19 500 | 20 200 | 700 | 4 |
| 54. | Bostadsbidrag (förslagsanslag) | 427 684 | 441 000 | 434 000 | - 7 000 | - 2 |
| 55. | Underhållsstöd (förslagsanslag) | — | — | 121 875 | 121 875 | 0 |
| 20. | Utkomstskydd för arbetslösa | 1 380 076 | 1 434 500 | 1 384 000 | - 50 500 | - 4 |
| 31. | Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) | 6 557 | 8 000 | 8 000 | — | — |
| 50. | Statsandel till arbetslöshetskassor (förslagsanslag) | 459 500 | 452 000 | 430 000 | - 22 000 | - 5 |
| 51. | Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag) | 48 138 | 62 000 | 71 000 | 9 000 | 15 |
| 52. | Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) | 672 281 | 699 500 | 663 000 | - 36 500 | - 5 |
| 53. | Statsandel till utbildningsdagpenning (förslagsanslag) | 11 180 | 12 000 | 12 000 | — | — |
| 54. | Studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (förslagsanslag) | 127 170 | 141 000 | 140 000 | - 1 000 | - 1 |
| 55. | Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag) | 19 250 | 21 000 | 18 000 | - 3 000 | - 14 |
| 56. | Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) | 36 000 | 39 000 | 42 000 | 3 000 | 8 |
| 30. | Sjukförsäkring | 1 128 409 | 1 175 000 | 1 243 000 | 68 000 | 6 |
| 60. | Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) | 1 128 409 | 1 175 000 | 1 243 000 | 68 000 | 6 |
| 40. | Pensioner | 2 455 306 | 2 953 150 | 2 933 205 | - 19 945 | - 1 |
| 50. | Statens andel av sjömanspensionskassans utgifter (förslagsanslag) | 40 700 | 44 800 | 46 400 | 1 600 | 4 |
| 51. | Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare (förslagsanslag) | 447 300 | 471 700 | 497 000 | 25 300 | 5 |
| 52. | Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare (förslagsanslag) | 38 500 | 79 000 | 95 000 | 16 000 | 20 |
| 53. | Statens pensionsersättning för tiden för vård av barn och för tiden för studier (förslagsanslag) | 109 | 150 | 505 | 355 | 237 |
| 54. | Statens andel i kostnaderna för lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring (förslagsanslag) | 13 509 | 14 500 | 17 000 | 2 500 | 17 |
| 56. | Pensionsstöd till långtidsarbetslösa (förslagsanslag) | 19 164 | 14 500 | 5 500 | - 9 000 | - 62 |
| 57. | Särskilt understöd till invandrare (förslagsanslag) | 20 250 | 22 900 | 24 700 | 1 800 | 8 |
| 60. | Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag) | 1 875 774 | 2 305 600 | 2 247 100 | - 58 500 | - 3 |
| 50. | Stöd till veteranerna | 409 223 | 420 372 | 385 823 | - 34 549 | - 8 |
| 30. | Statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen (förslagsanslag) | 2 296 | 2 300 | 2 200 | - 100 | - 4 |
| 50. | Fronttillägg (förslagsanslag) | 72 551 | 70 200 | 64 500 | - 5 700 | - 8 |
| 51. | Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag) | 227 803 | 233 873 | 210 930 | - 22 943 | - 10 |
| 52. | Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år) | 61 707 | 65 207 | 65 207 | — | — |
| 53. | Statsunderstöd för rehabilitering av makar till krigsinvalider (reservationsanslag 2 år) | 2 960 | 3 100 | 3 100 | — | — |
| 54. | Frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontmän (reservationsanslag 2 år) | 110 | 96 | 90 | - 6 | - 6 |
| 55. | Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år) | 3 500 | 3 500 | 3 500 | — | — |
| 56. | Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) | 38 288 | 40 288 | 36 288 | - 4 000 | - 10 |
| 57. | Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) | 8 | 1 808 | 8 | - 1 800 | - 100 |
| 60. | Av kommunerna anordnad social- och hälsovård | 4 713 761 | 5 469 684 | 5 958 645 | 488 961 | 9 |
| 30. | Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag) | 4 310 175 | 5 075 497 | 5 569 684 | 494 187 | 10 |
| 31. | Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år) | 44 500 | 24 800 | 25 800 | 1 000 | 4 |
| 32. | Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag) | 48 747 | 48 747 | 40 000 | - 8 747 | - 18 |
| 33. | Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag) | 92 507 | 94 170 | 99 170 | 5 000 | 5 |
| 34. | Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar (förslagsanslag) | 2 926 | 4 570 | 8 591 | 4 021 | 88 |
| 35. | Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag) | 202 030 | 211 000 | 205 000 | - 6 000 | - 3 |
| 36. | Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag) | 600 | 600 | 600 | — | — |
| (38.) | Statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för rättspsykiatriska undersökningar av barn och ungdomar i anknytning till förundersökning av brott (fast anslag) | 3 485 | 1 000 | — | - 1 000 | - 100 |
| 63. | Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området (fast anslag) | 2 500 | 3 000 | 3 500 | 500 | 17 |
| 64. | Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år) | 6 291 | 6 300 | 6 300 | — | — |
| 70. | Främjande av hälsa och funktionsförmåga | 87 432 | 52 236 | 59 390 | 7 154 | 14 |
| 01. | Arbetarskyddsdistriktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 25 672 | 26 846 | 28 490 | 1 644 | 6 |
| 20. | Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år) | 47 600 | 10 800 | 16 610 | 5 810 | 54 |
| 21. | Hälsoövervakning (reservationsanslag 2 år) | 800 | 930 | 930 | — | — |
| 22. | Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år) | 1 360 | 1 360 | 1 360 | — | — |
| 50. | Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år) | 9 300 | 9 600 | 9 300 | - 300 | - 3 |
| 51. | Statlig ersättning för kostnaderna för utbildning av specialister i företagshälsovård (reservationsanslag 3 år) | 2 700 | 2 700 | 2 700 | — | — |
| 80. | Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare | 205 247 | 213 200 | 213 200 | — | — |
| 40. | Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag) | 190 008 | 197 300 | 197 300 | — | — |
| 50. | Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare (fast anslag) | 15 239 | 15 900 | 15 900 | — | — |
| 90. | Understöd från Penningautomatföreningen | 306 000 | 312 000 | 302 500 | - 9 500 | - 3 |
| 50. | Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag) | 306 000 | 312 000 | 302 500 | - 9 500 | - 3 |
| Sammanlagt | 12 774 820 | 14 128 949 | 14 826 007 | 697 058 | 5 | |
| Det totala antalet anställda | 4 275 | 4 277 | 4 2321) |
1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 584 årsverken och den samfinansierade verksamhetens andel till 428 årsverken.