Statsbudgeten 2011

50. Regionutveckling och strukturfondspolitik

Förklaring:Regionutvecklingsverksamheten styrs förutom av lagen om utveckling av regionerna (1651/2009) dessutom av de nationella utvecklingsmål för regionerna som statsrådet fastställt, de regionstrategier som preciserar utvecklingsmålen och som ministerierna fastställt och de landskapsprogram inklusive genomförandeplaner som landskapsförbunden har berett. Dessa nationella mål stöds av den strukturfondsstrategi som fastställts för genomförande av EU:s strukturfondsprogram för åren 2007—2013.

Regionutvecklingsstrategierna inom de olika förvaltningsområdena och inriktningen av anslagen i statsbudgeten stärker på ett verkningsfullt sätt regionpolitikens strategiska roll i beslutsfattandet vid statsrådet och inom de olika förvaltningsområdena.

Finansieringen av regionutvecklingen och genomförandet av åtgärder inom centralförvaltningen följs upp och utvärderas av en tväradministrativ regionutvecklingsdelegation som statsrådet tillsatt. Statens regionförvaltningsreform förändrar på ett väsentligt sätt samarbetet när det gäller att planera och använda statsfinansiering. Den största delen av regionutvecklingsåtgärderna kanaliseras via närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna). Regionförvaltningsverkens verksamhet är central med tanke på tryggandet av tillgången till och utvecklandet av kommunala tjänster.

Av landskapsprogrammet och dess årliga genomförandeplan framgår regionutvecklingsmålen och åtgärderna för att nå dessa mål. Dessa handlingar knyter samman regionutvecklingsverksamheten inom de olika sektorerna vid NTM-centralerna och regionförvaltningsverken. Landskapsprogrammets tyngd som samlande program stärks. De statliga regionförvaltningsmyndigheterna bereder i samarbete med landskapsförbunden förslag till strategiska resultatavtalshandlingar. I de resultatförhandlingar som förs om dessa med centralförvaltningen deltar också landskapsförbunden.

Det programbaserade regionutvecklingsarbetet fortgår. De regionala utvecklingsåtgärderna sammanställs i nationella program och integreras även med EU-finansierade program. De drastiska förändringar som recessionen medfört i näringslivet och sysselsättningen i vissa regioner åtgärdas med hjälp av den reservering av medel för strukturomvandling som ingår i olika anslag.

Nationell regionutveckling

Nationella särskilda program som ska genomföras med statligt stöd 2011 är programmet för kompetenscentra och det regionala kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO). Programmet för kompetenscentra syftar till att förbättra förutsättningarna för etablering och utveckling av internationellt konkurrenskraftig företags- och forskningsverksamhet med hög kompetensnivå. Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet syftar till att förbättra konkurrenskraften i alla regioner och jämna ut den regionala utvecklingen genom att stödja växelverkan och nätverksbyggande.

De nationella särskilda politikprogrammen stadspolitik, landsbygdspolitik och skärgårdspolitik fortgår. Stadspolitiken och den skärgårdspolitik som baserar sig på lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) styrs genom de stads- och skärgårdspolitiska principbeslut som statsrådet har godkänt. Landsbygdspolitiken styrs genom ett särskilt landsbygdspolitiskt program som statsrådet har godkänt och genom åtgärderna i den landsbygdspolitiska redogörelse som statsrådet överlämnat till riksdagen. Som särskilda åtgärder fortgår förvaltningsförsöket i Kajanaland, försöket med samarbete inom regionerna och metropolpolitiken.

Nätverksbyggande såväl regionalt som nationellt och internationellt har vid sidan av den traditionella regionala eller sektorvisa politiken blivit ett nytt sätt att samarbeta. Nätverksbyggandet syns t.ex. i projekt som överskrider landskapsgränserna och i användningen av resurser. Verktyg för politiken för nätverksbyggande är bl.a. programmet för kompetenscentra och det regionala kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet.

Strukturfondspolitik

Det allmänna målet med den nationella strukturfondsstrategin är att stärka både den nationella och den regionala konkurrenskraften, sysselsättningen och välfärden. Målen eftersträvas bl.a. genom att stödja sådana åtgärder med hjälp av vilka man på nationell och regional nivå framgångsrikt kan svara mot den hårdnande nationella och internationella konkurrensen, förutse och flexibelt reagera på förändringar i världsekonomin, skapa lockande företags-, kompetens-, arbets- och boendemiljöer samt jämna ut skillnaderna i regionernas utvecklingsnivåer. I strategin beaktas de strategiska riktlinjerna för kohesionspolitiken som godkänts i Europeiska rådet, erfarenheter och god praxis från tidigare programperioder samt utmaningarna i omvärlden.

Strukturfondsstrategin genomförs med hjälp av åtgärdsprogram som samtidigt är centrala medel för genomförandet av regionalpolitik, företagspolitik och sysselsättningspolitik. År 2011 genomförs inom det fasta Finland fem EU-delfinansierade program för regional konkurrenskraft och sysselsättning för perioden 2007—2013, nio EU-program för regionalt samarbete och tre program som finansieras med medel ur Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI). Syftet med programmen är att skapa mervärde för den nationella region-, närings- och sysselsättningspolitiken. Programmen är nära knutna till den nationella verkställigheten av Lissabonstrategin via utvecklingen av företagsamhet, kompetens, innovationsverksamhet, sysselsättningsfrämjande åtgärder och arbetskraft.

I samband med beredningen av budgeten ställer arbets- och näringsministeriet för resultatområdet regionutveckling och strukturfondspolitik i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande mål för samhälleliga verkningar för 2011, härledda ur riktlinjerna för koncernstrategins mål och resultatområdets övriga strategier:

• Regionernas internationella konkurrenskraft förbättras.
• Skillnaderna mellan regionernas utvecklingsnivåer minskar.
• Medborgarnas basservice och förbindelser tryggas i hela Finland.
• En regionstruktur med många centrum som grundar sig på starka landskap stärker både stadsregionernas och landsbygdens livskraft.

Man bereder sig att, inom ramen för EU-lagstiftningen, i behövlig utsträckning använda strukturfondsprogrammens finansiering för behov som uppkommer i anslutning till plötsliga omstruktureringar.

Inkomsterna från EU för programperioden 2007—2013 budgeteras under moment 12.32.50.

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 32 156 000 euro.

Med anslaget avses sådana landskapsutvecklingspengar som avses i 2 § 4 punkten i lagen om finansiering av vissa program och projekt inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (1652/2009).

Anslaget får användas

1) till stöd enligt 6 och 7 § i lagen om finansiering av vissa program och projekt inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (1652/2009)

2) till särskilda program enligt 24 § i lagen om utveckling av regionerna (1651/2009)

3) för rekrytering av den personal, motsvarande högst 22 årsverken, som behövs för genomförande av de program och projekt som finansieras med landskapsutvecklingspengar

4) till betalning av kostnader för lokaler och andra kostnader som föranleds av rekryteringen av personal.

Anslaget budgeteras enligt prestationsprincipen till den del konsumtionsutgifter betalas av anslaget. Till övriga delar budgeteras anslaget enligt kontantprincipen.

Förklaring:Anslaget utgör finansiering av regionutvecklingen. Anslaget riktas särskilt till regionala satsningar på kompetens. För varje särskilt program har egna kvantitativa eller kvalitativa effektmål ställts upp.

Programmet för kompetenscentra fokuserar på utvecklingen av de 13 kompetenskluster och 21 kunskapscenter som utsetts för programmet. Programmets mål är att stödja specialisering, arbetsfördelning och samarbete mellan regionerna i syfte att skapa konkurrenskraftiga kompetenscentra. Programmet främjar regionernas beredskap att utnyttja den forsknings- och utvecklingsfinansiering som konkurrensutsätts nationellt och internationellt. Bland åtgärderna framhävs kompetensklustrens och kompetenscentrens internationalitet och påskyndandet av tillväxten vid spetskompetensbaserade företag. Utöver ny teknologi sporras kompetenscentren att nyttiggöra kundorienterade verksamhetsmodeller och affärskompetens i sitt utvecklingsarbete.

Landskapsutvecklingspengarna fördelas utifrån kompentenscentrens verksamhetsplaner till landskapsförbunden som sedan använder dem för grundläggande finansiering av kompetenscenter.

Det regionala kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO) är ett regionutvecklingsprogram som utgår ifrån regionerna och som genomförs inom 52 programområden i vilka 322 av fasta Finlands 325 kommuner deltar. Programmet syftar nationellt till att inom utvalda teman fördjupa och förbättra det strategiska samarbetet mellan aktörer i olika kommuner både inom och mellan programområdena.

Storstadspolitiken syftar, som en del av den övriga stadspolitiken, till att stärka de största stadsregionernas internationella konkurrenskraft och en enhetlig samhällsstruktur och att förebygga en social och regional differentiering av dem. För stadsregionernas specialfrågor har en metropolpolitik inletts som i enlighet med regeringsprogrammet fokuserar på frågor om markanvändning, boende och trafik, näringspolitik och internationell konkurrenskraft, kulturell mångfald, invandring och tvåspråkighet samt social enhetlighet i huvudstadsregionen.

En del av anslaget knyts inte till de särskilda programmen, utan lämnas utanför för att kunna disponeras av de berörda landskapsförbunden och ministerierna.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 2 000 000 euro till följd av omfördelning (bortfall av en post av engångsnatur).

63. Kajanalands utvecklingspengar(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 56 188 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter i överensstämmelse med 6 och 10 § i lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003)

2) till betalning av utgifter som föranleds 2011 och som grundar sig på beslut under tidigare år för momenten 34.06.51 och 34.06.64 till den del de har hänförts till det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland

3) till betalning av omkostnader. Under momentet budgeteras inkomster enligt omkostnadernas standardinnehåll samt de betalningsandelar utomstående finansiärer betalat för vägförvaltningens åtgärder

4) för rekrytering av personal motsvarande högst 35 årsverken samt till betalning av kostnader för lokaler och övriga kostnader som föranleds av rekryteringen av personal

5) till betalning av utgifter till ett belopp av högst 5 137 000 euro föranledda av sysselsättningsförsöket i Paltamo.

Anslaget budgeteras enligt prestationsprincipen till den del konsumtionsutgifter betalas av anslaget. Till övriga delar budgeteras anslaget enligt kontantprincipen.

Fullmakt. Under 2011 får beslut fattas så att de får föranleda staten utgifter på högst 2 500 000 euro åren 2010—2013.

Om en del av bevillningsfullmakten för 2010 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2011.

Förklaring:Anslaget utgör finansiering av regionutvecklingen.

Under momentet har antecknats nationella utvecklingspengar för utveckling av försöksområdet med stöd av 6 § i lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland. I lagens 10 § räknas användningsändamålen för Kajanalands utvecklingspengar upp.

Målet för användningen av Kajanalands utvecklingspengar är bl.a. att minska arbetslösheten i regionen så att den ligger närmare den nationella nivån, upprätthålla väghållningsnivån, trygga kollektivtrafikens serviceförmåga, bedriva skogsvård och vård av den övriga miljön samt förbättra verksamhetsbetingelserna för näringslivet.

64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram under programperioden 2007—2013 (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 526 889 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av den statliga medfinansieringen och EU-medfinansieringen av projekt med anknytning till åtgärdsprogram som förverkligar målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning och som finansieras med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden under EU:s programperiod 2007—2013 samt till betalning av den statliga medfinansieringen av projekt med anknytning till målet Europeiskt territoriellt samarbete (mål 3) och delområdet Gränsöverskridande samarbete inom målprogrammet Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC)

2) till betalning av EU-medfinansieringen av projekt som genomför ESF-programmet för Fastlandsfinland under EU:s programperiod 2007—2013

3) till betalning av tekniskt bistånd i anslutning till de ovan nämnda programmen och av de konsumtionsutgifter som är nödvändiga med tanke på genomförandet av programmen

4) för rekrytering av den personal motsvarande högst 114 årsverken som behövs för genomförande av de program som Europeiska regionala utvecklingsfonden delfinansierar

5) för rekrytering av den personal motsvarande högst 430 årsverken som behövs för genomförande av de program som Europeiska socialfonden delfinansierar

6) till betalning av Finlands åtaganden föranledda av EU-program som genomförs under programperioden 2000—2006 och till betalning av Finlands åtaganden föranledda av EU-program som genomförs under programperioden 1995—1999 i enlighet med artikel 24 (reduktion, suspension och upphävande av stöd) i rådets förordning (EEG) nr 2082/1993 och artikel 39 (finansiella korrigeringar) i rådets förordning (EG) nr 1260/1999

7) till betalning av EU:s medfinansiering av åtgärdsprogrammet Europeiska året 2010 för bekämpning av fattigdom och social utestängning.

I enlighet med lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland hänför sig 22 631 000 euro av momentets bevillningsfullmakt och 22 358 000 euro av anslaget under momentet till landskapet Kajanaland.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Fullmakt. År 2011 får nya beslut om beviljande av medel fattas till ett belopp av sammanlagt 533 926 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2010 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas ännu år 2011.

Förklaring:Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen. Av bevillningsfullmakten är sammanlagt 265 153 000 euro EU:s strukturfonders medfinansiering och 268 773 000 euro statlig medfinansiering. Av bevillningsfullmakten är sammanlagt 271 223 000 euro avsett att användas för utbetalning av EU:s strukturfonders medfinansiering och 255 666 000 euro för utbetalning av den statliga medfinansieringen.

Vid användningen av finansieringen tillämpas de nationella bestämmelser och EU-bestämmelser som är tillämpliga inom verksamhet som finansieras av respektive förvaltningsområde, och finansieringen inriktas inom ramarna för de nämnda bestämmelserna och strukturfondsprogrammen inom varje förvaltningsområde på det sätt som ministeriet i fråga bestämmer. Rätten till stöd för kostnader som uppkommer ska dessutom vara granskad på förhand enligt de nationella bestämmelserna och EU:s bestämmelser, med undantag för betalningen av de arbetskraftspolitiska kostnaderna för överföringsutgifternas del.

Beslut om tekniskt bistånd fattas inom ramen för det förfarande som föreskrivs i EU:s strukturfondsbestämmelser och de nationella strukturfondsbestämmelserna.

Finansieringen av strukturfondsprogrammen riktas snabbt på det sätt som det aktuella konjunkturläget förutsätter till åtgärder som skapar företagsamhet, ny affärsverksamhet och nya arbetsplatser samt till sysselsättnings- och utbildningsåtgärder.

Av bevillningsfullmakten föranleds en andel på 88 988 000 euro av en tidigareläggning av budgeteringen av bevillningsfullmakten för EU:s strukturfondsprogram för programperioden 2007—2013 på så sätt att bevillningsfullmakterna för målprogrammen för konkurrenskraft och sysselsättning samt för målet Europeiskt territoriellt samarbete och för delområdet Gränsöverskridande samarbete inom målprogrammet Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC) för 2011 ökas med 20 %. Av den tidigarelagda bevillningsfullmakten hänför sig 3 771 000 euro till landskapet Kajanaland i enlighet med lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland. Genom tidigareläggningen av budgeteringen av bevillningsfullmakten för EU:s strukturfondsprogram kan genomförandet av programmen effektiviseras och de utmaningar som den ekonomiska utvecklingen innebär bemötas. Tidigareläggningen ökar inte totalbeloppet av bevillningsfullmakten för programperioden 2007—2013, eftersom en motsvarande minskning av finansieringen görs under de kommande programåren.

¹⁾ Inbegriper inte tekniskt bistånd, programreserver (med undantag för Kajanaland) eller den bevillningsfullmakt som sammanhänger med tidigareläggningen av budgeteringen.

Avsikten är att en del av finansieringen av strukturfondsprogrammen ska användas inom områden med plötsliga strukturomvandlingar. Beloppet av programreserven ska vara minst 5 % av finansieringen av varje strukturfondsprogram. Syftet är att underlätta samarbetet mellan olika landskap, deras företag och andra aktörer samt att stödja regionernas möjligheter att under finansåret fördela finansieringen av programmen så att den svarar mot eventuellt snabbt föränderliga behov.

¹⁾ Inbegriper inte den bevillningsfullmakt som sammanhänger med tidigareläggningen av budgeteringen.

Avsikten är att sammanlagt 850 000 euro av det tekniska biståndet under momentet riktas till finansministeriet för betalning av utgifterna för revisionsverksamheten i anslutning till EU:s strukturfonder samt för avlönande av personal motsvarande sammanlagt högst fyra årsverken.

I programmen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (mål 3) och program inom ramen för Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC) stöds integreringen av gränsområden och större samarbetsområden samt tillkomsten av omfattande nätverk. Genom att öka samarbetet och främja utbytet av erfarenheter och spridningen av god praxis inverkar målet Europeiskt territoriellt samarbete och programmen Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (ENPI CBC) på konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen inom regionerna, särskilt inom gränsområdena, och får gränsområdenas arbetsmarknad och den gränsöverskridande arbetsmarknaden att fungera bättre. Programmen genomförs i samarbete med ett flertal andra länder. EU-medlen för dessa program ingår inte i statsbudgeten.

Inkomsterna har antecknats under moment 12.32.50.