Statsbudgeten 2011

35. MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Effekterna av klimatuppvärmningen är en världsomspännande utmaning. Det är nödvändigt att Finland effektivt tillsammans med den övriga Europeiska unionen medverkar till att man får till stånd och verkställer en tillräckligt bindande och effektiv klimatkonvention och utvärderar effekterna av konventionen.

Stävjandet av klimatförändringen och anpassningen till förändringen för att uppnå de klimat- och energimål som EU godkänt och som sträcker sig fram till 2020 kräver omfattande ändringar i verksamheten och även i tillvägagångssätten. Å andra sidan skapar de en ny typ av efterfrågan och tillväxtmöjligheter för tekniska och andra innovationer och för kompetens. Finlands klimat- och energipolitiska mål syftar bl.a. till en enhetligare samhällsstruktur och att energiförbrukning vid användningen av byggnader och boende samt utsläppen minskar. Genom att planera områdesanvändningen, samhällena och byggandet, trygga naturens mångfald och miljöskyddet kan man skapa förutsättningar för dämpning av klimatförändringen och anpassning till förändringen.

Miljöfrågorna är globala och ofta gränsöverskridande till sin karaktär. Centrala mål för det internationella miljöskyddet och även för miljöskyddet inom EU är att minska spridningen av farliga kemikalier och miljöbelastningen. Den verksamhet som bedrivs på avrinningsområden och till havs inverkar på Östersjöns samt insjöarnas och grundvattnens tillstånd. Ett gott tillstånd för Östersjön och vattenområdena har uppställts som mål i vattenförvaltningsområdenas förvaltningsplaner, den kommande marina strategin och den internationella konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (HELCOM). Förbättring av vattenområdens tillstånd och användning av dem är förvaltningsöverskridande uppgifter, vilket bör beaktas inom nationellt beslutsfattande och även på EU-nivå vid genomförandet av kommunikations-, fiske- och jordbrukspolitiken.

EU ställde 2010 som mål att före 2020 stoppa att naturens mångfald utarmas och att ekosystemstjänster försvinner. Målet förverkligas nationellt särskilt genom åtgärder inom ramen för Finlands strategi och handlingsplan för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald 2006—2016 samt handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) 2008—2016.

Behovet att förnya produktions- och konsumtionsprofilerna ökar i takt med förändringarna i omvärlden. Naturresursstrategin för Finland utgår från att investeringarna i hållbar produktion och kontrollen över användningen av naturresurser gynnar konkurrenskraften, sysselsättningen och den regionala utvecklingen på ett hållbart sätt. En användning av naturresurser på ett skonande och återvinnande sätt, vilket tjänar många olika syften, förbättrar materialeffektiviteten. Den offentliga upphandlingen spelar en viktig roll som vägvisare för främjandet av hållbar konsumtion och produktion.

Då efterfrågan på lokaler har minskat, minskade nyproduktionen inom hela husbyggnadsbranschen med en fjärdedel 2009 och den totala omfattningen av husbyggnadsverksamheten med ungefär 15 %. Den försvagade ekonomiska situationen och osäkerheten i de ekonomiska utsikterna för de närmaste åren ledde till att i synnerhet produktionen av nya bostäder minskade. Den exceptionellt låga räntenivån för hushållens bostadslån har emellertid stimulerat bostadshandeln och för sin del skapat både förutsättningar för och behov av produktion av nya ägarbostäder. Det knappa utbudet på nya bostäder höjer redan priserna särskilt i tillväxtcentrumen.

Den statsunderstödda produktionen inom bostadsbyggandet, vilken utökats i stor omfattning av stimulansskäl, utgör en exceptionellt stor del av de bostäder som man börjar bygga 2009 och 2010. Totalproduktionen av nya bostäder når emellertid inte ännu upp till behovsnivån på lång sikt. Vid sidan av den överhettade efterfrågan på ägarbostäder som på senare tid tillspetsats och hotat stabiliteten på bostadsmarknaden, har även efterfrågan på hyresbostäder i synnerhet inom Helsingforsregionen ökat under en lång tid.

Bostadsreparationsverksamheten har stimulerats i betydande omfattning genom konjunkturrelaterade reparationsunderstöd som beviljats bostadssamfund åren 2009 och 2010. Stimulanseffekterna av dessa fortsätter ännu år 2011. I fortsättningen ligger tyndpunkten i reparationsverksamheten alltmer på lösningar som utnyttjar energieffektivitet och förnybar energi.

Genom effektivering av byggnaders energiförbrukning och energieffektivt byggande är det möjligt att uppnå omfattande energiinbesparingar och främja de nationella klimatmålen. Genomförandet av EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda både inom nybyggande och reparationsbyggande kräver att byggbestämmelserna förnyas och omfattande konsekvensbedömningar utförs för att målen ska uppnås. Kvaliteten på byggnadsverksamheten som helhet och säkerheten är fortfarande viktiga vid styrningen av byggandet.

Befästandet av verksamheten inom statens nya regionförvaltning och tryggandet av tillräckliga verksamhetsbetingelser ställer också allt större krav på styrningen av miljöuppgifter. I syfte att samordna ökande uppgifter, en god kvalitet på tjänsterna och stigande produktivitetsmål är det nödvändigt att utveckla rutinerna inom förvaltningen och att omvärdera uppgifterna och resurserna för dem. De knappa resurserna inom den offentliga ekonomin sporrar till att leta efter partnerskap och nya former av finansieringsmöjligheter i syfte att trygga skötseln av centrala uppgifter.

Anslagen i budgeten för miljöministeriets förvaltningsområde beräknas som helhet inte ha någon betydande inverkan på jämställdheten mellan könen. Inom förvaltningsområdet främjas jämställdheten mellan könen i övrigt i beslutsfattandet och med andra metoder som står till förfogande inom förvaltningsområdet, såsom författnings- och informationsstyrning bl.a. när det gäller styrning av planeringen och byggandet av byggda miljöer samt boende. Principerna för en verksamhetskultur som stöder jämställdhet och likabehandling beaktas i verksamheten och ledningen inom förvaltningsområdet.

Miljöministeriet uppställer följande mål för de samhälleliga verkningarna inom ansvarsområdet:

• Åstadkomma en global och juridiskt bindande överenskommelse i syfte att dämpa klimatförändringen och anpassa sig till den med målsättningen att begränsa den genomsnittliga globala temperaturstegringen till två grader Celsius.
• Samhällsstrukturen blir enhetligare, trafikmängderna minskar samt kollektivtrafikens och den lätta trafikens andel ökar.
• Samhällenas och byggnadernas energiprestanda förbättras. Förnybara energiformer och energisparande lösningar tas i bruk.
• Beredskap för ytterlighetsfenomen och risker i väderförhållandena vid planering och byggande av samhällen.
• Samordningen av markanvändning, boende, trafik och service effektiveras genom planläggning, kommunernas planeringssamarbete, aktiv markpolitik och styrning av byggandet.
• Planläggningen av bostadstomter i Helsingforsregionen ökar i tillräcklig omfattning, samarbetet mellan kommunerna och staten leder till att bostadsbyggandet och utbudet på bostadstomter ökar och resulterar i en bättre fungerande samhällsstruktur.
• Bostadsbyggandet i tillväxtcentrum motsvarar efterfrågan och främjar prisstabiliteten när det gäller utbudet på ägar- och hyresbostäder.
• Produktion och konsumtion sker på ett hållbart och ansvarsfullt sätt så att materialeffektiviteten ökar och det ekologiska fotavtrycket av konsumtionen blir mindre.
• Mängden kommunalt avfall minskar, återvinningen av avfall blir effektivare och mängden avfall som förs till avstjälpningsplatser minskar.
• Förekomsten av de mest farliga kemikalierna och partiklarna i miljön minskar gradvis liksom exponeringen för dem. Prognostiseringen av och bekämpningsberedskapen för olje- och kemikalieskador på Finska viken är tillräcklig.
• Handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland 2008—2016 tryggar skyddet av naturtyper med skog och skogsarter. Landets nätverk av naturskyddsområden kompletteras med skyddsformer som grundar sig på frivillighet och skyddsområdenas ekologiska tillstånd förbättras genom iståndsättning och vård av skyddsområden.
• Trycket på Östersjön och insjöarna minskar, särskilt vad gäller näringsbelastningen, samtidigt som föroreningsrisken i fråga om viktiga grundvatten minskar. Till förfogande finns de effektivaste medlen för att genomföra vattenförvaltningsområdenas förvaltningsplaner och programmet för skydd av Östersjön.
• Tillgången till och utnyttjandet av miljöinformation förbättras genom utvecklande av elektroniska tjänster och dataarkiv.

Konsekvenser av produktivitetsprogrammet

I enlighet med regeringens riktlinjer genomförs det inom miljöministeriets förvaltningsområde produktivitetsfrämjande åtgärder som inverkar minskande på behovet av personal motsvarande totalt 23 årsverken år 2011.

Förvaltningsområdets anslag 2009—2011