Statsbudgeten 2011

25. JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Juridiska frågor har allt oftare internationella och övernationella kopplingar. Samtidigt blir rättsnormerna mer komplicerade, basen för rättskällorna utvidgas och allt fler frågor kräver djupgående kunnande. Dessa förändringar ställer allt större kunskaps- och kvalitetskrav på dem som arbetar inom rättsväsendet. För att alla ska kunna garanteras ett likvärdigt rättsskydd måste nätverket av domstolar och rättshjälp utvecklas i och med att befolkningen blir allt äldre och dessutom koncentreras regionalt, precis som näringslivet. Det strama läget i fråga om anslagen förutsätter omstruktureringar och dessutom att resurserna allt tydligare inriktas på förvaltningsområdets kärnfunktioner. Utvecklingen inom informationstekniken gör det möjligt att utveckla de elektroniska rättstjänsterna.

Den ekonomiska recessionen medför en ökning av antalet fordringsmål och insolvensärenden vid de allmänna domstolarna. Vid förvaltningsdomstolarna ökar mängden sociala ärenden, hälsovårdsärenden och utkomstärenden.

Hushållens skuldsättning har ökat tydligt på 2000-talet. Skuldsättningsgraden har redan överskridit 100 % (65 % år 2000). Antalet utsökningsgäldenärer minskade i en relativt jämn takt efter depressionsåren på 1990-talet. Minskningen berodde både på den goda ekonomiska utvecklingen och på lagstiftningsåtgärder. Den ekonomiska recession som började hösten 2008 har åter lett till ökade problem med överskuldsättning, vilket märks genom ett ökat antal gäldenärer, utsökningsärenden och konkurser. Konsumenternas skuldsättning har ökat till följd av så kallade snabbkrediter.

Brottsligheten i Finland har hållits på en rätt stabil nivå under de senaste åren, och det totala antalet statistikförda brott har minskat något sedan början av 2000-talet. I relation till folkmängden är det totala antalet brott lågt i Finland internationellt sett.

När det gäller antalet brott mot liv ligger Finland på sjätte plats inom Europeiska unionen och även över genomsnittet för alla europeiska länder. Trenden har dock varit sjunkande, och under de tio senaste åren har det begåtts färre brott mot liv än under de tio åren för det. Bedrägerifallen har ökat klart på 2000-talet, men egendomsbrotten har minskat nästan lika tydligt. Stölderna var dock fler 2009 än året innan. De fall av grovt rattfylleri som har kommit till polisens kännedom har minskat sedan 2004 och ligger nu åter på samma nivå som i början av decenniet. Antalet grova narkotikabrott har varierat under det senaste decenniet, utan någon tydlig riktning. De misshandelsbrott som kommit till polisens kännedom ökade ända till 2007, men har minskat sedan dess. Antalet statistikförda sexualbrott har ökat under de senaste åren, men 2009 minskade antalet fall.

En betydande del av våldet och av egendomsbrottsligheten anmäls inte till polisen och framgår således inte heller av statistiken. Brottsofferundersökningar visar att benägenheten att göra polisanmälan när man har utsatts för våld har ökat bland den vuxna befolkningen allt sedan 1980, men på 2000-talet verkar siffran ha stabiliserat sig. År 2009 gjordes polisanmälan i 15 % av de våldsfall där det ingick åtminstone ett slag.

Enligt brottsofferundersökningarna har förekomsten av familjevåld inte förändrats i någon avsevärd grad under de tio senaste åren. Gatuvåldet har minskat, rentav tämligen kraftigt, mellan 1980 och 2009. Däremot har våldet på arbetsplatserna ökat starkt. Närmast just på grund av våldet på arbetsplatserna var det 2009 vanligare än under tidigare år med kvinnor som hade upplevt våld. Andelen personer som oroade sig över våldet var så gott som oförändrad 2009 jämfört med 2006.

Hotbilderna när det gäller brottsligheten hänger samman med en ökad risk för utslagning. De unga åldersklasserna blir mindre, och en allt större del av de unga begår inga brott. Brottslighet och erfarenhet av våld koncentreras till en liten minoritet.

Medborgarna har blivit missnöjdare med sina egna möjligheter att delta och påverka. I Finland har valdeltagandet sjunkit snabbare än i många andra länder i Europa. Det minskande intresset för föreningsverksamhet ökar också oron för framtiden när det gäller den demokratiska delaktigheten. Det håller på att ske en stark polarisering av medborgarnas delaktighet enligt utbildning och socioekonomisk ställning.

Samhälleliga effektmål

Grundläggande fri- och rättigheter, statsskick och demokrati

Målet för utvecklingen av lagberedningen är att lagstiftningen ska vara klar och begriplig. Detta förbättrar medborgarnas och företagens rättsskydd och minskar förvaltningens och rättsväsendets arbete vid verkställighet och rättskipning. Målet är att utifrån gjorda utredningar och utvärderingar effektivisera och utveckla statsrådets gemensamma tillvägagångssätt och metoder för att åstadkomma en välfungerande lagstiftning.

Medborgarnas möjligheter att delta och att påverka beredning och beslutsfattande ska stärkas och det civila samhällets verksamhetsbetingelser främjas.

Inom Europeiska unionen är målet en union som är öppen, respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna och iakttar principerna för en god förvaltning.

Rättssäkerhet

Europeiska människorättsdomstolen har under åren 2000—2009 avgjort ca 90 fall som gällt Finland och handlat om det krav på skälig längd på rättsprocesserna som ingår i artikel 6 i Europeiska människorättskonventionen. Av dessa avgöranden har närmare 50 lett till en fällande dom i Europeiska männsikorättsdomstolen. I över 30 fall har parterna förlikats och i fler än 10 fall har regeringen gett en ensidig förklaring för Finlands del. I några skadeståndsärenden som gällt rättsprocessens längd har justitieministeriet och parterna dessutom nått en överenskommelse utan att ärendet har behandlats i Europeiska människorättsdomstolen.

Domstolarnas genomsnittliga behandlingstider är skäliga, men en del ärenden drar ut på tiden avsevärt mycket längre än normalt. Ärenden som har legat kvar i domstolsinstanserna i över ett år ska följas upp särskilt, och alla tänkbara åtgärder ska vidtas för att behandlingen av dem ska framskrida. Det avgörande för en part är dock den totala behandlingstiden för ett ärende. Människorättsdomstolen bedömde också hur skälig rättsprocessens längd är ur parternas perspektiv. Man måste således ta ansvar för den totala behandlingstiden i ett ärendes alla behandlingsfaser.

Det förekommer regionala skillnader i domstolarnas genomsnittliga behandlingstider. För att rättsskyddet ska vara likvärdigt strävar man efter att minska skillnaderna i behandlingstid så att de regionala skillnaderna i behandlingstid vid hovrätterna och förvaltningsdomstolarna är högst tre månader 2011. När det gäller brottmål är målsättningen att den genomsnittliga behandlingstiden inte vid någon tingsrätt ska vara mer än tre månader längre än genomsnittet för hela landet.

Inom rättshjälpsverksamheten är målet att förkorta väntetiderna till rättshjälpsbyråerna i huvudstadsregionen.

Ett mål inom den allmänna intressebevakningen är att huvudmännen ska få den hjälp de behöver sakkunnigt, i rätt tid och till skäliga kostnader. Målet är att en del av intressebevakningstjänsterna framöver ska anskaffas som köpta tjänster.

Samhälleliga effektmål inom den politik som gäller betalningsstörningar är att förebygga kreditförluster, underlätta för utsökningsgäldenärerna att ta sig ur situationen samt att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Genom denna politik uppfylls också rättsskyddskrav.

Ett mål inom förebyggandet av kreditförluster är att nå ett gott indrivningsresultat och en snabb behandling av ärenden. Genom en snabb behandling av indrivningsärenden kan man förebygga att skuldproblemen förvärras och trygga borgenärernas fordringar. Målet är att 680 miljoner euro ska drivas in 2011, medan indrivningsresultatet 2009 var 730 miljoner euro och uppskattningen för 2010 är 689 miljoner euro.

I ett svårt ekonomiskt läge är ett mål med den politik som gäller betalningsstörningar att hejda ökningen av antalet utsökningsgäldenärer och personer med betalningsanmärkning. Vid utgången av 2009 var utsökningsgäldenärerna (243 000) ungefär hälften så många som utsökningsgäldenärerna efter depressionen i början av 1990-talet.

Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi bekämpas genom utsökningsmyndigheternas specialindrivning och genom samarbete mellan konkursombudsmannens byrå och andra myndigheter. År 2009 var ca 400 fall av specialindrivning under utredning inom utsökningen, och indrivningsresultatet i fråga om dem var 36 miljoner euro. Vid utgången av 2009 hade egendom till ett värde av 100 miljoner euro beslagtagits eller utmätts.

De åtgärder som vidtas med tanke på effektmålen samt målen för verksamheten på rättssäkerhetens område presenteras i avsnitt 25.01 när det gäller lagstiftningen, i avsnitt 25.10 när det gäller domstolarna, rättshjälpen och den allmänna intressebevakningen och i avsnitt 25.20 när det gäller politiken i fråga om betalningsstörningar.

Kriminalpolitiken

Effektmål för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och de negativa effekterna av den och att förbättra säkerheten och känslan av trygghet. Detta förutsätter att flera förvaltningsområden har en gemensam målsättning och gemensamma riktlinjer.

Särskilda mål inom justitieministeriets förvaltningsområde är att få våldsbrotten och återfallsbrotten att minska och att snabbt kunna fullfölja straffrättsliga åtgärder. Särskilda ansträngningar görs för att minska det våld som riktas mot kvinnor och barn.

De åtgärder som vidtas med tanke på effektmålen samt målen för verksamheten inom kriminalpolitiken presenteras för brottsbekämpningens och lagstiftningens del i avsnitt 25.01, för åklagarväsendets del i avsnitt 25.30 och för verkställigheten av straff i avsnitt 25.40.

Rättsförhållandena i vardagen

Ett mål är att trygga medborgarnas handlings- och valfrihet och på så sätt öka aktiviteten och välfärden i samhället, inom ekonomin och bland medborgarna. Samtidigt ska man inom lagstiftningen även se till att skydda den svagare parten, särskilt inom konsumentskyddet och familjerätten.

Konsekvenser av produktivitetsprogrammet

Antalet anställda inom förvaltningsområdet ska i enlighet med produktivitetsprogrammet minska med 124 årsverken genom produktivitetsfrämjande åtgärder år 2011.

Konsekvenser för jämställdheten mellan könen

Inom verksamheten eftersträvar man likabehandling och följer principerna för jämställdhet mellan könen. För att det ska kunna säkerställas att jämställdhetsperspektivet beaktas i verksamheten och lagberedningen går justitieministeriets jämställdhetsarbetsgrupp regelmässigt igenom verksamhets- och ekonomiplanen och förteckningen över lagberedningsprojekt så att frågor som är av betydelse för jämställdheten kan identifieras och tas upp till granskning. En reform som är av stor betydelse för jämställdheten är att misshandel i nära relationer i större omfattning än tidigare ska höra under allmänt åtal. När det gäller att bekämpa våldet och konsekvenserna av det spelar förebyggandet av våld mot kvinnor och barn en central roll.

Ett mål som stämmer överens med justitieministeriets jämställdhetsplan är att kvinnor och män ska väljas till olika arbetsuppgifter på objektiva grunder. Inom förvaltningsområdet ska kvinnor sporras att söka sig till ledande uppgifter.

Förvaltningsområdets anslag 2009—2011