Statsbudgeten 2011

32. ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (ANM-koncernen) har som huvudsaklig uppgift att sörja för verksamhetsbetingelserna för innovationsverksamheten och företagsamheten i Finland, arbets-, varu- och energimarknadens funktionsduglighet, arbetstagarnas sysselsättningsförutsättningar och en balanserad regional utveckling i den globala ekonomin.

Enligt ANM-koncernens vision är Finland ett land med en hållbar ekonomisk utveckling, stabil produktivitetstillväxt och hög sysselsättning. I internationella konkurrenskrafts- och välfärdsjämförelser placerar sig Finland i världstoppen. Framgången grundar sig på spetskompetens, innovationer, företagsamhet, kreativitet, en fungerande arbets- och varumarknad, en målmedveten energi- och klimatpolitik, regional livskraft och internationalism. ANM-koncernen bygger upp verksamhetsbetingelserna för det finländska arbets- och näringslivet. Koncernens viktigaste mål är att skapa hög sysselsättning på hållbar grund. För att nå detta mål främjar koncernen produktivitet, kompetens och internationell konkurrenskraft inom ekonomin och i regionerna.

Omvärlden

År 2009 vände den ekonomiska utvecklingen i Finland in i en djup recession, som till stor del berodde på en skarp nedgång i export och industriproduktion. År 2010 bedöms produktionen småningom tillta och växa till cirka en procent, och tillväxten torde öka ytterligare år 2011. Även om en förändring till det bättre kan anas tyder de senaste bedömningarna dock på att tillväxttakten i ekonomin kommer att förbli rätt långsam också på medellång sikt.

I Finland har sysselsättningen reagerat rätt återhållsamt på den ekonomiska recessionen. Trots att produktionen minskade med närmare 8 procent minskade antalet sysselsatta med endast 3 % och antalet arbetstimmar med 6 % år 2009. Arbetsgivarna kunde således hålla kvar sin yrkeskunniga arbetskraft. I stället för uppsägning använde sig arbetsgivarna i stor utsträckning av permittering. Rekryteringen av nya arbetstagare minskade som en följd av recessionen. I synnerhet unga arbetstagare som första gången kommer ut på arbetsmarknaden har fått det svårt att placera sig i arbetslivet. År 2009 var den genomsnittliga arbetslöshetsgraden för personer under 25 år 21,5 % medan den i fråga om samtliga åldersgrupper var 8,2 %. Också äldre arbetslösas sysselsättningsmöjligheter har försämrats i och med recessionen. Från och med ingången av 2010 är det inte längre möjligt för äldre långtidsarbetslösa att gå i arbetslöshetspension.

När återhämtningen inom ekonomin tilltar år 2011 kommer detta att ha en positiv effekt på sysselsättningsläget. Någon snabb förbättring i sysselsättningen torde emellertid inte vara att vänta om den ekonomiska återhämtningen förblir långsam under de närmaste åren.

Åtgärderna för att minska skuldbördan inom den offentliga ekonomin och få den offentliga ekonomins finansiella ställning tillbaka på en hållbar grund kan under de kommande åren bromsa tillväxttakten i ekonomin om man vid genomförandet av åtgärderna blir tvungen att genomföra skattehöjningar och nedskärningar i den offentliga efterfrågan. Regeringen har hittills prioriterat strukturella reformer. Till de viktigaste av dessa hör strävan att förlänga arbetskarriärerna genom att höja den genomsnittliga pensioneringsålder och tidigarelägga de ungas inträde på arbetsmarknaden. För att höja sysselsättningsgraden och förlänga arbetskarriärerna krävs en stark ekonomisk tillväxt. Regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna har tillsammans år 2010 inlett förberedelser för att utarbeta ett program som syftar till att dra upp riktlinjer för åtgärder som behövs på lång sikt för att trygga en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättningen och stabiliteten i den offentliga ekonomins finansiella ställning.

Eftersom man börjar skönja en återhämtning i den internationella ekonomin planerar EU riktlinjer för att avveckla stimulanspaketen. Först på listan över stöd som ska slopas står de sektorspecifika stimulansstöden, eftersom de kan fördröja den strukturella förnyelse inom produktionen och sysselsättningen som behövs i det ekonomiska läget efter recessionen. Sist slopas finansieringsstöden samt tilläggsåtgärderna inom den aktiva arbetskraftspolitiken. De arbetskraftspolitiska utbildnings- och stödåtgärderna behövs längre än de andra åtgärderna, eftersom sysselsättningen återhämtar sig senare än produktionen. Genom aktiva åtgärder inom arbetskraftspolitiken förhindrar man att arbetslöshetsperioderna förlängs samtidigt som man upprätthåller de arbetssökandes arbetsmarknadsfärdigheter så att de så snabbt som möjligt kan placera sig i arbetslivet när ekonomin återhämtar sig. Arbetskrafts- och utbildningspolitiska åtgärder behövs också för att förebygga arbetslöshet bland de unga.

Utbudet på arbetskraft hotar att minska redan under de närmaste åren, eftersom de åldersklasser som inträder på arbetsmarknaden är mindre än de som utträder från arbetsmarknaden. De åldersklasser som inleder sin arbetskarriär omfattar ca 65 000 personer och de som avslutar arbetskarriären drygt 80 000 personer. Med tanke på arbetskraftsutbudet är det emellertid avgörande hur sysselsättningsgraden utvecklas. Om sysselsättningsgraden kan fås upp till klart över 70 procent kan den förutsedda minskningen av arbetskraftsutbudet bli ringa. Med tanke på de rådande tillväxtutsikterna för ekonomin ser ändringen inte ut att medföra så stor brist på arbetskraft under det innevarande årtiondets första hälft som man tidigare har befarat. I stället för genom en numerär ökning av arbetsinsatsen bör ekonomisk tillväxt emellertid eftersträvas genom kvalitativa tillväxtfaktorer, hög kompetens och ökad produktivitet.

Bekämpandet av klimatuppvärmningen kräver att den ekonomiska utvecklingen globalt slås in på ett mer miljövänligt spår. Som en följd av detta kommer ekologisk produktion, ibruktagande av kolsnål energi och biobränslen samt investeringar i miljövänlig teknik att utgöra snabbt växande delområden inom ekonomin under kommande år. Dessa tillväxtområden öppnar möjligheter för ett hållbart ekonomiskt uppsving och ökad välfärd också i Finland. I takt med att befolkningens medelålder stiger måste Finland också satsa på ökad produktion och innovationer. När arbetskraftsutbudet minskar kommer den ekonomiska tillväxten huvudsakligen att skapas genom ökad arbetsproduktivitet. Som drivkraft för tillväxten behövs då en ny, kreativ innovationspolitik. Finlands ekonomi ligger på många sektorer nära den tekniska frontlinjen. Därför måste nyttoeffekterna av forskningen och innovationerna i fortsättningen i allt högre grad eftersträvas med hjälp av experimentella projekt som kräver större risktagning.

Samhälleliga effektmål

Arbets- och näringsministeriet genomför regeringens arbets- och näringspolitik tillsammans med enheterna inom förvaltningsområdet och i samarbete med övriga ministerier.

Arbets- och näringsministeriet ställer för sitt förvaltningsområde preliminärt upp följande, med koncernstrategin förenliga samhälleliga effektmål (1—6) för 2011:

1) Unga ges hjälp med att få sysselsättning.

2) Ny, växande och internationaliseringsinriktad företagsverksamhet främjas.

3) Förutsättningarna för innovationsverksamhet stärks och innovationskluster av toppklass skapas.

4) Arbetskraftens kompetens höjs och sysselsättningen påskyndas för att svara mot arbetsgivarnas behov.

5) Produktiviteten speciellt inom den offentliga servicen och arbetslivskvaliteten i alla branscher förbättras.

6) Användningen av förnybar energi främjas.

Genom alla dessa riktlinjer måste man också främja konkurrenskraften och utvecklingen i samtliga regioner.

Konsekvenser för jämställdheten i anslutning till budgetpropositionen

Även om kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden numera redan i många avseenden är relativt lika, finns det dock fortfarande skillnader. Principen om lika lön för kvinnor och män förverkligas inte i praktiken och det finns fler män än kvinnor i ledande ställning. Kvinnor utför två tredjedelar av visstidsarbetena. Vissa grupper av kvinnor, bl.a. invandrare och romer, är i en sämre arbetsmarknadsställning än männen i motsvarande grupper. Framöver fäster man uppmärksamhet vid de rådande skillnaderna och lindrar dem med till buds stående medel.

Arbetsmarknadens indelning i kvinnliga och manliga yrken och branscher lindras genom bl.a. åtgärder för att främja sysselsättningen och företagsamheten. I syfte att förbättra utvärderingen av effekterna av servicen och förutsägbarheten i fråga om servicen (såsom arbetskraftspolitiska åtgärder) utbildar man i enlighet med regeringsprogrammet personal för integrering av könsperspektivet. På 2000-talet har andelen kvinnor av de arbetslösa arbetssökande inom arbetsförmedlingen varit i genomsnitt cirka hälften (2009 kvinnor 49 % och män 51 %).

De arbetskraftspolitiska åtgärderna fördelar sig relativt jämnt enligt kön. Under hela 2000-talet har i genomsnitt 51—52 % av alla dem som har inlett arbetskraftspolitisk utbildning varit kvinnor. År 2009 var andelen kvinnor bland dem som inledde arbetskraftsutbildning lika stor som kvinnornas andel bland arbetslösa arbetssökande (49 %). Andelen kvinnor i lönesubventionerat arbete och i arbetspraktik eller arbetslivsträning var 55 %. Av de personer som fick deltidstillägg stod kvinnorna för ca 88 %, vilket beror på att deltidstillägg används mest i social- och hälsovårdsuppgifter inom den kommunala sektorn. Av dem som fick startpeng var andelen kvinnor 46 %.

Att främja kvinnligt företagande har en central ställning inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Strävan är att höja antalet kvinnliga företagare i företagarbeståndet till 40 % fram till 2011 (2009: 30 %). Åtgärderna syftar till att uppmuntra kvinnor att också bli arbetsgivarföretagare och att öka innovationsverksamheten och internationalismen bland kvinnliga företagare samt till att underlätta samordnandet av företagande och familjeliv. Ett exempel på främjandet av kvinnligt företagande är att man permanentat och utvidgat systemet med vikarieservice för företagare. Inskolnings- och rekryteringsprojekt som gäller företagande riktas in på olika kvinnogrupper, exempelvis invandrarkvinnor och unga, arbetslösa kvinnor, i syfte att öka företagarpotentialen bland dessa specialgrupper.

Till de speciallån som Finnvera Abp beviljar hör företagarlånet till kvinnor, som beviljas företag i vilka kvinnor är majoritetsägare och som leds av en av de kvinnliga aktieägarna som huvudsyssla. Kvinnoföretagarlån kan beviljas i en eller flera poster till ett belopp av sammanlagt högst 35 000 euro. Det beräknas att kvinnoföretagarlån 2011 beviljas till ett belopp av ca 25 miljoner euro. Lån kan beviljas för samtliga företagsformer och det kan kompletteras med den startpeng som arbets- och näringsministeriet beviljar.

Inom ramen för projektet för energirådgivning till konsumenter, som startades 2010, strävar man efter att säkerställa att konsumenterna får information på ett sätt som når såväl kvinnorna som männen. I kommunikationen ska det alltså beaktas att information når män och kvinnor via olika kanaler.

Produktivitetsprogrammets verkningar

Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 603 årsverken år 2011.

Förvaltningsområdets anslag 2009—2011