Statsbudgeten 2011

20. Innovationspolitik och företagens internationalisering

Förklaring:Genom innovationspolitiken främjas näringslivets konkurrenskraft och förnyelse. För att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten förutsätts att nya affärsmodeller och servicekoncept utvecklas, att arbetsorganisationers innovationer och sociala innovationer utvecklas och att den offentliga servicen förnyas med hjälp av innovation. Viktiga prioriteringsområden är dessutom att stärka förutsättningarna för tillväxtföretagsamhet och företags internationalisering. Målet är att Finland ska erbjuda inhemska och utländska företag internationellt högklassiga verksamhetsbetingelser. I det rådande ekonomiska läget är det viktigt att se till att det görs fortsatta satsningar på kunskapsunderlaget och innovationsverksamhet så att man kan skapa förutsättningar för ett nytt uppsving och förnyelse.

I den nationella innovationsstrategin definieras de centrala riktlinjerna för genomförande av en omfattande innovationspolitik.

Innovationsstrategins centrala nya infallsvinkel är betoningen på efterfrågan och användaranpassning. Med detta avses bl.a. lagstiftning som främjar efterfrågan på och ibruktagandet av innovationer, standardisering, offentlig upphandling, användarnas medverkan i utvecklingsarbetet samt innovationer som användarna själva tar fram. Ökad uppmärksamhet fästs vid att främja innovationsverksamhet för den kreativa ekonomin.

Genom forskning och utveckling som baserar sig på högklassig konkurrens kan man bidra till förnyelse, produktivitetstillväxt, förbättrad konkurrenskraft och en höjning av forskningskvaliteten. Då satsningarna på forsknings- och innovationsverksamhet ökas betonas även behovet att bedöma de samhälleliga och ekonomiska effekter som följer av finansieringen och de olika politikåtgärderna. Kunskapsunderlaget för beslutsfattandet i samhället stärks genom forskning, utvärdering och prognostisering.

Ett särskilt mål är att skapa innovationskluster av toppklass i Finland. Vid inriktningen av resurser beaktar man de strategiskt viktiga branscher inom vilka Finland har högklassiga kompetenskoncentrationer och där företagen i framtiden har de bästa förutsättningarna för tillväxt och för att vara banbrytare. I enlighet med regeringsprogrammet går man inom innovationsverksamheten in för att ytterligare fördjupa samarbetet mellan utbildnings- och forskningssammanslutningarna och företagen, med huvudvikten på de strategiska centren för spetskompetens (SHOK) och kunskapscentraprogrammet (OSKE). Genom OSKE-programmet, som grundar sig på klusterbaserat nätverksbyggande, stärks också innovationsbasen i regionerna. Åtgärderna inom EU:s strukturfondsprogram riktas så att de stöder målen i Lissabonprogrammet på ett sätt som betonar främjandet av nätverksbildning och förstärkandet av kompetensstrukturerna.

Målet med innovationspolitiken är att skapa och locka till Finland allt flera innovativa företag med snabb tillväxtpotential och ökande internationell verksamhet. Ett tillräckligt antal företag med snabb tillväxt säkerställer att samhällets satsningar på innovativitet ger upphov till arbetsplatser och skapar ytterligare välfärd. Tillväxtföretagandet främjas och de specifika behoven för en snabb tillväxt beaktas systematiskt. Detta kräver att bl.a. verksamheten inom kapitalplaceringsmarknaden, de företagstjänster som riktas till tillväxtföretag och verksamheten i företagskuvöser och företagsacceleratorer utvecklas ytterligare.

En fortsatt topplacering inom utvecklingen förutsätter att forsknings- och innovationssystemet aktivt deltar i internationellt samarbete. Samarbetsnätverk utvecklas tillsammans med ledande innovationskluster. Med hjälp av det internationella FinNode-nätverket skaffar man information och skapar nya samarbetsformer som hjälper finländska aktörer att tillgodogöra sig den globala innovationsverksamheten. Innovationscentrens verksamhet etableras och nätverket och dess styrning stärks. Inom europeiskt forskningssamarbete påverkar man aktivt en förnyelse av forskningssammanslutningarnas strukturer och innehåll.

År 2010 har man gjort en bedömning av överlappande funktioner hos de sammanslutningar som främjar utrikeshandeln och näringspolitiken. Med utgångspunkt i bedömningen kommer samarbetet mellan statsbidragssammanslutningarna att ökas och effektiviseras samtidigt som de existerande resurserna omfördelas.

En del av de fullmakter som står till företagens förfogande för samprojekt överförs från och med ingången av 2011 till att beviljas av vissa NTM-centraler. Av samprojekten behandlas deltagande i internationella utställningar, projekt för exportnät samt partnerskapsprogram vid NTM-centralerna medan övriga projekt fortsättningsvis behandlas i ministeriet. Inom turismpolitiken effektiveras verksamheten i enlighet med den uppdaterade turismstrategin för Finland. Resurser inriktas i allt högre grad på att stärka bilden av Finland som turistland utomlands.

Den nationella regleringen och regleringen på gemenskapsnivå påverkas så att den även kan utnyttjas som en positiv drivfjäder för innovationer och företagsverksamhet som grundar sig på innovationer. Med hjälp av standardisering och offentlig upphandling främjas efterfrågan på nya och innovativa produkter och lösningar.

Utnyttjandet av mineraliska naturtillgångar främjas genom en reform av gruvlagstiftningen samt genom att stödja förbättrandet av kunskapsbasen för geologibranschen och utveckla finansieringen av gruvprojekt, byggandet av infrastruktur och utbildningen inom branschen.

Ministeriet utvärderar årligen verksamheten vid sina enheter inom förvaltningsområdet genom ett förfarande för resultatstyrning och genom att låta göra utomstående bedömningar. Enheterna utvärderar även själva sin verksamhet och verkningarna av den. Den viktigaste uppgiften år 2010 är att inleda de åtgärder som följer av den internationella utvärderingen av innovationssystemet.

Statens tekniska forskningscentrals och Geologiska forskningsinstitutets utvecklingsåtgärder fortsätter utifrån de strategiska bedömningar som görs av dem med beaktande av regeringens riktlinjer för sektorsforskningen och statens produktivitetsprogram. Man tryggar verksamhetsbetingelserna för Säkerhets- och kemikalieverket, som inleder sin verksamhet den 1 januari 2011. Man försöker effektivisera serviceförmågan hos de statsbidragssammanslutningar som främjar företagens internationalisering med en synergianalys som gäller dem.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande mål för samhälleliga verkningar, härledda från riktlinjerna för koncernstrategins mål (1—6) och resultatområdets övriga strategier, för resultatområdet innovationspolitik och företagens internationalisering år 2011:

• Finlands placering i internationella innovationsindex sjunker inte till följd av konjunkturläget.
• Ny företagsverksamhet uppstår inom växande branscher och branscher i utveckling. (2)
• Kapitalplaceringsverksamheten inriktas i allt högre grad på att finansiera den inledande fasen i framväxande kluster. (2)
• Ny och internationaliseringsinriktad företagsverksamhet uppstår inom kreativa branscher, i vårdbranschen och i skogsbranschen.
• Verksamhetsbetingelserna för tillväxtföretag förbättras.
• Små och medelstora företag internationaliseras.
• Efterfrågeorienteringen och användaranpassningen stärks inom innovationsverksamheten. (3)
• De nationella och regionala kompetenskoncentrationerna och innovationsklustren nätverkar allt mera och de är bättre samordnade och mer internationella än tidigare. (3)
• Företagen och forskningsanstalterna tillgodogör sig i allt större utsträckning internationella forskningsnätverk och forskningspartnerskap.
• Produktiviteten i fråga om offentliga tjänster förbättras och det uppstår nya affärsverksamhetskoncept inom tjänsteproduktionen.
• Inom de offentliga tjänsterna har man inlett innovativa projekt för att revidera verksamheten.
• Allt fler företag bedriver forskning och utveckling, reformerar sin verksamhet med hjälp av innovationer och inför nya affärsmodeller.
• De särskilda styrkorna hos olika områden utvecklas och samarbetet mellan kompetenscentren ökar.
• Den tekniska säkerheten och tillförlitligheten i samhället och i företagen hålls på en hög nivå.

I genomförandet av innovationspolitiken och internationaliseringen deltar förutom ministeriet också Geologiska forskningscentralen, Statens tekniska forskningscentral, Säkerhets- och kemikalieverket, Mätteknikcentralen, Tekes - centralen för teknologi och innovationer och Centralen för turistfrämjande samt av de statsunderstödda sammanslutningarna stiftelsen Invest in Finland, Finsk-svenska handelskammaren, Finsk-ryska handelskammaren, Andelslaget Viexpo, Finpro rf, Music Export Finland, Suomen taideteollisuusyhdistys-Konstflitföreningen/Design Forum, Uppfinningsstiftelsen, Finlands Standardiseringsförbund SFS rf, Finlands Kvalitetscentral Ab/Finlands Kvalitetsförening rf samt Suomalaisen Työn Liitto ry.

01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 41 140 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av internationella medlemsavgifter

2) till betalning av utgifter som gäller medfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

Förklaring:Geologiska forskningscentralen (GTK) har till uppgift att producera och distribuera geologisk information som främjar en kontrollerad och bärkraftig markanvändning. Målet för forskningscentralens verksamhet är att vara till nytta för samhället, intressegrupperna och framför allt näringslivet. Forskningscentralen utvecklas som ett nationellt geodatacenter med toppexpertis på europeisk nivå inom forskningen i naturtillgångar i jordskorpan och utnyttjandet av dem.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen för 2011:

Effektivitetsmål

• Förutsättningarna för den råvaruförsörjning och det byggande som behövs för samhället och näringslivet förbättras.
• Möjligheterna att ta i bruk förnybara energikällor ökas, vilket ökar självförsörjningsgraden inom energiförsörjningen.

Verksamhetens resultat

• Utvärderingen av naturresurser bidrar till att det öppnas nya möjligheter att nyttiggöra ädel- och basmetaller, industriella mineraler, naturstenar samt torv-, stenmaterial- och grundvattentillgångar.
• Tekniska lösningar för ekoeffektiv gruvdrift och energiproduktion har skapats.
• Finlands bergkluster stärks och internationaliseras under ledning av GTK.
• Metadata och tjänster som hänför sig till geologiska material står till förfogande i enlighet med de mål som ställts upp i EU:s direktiv om geografisk information.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

02. Statens tekniska forskningscentrals omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 86 720 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till ett belopp av högst 2 000 000 euro för placeringar i aktiebolag eller andra sammanslutningar med begränsat ansvar, när dessa grundas i syfte att bedriva samarbete som främjar forskning eller kommersialisering av teknik, för kommersiellt utnyttjande av teknik eller i syfte att organisera verksamhet som forskningscentralen bedriver utomlands, eller när företaget eller sammanslutningen tar emot funktioner som överförs från forskningscentralen genom utläggning på entreprenad. Statens tekniska forskningscentral (VTT) får för detta ändamål dessutom utnyttja sina immateriella rättigheter såsom uppfinningar, patent och rättigheter till datorprogram samt forskningsutrustning och andra anläggningstillgångar samt mot gängse vederlag på ett ändamålsenligt sätt avstå från sitt ägande i dessa företag och sammanslutningar. VTT kan göra placeringarna direkt eller via ett aktiebolag som VTT förvaltar. Placeringar i företag eller sammanslutningar som är registrerade utomlands görs alltid via ett aktiebolag som VTT förvaltar

2) med stöd av kärnenergilagen (990/1987) och förordningen om Statens kärnavfallshanteringsfond (161/2004) till betalning av kärnavfallshanteringsavgiften till reserveringsfonden inom Statens kärnavfallshanteringsfond så att forskningscentralens fondandel i reserveringsfonden motsvarar fonderingsmålet enligt det ansvarsbelopp som fastställts för föregående år

3) till betalning av utgifter som gäller medfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

4) till betalning av stipendier som främjar forskning och internationalisering och till betalning av avgifter för stipendiefonder, samt till betalning av utgifter som föranleds av medlemsavgifter och finansiella bidrag till och samarbete med internationella och inhemska organisationer som ansluter till forskning.

Förklaring:VTT producerar forskningstjänster som förbättrar konkurrenskraften för företag, samhället och andra kunder i de viktigaste faserna av en innovationsprocess och skapar sålunda förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och välfärd.

Om VTT tecknar sådana aktie- eller andelskapital i utländska bolag som nämns i 1 punkten i beslutsdelen under momentet krävs godkännande av arbets- och näringsministeriet.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för VTT för 2011:

Effektivitetsmål

• VTT:s kunder får ökad konkurrenskraft och VTT skapar nya affärsverksamhetsmöjligheter för sina kunder.
• VTT:s verksamhet ger upphov till fem nya spin-off-företag, varav ett inkluderar en utländsk ägare/placerare (utfall 2009: 4; mål för 2010: 5)
• Möjligheterna för finska företag och forskningsenheter att tillgodogöra sig världens ledande forskningsnätverk och forskningspartnerskap stärks.
• VTT:s aktiva verksamhet i de strategiska centren för spetskompetens (SHOK) bidrar till utvecklandet av innovationskluster i Finland. Omsättningen av VTT:s SHOK-projekt ökar med 15—20 % jämfört med 2009, när samtliga sex center arbetar till sin fulla kapacitet.
• VTT utökar sin forskning kring serviceinnovationer: genom tillämpningen av informations- och kommunikationsteknik på den offentliga sektorns servicesystem tar man fram nya lösningar, i synnerhet inom sektorn för hälsa och välfärd där man förbättrar servicens kvalitet och produktivitet.
• Omsättningen inom sådan teknik som baserar sig på hållbar utveckling ökas. Inom energisektorn ökar man omsättningen i synnerhet i fråga om forskningsprojekt som utvecklar teknik som baserar sig på förnybara energikällor, lösningar som förbättrar energieffektiviteten och kolsnål energiproduktion, och resultaten från dessa förs ut på marknaden. Genom teknisk utveckling av anskaffnings- och användningskedjorna möjliggörs en betydande ökning av användningen av skogsenergi. Utvecklingsarbetet är också starkt inriktat på teknikexport i syfte att påskynda införandet av ny bioenergiteknik på marknaden.
• 65—70 % av resultaten av projekten nyttiggörs/kommer att nyttiggöras under en treårsperiod antingen i produktionsmässigt eller kommersiellt syfte (utfall 2009: 67 %; mål 2010: 65—70 %).

Verksamhetens resultat

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

03. Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 16 604 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas avgifter för kemikalieregistrets produktregister samt den finansiering som fås av övriga parter för gemensamma projekt.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om att uppgifter inom kemikalietillsynen ska koncentreras till Säkerhets- och kemikalieverket. Uppgifter inom kemikalieförvaltningen vid Livsmedelssäkerhetsverket (Evira), Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) samt Finlands miljöcentral (SYKE) koncentreras till Säkerhetsteknikcentralen. I samband med överföringen av uppgifter överförs sammanlagt 74 årsverken till centralen. Samtidigt ändras Säkerhetsteknikcentralens namn till Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Verket utvecklas inom ramen för de befintliga anslagen och årsverkena vid behov genom överföring från andra ämbetsverk.

Säkerhets- och kemikalieverket övervakar och främjar den tekniska säkerheten och överensstämmelsen med kraven hos produkter, tjänster och produktionssystem samt övervakar och främjar konsument- och kemikaliesäkerheten i Finland. Målet är att förebygga skador på människor och egendom och på miljön samt att förebygga hälso- och miljöolägenheter, att säkerställa att växtskyddsmedlen är säkra samt att övervaka att de produkter som finns på marknaden motsvarar de tekniska krav som ställs på dem. Verksamheten inriktas på industrin, handeln, primärproduktionen, verksamhetsutövarna, serviceproducenterna, den offentliga förvaltningen och enskilda medborgare.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet samt i fråga om produkttillsynen över kemikalier de övriga styrande ministerierna (jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet) preliminärt upp följande resultatmål för Säkerhets- och kemikalieverket för 2011:

Effektivitetsmål

• De skador på människa, miljö och egendom som beror på brister i hanteringen av säkerhetsrisker ökar inte inom Tukes verksamhetsområden under perioden 2004—2012: olycksfall med dödlig utgång minskar med 10 % (2004: 9,2, 2009: 7,3 och 2012: < 8,3) och dödsfall vid elbrand med 23 % (2004: 25, 2009: 19 och 2012: < 17).
• Säkerheten i företagens och medborgarnas handlingssätt förbättras.
• Den tekniska säkerheten och överensstämmelsen med kraven i fråga om produkter, anläggningar och inrättningar förblir åtminstone på samma nivå som tidigare. Femårsmedeltalet för antalet elprodukter med allvarliga brister som påträffats på marknaden sjunker och kommer att ligga under 40 stycken om året år 2014 (utfall 2009: 56,5).
• Skötseln av de uppgifter inom kemikalietillsynen som överförs från Evira, SYKE och Valvira till Tukes har etablerats och de tekniska redskap som krävs för verksamheten finns tillgängliga.

Verksamhetens resultat

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.20.

Momentets rubrik har ändrats.

05. Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 507 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller medfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU-fonder.

Förklaring:Mätteknikcentralen (MIKES) har som uppgift att utveckla och upprätthålla ett riksmätsystem, producera ackrediteringstjänster som anger kompetensen och tillförlitligheten hos provnings-, kontroll-, certifierings- och kalibreringsverksamhet samt delta i forskningsprojekt med anknytning till mätteknik och i samordningen av dessa. Mätteknikcentralen har som uppgift att enligt lagen om måttenheter och mätnormalsystem (1156/1993) allmänt verkställa, administrera och utveckla det nationella mätnormalsystemet, styra verksamheten vid de nationella mätnormallaboratorierna, ordna den nationella kalibreringsservicen samt främja mättekniken och ackrediteringen. Centralens verksamhet stöder utvecklingen av samhällets serviceförmåga och näringslivets konkurrenskraft och produktivitet.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Mätteknikcentralen för 2011:

Effektivitetsmål

• Den finska mätverksamheten och kvalitetsverksamheten ligger i europeisk toppklass, den styrs av kundbehoven och den är kostnadseffektiv.
• Inhemska och EU-finansierade forskningsprojekt stärker och fördjupar kompetensen och den tillämpas på näringslivets behov.

Verksamhetens resultat

• Verksamheten och servicen vid MIKES integreras till att utgöra en del av de nationella verksamhetsprocesserna.
• Ca 10 % av tjänsterna produceras utanför huvudstadsregionen.
• MIKES andel av de europeiska metrologiska forskningsprojekten är ca 3 %.
• Den egna finansieringen står för en tredjedel av den totala finansieringen (utfall 2009: 35 %) och kostnadsmotsvarigheten är, med beaktande av de företagsekonomiskt prissatta prestationerna, minst 115 %.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

06. Omkostnader för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 47 686 000 euro.

Anslaget får också användas till att förbättra lönsamheten och effektiviteten i projekt- och programverksamheten samt aktiveringsverksamheten.

Förklaring:Tekes - centralen för teknologi och innovationer har till uppgift att med medel grundade på teknologi och innovationer främja utvecklingen av industrin och tjänster. Detta förnyar näringarna, höjer förädlingsvärdet, förbättrar produktiviteten och arbetslivskvaliteten, ökar exporten samt skapar sysselsättning och välfärd. Resultaten nås genom kundernas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som Tekes uppmuntrar genom finansiering och anknytande service. Till Tekes kunder hör utan branschbegränsningar företag av olika storlek samt forskningsorganisationer och offentliga organisationer.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Tekes för 2011:

Effektivitetsmål

• En stark kunskapsbas, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt internationella kontakter och nätverk bildar framgångsfaktorerna för en omfattande, efterfråge- och användarorienterade innovationsverksamhet inom de centrala branscherna och klustren i Finland. Ett av tyngdpunktsområdena i innovationsverksamheten är att ytterligare öka efterfrågeorienteringen och användaranpassningen.
• Tack vare innovationerna placerar sig produktiviteten i branscher och kluster som är viktiga ur samhällsekonomins och samhällets synvinkel i den internationella toppen och företagen är globalt sett konkurrenskraftiga. Framväxandet av ny och nyskapande affärsverksamhet främjas inom alla branscher med hög potential, och i enlighet med de mål som TEM-koncernen har linjerat också inom de kreativa branscherna, i vårdbranschen och i skogsbranschen.
• Den ekonomiska tillväxten främjar människornas och miljöns välstånd. Innovationerna och den heltäckande utvecklingen bildar grunden för att välfärds- och miljömålen i samhället uppnås. Det är nödvändigt att öka produktionen och förbättra arbetslivskvaliteten i alla branscher, också i den offentliga servicen. Ett särskilt tyngdpunktsområde är att stärka den förnybara energins konkurrenskraft.

I arbetet med att nå Tekes resultatmål deltar förutom Tekes egen personal också den personal som vid närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter Tekes-uppgifter. I fråga om detta har resurser budgeterats under moment 32.01.02 (Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader). I syfte att nå resultatmålen används också anslagen och fullmakterna under moment 32.20.40 (Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet) och 32.20.83 (Lån för forsknings- och innovationsverksamhet). Genom fullmakterna finansierar Tekes egna program, program och projekt för de strategiska centren för spetskompetens samt riskfyllda forsknings- och utvecklingsprojekt som huvudsakligen genomförs 2011—2014.

Uppnåendet av effektmålen för Tekes följs i första hand upp genom bedömningar av verkningsfullheten som görs med tre års mellanrum. De utvalda nyckeltalen för uppföljning ger en riktgivande prognos om hur effektmålen nås.

Verkningar av Tekes överföringsutgifter

Verksamhetens resultat

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

07. Omkostnader för Centralen för turistfrämjande(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 10 289 000 euro.

Förklaring:Centralen för turistfrämjande (CTF) är sakkunnig på turism på riksomfattande nivå och en internationell aktör som producerar mervärde för turistnäringen och samhället. CTF arbetar för att göra Finland känt som turistland, marknadsför turismprodukter och
-tjänster i samarbete med andra turismaktörer samt stöder kvalitetsutvecklingen inom turistnäringen. CTF samordnar produktutvecklingen i fråga om turismprodukter på temabasis och inhämtar marknadsinformation till turismnäringens förfogande till stöd för marknadsföringen och produktutvecklingen.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Centralen för turistfrämjande för 2011:

Effektivitetsmål

Effektmålen beskriver den totala utvecklingen inom turismen, som endast delvis påverkas av åtgärder som vidtas av Centralen för turistfrämjande.

Verksamhetens resultat

• Medeltalet för den externa kundtillfredsställelsen är 8,0 (2009: 7,3).

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

Finland Convention Bureau har tillhandahållit mötes- och kongresstjänster som finansierats med statsunderstöd. Från och med 2011 överförs dessa uppgifter till Centralen för turistfrämjande, vilket ökar antalet årsverken vid ämbetsverket med högst tre årsverken. Den ökning av årsverken som föranleds av de nya uppgifterna (högst 3 årsv.) sköts inom ramen för målen för arbets- och näringsministeriets produktivitetsprogram som en ytterligare minskning någon annanstans inom förvaltningsområdet.

40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 430 650 000 euro.

Fullmakt. År 2011 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 486 040 000 euro.

Bidrag får beviljas

1) på grunder som närmare fastställts genom förordning av statsrådet (298/2008) och enligt EU-kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse till företag och andra sammanslutningar för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som fokuserar på teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och som syftar till att utveckla produkter, tillverkningsmetoder och tjänster

2) för nationell och EU-medfinansiering i europeiska samarbetsprojekt

3) i enlighet med Europeiska gemenskapernas kommissions allmänna gruppundantagsförordning (EG 800/2008), för utbildning som direkt ansluter sig till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet

4) för projekt som gäller utveckling av arbetslivet

5) för innovativa utvecklingsprojekt och projekt för utveckling av arbetslivet som vidtas i den offentliga verksamhet som bedrivs av kommunala organisationer och andra offentliga organisationer utanför budgetekonomin.

Fullmakten och anslaget får användas

För innovativa utvecklingsprojekt och projekt som gäller utveckling av arbetslivet som vidtas av organisationer som omfattas av statens budgetekonomi.

I fråga om organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning

1) för sådan forskning och utveckling som främjar uppkomsten, utvecklingen och ett omfattande nyttiggörande av sådan kompetens som är betydelsefull med tanke på utvecklingen inom teknologi, affärskompetens samt det övriga näringslivet och samhället

2) för nationella och internationella program och projekt, beredning av projekt samt för utveckling av kompetens och strategiska verksamhetsbetingelser

3) för deltagaravgifter för internationellt samarbete och program och projekt, anläggningsleveranser samt resekostnader för resor som görs för Tekes räkning av personer som inte är anställda vid centralen

4) för nationell och EU- medfinansiering i europeiska samarbetsprojekt.

Bidragen kan även betalas i form av servicesedlar.

Med anslaget under momentet kan betalas utgifter som orsakas av förbindelser som ingåtts före 2010 under moment 32.20.20.

Med anslaget under momentet kan betalas förskott till forskningsorganisationer utanför budgetekonomin för projekt som gäller offentlig forskning.

Mervärdesskatteutgifter som hänför sig till konsumtionsutgifter som budgeterats under momentet betalas med medel under moment 32.01.29.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Stöd beviljas särskilt

• för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster
• för nyttiggörande av resultaten från forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten genom att främja inledandet av ny affärsverksamhet vid små och medelstora innovativa företag samt genom att förbättra tillgången och kvaliteten på de tjänster som behövs vid nya och unga innovativa företag och vid inledandet av affärsverksamheter
• till små och medelstora företag för anskaffning av ny teknik och industriella rättigheter och innovationstjänster som en del av ett forsknings-, produktutvecklings- och innovationsprojekt
• för utveckling av och försök med innovativa produktionstekniker och produktionsprocesser i pilotformat eller i det format som kan genomföras vid en anläggning samt för testproduktion
• för förhandsutredningar, sakkunnigtjänster och beredning av projekt som gäller företags och andra sammanslutningars utvecklingsprojekt
• för planering och genomförande av sådana innovativa anskaffningar vid kommunala organisationer, organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, företag och andra sammanslutningar som betydligt ska förbättra kvaliteten på och kostnadseffektiviteten i beställarens verksamhet eller tjänster och som förutsätter att anbudsgivarna utvecklar nya produkter, produktionsmetoder, tjänster eller andra innovativa lösningar
• för projekt för utveckling av arbetslivet.

Finansiering riktas särskilt till riskfyllda projekt som påskyndar förnyelsen av näringslivets strukturer. Med finansieringen sporras företag och andra sammanslutningar samt organisationer som omfattas av statens budgetekonomi till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma program som har som mål att påskynda utvecklingen och höja förädlingsvärdet, förbättra produktiviteten samt främja utvecklingen av arbetslivet. Vid beviljande av finansiering beaktas den direkta och indirekta nytta som eftersträvas med projekten, projektens kravnivå och innovativitet, de resurser som utnyttjas, det samarbete som utvecklas och utnyttjas, de välfärdsfaktorer i fråga om samhället, arbetslivet och omvärlden som främjas samt det mervärde som Tekes finansiering och sakkunnigarbete har för projektets genomförande och resultatförväntningar.

Målen för effektiviteten och för resultatet av stödsystemets verksamhet har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).

EU-inkomsterna från europeiska samarbetsprojekt har antecknats under moment 12.32.99.

Statens kostnader för de understöd som beviljas 2011 (nuvärde) uppgår totalt till 473,1 miljoner euro.

41. Allmänt understöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 41 052 000 euro.

Anslaget får användas

1) till statsunderstöd för organisationer och sammanslutningar som får statsbidrag med anknytning till arbets- och näringsministeriets verksamhetsområde, för produktion av utvecklingstjänster för små och medelstora företag och för främjande av utländska investeringar

2) till betalning av statsunderstöd till sammanslutningar som främjar verksamheten vid små och medelstora företag, till utveckling av tjänster som är avsedda för små och medelstora företag samt till regionala projekt för utveckling av näringarna

3) för finansiering av offentliga sammanslutningars projekt

4) till att producera grundläggande rådgivning, utbildning och sakkunnigtjänster som tillhandahålls av organisationer och sammanslutningar som främjar utrikeshandeln och näringspolitiken och av Finpro rf

5) för underhåll och utveckling av portalen FöretagsFinland.

För att stödja och främja uppfinningsverksamhet och ersätta de kostnader som orsakas av förvaltningen av verksamhet och kostnaderna för att främja utländska investeringar samt för att effektivisera nyttiggörandet av formgivning i näringsverksamheten och för att utveckla dels koncept för företagstjänster, dels nättjänster, kan på grund av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet allmänt understöd beviljas i enlighet med EU:s definition av allmänna ekonomiska mål till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. I särskilda fall kan även för projekt som syftar till att för små och medelstora företag främja tjänster, företagsverksamheten och ekonomin inom kreativa områden på grund av deras samhälleliga effekter och goda resultat beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. Av Finpro rf:s verksamhet kan vidare en del av upprätthållandet av nätverket av exportcentra samt en del av verksamheten vid de inhemska enheterna bestå av sådana funktioner av allmänt ekonomiskt intresse som finansieras till det fulla kostnadsbeloppet.

Förklaring:I verksamheten vid de organisationer och sammanslutningar som främjar näringspolitiken och utrikeshandeln beaktas såväl riktlinjerna i ministeriets koncern- och innovationsstrategier som målen i företagens strategi för främjande av internationalisering och export. De organisationer och sammanslutningar som får statsunderstöd producerar inom områdena för utrikeshandel och närings- och innovationspolitik s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI-tjänster, kommissions beslut 2005/842/EG).

Effektivitetsmål

• Uppfinningsstiftelsen intensifierar sina satsningar på att främja kommersialiseringen av uppfinningar
• Organisationernas kvalitetskonkurrenskraft förbättras på ett internationellt jämförbart sätt.
• Standardiseringen stöder utvecklingen och kommersialiseringen av nya teknologier och marknader.
• Kompatibiliteten och utbytbarheten hos produkter och system förbättras.
• Konsumtionen styrs till produkter och tjänster som skonar miljön.
• Finland får större synlighet som proffs på områdena för industriell formgivning och design.
• Antalet utländska investeringar i Finland ökar, och samtidigt ökar stiftelsen Invest in Finlands marknadsandel av biståndet till företag som har fattat investeringsbeslut.
• Företagen nätverkar i allt högre grad och exportvolymen ökar.

Verksamhetens resultat

• Av Finpros avgiftsfria grundläggande rådgivning och sakkunnigtjänster riktas minst två tredjedelar till små och medelstora företag (2007: 66 %, 2008: 73 % och 2009: 62 %).
• Samarbetet mellan sammanslutningar som främjar utrikeshandeln, näringspolitiken och innovationspolitiken och sammanslutningar som utvecklar små och medelstora företags omvärld och informationsutbytet mellan dem ökas och breddas.

Momentets rubrik har ändrats.

42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 100 000 euro.

Anslaget får användas

1) för att finansiera utvecklingsprojekt som stöder bildandet av innovationskluster

2) för att stödja finska företags och forskningsinstituts integrering i internationella innovationsnätverk, särskilt nätverket FinNodes omkostnader och utvecklingsprojekt

3) till betalning av statsunderstöd för omkostnaderna för den nationella samordningen av de kluster som utsetts till kunskapscentraprogrammet och till såddpengar för samprojekt som inleds inom ramen för programmet.

Beträffande överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut och beträffande konsumtionsutgifterna enligt prestationsprincipen.

Förklaring:I regeringens innovationspolitiska redogörelse ställs det som mål att det bildas attraktiva innovationskluster i Finland samt att den internationella integreringen främjas. Anslaget under momentet kan användas till utvecklingsåtgärder som stöder dels uppkomsten av innovationskluster i Finland, dels samarbetet med internationella innovationsnätverk och innovationskluster.

Med hjälp av FinNode-verksamheten inhämtar man insikter i nya utvecklingstrender och skapar samtidigt nya samarbetsformer som hjälper finländska aktörer att koppla sig till övernationella värdenätverk. Utvecklandet av FinNode-samarbetet har uppställts som mål i både regeringsprogrammet och i regeringens innovationspolitiska redogörelse. FinNode-verksamhet finns i Kina, USA, i Ryssland och i Japan. Avsikten är att verksamheten under 2011 ska etableras också i Indien.

Anslaget under momentet används också till att finansiera den nationella samordningen av de klusterprogram som anges i kunskapscentraprogrammet och utveckla verksamhetsmodellerna och tjänsterna i programmet. Kunskapscentraprogrammet är ett tidsbundet specialprogram enligt regionutvecklingslagen (1651/2009) och det syftar till att förbättra förutsättningarna för etablering och utveckling av internationellt konkurrenskraftig företags- och forskningsverksamhet med hög kompetensnivå. Genom programmet stöds regional specialisering och arbetsfördelning mellan kompetenscentrumen. Målet med kompetensklustren är att skapa ny affärsverksamhet och att främja internationaliseringen av företag.

De sammanslutningar som får statsunderstöd för samordning av klusterprogrammen inom kunskapscentraprogrammet och för FinNode-verksamhet producerar inom sektorn för närings- och innovationspolitik s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI-tjänster, kommissions beslut 2005/842/EG).

Samhälleliga verkningar

• Integreringen av forskningsinstitutioner och företag i nationella och internationella innovationsnätverk stärks.
• FinNode-målländernas intresse för Finland som innovationssamarbetspartner och innovationsmiljö stärks.

Verksamhetens resultat

• Samarbetet mellan de finska aktörerna i innovationssystemet när det gäller att främja internationalisering breddas.
• Information om kommersiella möjligheter i FinNode-målländerna förmedlas mer effektivt än tidigare till de finska innovationsaktörerna.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 300 000 euro med anledning av en nivåförhöjning.

43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 24 660 000 euro.

Fullmakten och anslaget får användas till genomförande och betalning av projekt enligt statsrådets förordning om internationaliseringsunderstöd för företags gemensamma projekt samt om allmänt understöd till organisationer och sammanslutningar som främjar utrikeshandeln och företags internationalisering (1186/2005).

Fullmakten och anslaget får förutom för internationaliseringsprojekt som främjar utrikeshandel och export enligt den ovan nämnda förordningen dessutom användas

1) för gemensamt deltagande i internationella utställningar samt för exportnätverksprojekt och partnerskapsprogram

2) för andra samprojekt, för gemensamma projekt inom nya verksamhetsområden och servicebranscher, för strategiska spetsprojekt, för stödjande av företagsinitierade kulturexportprojekt samt för riksomfattande projekt inom turistbranschen.

Understödet till små och medelstora företag är högst 50 %. Understöd kan dock beviljas till högre procentandelar för sådana riksomfattande eller regionalt betydelsefulla projekt i vilka företag inte medverkar eller beträffande vilka det är svårt att fördela kostnaderna företagsvis eller där nyttan av projektet kan uppskattas tillfalla ett stort antal företag eller projektet till sin natur är avvikande och riskfyllt.

Fullmakt. År 2011 får nya bidrag beviljas till ett belopp av sammanlagt 23 628 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2010 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas ännu år 2011. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Företags gemensamma projekt genomförs av organisationer som främjar näringspolitiken och av Finpro rf, olika sammanslutningar, branschförbund och företag.

Med anslaget genomförs sådana samprojekt för företag där deltagarna utgörs av små och medelstora företag. Med deltagandet i samprojekt strävar man efter att inleda ett företags export inom ett nytt marknadsområde samt att under budgetåret öka företagens export och hålla kvar de befintliga affärsförbindelserna samt att se sig om efter nya partnerskap inom nya exportmarknader. Att delta i samprojekt sänker företags tröskel för internationalisering och snabbar upp små och medelstora företags inträde på nya marknader. Deltagarna i samprojekten utgörs av tillväxtföretag, företag som befinner sig i kommersialiseringsskedet efter produktutvecklingsskedet, nya och innovativa nätverk av företag samt andra företagsgrupper. Understöden riktas särskilt till nya innovativa projekt inom högteknologibranschen och deltagarna kan bestå av banbrytare inom kreativa branscher, aktörer som letar efter innovationer inom hälso- och välfärdsteknologi, aktörer som utvecklar och producerar mångsidiga tjänster samt aktörer som redan är framgångsrika inom de traditionella exportbranscherna. Anslaget kan också användas för internationaliseringsprojekt inom träproduktbranschen och träbyggandet.

Projekt genomförs inom de särskilda målländerna Ryssland, Kina och Indien. Som ett nytt område inleds dessutom projekt i vissa afrikanska länder (Kenya, Egypten, Nigeria).

De understödsbeslut som nämns i 1 punkten i tredje stycket i beslutsdelen fattas centraliserat vid vissa NTM-centraler och de projekt som nämns i 2 punkten behandlas i ministeriet. Alla samprojekt genomförs såsom förut som riksomfattande samprojekt.

Samhälleliga verkningar

• Affärskompetensen och internationaliseringsfärdigheterna vid små och medelstora företag stärks.
• Tillväxtföretagen internationaliseras och drar nytta av det mervärde som samprojekt erbjuder.
• Antalet nya exportföretag ökar.

Verksamhetens resultat

• Antalet företag som deltar i samprojekt ökar (2008: 2 756 och 2009: 1 960).
• Små och medelstora företags andel av understöden för samprojekt är minst två tredjedelar (2008: 86 % och 2009: 82 %).
• Andelen exportnätverksprojekt som riktar sig till små och medelstora företag ökar (2008: 14 % och 2009: 19 %).

Statens kostnader för de understöd som beviljas 2011 (nuvärde) uppgår totalt till 23,4 miljoner euro.

45. Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 10 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av bidrag för små och medelstora företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt och för utvecklingsåtgärder under den inledande fasen av företagsverksamhet på det sätt som närmare föreskrivs i statsrådets förordning om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (675/2007).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med bidragen uppmuntras små och medelstora företag till att förbereda forsknings- och utvecklingsåtgärder. Finansiering för detta ändamål ges som bidrag till ett belopp på högst 15 000 euro och beviljas på de minimis-villkor.

NTM-centralerna riktar sådan finansiering till projekt som syftar till att främja små och medelstora företags beredskap att inleda nya forsknings- och utvecklingsprojekt, att snabba upp inledandet av nya affärsverksamheter och att hjälpa små och medelstora företag med internationalisering och med att öka teknologisk och annan kompetens för utveckling.

(50.) Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris(reservationsanslag 2 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 102 900 000 euro.

Fullmakt. År 2011 får nya lån beviljas till ett belopp av högst 102 823 000 euro.

Med lånen sporras såväl stora som små och medelstora företag och andra sammanslutningar till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma teknologi-, forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som har som mål att påskynda utvecklingen samt att höja förädlingsvärdet och förbättra produktiviteten. Lån beviljas med beaktande av den direkta och indirekta nytta som eftersträvas, projektens kravnivå och innovativitet, de resurser som står till förfogande, det samarbete som ska utvecklas och nyttiggöras, de välfärdsfaktorer i samhället och omvärlden som ska främjas samt verkningarna av Tekes finansiering.

Anslaget får användas i enlighet med lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988), på grunder som närmare föreskrivs genom förordningar av statsrådet och EU-kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 avseende stöd av mindre betydelse för företag och andra sammanslutningar för teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som syftar till att utveckla och nyttiggöra produkter, produktionsmetoder och tjänster.

Lån kan beviljas som innehåller villkor för riskexponering. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om det inte leder till ett resultat som kan utnyttjas i ekonomiskt syfte, har Tekes rätt att på ansökan av låntagaren och inom ramen för de villkor som närmare bestäms genom statsrådets förordning 298/2008 förlänga låntagarens återbetalningstid, retroaktivt ändra ett lån eller delar av det som ursprungligen beviljats i form av främmande kapital till ett lån i form av eget kapital eller i undantagsfall helt eller delvis låta bli att återkräva det obetalda lånekapitalet och räntorna. Stora företag kan beviljas lån endast av mycket tungt vägande skäl speciellt när lånevillkoret för riskexponering är väsentligt med tanke på genomförandet av projektet och det kan fastställas på förhand.

Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. En del av finansieringen kan betalas ut i förskott. Maximibeloppet för lån för vilka betalningsbefrielse kan beviljas är 40 000 000 euro.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Finansiering beviljas särskilt

1) företag och andra sammanslutningar för forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja utvecklingen och förbättringen av internationellt konkurrenskraftiga produkter, produktionsmetoder och tjänster

2) för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt för utveckling av energiekonomi samt miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster

3) för startande av nya affärsverksamheter vid nygrundade innovativa företag och redan verksamma företag samt för främjande av företagsekonomiskt nyttiggörande av forsknings- och utvecklingsverksamheten och dess resultat

4) små och medelstora företag för marknadsnära riskfyllda utvecklings- och produktifieringsprojekt

5) för utveckling av och försök med innovativa produktionstekniker och produktionsprocesser i pilotformat eller i det format som kan genomföras vid en anläggning och för testproduktion

6) små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella rätttigheter och innovationstjänster som en del av ett forsknings-, produktutvecklings- eller innovationsprojekt.

Villkoren för kapitallån bestäms enligt aktiebolagslagen (624/2006). Tekes lånestock som sköts av Statskontoret uppgick i 2009 års bokslut till 493 miljoner euro.

Inkomsterna av återbetalning av lån har antecknats under moment 15.01.04.

Målen har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).

Totalt uppgår statens kostnader för de lån som beviljas 2011 (nuvärde) till 24,9 miljoner euro.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 3 457 000 euro som beror på utbetalningar som föranleds av ett tillägg av engångsnatur för en bevillningsfullmakt i budgeten för 2010, och vid dimensioneringen av fullmakten har som avdrag beaktats 20 342 000 euro på grund av bortfall av ett tillägg av engångsnatur som föranleddes av en fullmakt att bevilja lån.