Statsbudgeten 2011

31. KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Kommunikationsministeriet främjar samhällets funktion och befolkningens välstånd genom att ombesörja högklassiga, säkra och förmånliga trafik- och kommunikationsförbindelser för medborgarna och näringslivet samt konkurrenskraftiga verksamhetsmöjligheter för företagen i branschen. Förvaltningsområdets politiksektorer utgörs av kommunikationspolitik och trafikpolitik och dessa stöds av affärsverksamhet, forskning och förvaltning.

Omvärld

Samhällets verksamhet grundar sig i avsevärd grad på utnyttjande av elektroniska informations- och kommunikationsnät och användning av de elektroniska tjänster som de möjliggör. Den tekniska utvecklingen inverkar väsentligt på kommunikationsmarknaden och kommunikationspolitiken. Olika teknikers konvergens, trådlös nätteknik, ip-baserad nätarkitektur och självstyrande terminaler är ett led i de pågående förändringarna i omvärlden, som bör beaktas vid beredningen av kommunikationspolitiken. Förändringar i omvärlden omfattar också vanorna att använda innehållstjänster och andra tjänster och de sätt på vilka tjänsterna produceras, två faktorer som nu befinner sig i en brytningstid. En särskild utmaning är att i det ekonomiskt svaga läget trygga verksamhetsförutsättningarna för kommunikationsnäringen som fungerar i en global verksamhetsmiljö och att införliva frågor som gäller bekämpning av klimatförändringen i den kommunikationspolitiska beredningen.

Under de närmaste åren påverkas trafikens verksamhetsmiljö avsevärt av klimatförändringen samt av bekämpningen av och förberedelser för den. Verksamheten styrs av principerna för hållbar utveckling och förvaltningsområdets klimatpolitiska program. Den tudelade regionutvecklingen, dvs. å ena sidan de växande bosättningscentrumen och å andra sidan de glesbebyggda områdena samt befolkningens stigande medelålder, innebär en särskild utmaning i fråga om trafikledshållningens och trafikens behov. Användningen av resurserna måste kunna effektiviseras för att servicenivån ska tryggas.

Kommunikationspolitik

Utvecklandet av informationssamhället förutsätter en aktiv kommunikationspolitik och informationssamhällspolitik. Genom kommunikationspolitiken försöker man under de närmaste åren skaffa instrument för ett fungerande och tryggt samhälle samt för effekter i företagens och den offentliga sektorns verksamhet. Genom informationssamhällspolitiken strävar man bl.a. efter att uppfyllla den offentliga sektorns produktivitetsmål samt bemöta innovationspolitikens utmaningar.

Kommunikationsministeriet samordnar politiken gällande informationssamhället. Inom informationssamhällspolitiken koncentrerar man sig på att i praktiken genomföra den strategi för informationssamhället som bereddes under den förra regeringen. En ministerledd delegation har tillsatts för att leda genomförandet av strategin, och delegationen har som mål att Finland ska bli ett internationellt drivkraftigt, människonära och konkurrenskraftigt kunskaps- och servicesamhälle. Genom de åtgärder som man väljer att genomföra underlättas tillgången till vardagens tjänster, ökas konkurrenskraften och produktiviteten, främjas den regionala och sociala jämlikheten samt tryggas tillgången och kvaliteten på den offentliga servicen.

Anslag som stöder kommunikationspolitiken är Kommunikationsverkets anslag, det anslag som reserverats för att genomföra ett nationellt bredbandsprojekt, stödet till tidningspressen och det stöd som anvisas för ersättning av kostnaderna för Rundradion Ab:s televisions- och radiosändningar till utlandet. För den kommunikationspolitiska sektorn föreslås sammanlagt 19,2 miljoner euro i anslag.

Kommunikationsministeriet ställer följande mål för de samhälleliga verkningarna inom kommunikationssektorn:

• Mångsidiga och högklassiga kommunikationstjänster till rimligt pris finns tillgängliga i hela landet.
• Integritetsskyddet, yttrandefriheten och en pluralistisk kommunikation samt medborgarnas och företagens förtroende för elektroniska tjänster bevaras och stärks.
• Informations- och kommunikationstekniken utnyttjas effektivt i syfte att förbättra produktiviteten, smidigheten i vardagslivet, kunnandet och konkurrenskraften med särskilt beaktande av de äldres och specialgruppers behov.

Trafikpolitik

Riktlinjerna för trafikpolitiken har presenterats i den trafikpolitiska redogörelsen som överlämnades till riksdagen i april 2008. I redogörelsen drar man upp riktlinjer för finansieringsprinciper och en långsiktig finansiering, tar ställning till stöd för framgång i regionerna och näringarna, smidig rörlighet för befolkningen, bekämpande av klimatförändringen och främjande av kollektivtrafiken samt förbättrande av trafiksäkerheten. Främst utvecklas i enlighet med statsrådets principbeslut sådana intelligenta trafiksystem som kan möta utmaningar i fråga om fungerande trafik, klimatförändringen, säkerheten, effektivitet och ekonomiska lösningar. Trafikpolitiken fokuseras på ett kundinriktat opererande av trafiknäten.

Trafiken bär en betydande del av ansvaret för klimatförändringen. Trafikens miljökonsekvenser hanteras genom att man effektiviserar logistiken, främjar kollektivtrafiken och miljövänliga transportformer och minskar koldioxidutsläppen från privatbilismen. Samarbetet mellan markanvändningen och trafikplaneringen effektiviseras. Enligt trafikpolitiska redogörelsen är tyngdpunkten i investeringsprogrammet förlagd till spårtrafiken. Stödet till kollektivtrafiken i stora stadsregioner stiger till 10 miljoner euro. I glesbygdsområdena strävar man efter att trygga basservicenivån på kollektivtrafiken.

Inom trafiksektorn upprätthålls och utvecklas fungerande rese- och transportkedjor i syfte att trygga och förbättra näringslivets konkurrenskraft och befolkningens välfärd. Inom sektorn bör man samtidigt möjliggöra samfärdsel och transport på ett säkert samt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Den trafikpolitik som utövas inom ministeriets förvaltningsområde verkställs genom upprätthållande och utvecklande av servicenivån inom trafiklederna och trafiktjänsterna samt genom påverkan av andra myndigheters och intressentgruppers åtgärder som är av betydelse för trafikpolitiken. De olika trafikformerna ska tillsammans bilda ett effektivt, säkert och intelligent trafiksystem. I statsrådets principbeslut om trafiksäkerheten dras riktlinjen att antalet omkomna i vägtrafiken bör vara högst 250 år 2010. Möjligheterna att konkurrensutsätta järnvägarnas persontrafik utreds både för när- och fjärrtrafikens del.

Trafikpolitiken genomförs av Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket. Andra anslag som används för trafikpolitiken är köp av och understöd till tjänster inom kollektivtrafiken, stödande av sjöfartsnäringen, ersättningar och understöd till lufttrafiken och statsbidrag till väghållningen. För trafikpolitikens del föreslås ett anslag på sammanlagt 1 640,3 miljoner euro.

Kommunikationsministeriet ställer följande mål för de samhälleliga verkningarna i anslutning till trafiksektorn:

• Ett fungerande trafiksystem främjar välståndet och näringslivets konkurrenskraft genom att säkerställa fungerande rese- och transportkedjor i hela landet genom ett effektivt utnyttjande av alla trafikformer och de möjligheter som den intelligenta trafiken erbjuder. Kollektivtrafikens verksamhet tryggar grundförutsättningarna för samfärdseln under vardagar överallt i Finland. Rese- och transporttiderna är förutsägbara och resenärerna är informerade. Inom stadsregionerna pusslas markanvändningen och trafiken ihop och kollektivtrafikens och den lätta trafikens verksamhetsförutsättningar förbättras. På landsbygden och i skärgården tryggas basservicen inom samfärdsel och transport.

• Farledernas skick möjliggör säker daglig samfärdsel och effektiva transporter.
• Finland hör till de fem främsta länderna i Europa när det gäller trafiksäkerheten.
• Utsläppen av växthusgaser inom trafiken minskas. De trafikrelaterade olägenheterna för hälsan och naturen minimeras.
• Produktiviteten och effektiviteten inom trafiksektorn förbättras.

Forskning

Förvaltningsområdets forskning bedrivs av Meteorologiska institutet, som har en central roll vid produktion av den grundkunskap som behövs för att anpassa samhället till klimatförändringen. Med den information som produceras främjar man säkerheten.

Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för de samhälleliga verkningarna i fråga om förvaltningsområdets forskningsverksamhet:

• Med hjälp av de medel som forskningen erbjuder stöds anpassningen till klimatförändringen i ett brett upplagt samarbete med branschens övriga aktörer.
• De senaste data som erhållits genom forskningen tillämpas bl.a. vid utveckling av klimatmodeller samt observations-, prognos- och varningssystem och andra tjänster.
• Det kunnande och den sakkunskap som behövs inom trafik- och kommunikationsbranschen utvecklas och kunskap tas fram som grund för lagstiftning och politiskt beslutsfattande.

Affärsverksamhet och statliga bolag

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde bolagiseras Lotsverket Finnpilot vid ingången av 2011. Bolagiseringen hänför sig till omorganiseringen av verksamheten med statliga affärsverk. Genom omorganisation av affärsverksamheten strävar man efter att bilda ett nytt aktiebolag med statlig majoritet som för sin egen del under kommunikationsministeriets styrning stöder genomförandet av de mål för de samhälleliga verkningarna som uppställts för trafiksektorn.

Kommunikationsministeriets ägarstyrning omfattar Lotsningsverket Finnpilot, som ska bolagiseras, samt de statliga bolagen Finavia Abp, Arctia Shipping Ab och Meritaito Ab.

Förvaltningsområdets gemensamma mål

Kommunikationsministeriet uppställer dessutom följande mål för hela förvaltningsområdet:

• Förvaltningsområdet stöder genom sin verksamhet åtgärder för att dämpa klimatförändringen och anpassa samhället till klimatförändringen.
• Forsknings- och utvecklingsverksamheten inom förvaltningsområdet stöder verkställandet av de åtgärder i fråga om kommunikation och trafik som anges i regeringsprogrammet.
• Informations- och kommunikationsteknologin utnyttjas effektivt i syfte att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften.
• Man ser till att uppgifter som tryggar de livsviktiga samhällsfunktionerna sköts.
• Produktiviteten av förvaltningsområdets verksamhet förbättras.

Konsekvenser av produktivitetsprogrammet

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av åtgärderna motsvarar 53 årsverken år 2011.

Kommunikationsförvaltningens strukturreform, som genomfördes i början av år 2010, samt det mål som i produktivitetsprogrammet uppställts för minskning av personalantalet utgör stora utmaningar när det gäller planeringen av användningen av förvaltningsområdets personalresurser under de närmaste åren.

Sammanfattande granskning av verksamhet som har betydande könskonsekvenser

Målet för kommunikationsministeriets förvaltningsområde är att producera sådana prestationer och offentliga nyttigheter som både kvinnor och män har jämlika möjligheter att använda.

Målet för personalplaneringen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde är en rätt dimensionerad och kunnig personal som arbetar i en bra arbetsgemenskap där arbetsklimatet följs och utvecklas även utgående från jämställdhetsaspekten. Jämställdhetsaspekten beaktas vid val av personer till arbetsgrupper och vid rekrytering av ny personal till förvaltningsområdets ämbetsverk och institutioner.

Anslag och inkomstposter

För förvaltningsområdet föreslås ett anslag på 2 042,6 miljoner euro. För politikområdena föreslås de anslag som följer: förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter 342,6 miljoner euro, trafiknätet 1 412,8 miljoner euro, säkerheten i och övervakningen av trafiken 35,4 miljoner euro, stöd till trafiken och köpta tjänster inom trafiken 192,1 miljoner euro, kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd till kommunikationen 19,2 miljoner euro samt forskning 40,5 miljoner euro.

Av trafiksektorns avgifter av skattenatur är de största farledsavgiften på 68,5 miljoner euro, som används för underhållet av havsfarleder, banskatten på 16,2 miljoner euro, tillsynsavgiften för flygtrafiken på 7,8 miljoner euro samt investeringsskatten på Kervo—Lahtisbanan på 4,6 miljoner euro. Av de övriga avgifter som tas ut inom trafiksektorn är den största banavgiften på 39,2 miljoner euro, som används för banhållning. Trafiksäkerhetsverkets avgiftsinkomster är totalt 88,3 miljoner euro, varav 80,9 miljoner euro är inkomster av kundavgifter som tas ut inom vägtrafiksektorn.

Inom kommunikationssektorn tas 5,6 miljoner euro ut som avgifter av skattenatur. Dessutom får Kommunikationsverket 27,6 miljoner euro i övriga avgiftsinkomster.

Förvaltningsområdets inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 7,8 miljoner euro.

Det beräknas att Trans European Transport Network, dvs. TEN-projekten, beviljas ca 9,4 miljoner euro av EU:s medel. Den regionala utvecklingsfondens målprogram uppskattas få ca 9,8 miljoner euro i EU-medel och nationella medel.

Förvaltningsområdets anslag 2009—2011