Statsbudgeten 2003

30. Främjande av boendet

Förklaring:Migrationen, den naturliga befolkningstillväxten samt det ökade antalet hushåll har medfört en kraftig efterfrågan på bostäder i tillväxtcentren. Trycket på efterfrågan har märkts såväl på ägarbostads- som på hyresbostadsmarknaden. Hyran för de fritt finansierade bostäderna steg från april 2001 till april 2002 med 3,6 % i hela landet och med 5,2 % i huvudstadsregionen. Antalet hushåll som väntade på att få en aravahyresbostad var drygt 112 000 vid utgången av 2001, vilket var ca 5 500 färre än ett år tidigare. Det fanns 10 000 bostadslösa utan familj och 800 bostadslösa familjer.

Den märkbart lägre räntenivån och de fortsatta stabila priserna på bostäder märktes på ägarbostadsmarknaden i synnerhet i slutet av 2001 och början av 2002 i form av en kraftig efterfrågan på nya bostadslån och en snabb ökning av bostadslånestocken. Efterfrågan på ägarbostäder förefaller igen efter en stabil period på några år höja prisnivån på bostäder.

Den fritt finansierade bostadsproduktionen minskade 2001 för andra året i rad, men började öka igen 2002. Tack vare en ökad statsunderstödd bostadsproduktion inleddes dock 2001 byggandet av ca 29 000 bostäder. Bygglovsreserven möjliggör en ännu något större bostadsproduktion i framtiden.

Det väsentliga är inte den totala bostadsproduktionen utan bostadsproduktionen i de områden där efterfrågan är stor. Efterfrågan överstiger utbudet i huvudstadsregionen och i andra tillväxtcentra, vilket försvårar privathushållens situation samt företagens och kommunernas tillgång på arbetskraft. Bristen på hyresbostäder är fortfarande störst i huvudstadsregionen. Det faktum att allt fler har flyttat till ägarbostäder har dock förbättrat tillgången på hyres- och bostadsrättslägenheter till den grad att byggherrarnas försiktighet när det gäller att starta nya byggobjekt har ökat märkbart.

Man fortsätter att vidta åtgärder för att öka utbudet på bostäder inom de områden där efterfrågan är störst i enlighet med regeringens bostadspolitiska strategi. Av de nya bostäder som byggs med arava- och räntestödslån år 2003 byggs en större andel än tidigare i huvudstadsregionen, dess kranskommuner och övriga större tillväxtcentra. Ca 80 % av de nya arava- och räntestödsbostäderna fanns 2001 i dessa områden. Genom att rikta nyproduktionen strävar man efter att förbättra bostadssituationen i synnerhet i huvudstadsregionen och dess kranskommuner. Genom statens och kommunernas samarbete främjas bostadsproduktionen genom att man ökar tillgången på planlagd tomtmark i dessa områden.

I regioner med flyttningsförluster står tills vidare relativt få bostäder tomma, men en fortsatt flyttningsrörelse försämrar situationen. Avsikten är att i dessa trakter öka balansen på bostadsmarknaden genom särskilda åtgärder.

Inom reparationsbyggandet fästs fortfarande uppmärksamhet vid att reparationerna görs i flera etapper och vid rätt tidpunkt samt betonas iakttagandet av verkningarna under livscykeln vid reparation av fastigheter. Moderniseringen av förorterna fortsätter i enlighet med programmet Förortsreform 2000.

Man understöder särskilt sådana projekt för renovering av bostäder som ger den åldrande befolkningen möjligheter att bo hemma. Med hjälp av understöden stöder man också en systematisk reparationspraxis och genomför den nationella klimatstrategin.

I slutet av år 2001 betalades allmänt bostadsbidrag till 158 500 hushåll. Av stödet betalades 55 % till barnfamiljer. Boendeutgifternas andel av bruttoinkomsterna för bostadsbidragstagare som bodde i hyresbostäder var år 2001 i genomsnitt 54 % utan bostadsbidrag, och den minskade efter bostadsbidraget till 27 %. Bostadsbidragets andel av de genomsnittliga boendekostnaderna för bidragstagare var 49 %.

Den genomsnittliga hyran för bidragstagare som bodde i aravahyresbostäder var 6,92 euro/m2/mån och för dem som bodde i fritt finansierade bostäder 7,20 euro/m2/mån. För att bättre motsvara den faktiska hyresnivå har de boendeutgifter som maximalt kan godtas vid beviljande av bostadsbidrag höjts 2002. Detta ökar antalet bidragstagare och betalningen av bidrag åren 2002—2003.

Av bostadsbidragstagarna är ca 65 % arbetslösa. Antalet arbetslösa bostadsbidragstagare minskade 2001 med ca 3 700 personer. Antalet arbetslösa bostadsbidragstagare antas stiga något 2002—2003.

För att minska på bostadslösheten genomförs den nationella handlingsplanen mot fattigdom och utslagning samt de åtgärdsprogram som utarbetats med syfte att minska bostadslösheten i huvudstadsregionen samt på andra håll. Understödet riktas i synnerhet till huvudstadsregionen samt till åtgärder för att minska bostadslösheten hos dem som behöver särskilt stöd.

¹⁾ Antalet bostäder påverkas också väsentligt av hur bostäderna fördelas enligt typ samt av hur bra man lyckas dämpa prisnivån.

54. Bostadsbidrag(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 430 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/1975).

Förklaring:Med hjälp av bostadsbidraget främjar man uppnåendet och bibehållandet av en rimlig boendestandard genom att sänka boendeutgifterna för barnfamiljer och andra hushåll som behöver bidrag.

60. Överföring till statens bostadsfond

Under momentet beviljas inget anslag.

Aravalån

År 2003 får i enlighet med aravalagen (1189/1993) lån till ett sammanlagt belopp av högst 600 000 000 euro beviljas av statens bostadsfonds medel, inklusive ett belopp som motsvarar projekt som återgått år 2002 eller sådan bevillningsfullmakt som annars blivit oanvänd. År 2003 beviljas inga lån för byggnadstiden, kortfristiga ombyggnadslån eller ägarbostadsaravalån, med undantag av inlösningslån.

För att främja produktionen av hyres- och bostadsrättsbostäder i huvudstadsregionen och dess kranskommuner liksom även i andra större tillväxtcentra samt långsiktiga och planmässiga ombyggnadsprojekt i förorter är det möjligt att fatta villkorliga förhandsbeslut om de aravalån som skall beviljas 2004—2006. Beloppet av lån som beviljas enligt de villkorliga förhandsbesluten får under vart och ett år vara sammanlagt högst 120 000 000 euro för hyres- och bostadsrättsaravalån i huvudstadsregionen och dess kranskommuner samt i andra större tillväxtcentra och högst 15 000 000 euro för ombyggnadslån för hyreshus inom ramen för förortsprogrammet.

För att lindra svårigheter som inte beror på den som mottagit ett personligt aravalån kan uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera med stöd av 46 § aravalagen och 28 § aravaförordningen (1587/1993) beviljas till ett belopp av sammanlagt högst 1 200 000 euro år 2003.

När aravahyreshus som blivit permanent obebodda rivs i regioner där befolkningen minskar, kan med stöd av aravabegränsningslagen sammanlagt högst 3 500 000 euro i aravalånekapitel förbli på statens ansvar.

Räntestödslån och statsborgen

Av statens bostadsfonds medel betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001), lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för ägarbostadslån (1204/1993), lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus (205/1996), lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982) och lagen om lån och räntestöd för vissa värmeanläggningsprojekt (83/1982). Dessutom täcks av bostadsfondens medel statens ansvar enligt 9 och 9 a § lagen om räntestöd för hyresbostadslån, 10 § lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån samt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996). Av bostadsfondens medel betalas också bostadssparpremier enligt lagen om bostadssparpremie (862/1980).

År 2003 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för ägarbostadslån och lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiehus godkännas som räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 600 000 000 euro inklusive ett belopp som motsvarar projekt som återgått år 2002 eller sådan fullmakt att bevilja lån som annars blivit oanvänd.

För nyproduktion avsedda lån för bostadsaktiebolagshus kan endast godkännas som räntestödslån för att öka det totala utbudet av bostäder i huvudstadsregionen och dess kranskommuner. En annan förutsättning för att lån för nyproduktion av bostadsaktiebolagshus skall godkännas som räntestödslån är att långivningen främjar uppkomsten av sådana bostadsområden på vilka det för att förebygga segregation byggs mångsidigt såväl med långivning på sociala grunder som annan bostadsproduktion.

För att främja en långsiktig och planmässig hyres- och bostadsrättsbostadsproduktion i huvudstadsregionen och dess kranskommuner liksom även i andra större tillväxtcentra är det möjligt att fatta villkorliga förhandsbeslut om de räntestödslån som skall beviljas åren 2004—2006. Beloppet av lån som beviljas enligt de villkorliga förhandsbesluten får under vart och ett år vara sammanlagt högst 80 000 000 euro för hyres- och bostadsrättsräntestödslån i huvudstadsregionen och dess kranskommuner samt i andra större tillväxtcentra.

Det totala beloppet av statens ansvar enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån får i fråga om lån för fritt finansierade bostäder och bsp-lån uppgå till sammanlagt högst 1 600 000 000 euro i slutet av år 2003. För lånen enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån samt lagen om räntestöd för ägarbostadslån tillkommer dessutom statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lån.

Räntestödsbeloppen för gamla räntestödslån

Räntegottgörelsen för räntestödslån som godkänts för nyproduktion 1993 är för de låntagare som avses i 2 § 1 mom. 1—5 punkten lagen om räntestöd för hyresbostäder 8 % under låneåren 1—5 och 6 % under låneåren 6—10. För andra låntagare är räntegottgörelsen för lån som godkänts för nyproduktion 1993 7 % under låneåren 1—4 och 5 % under låneåren 5—8. Räntegottgörelsen för andra räntestödslån som godkänts 1993 är 6 % under låneåren 1—4 och 4 % under låneåren 5—8. Gottgörelsen får dock högst vara lika stor som den ränta kreditinstitutet uppbär.

Räntegottgörelse betalas till låntagare som avses i 2 § 1 mom. 1—5 punkten lagen om räntestöd för hyresbostäder för nyproduktion för högst tio och i andra fall för högst åtta år i fråga om lån som godkänts som räntestödslån före 1994.

Understöd

Av statens bostadsfonds medel får år 2003 beviljas sammanlagt högst 50 000 000 euro i renoverings- och energiunderstöd enligt lagen om understöd för reparation av bostäder inklusive ett belopp som motsvarar projekt som återgått år 2002 eller sådan fullmakt som annars blivit oanvänd.

År 2003 får av statens bostadsfonds medel beviljas sammanlagt högst 2 600 000 euro i understöd enligt lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond (657/2000) för sanering av ekonomin i hyreshus och bostadsrättshus, sammanlagt högst 8 400 000 euro i understöd för det egna kapitalet för anskaffning av bostäder åt bostadslösa och sammanlagt högst 3 400 000 euro i understöd för det egna kapitalet i bostäder för studerande. Av fullmakten gällande understöd för sanering av ekonomin i hyreshus och bostadsrättshus får statskontoret använda högst 50 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar sanering av ekonomin och planering av underhållet i fråga om bostadssammanslutningar med ekonomiska svårigheter.

Med stöd av statsunderstödslagen får av statens bostadsfonds medel år 2003 beviljas sammanlagt högst 6 000 000 euro för tidsbundna projektbestämda understöd till kommuner som undertecknat samarbetsdokumentet mellan staten, huvudstadsregionen och dess kranskommuner för byggande av kommunalteknik i nya bostadsområden på det sätt som närmare bestäms genom statsrådets förordning.

Fullmakter gällande medelsanskaffning

År 2003 får statens bostadsfond värdepapperisera bostads- och aravalån eller får för den tas upp långfristiga lån till ett nettobelopp av sammanlagt högst 100 000 000 euro. Fonden får samtidigt ha sammanlagt högst 600 000 000 euro i kortfristiga lån som behövs för att jämna ut växlingar i likviditeten som förekommer under året. År 2003 får finansministeriet eller Statskontoret inom ramen för vad statsrådet bestämmer ingå ränte- och valutaväxlingsavtal eller andra garderingsavtal knutna till bostadsfondens medelsanskaffning och medelsförvaltning för ansvar till ett sammanlagt kapitalbelopp på högst 600 000 000 euro.

Förklaring:Det understödssystem för byggande av kommunalteknik på bostadsområden i huvudstadsregionen och dess kranskommuner som infördes 2002 är i kraft till utgången av 2005.

Regeringen avlåter i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus så att när staten måste riva aravahyreshus som förblivit permanent obebodda i regioner där befolkningen minskar, förblir högst 50 procent av det återstående lånekapitalet på statens ansvar. Samtidigt ändras lagens rubrik till aravabegränsningslagen.

Regeringen avlåter i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lag om renoverings- och energiunderstöd. Energiunderstöd för bostäder beaktas särskilt och 15 000 000 euro reserveras för dem.

Regeringen avlåter i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond. Understödet för sanering av ekonomin i hus i ekonomiska svårigheter utvidgas till att gälla även bostadsrättshus.