Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
   Anslag
     22. Riksdagen
     23. Statsrådet
       24. Vägförvaltningen
          26. Vägverket
       30. Sjöfartsverket
            21. Basbanhållningen
            78. Vissa banprojekt

Statsbudgeten 2003

40. BanförvaltningscentralenPDF-versio

Förklaring:Målet för banhållningen är att främja verksamhetsbetingelserna för järnvägstrafiken som en effektiv, säker och miljövänlig trafikform både i Finland och som en del av det internationella transportsystemet samt att erbjuda järnvägstrafiken en konkurrenskraftig transportled. Då bannätet förbättras och underhålls skall lönsamhetsmål och trafikpolitiska mål beaktas.

I Finland är banorna i huvudsak s.k. blandbanor, dvs. person- och godstrafiken använder samma banor. Järnvägstrafikens andel inom godstrafiken är 25 % av transportmängden för hela landet. År 2001 uppgick godstrafiken på järnvägarna till 41,7 miljoner ton. Andelen transporterade ton uppskattas öka med ca 1 % 2002 i jämförelse med nivån 2001. År 2003 beräknas antalet ton öka med ca 1 %. Persontrafiken omfattade 2001 nästan 55 miljoner resor. Fjärrtrafiken stod för 11,6 miljoner och närtrafiken för 43,4 miljoner resor. Antalet resor väntas öka med ca 1 % 2002 och med 2 % 2003.

Arbetet med att återställa bannätets skick har gått framåt under de senaste åren. Satsningarna på bannätet märks på så sätt att banorna är i bättre skick än tidigare. Finansieringen av reinvesteringarna 2002 uppgår till 130 miljoner euro, varför iståndsättningen fördröjs. I denna proposition kan 113 miljoner euro användas till reinvesteringar. Tyngdpunkten för basbanhållningen ligger alltjämt på att förnya överbyggnaderna på de banavsnitt som genomgick en ombyggnad på 1960- och 1970-talen och som nu är slutanvända. Tågsäkerheten förbättras även genom att plankorsningar avlägsnas på de viktigaste stambanorna och på transportrutter för farliga ämnen samt genom att andra plankorsningar avlägsnas enligt säkerhetsprogrammet. Inga nya utvecklingsprojekt föreslås.

Lagen om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet, vilken handlar om tekniska krav på järnvägssystemet och om förfarandet för godkännande, trädde i kraft 2002. Med stöd av lagen föreskrivs om de tekniska system som skall användas inom järnvägssystemet och om godkännande av ibruktagande av dem. Regeringen har för avsikt att till riksdagen avlåta ett förslag till en lag genom vilken EG:s s.k. första järnvägspaket genomförs. Där föreskrivs om de grundläggande strukturerna på marknaden för järnvägstransporter och om förvaltningen av driften av bannätet. Banförvaltningscentralens uppgift och roll som reglerare av marknaden för järnvägstransporter stärks.

Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för Banförvaltningscentralen 2003:

Omfattningen av bannätet och dess servicenivå

Inga förändringar sker i omfattningen.

I slutet av 2003 fördelar sig bannätet på följande olika serviceklasser:
  Persontrafik Bankilometer   Godstrafik Bankilometer
Serviceklass Högsta tillåtna
hastighet km/h
2002 2003 Serviceklass Högsta tillåtna axellast och hastighet km/h 2002 2003
               
P1 över 140 477 477 G1 25 t och 60—100 115 115
P2 130—140 1 349 1 349 G2 22,5 t och 100 3 839 3 812
P3 110—120 1 565 1 565 G3 22,5 t och 50—80 1 051 1 078
P4 högst 100 593 593 G4 20 t och 40 638 638
P5 ingen regelbunden persontrafik 1 659 1 659        
Sammanlagt   5 643 5 643     5 643 5 643

Bandelen Ylivieska—Nivala överförs från serviceklass 2 till klass 3, vilket innebär att hastigheterna sänks för godstrafiken.

Smidigheten i trafiken

Mängden över 5 minuter långa förseningar i persontrafiken som orsakas av banhållningen är högst 6 %.

Förbättrande av säkerheten

Inga resenärer dör i järnvägsolyckor. Antalet plankorsningsolyckor är högst 40. Antalet olyckor som beror på banan är högst fem.

Lönsamhet

Styckkostnaderna för underhållet minskar med 2 %.

Planeringen utvecklas på så sätt att kostnadsförslagen för investeringarna håller och projekten framskrider enligt tidtabellen.

Fastighetsförvaltningens inkomster överskrider de årliga utgifterna för underhållet med minst 30 %.

Banförvaltningscentralens inkomster och utgifter (milj. euro):
    2002  
  2001
bokslut
ordinarie
statsbudget
2003
budgetprop.
       
Basbanhållningen (21) 253,0 230,2 230,9
Inkomster 69,3 69,0 70,9
— Banavgifter 53,0 55,5 56,0
— Inkomster från fastighetsförvaltningen 10,3 9,3 9,8
— Övriga inkomster 6,0 4,2 5,1
Utgifter 322,3 299,1 301,8
— Förvaltning 7,2 7,7 8,7
— Trafikstyrning 37,2 35,8 38,0
— Underhåll av fastigheter och investeringar 10,6 9,1 10,0
—Underhåll och användning av banan 120,8 121,1 126,5
— Planering, undersökningar 4,0 3,9 4,7
— Reinvesteringar 142,5 121,5 113,9
Utvecklingsinvesteringar (77, 78, 79, 87) 60,8 100,4 146,0
Utvecklande av bannätet (77) 51,4 43,0 30,4
Vissa banprojekt (78) 7,9 30,3 114,9
Byggande av radionät (79) - 22,2 -
Rataverkon maa-alueet (87) 1,5 4,9 0,7
NETTOUTGIFTER KAPITEL 31.40 313,8 330,6 376,9
       
BRUTTOUTGIFTER KAPITEL 31.40 383,1 399,5 447,8

21. Basbanhållningen(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 230 900 000 euro.

Förutom till banhållningen får anslaget användas till underhålls- och investeringsutgifter för fastighetsförvaltningen, kostnader för kontrollavgiftsverksamheten i kollektivtrafiken, betalning av forsknings- och planeringsutgifter inom ramen för EU:s TEN-projekt samt närområdessamarbete.

Anslaget får också användas till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Av anslaget har 1 000 000 euro reserverats för den nationella medfinansieringen av dessa projekt.

Förklaring:Banförvaltningscentralen tar av trafikidkarna ut en banavgift som bestäms på grundval av användningen av bannätet, standarden på bannätet och marknadsläget samt kostnaderna för banhållningen. Grundavgiften baserar sig på antalet transporterade ton i godstrafiken och avgiftens rörliga del på avverkade bruttotonkilometer i person- och godstrafiken, på det sätt som föreskrivs särskilt genom förordning.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 3 miljoner euro på grund av den höjda banavgiften.

Utgifter och inkomster:
   
Bruttoutgifter 301 800 000
Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 11 900 000
Övriga omkostnader 289 900 000
Bruttoinkomster 70 900 000
Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 11 600 000
Banavgiften 56 000 000
Övriga inkomster 3 300 000
Nettoutgifter 230 900 000

Den preliminära finansieringsplanen enligt åtgärder för basbanhållningen:
    Kostnadsförslag Använt Beräknade
kostnader 2003
  Färdig milj. € milj. € milj. €
         
Reinvesteringar       113,9
Helsingfors—Tammerfors, renovering 2003 343,0 327,9 15,1
Tammerfors—Orivesi—Jyväskylä, renovering 2006 57,5 28,5 7,0
Kouvola—Pieksämäki, renovering 2006 145,7 120,0 6,0
Seinäjoki—Uleåborg, överbyggnad 2008 122,7 24,5 4,0
Villmanstrand—Parikkala, renovering 2004 62,0 43,1 14,0
Uleåborg—Rovaniemi, renovering 2004 33,4 17,3 14,5
Plankorsningar       11,8
Övriga reinvesteringar       41,5
Övrig basbanhållning       187,9
Basbanhållningen sammanlagt       301,8

Kostnadsförslagen för projekten och tiden för när de skall vara klara har setts över. Den mest betydande ökningen av kostnadsförslaget sker inom projektet Villmanstrand—Parikkala, vars kostnadsförslag ökar från 53,8 miljoner euro till 62 miljoner euro. Kostnaderna har stigit på grund av att planerna har preciserats och bl.a. till följd av att säkerhetsanordningarna blir dyrare. Förnyandet av överbyggnaden på avsnittet Pieksämäki—Kuopio i budgeten för 2002 skjuts fram till en senare tidpunkt.


2003 budget 230 900 000
2002 budget 230 171 000
2002 tilläggsb. 26 820 000
2001 bokslut 245 266 099

77. Utvecklande av bannätet(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 30 400 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för sådana projekt för utvecklande av banhållningen som under tidigare år har inletts med anslag under detta moment. Banförvaltningscentralen får ingå förbindelser som under senare år åsamkar staten utgifter om högst 41 400 000 euro.

Förklaring:

Den preliminära finansieringsplanen för investeringarna i utvecklingsprojekt:
    Kostnadsförslag milj. €   Beräknade
kostnader 2003
1 000 €
    Använt
milj. €
  Färdig
         
Uleåborg—Rovaniemi, elektrifiering 2004 48,1 18,7 15,2
Skede III av införandet av tågkontroll 2005 50,5 8,1 15,2
Utvecklingsprojekt sammanlagt   98,6 26,8 30,4

Användningen av fullmakten bedöms åsamka staten utgifter på ca 20 miljoner euro 2004, ca 21,4 miljoner euro 2005 och ca 14,4 miljoner euro 2006.


2003 budget 30 400 000
2002 budget 43 029 000
2002 tilläggsb. 1 800 000
2001 bokslut 51 371 320

78. Vissa banprojekt(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 114 900 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av de fullmakter att ingå avtal som har beviljats under tidigare år. Banförvaltningscentralen berättigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år, till den del dessa fullmakter inte har använts under bevillningsåret.

Förklaring:

Specificering av projekt:
    Fullmakt att ingå avtal Använt
anslag
Anslag
2003
Senare
finansieringsbehov
  Färdig milj. € milj. € milj. € milj. €
           
HALVFÄRDIGA PROJEKT          
Uleåborg—Idensalmi/Vartius, elektrifiering 2006 70,6 4,0 15,0 51,6
Dickursby—Kervo, fjärde spåret 2004 40,4 13,7 19,9 6,8
Kervo—Lahtis, direktbana 2006 331,0 12,6 80,0 238,4
Sammanlagt   442,0 30,3 114,9 296,8

Projekten beräknas åsamka staten utgifter om ca 108,5 miljoner euro 2004, ca 97,2 miljoner euro 2005 och ca 91,1 miljoner euro 2006.


2003 budget 114 900 000
2002 budget 30 300 000
2001 bokslut 7 904 833

(79.) Byggande av radionät(reservationsanslag 3 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet stryks i budgeten.


2002 budget 22 200 000

87. Anskaffningar av jordområden för bannätet och ersättningar(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 670 000 euro.

Anslaget får användas till anskaffning av jordområden och till ersättningar för verksamhet enligt lagen om statens bannät, banhållningen och användningen av bannätet samt till betalning av fastighetsförrättningsavgifter enligt lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995).


2003 budget 670 000
2002 budget 4 877 000
2001 bokslut 1 486 455