Statsbudgeten 2003

24. Vägförvaltningen

Förklaring:Vägförvaltningen ansvarar för Finlands allmänna vägar. I samarbete med olika parter inom trafikbranschen tillhandahåller Vägförvaltningen sina kunder smidiga, trygga och miljövänliga vägförbindelser för deras rörelse- och transportbehov. Vägförvaltningens organisation består av centralförvaltningen och nio vägdistrikt.

Väghållningen består av drift, underhåll, väginvesteringar och planering samt trafikledning. Vägförvaltningen upphandlar produkter för väghållningen av serviceproducenter på marknaden på ett sådant sätt att marknaden planenligt kan öppnas mer för konkurrens. År 2004 råder helt och hållet fri konkurrens.

Vägförvaltningen ansvarar för ett allmänt vägnät på 78 000 km och med ett värde av ca 15 miljarder euro. Körkostnaderna när det gäller vägtrafiken på detta vägnät är ca 10 miljarder euro om året.

Enligt regeringsprogrammet skall trafiknätets skick och kapitalvärde bibehållas. Vägnätet har likväl försämrats, i synnerhet det vägnät som har en lägre klassificering.

Trafiken beräknas öka med 2—3 % om året 2002—2003. Fram till 2020 förutspås personbilstrafiken öka med 25 % och lastbilstrafiken med 30 %, vilket ytterligare ökar slitaget på vägarnas konstruktioner och beläggningar samt behovet av investeringar. Genom att utveckla verksamheten och öka konkurrensen har man kunnat, och kan delvis fortfarande, svara på denna utmaning.

Ca 50 000 km av de allmänna vägarna har beläggning. De vägar som har beläggning delas in i olika klasser utifrån spårbildning, jämnhet, skador och bärighet. De vägar som har beläggning och som är i dåligt skick och behöver förbättras omfattar ca 6 500 km (13 %). Från 1995 till 2001 har sträckan av vägar med beläggning som är i dåligt skick ökat med närmare 700 km. Dessutom har nästan 2 200 km väg som tidigare var i gott skick försämrats så mycket att de nu klassas som tillfredsställande. Under de senaste åren har ca 2 500 km vägbeläggning kunnat förnyas varje år (under 5 % av beläggningarna), medan en ekonomiskt hållbar väghållning skulle förutsätta att beläggningen förnyas med 10—12 års mellanrum, dvs. 4 000—4 500 km (8—9 %) varje år. Dessutom har man varit tvungen att varje år återgå till grusbeläggning på ca 100 km vägar med beläggning som är i dåligt slick.

Vägnätet har ca 28 000 km grusvägar, av vilka nästan 10 000 km är utsatta för tjällossning varje år. Tjälskador som är till förfång för trafiken förekommer på ca 1 000 km av grusvägarna. Användningen av vägnätet måste varje år i tjällossningstider begränsas på en sträcka av 3 000—4 000 km, vilket utgör ca 14 % av det vägnät som har grusbeläggning. Vägnätet omfattar 13 900 broar, och av dem uppnår under åren 2002—2020 ca 7 000 en sådan ålder att de fordrar reparation. Viktbegränsning finns på 210 broar i dåligt skick. Under de senaste åren har 170—180 broar per år kunnat repareras (1,3 %), medan behovet är närapå det dubbla.

Inom basväghållningen prioriteras vägnätets dagliga framkomlighet, omsorgen om vägnätets skick och förbättringen av trafiksäkerheten. De nämnda, pågående projekten för utvecklande av vägnätet genomförs på det livligaste huvudvägnätet och i stadsregioner.

För drift som garanterar den dagliga framkomligheten på vägnätet reserveras den finansiering som den nuvarande servicenivån förutsätter. Av anslaget för basväghållning kommer uppskattningsvis ca 205 miljoner euro, dvs. 34 %, att användas till driften 2003. Servicenivån på huvudvägnätet förblir oförändrad. På det lägre vägnätet är det inte möjligt att förbättra servicenivån, trots den rikliga kundresponsen.

Användningen av vägnätet och ett ekonomiskt underhåll av det tryggas genom tillräckliga underhållsåtgärder och reinvesteringar, så att försämringen av vägnätets skick stannar upp. Den andel som skall användas för underhålls- och reinvesteringar avsedda att få försämringen av vägnätet att avstanna har ökats 2002, då ett tilläggsanslag på ca 50 miljoner euro så gott som helt och hållet har använts till underhålls- och reinvesteringar. År 2003 kommer uppskattningsvis 196 miljoner euro, dvs. 32 % av anslaget för basväghållningen, att användas till underhålls- och reinvesteringar. En långsam förbättring av vägnätets skick skulle kräva ett årligt tillägg på ca 40 miljoner euro eller en kraftigare kanalisering av anslagen till underhålls- och reinvesteringar.

Pengarna skall i första hand användas till drift samt underhålls- och reinvesteringar. Med den andel som återstår går det att göra utbyggnads- och nyinvesteringar som med hjälp av rätt små, regionala projekt förbättrar den servicenivå på vägnätet som förändringarna i samhället förutsätter samt förbättrar trafiksäkerheten och håller vägnätets service på en sådan skälig nivå som den ökade trafiken förutsätter. År 2003 kommer uppskattningsvis 90 miljoner euro att användas till projekten. Av denna summa är kommunernas andel ca 15 miljoner euro. En del av pengarna är bundna i tidigare startade projekt och i gemensamma program. Ca 30 miljoner euro bedöms återstå för användning inom nya regionala projekt.

Den gynnsamma utveckling som under hela 1990-talet har fortgått när det gäller trafiksäkerheten har stannat av, trots prioriteringen av säkerhetsåtgärder. I framtiden är strävan att förbättra säkerheten inte bara genom tämligen små insatser som förbättrar trafikmiljön utan också genom strängare fartbegränsningar och ytterligare utökad automatisk hastighetsövervakning.

Många viktiga rutter längs huvudvägarna skulle kräva en modernisering, både för att trafiken skall löpa och i synnerhet för att trafiksäkerheten skall bli bättre. Många viktiga regionala projekt som näringslivet önskar förblir ogenomförda. För att säkerheten inom vägtrafiken skall kunna förbättras enligt statsrådets principbeslut och de mest brådskande projekt som förändringarna inom näringslivet kräver och som anses viktiga på det regionala planet skall kunna genomföras, är behovet av tillägg för utbyggnads- och nyinvesteringar ca 50 miljoner euro om året eller en kraftigare kanalisering av anslagen till dessa projekt.

En ny utvecklingsinvestering som inleds 2003 är vägförbindelserna till gränsstationen i Nuijamaa. Dessutom samordnar Vägförvaltningen projektet med byggandet av trafikförbindelser till Nordsjö hamn, för vilket anslaget under moment 31.99.78 anvisas för Vägförvaltningens bruk. Utvecklingsinvesteringar som har inletts under tidigare år har budgeterats under moment 31.24.77 och 31.24.79.

Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Vägförvaltningen 2003 i fråga om effekterna av verksamheten, samarbete och växelverkan samt lönsamheten och effektiviteten i verksamheten:

Effekter

Servicen inom drift och underhåll kvarstår på nuvarande nivå. Vägnätet hålls i nuvarande skick. De vägar som har beläggning och som är i dåligt skick omfattar en sträcka på under 6 500 km (ca 13 %). De olägenheter som tjälskadorna på grusvägar medför för trafiken minskas med 8 %.

Vägförvaltningen minskar riskerna för att de som använder vägarna skall råka ut för allvarliga trafikolyckor genom att den vidtar åtgärderna för 2003 i statsrådets principbeslut för att höja säkerheten i vägtrafiken. Genom väghållningsåtgärder minskar det kalkylerade antalet olyckor som leder till personskador med 40. Tillsammans med andra aktörer deltar Vägförvaltningen i utvecklandet av det regionala trafiksäkerhetsarbetet.

I samarbete med andra aktörer får Vägförvaltningen kollektivtrafiken och den lätta trafiken att fungera bättre.

De viktigaste grundvattenområdena skyddas enligt uppgjorda planer, och miljökonsekvenserna för grundvattnets del minskas genom att man drar ner på användningen av salt. År 2003 realiseras 2—3 objekt för skyddet av grundvattnet. Användningen av salt är under 85 000 ton.

Kundcentrering

Kundtillfredsställelsen, som mäts genom undersökningar bland dem som använder vägarna, ligger på minst god nivå. Tillfredsställelsen med nivån på driften sjunker inte. Skötseln av vägförvaltningens kundrelationer har systematiserats enligt den kundstrategi som blir klar 2002.

Lönsamhet och effektivitet inom verksamheten

Utgifterna per enhet inom basväghållningen är enligt nuvarande nivå i fråga om service och skick 6 560 euro per kilometer väg, exklusive utbyggnads- och nyinvesteringar samt planering. Utgifterna per enhet kan öka bara om nivån i fråga om service eller skick förbättras. Vägförvaltningens omkostnader ökar inte reellt. Funktionerna inom Vägförvaltningens processer har etablerats, och deras kapacitet kan mätas.

Genom att väghållningen konkurrensutsätts och med hjälp av Vägförvaltningens nya tillvägagångssätt uppnås före utgången av 2004 den årsbesparing på 50 miljoner euro som Vägverksreformen förutsätter.

¹⁾ Innehåller också betalningsandelar av utomstående

²⁾ Sysselsättande av Vägverkets personal i uppgifter som stöder väghållningen

21. Basväghållningen(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 603 654 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av basväghållningen på allmänna vägar och iståndsättningen av enskilda vägar som görs till allmänna vägar, anskaffningen av områden för tagande av marksubstanser samt till betalning av utgifter för Vägförvaltningens fastighetsförvaltning. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter för dimensionering av Vägverkets personal. Anslaget får också användas till finansiering av projekt inom det s.k. närområdessamarbetet. Anslaget får vidare användas till sänkning av sådana hyror för personalbostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder.

Anslaget får också användas till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen av projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i pilotprojekt och i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Av anslaget har 6 100 000 euro reserverats för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. Dessutom får anslaget användas för utgifter för EU:s TEN-projekt.

Förklaring:En del av anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats sammanlagt 2 089 000 euro med anledning av personalöverföringar som följer: 28 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 25.10.23, 86 000 euro i överföring av två årsverken till moment 26.05.21, 58 000 euro i överföring av två årsverken till moment 26.06.21, 43 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 26.75.21, 1 165 000 euro i överföring av 33 årsverken till moment 28.40,21, 36 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 29.10.21, 55 000 euro i överföring av två årsverken till moment 29.40.21, 322 000 euro i överföring av tio årsverken till moment 32.10.22, 48 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 32.40.24 och 248 000 euro i överföring av sju årsverken till moment 35.40.21.

Högst 500 000 euro används för projekt inom närområdessamarbetet, och 3 868 000 euro reserveras för utgifter som föranleds av dimensioneringen av Vägverkets personal. Åren 2003-2004 används sammanlagt högst 5 096 000 euro för personaldimensioneringen.

77. Utvecklande av vägnätet(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 30 424 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för slutförandet av sådana utbyggnads- och nyinvesteringar i vägnätet som inletts under tidigare år med anslag under momentet. Vägförvaltningen får ingå förbindelser gällande dessa projekt så att de åsamkar staten utgifter om högst 5,9 miljoner euro efter 2003.

Förklaring:

78. Vissa vägprojekt (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 23 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av de utgifter som föranleds av fullmakter att ingå avtal som under tidigare år har beviljats för vägen Lojo—Lojoåsen. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år, till den del dessa fullmakter inte har använts under bevillningsåret.

Anslaget får också användas till utgifterna för byggandet av vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal om vägarrangemangen vid gränsövergångsstället i Nuijamaa till ett totalkostnadsbelopp av högst 14,5 miljoner euro.

Förklaring:Momentets rubrik har ändrats.

Projekten beräknas åsamka staten utgifter om ca 27,8 miljoner euro år 2004 och ca 12,6 miljoner euro år 2005.

Som motivering för de nya projekten anförs följande:

Vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa. Trafiken över gränsen i Nuijamaa, vid Saima kanal, har vuxit till avsevärd omfattning. År 2001 körde i genomsnitt 2 300 bilar över gränsen varje dygn, och denna siffra förutspås bli fördubblad på 10—15 år. Fordonsköerna sträcker sig ofta över flera kilometer, och väntetiderna är rätt långa. Det är inte praktiskt möjligt att utvidga det nuvarande gränsövergångsstället på det trånga utrymmet mellan kanalen och Nuijamaa centrum. Tvärtom måste problemen med genomfartstrafiken och det buller och de avgaser köerna medför lindras i tätorten.

Den nya dragningen av riksväg 13 har planerats väster om Nuijamaa centrum. Den sträcka som skall byggas på den finska sidan är ca 0,7 km lång. På den finska sidan byggs dessutom en ny gränsstation, vars körfälts-, trafiklednings- och parkeringsarrangemang ingår i den helhet som vägprojektet utgör. Den sträcka som skall byggas på den ryska sidan är ca 2,8 km lång, och den finansieras av Ryssland.

Det förhållande mellan nytta och kostnader som har räknats ut på basis av att vägförbindelsen blir kortare och snabbare är 1,5. Projektet medverkar också i avsevärd grad till att försnabba gränsformaliteterna, men nyttan har inte värderats i pengar. Servicetrafiken till det arrenderade området av Saima kanal blir snabbare. Miljöolägenheterna i Nuijamaa centrum försvinner.

79. Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 77 366 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av de utgifter som föranleds av fullmakter att ingå avtal som beviljats under tidigare år. Vägförvaltningen bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del dessa fullmakter inte har använts under bevillningsåret.

Förklaring:Av nedanstående tabell framgår de projekt för vilka fullmakt att ingå avtal har beviljats i budgetar för tidigare år. Det är fråga om halvfärdiga projekt, och en del av dem förutsätter tilläggsanslag under kommande år. Avsikten är att det resterande finansieringsbeloppet, dvs. 207 500 000 euro, skall finansieras som följer: 40 400 000 euro 2004 och 167 100 000 euro senare.

¹⁾ Avtalsperioden utgår 2012.

87. Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 23 546 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av jordområden och ersättningar enligt lagen (243/1954) och förordningen (487/1957) om allmänna vägar samt till betalning av fastighetsförrättningsavgifter enligt lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995). Anslaget får även användas för anskaffning och ersättande av områden som behövs för vägar innan en vägplan har fastställts.