Statsbudgeten 2022

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter skatt på fysiska personers förvärvsinkomster enligt statens progressiva inkomstskatteskala och kapitalinkomstskatt enligt skatteskalan i två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2019, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2022 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2020 och 2021 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2020—2022. I prognosen beaktas de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2020 och 2021 och som föreslås 2022 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2020. Prognoserna för skatteutfallet 2021 och 2022 är förenade med betydande osäkerhet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin, som det är mycket svårt att förutse.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Löneinkomsterna beräknas ha minskat 2020 till följd av covid-19-krisen och börja öka igen 2021. I början av pandemin år 2020 minskade löneinkomsterna mindre än beräknat, och arbetslöshetsförmånerna ökade inte heller så mycket som beräknat. Arbetslöshetsförmånerna beräknas ha ökat betydligt år 2020 och beräknas minska 2021 och 2022. Kapitalinkomsterna beräknas ha minskat 2020 men beräknas åter öka 2021 och 2022. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. De mest betydande är utdelningsinkomsterna och överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2022 samt till lagar om ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen och vissa andra skattelagar. I överensstämmelse med programmet för statsminister Marins regering föreslås det i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster en indexjustering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex. Hushållsavdraget höjs 2022 och 2023 i fråga om hushålls-, omsorgs- och vårdarbete. Dessutom höjs hushållsavdraget för dem som frångår oljeuppvärmning i syfte att stödja ändringar av uppvärmningssättet. Ändringen är tidsbegränsad och gäller 2022—2027. Beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar sänks med 85 euro i månaden åren 2022—2025. Utöver det minskas rätten till ränteavdrag för bostadslån i enlighet med regeringsprogrammet. Åren 2021—2023 minskas avdragsrätten med fem procentenheter per år så att avdragsgillheten för räntor på bostadslån helt slopas 2023. Lättnaden i det förfarande som gäller betalningsarrangemang för beskattningen 2020 och 2021 överför skatteintäkter från dessa år till 2022. Ändringarnas inverkan på statens intäkter från förvärvs- och kapitalinkomstskatten presenteras i tabellen nedan.

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, och det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds i allmänhet till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen till skattetagarna. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt bland annat på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2022 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna som fåtts genom den senast slutförda beskattningen från 2019. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar. I prognosen för 2022 hänför sig den största risken till bedömningen av konsekvenserna av covid-19-krisen, på samma sätt i prognosen för 2021.

Det har definierats 51 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 38 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 19,1 miljarder euro 2022 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 4,3 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 10 miljarder euro.

Skatteutgifternas belopp i euro inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen ökar 2022 i samband med en höjning av hushållsavdraget höjs och en utvidgning av skatteutgiften för tjänstebilar samt i samband med en höjning av arbetsinkomstavdraget i anslutning till en indexjustering inom förvärvsinkomstbeskattningen. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Skattetagare när det gäller samfundsskatten är staten och kommunerna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2022 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2020 till 2022. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2022 baserar sig dessutom på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen skatteåret 2020 och på uppgifter om de belopp som influtit skatteåret 2021. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen i rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringarna i rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska utvecklingen och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten. Prognoserna för skatteutfallet 2021 och 2022 är förenade med betydande osäkerhet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition där det föreslås att bestämmelserna om begränsning av ränteavdraget ändras i fråga om undantag som baserar sig på balansavvägning och undantag som gäller infrastrukturprojekt. Ändringen i fråga om undantag som baserar sig på balansavvägning ökar statens intäkter från samfundsskatten med ca 15 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 18 miljoner euro på årsnivå. Ändringen i fråga om undantag som gäller infrastrukturprojekt minskar statens intäkter från samfundsskatten med ca 5 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 7 miljoner euro på årsnivå. Dessutom överlämnar regeringen i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelsen om rättelse av internprissättning. Ändringen ökar statens intäkter från samfundsskatten med ca 40 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 75 miljoner euro på årsnivå. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen dessutom till riksdagen en proposition där det föreslås att det tilläggsavdrag som hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet från ingången av 2022 höjs till 150 procent av utgifterna för forskningssamarbete. Ändringen minskar statens intäkter från samfundsskatten med ca 8 miljoner euro 2022 och debiteringen av samfundsskatten med ca 11 miljoner euro på årsnivå. Ändringen är tidsbegränsad och gäller 2022—2027. I överensstämmelse med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna enligt nettobelopp för de effekter på skatteintäkterna som ändringen i beskattningsgrunderna har. Kompensationen genomförs genom att utdelningen av samfundsskatten ändras så att skatteintäkten är neutral för kommunerna. Som en del av åtgärdspaketet för att stödja kommunerna i samband med covid-19-pandemin höjdes kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna med 10 procentenheter för skatteåret 2021. På grund av periodiseringen av intäkterna från samfundsskatten beräknas ändringen ytterligare minska statens redovisning av samfundsskatten med ca 40 miljoner euro 2022. Lättnaden i det förfarande som gäller betalningsarrangemang för beskattningen 2020 och 2021 överför sammanlagt ca 6 miljoner euro i statens samfundsskatteintäkter från dessa år till 2022.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Rundradioskatten för samfund inbringar nästan 30 miljoner euro på årsnivå.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter största delen som förskott under samma år. Beloppet av de ytterligare förskott som betalas efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka till företagen. År 2022 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2021 och 2020.

Inom beskattningen av näringsverksamhet har 36 skatteutgifter eller skattesanktioner identifierats, och för 19 av dessa har en uppskattning av skatteutgiftens storlek kunnat göras. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. De viktigaste av skatteutgifterna under momentet för samfundsskatt är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, på skatteårsnivå beräknat ca 942 miljoner euro 2022, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 383 miljoner euro. I fråga om avskrivningar på lösa anläggningstillgångar inbegriper det belopp som beräknats ovan också skatteutgifter under momentet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster. Man har beslutat att utöka avskrivningsrätten för lösa anläggningstillgångar för skatteåren 2020—2025, vilket också har ökat skatteutgiftens belopp. År 2022 ökar den skatteutgift som föranleds av tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet i och med att tilläggsavdraget stiger till 150 procent av utgifterna för forskningssamarbete. Den skattesanktion som begränsningen av ränteavdraget medför ökar något på grund av de revideringar som hänför sig till begränsningen av ränteavdraget. Definitionerna av skatteutgifter samt bedömningarna av deras effekter på skatteintäkterna beror på det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. För periodiserade skatteutgifter kan uppskattningen presenteras antingen som ränta på skatteskuld eller som inverkan på skatteårsnivå; se rapporten Verotuet Suomessa 2009 (Statens ekonomiska forskningscentral 2010).

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2020 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 103 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,08 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen:

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskattens andel av de medel som inflyter under momentet beräknas uppgå till ca 20 %.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara ca 140 miljoner euro 2022.